Texas Instruments TI-86 Guidebook [sv]

Download

TI-86 Svenska

TI 86

M4 M5

F1 F2 F3 F4 F5

M1 M2

MODE

QUIT

EXIT

2nd

INS

LINK

alpha

DEL

x-VAR

ALPHA

CLEAR

CUSTOM

TAN

CATLG-VARS

PRGM

COSSIN

SIMULT

GRAPH TABLE

SOLVER POLY

CALC I

(

TAN

(

COS

[]

SIN

LOG

LIST

MATH

STRNG

CPLX

CONV

VECTR L

CONS P

MATRX

ENTER

ENTRY

STAT

(

ANS

BASE TES MEM

CHAR

RCL

OFF

TI-86

Ett särskilt tack till:

Ray Barton Olympus High School, Salt Lake City, UT John Cruthirds University of South Alabama, Mobile, AL Fred Dodd University of South Alabama, Mobile, AL Sally Fischbeck Rochester Institute of Technology, Rochester, NY David Hertling Georgia Institute of Technology, Atlanta, GA Millie Johnson Western Washington University, Bellingham, WA Dennis Pence Western Michigan University, Kalamazoo, MI Thomas Read Western Washington University, Bellingham, WA Michael Schneider Belleville Area College, Belleville, IL Bert K. Waits The Ohio State University, Columbus, OH

Medarbetare på Texas Instrument:

Randy Ahlfinger, Chris Alley, Rob Egemo, Susan Gullord, Doug Harnish, Eric Ho, Darrell Johnson, Carter Johnston, Paul Leighton, Stuart Manning, Nelah McComsey, Pat Milheron, Charley Scarborough, Jan Stevens, Robert Whisenhunt, Gary Wicker

IBM är ett registrerat varumärke som tillhör International Business Machines CorporationMacintosh är ett registrerat varumärke som tillhör Apple Computer, Inc.

GRAFRITANDE RÄKNARE

varumärke som tillhör Texas Instruments Incorporated.

HANDBOK

Viktigt

Texas Instruments lämnar ingen garanti, vare sig uttryckligen eller underförstått. Detta omfattar bland annat produktens säljbarhet eller lämplighet för visst syfte, program- och dokumentation som tillhandahålles i "befintligt skick".

Inte i något fall skall Texas Instruments kunna hållas ansvarig för någon skada som uppstår i samband med inköp eller användning av detta material oaktat om denna uppstår oförutsett, genom olycka i samband med eller till följd av annat. Oavsett orsak till anspråk som ställs på Texas Instruments kommer inte ersättning att ges som överstiger inköpspriset för denna produkt. Dessutom skall Texas Instruments hållas skadelöst i förhållande till krav eller anspråk som reses från tredje man.

Innehåll

iii

TI-86 Snabbstart ..................................................................... 1

Innan du börjar använda din TI-86.................................................... 2

Sätta i AAA-batterierna ................................................................2

Sätta på och stänga av TI-86........................................................ 2

Justera kontrasten ........................................................................2

Återställa minne och standardinställningar.................................. 3

Utföra beräkningar i grundfönstret ...................................................3

Rita grafer av funktioner i graffönstret.............................................. 9

Kapitel 1: Använda TI-86...................................................... 15

Sätta in eller byta batterier.............................................................. 16

När batterierna behöver bytas.................................................... 16

Sätta på och stänga av TI-86 ..........................................................17

Justera kontrasten........................................................................... 17

Grundfönstret.................................................................................. 18

Visa inmatningar och resultat..................................................... 18

Mata in tal....................................................................................... 19

Mata in negativa tal ...................................................................19

Grundpotensform eller potensform med tretalig exponent ........20

Mata in komplexa tal.................................................................. 20

Mata in övriga tecken .....................................................................21

Sekundärknappen 2nd................................................................21

ALPHA-knappen.......................................................................... 21

Bokstavsläge för stora och små bokstäver..................................22

Vanliga markörer ........................................................................22

Pilknappar...................................................................................23

Infoga, ta bort och radera tecken ...............................................23

Mata in uttryck och instruktioner ....................................................24

Mata in ett uttryck......................................................................24

Använda funktioner i uttryck ......................................................25

Mata in en instruktion ................................................................25

Mata in funktioner, instruktioner och operatorer .......................25

Flera inmatningar efter varandra ................................................26

Aktivitetsindikator.......................................................................26

Avbryta en beräkning eller ritande av en graf.............................26

Felsökning .......................................................................................27

Åtgärda ett fel.............................................................................27

Använda tidigare inmatningar och resultat .....................................28

Hämta senaste inmatning...........................................................28

Hämta och redigera senaste inmatning ......................................28

Hämta tidigare inmatningar........................................................28

Hämta flera inmatningar.............................................................29

Radera ENTRY-minnet ................................................................29

Hämta senaste resultat...............................................................29

Använda Ans i en funktion..........................................................30

Lagra resultat i en variabel .........................................................30

Innehåll

Använda menyer i TI-86..................................................................30

Öppna en meny ..........................................................................30

Menyknappar.............................................................................. 32

Välja ett menyobjekt................................................................... 32

Stänga en meny..........................................................................33

Visa och ändra grundinställningar................................................... 34

Ändra en grundinställning .......................................................... 34

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG ....................... 37

CATALOG (katalogen) .....................................................................38

CUSTOM-menyn.............................................................................. 39

Mata in objekt i CUSTOM-menyn............................................... 39

Ta bort objekt i CUSTOM-menyn ................................................ 39

Lagra data i variabler ......................................................................40

Skapa en variabel .......................................................................40

Lagra ett värde i en variabel....................................................... 41

Lagra ett ej beräknat uttryck ......................................................41

Lagra ett resultat ........................................................................42

Kopiera ett variabelvärde ...........................................................42

Visa ett variabelvärde................................................................. 42

Hämta ett variabelvärde............................................................. 43

Variablers datatyper........................................................................ 43

CATLG-VARS-menyn (Katalogvariabler) .....................................43

Välja ett variabelnamn ...............................................................45

Ta bort en variabel...................................................................... 45

CHAR-menyn (Tecken)..................................................................... 45

CHAR MISC-menyn (Diverse)...................................................... 46

CHAR GREEK-menyn................................................................... 46

CHAR INTL-menyn (Internationell)..............................................46

Å, Ä, Ö och accenter ...................................................................46

Kapitel 3:

Operatorer för matematik, analys och relationer.............47

Knappar för matematiska funktioner...............................................48

MATH-menyn...................................................................................49

Menyn MATH NUM (Numeriska värden) ...................................49

MATH PROB-menyn (Sannolikheter) ..........................................50

MATH ANGLE-menyn..................................................................51

MATH HYP-menyn (Hyperbolisk).................................................51

MATH MISC-menyn (Diverse)......................................................52

Interpolations/Extrapolations editor ...........................................53

CALC-menyn (Analys)......................................................................54

TEST-menyn (Relationsoperatorer) ..................................................55

Använda relationsoperatorer i uttryck och instruktioner ............56

Kapitel 4:

Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal .........57

Använda inbyggda och användardefinierade konstanter ................58

CONS-menyn (Konstanter)..........................................................58

CONS BLTIN-menyn (Inbyggda konstanter) ................................58

Skapa eller ändra en användardefinierad konstant ....................59

Konstanteditorn ..........................................................................60

Mata in konstanter i ett uttryck ..................................................60

Innehåll

Omvandla måttenheter ...................................................................61

Omvandla en måttenhetet.......................................................... 61

CONV-menyn (Omvandlingar) ...................................................62

CONV LNGTH-menyn (Längd).....................................................62

CONV AREA-menyn.................................................................... 62

CONV VOL-menyn (Volym) .........................................................62

CONV TIME-menyn.....................................................................63

CONV TEMP-menyn (Temperatur) ..............................................63

CONV MASS-menyn.................................................................... 63

CONV FORCE-menyn ..................................................................63

CONV PRESS-menyn (Tryck) .......................................................64

CONV ENRGY-menyn (Energi) ....................................................64

CONV POWER-menyn................................................................. 64

CONV SPEED-menyn................................................................... 64

Omvandla en kvot ......................................................................64

Talbaser........................................................................................... 65

Områden för olika talbaser......................................................... 65

Ett- och tvåkomplement till binära tal........................................ 65

BASE-menyn (Tal) ...................................................................... 66

BASE Õ-Ú-menyn (Hexadecimala tecken) .................................. 66

Mata in hexadecimala tal........................................................... 66

BASE TYPE-menyn ...................................................................... 67

Ange talbas................................................................................. 67

BASE CONV-menyn (Omvandling).............................................. 67

BASE BOOL-menyn (Boolesk) .....................................................68

Resultat av Booleska operatorer................................................. 68

BASE BIT-menyn......................................................................... 69

Använda komplexa tal.....................................................................69

Komplexa tal i resultat................................................................70

Använda komplexa tal i uttryck ..................................................70

CPLX-menyn (Komplexa tal) .......................................................71

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)....................................73

Definiera en graf..............................................................................74

Ställa in grafläge..............................................................................74

GRAPH-menyn.................................................................................75

Använda ekvationseditorn...............................................................76

Ekvationseditorns meny (GRAPH y(x)=) .....................................77

Mata in en funktion i ekvationseditorn.......................................77

Kommentarer om inmating av funktioner...................................78

Välja grafstilar.............................................................................79

Ställa in grafstilar i ekvationseditorn ..........................................80

Använda skuggmönster till att skilja funktioner åt.....................80

Visa och sätta på/stänga av statistikdiagram .............................81

Ställa in graffönstrets variabler........................................................81

Öppna fönstereditorn.................................................................. 82

Ändra inställning för en fönstervariabel......................................82

Ställa in noggrannhet för en graf med @x och @y.......................83

Ställa in grafformat..........................................................................83

Visa en graf......................................................................................85

Göra paus eller stoppa grafritandet............................................85

Modifiera en ritad graf................................................................ 85

Grafer av kurvskaror ................................................................... 86

SmartGraf....................................................................................86

Innehåll

Kapitel 6: Grafverktyg.......................................................... 87

Grafverktyg i TI-86 .......................................................................... 88

GRAPH-menyn ........................................................................... 88

Använda den fritt rörliga markören............................................ 89

Grafers noggrannhet ..................................................................89

Följa en graf ....................................................................................90

Ändra fönstervariabler medan du följer en funktion................... 90

Stoppa och återuppta följning .................................................... 91

Ändra storlek på graffönstret med ZOOM....................................... 91

GRAPH ZOOM-menyn................................................................. 91

Definiera en egen inzoomning.................................................... 93

Ställa in zoomfaktorer ................................................................93

Zooma in och zooma ut i en graf................................................ 93

Lagra och hämta Zoominställningar........................................... 95

Använda interaktiva matematiska funktioner................................. 95

GRAPH MATH-menyn................................................................. 96

Inställningar som påverkar GRAPH MATH-funktionerna............ 96

Använda ROOT, FMIN, FMAX eller INFLC................................... 97

Använda ‰f(x), DIST eller ARC..................................................... 98

Använda dy/dx eller TANLN........................................................99

Använda ISECT .........................................................................100

Använda YICPT......................................................................... 100

Beräkna funktionsvärde för givet x ...............................................101

Rita i en graf.................................................................................. 101

Innan du ritar i en graf.............................................................. 102

Lagra och hämta ritade bilder................................................... 102

Radera ritade bilder.................................................................. 103

GRAPH DRAW-menyn...............................................................103

Skugga ett område i grafen ......................................................104

Rita en linje...............................................................................105

Rita en vertikal eller horisontell linje.........................................106

Rita en cirkel.............................................................................106

Rita en funktion, tangent eller inversfunktion ..........................107

Rita punkter, linjer och kurvor på fri hand ................................107

Skriva in text i en graf...............................................................108

Sätta på eller stänga av punkter..............................................108

Kapitel 7: Tabeller ...............................................................109

Visa tabellen..................................................................................110

TABLE-menyn............................................................................110

Tabellen ....................................................................................110

Hitta i tabellen ..........................................................................111

Inställning av tabellen ...................................................................112

Visa och redigera ekvationer i tabellen..................................... 113

Radera tabellen .............................................................................113

Kapitel 8: Grafer av funktioner i polär form....................115

Inledning: Polära grafer.................................................................116

Definiera en polär graf...................................................................117

Likheter mellan olika graflägen i TI-86 .....................................117

Ställa in polärt grafläge ............................................................117

GRAPH-menyn ..........................................................................117

Öppna den polära ekvationseditorn..........................................118

Ställa in fönstervariablerna.......................................................118

Innehåll

vii

Ställa in grafformat................................................................... 119

Visa grafen................................................................................ 119

Använda grafverktyg i polärt grafläge........................................... 119

Fritt rörlig markör .....................................................................119

Följa en polär funktion.............................................................. 120

Flytta följmarkören till ett q-värde............................................ 121

Använda Zoomfunktioner.........................................................121

GRAPH MATH-menyn............................................................... 122

Beräkna funktionsvärde för ett givet q.....................................122

Rita i en polär graf....................................................................122

Kapitel 9: Grafer av funktioner i parameterform ........... 123

Inledning: Parametriska grafer...................................................... 124

Definiera parametriska grafer........................................................ 125

Likheter mellan olika graflägen i TI-86.....................................125

Ställa in parametriskt grafläge ................................................. 126

GRAPH-menyn.......................................................................... 126

Öppna den parametriska ekvationseditorn............................... 126

Välja och välja bort en funktion i parameterform.....................127

Ta bort en funktion i parameterform ........................................ 127

Ställa in fönstervariablerna....................................................... 127

Ställa in grafformat................................................................... 128

Visa en graf............................................................................... 128

Använda grafverktyg i parametriskt grafläge................................128

Fritt rörlig markör .....................................................................128

Följa en funktion i parameterform............................................128

Flytta följmarkören till ett t värde............................................. 129

Använda zoomfunktioner .........................................................130

GRAPH MATH-menyn ...............................................................130

Beräkna funktionsvärde för ett givet t ......................................130

Rita i en parametrisk graf .........................................................130

Kapitel 10: Grafer till differentialekvationer...................131

Definiera en graf till en differentialekvation..................................132

Likheter mellan olika graflägen i TI-86 .....................................132

Ställa in grafläget för differentialekvationer .............................132

GRAPH-menyn ..........................................................................133

Ställa in grafformat...................................................................133

Öppna differentialekvationseditorn ..........................................134

Ställa in graffönstrets variabler.................................................135

Sätta begynnelsevillkor.............................................................136

Ställa in axlarna ........................................................................137

Tips för att rita grafet till differentialekvationer........................137

Den inbyggda fldPic-variabeln ..................................................138

Visa en graf...............................................................................138

Mata in och lösa differentialekvationer.........................................139

Grafer i SlpFld-format ...............................................................139

Transformation till system av förstaordningen..........................140

Rita en graf i DirFld-format .......................................................141

Rita grafer till ett ekvationssystem i FldOff-format...................142

Lösa en differentialekvation för ett visst värde.........................144

Använda grafverktyg i grafläget DifEq...........................................144

Fritt rörlig markör......................................................................144

Följa grafer till differentialekvationer........................................144

viii

Innehåll

Flytta följmarkören till ett t-värde............................................. 145

Rita i grafer av differentialekvationer....................................... 145

Rita en ekvation och lagra lösningarna i listor .........................145

Använda ZOOM-funktioner ......................................................147

Rita lösningar interaktivt med EXPLR .......................................148

Beräkna för ett givet t............................................................... 149

Kapitel 11: Listor................................................................. 151

Listor i TI-86.................................................................................. 152

LIST-menyn............................................................................... 152

LIST NAMES-menyn.................................................................. 153

Skapa, lagra och visa listor............................................................ 153

Mata in en lista direkt i ett uttryck ...........................................153

Lagra en listvariabel genom att lagra en lista........................... 154

Visa listelementen i en lista...................................................... 155

Visa eller använda enstaka listelement ....................................155

Lagra ett nytt värde i ett listelement ........................................ 156

Komplexa listelement ...............................................................156

Listeditorn .................................................................................... 157

Listeditorns meny...................................................................... 157

Skapa en lista i en namnlös kolumn......................................... 157

Infoga en lista i listeditorn........................................................ 158

Visa och redigera ett listelement ..............................................158

Ta bort element från en lista ....................................................159

Ta bort en lista från listeditorn .................................................159

LIST OPS-menyn (Operationer) ...................................................... 160

Använda matematiska funktioner med listor ................................162

Koppla en formel till en lista..........................................................162

Jämföra en kopplad lista med en vanlig lista............................163

Använda listeditorn till att koppla en formel ............................164

Använda listeditorn när listor med kopplade formler visas.......164

Utföra beräkningar med och visa kopplade formler..................165

Fel som uppstår med kopplade formler.....................................165

Koppla loss en formel från en listvariabel.................................166

Redigera ett element i lista som ingår i en kopplad formel ......166

Kapitel 12: Vektorer............................................................167

Skapa en vektor.............................................................................168

VECTR-menyn (Vektor) .............................................................169

VECTR NAMES-menyn ..............................................................169

Skapa en vektor i vektoreditorn................................................169

Vektoreditorns meny.................................................................170

Skapa en vektor i grundfönstret................................................170

Skapa en komplex vektor..........................................................171

Visa en vektor................................................................................171

Redigera vektordimension och -element .......................................172

Ta bort en vektor ...........................................................................172

Använda en vektor i ett uttryck .....................................................173

Använda matematiska funktioner med en vektor..................... 173

VECTR MATH-menyn ................................................................174

VECTR OPS-menyn (Operationer)..............................................175

VECTR CPLX-menyn (komplex) ................................................176

Innehåll

Kapitel 13: Matriser............................................................ 177

Skapa matriser ..............................................................................178

MATRX-menyn (Matris) ............................................................ 178

MATRX NAMES-menyn ............................................................ 178

Skapa en matris i matriseditorn................................................178

Matriseditorns meny................................................................. 179

Skapa en matris i grundfönstret ...............................................180

Skapa en komplex matris .........................................................180

Visa matriselement, rader och undermatriser................................ 181

Redigera matrisdimension och -element....................................... 181

Ta bort en matris........................................................................... 182

Använda en matris i ett uttryck..................................................... 183

Använda matematiska funktioner med en matris..................... 183

MATRX MATH-menyn............................................................... 184

MATRX OPS-menyn (Operationer)............................................ 185

MATRX CPLX-menyn (Komplex ) ..............................................186

Kapitel 14: Statistik............................................................ 187

Statistiska analyser med TI-86 ......................................................188

Starta en statistisk analys.............................................................. 188

STAT-menyn (Statistik) ............................................................188

Mata in statistiska data................................................................. 189

STAT CALC menyn (Beräkningar).............................................. 189

Automatisk lagring av regressionsekvation..............................191

Resultat av en statistisk analys................................................. 191

STAT VARS-menyn (Statistikvariabler)......................................191

Plotta statistiska data.................................................................... 193

STAT PLOT-fönstret...................................................................194

STAT PLOT-menyn.....................................................................194

Ställa in ett statistikdiagram.....................................................195

Sätta på och stänga av statistikdiagram...................................195

Välja diagramtyp.......................................................................195

De olika diagramtyperna...........................................................196

STAT DRAW-menyn ....................................................................... 199

Statistiska prognoser .....................................................................199

Kapitel 15: Ekvationslösning..............................................201

Inledning: Ekvationslösaren...........................................................202

Mata in en ekvation i inmatningseditorn.......................................203

Ställa in den interaktiva lösningseditorn .......................................204

Mata in variabelvärden.............................................................204

Styra lösningen med gränser och en gissning...........................204

Redigera en ekvation ................................................................205

Lösa ut en obekant variabel ..........................................................206

Visa lösningen grafiskt ..................................................................206

Lösningsmenyn .........................................................................207

Grafverktyg i ekvationslösaren......................................................207

Ekvationslösarens ZOOM..........................................................208

Finna rötter till polynom ................................................................208

Mata in och lösa ett polynom ...................................................208

Lagra polynomkoefficient eller rot i en variabel........................209

Lösa ekvationssystem....................................................................210

Mata in ekvationssystemet.......................................................210

Lagra ekvationskoefficienter och resultat i variabler ................211

Innehåll

Kapitel 16: Programmering ............................................... 213

Skriva program till TI-86................................................................214

PRGM-menyn ........................................................................... 214

Skapa ett program med programeditorn ..................................214

Programeditorns meny ............................................................215

PRGM I/O -menyn (in-/utmatning)............................................215

PRGM CTL-menyn .................................................................... 217

Mata in programrader ..............................................................220

Programeditorns menyer och fönster........................................ 220

Hantera minne och radera program.......................................... 220

Köra program ................................................................................221

Exempel: Program..................................................................... 221

Avbryta ett program .................................................................222

Arbeta med program..................................................................... 223

Redigera program..................................................................... 223

Anropa ett program från ett annat program............................. 223

Kopiera ett program till ett annat program ..............................224

Använda lokala variabler i ett program.................................... 225

TI-86 knappkoder ..................................................................... 225

Hämta och köra assemblerprogram ..............................................226

Arbeta med strängar .....................................................................227

STRNG-menyn........................................................................... 227

Lagra strängar .........................................................................228

Kapitel 17: Minneshantering..............................................229

Kontrollera tillgängligt minne........................................................230

MEM-menyn (Minne)................................................................230

Kontrollera minnesanvändning ................................................230

Radera objekt från minnet.............................................................231

MEM DELET-menyn .................................................................231

Återställa TI-86..............................................................................232

MEM RESET-menyn ..................................................................232

ClrEnt (Radera inmatning) .......................................................232

Kapitel 18: TI-86 Link ..........................................................233

TI-86 Link ......................................................................................234

Koppla ihop två TI-86 ...............................................................234

Koppla en TI-85 till en TI-86.....................................................234

Koppla en TI-86 med ett CBL- eller CBR-system.......................234

Koppla en TI-86 med en PC eller Macintosh.............................235

Hämta program från Internet....................................................235

Ansluta TI-86 till andra enheter................................................235

LINK-menyn ..............................................................................236

Välja data som ska skickas............................................................236

LINK SEND-menyn.....................................................................236

Starta en säkerhetskopiering ....................................................237

Välja de variabler som ska skickas............................................238

Innehåll

SEND WIND-fönstret (Fönstervariabler)....................................238

Skicka variabler till en TI-85 ..................................................... 239

LINK SND85-menyn (Skicka data till TI-85) ..............................239

Förbereda mottagande enhet........................................................ 240

Skicka data....................................................................................240

Ta emot data................................................................................. 241

Överföra kopior till flera enheter ..............................................242

Överföringsfel ........................................................................... 242

Otillräckligt minne i mottagaren............................................... 242

Kapitel 19: Tillämpningar................................................... 243

Använda matematiska funktioner med matriser........................... 244

Beräkna arean mellan kurvor ........................................................ 245

Differentialkalkylens huvudsats..................................................... 246

Elektriska kretsar........................................................................... 247

Program: Sierpinski triangeln ........................................................249

Program: Taylorserie ..................................................................... 250

Karakteristiska polynom och egenvärden...................................... 252

Konvergens av en potensserie....................................................... 255

Vattentank .................................................................................... 256

Predator/Byte-modellen................................................................. 258

Kapitel 20: Snabbreferenser.............................................. 261

Hitta snabbt................................................................................... 262

Grafritning ................................................................................ 262

Listor......................................................................................... 262

Algebra och analys ...................................................................263

Matriser ....................................................................................264

Programmering .........................................................................264

Statistik.....................................................................................264

Strängar ....................................................................................265

Vektorer ....................................................................................265

Funktionerna i bokstavsordning ....................................................266

Bilaga....................................................................................379

TI-86 Menyträd..............................................................................380

Om du får problem ........................................................................392

Felmeddelanden ............................................................................392

Operativsystemet EOSé (Equation Operating System) .................397

Implicit multiplikation...............................................................398

Parenteser.................................................................................398

TOL (Toleranseditorn) ................................................................... 398

Noggrannhet vid beräkningar........................................................399

Service ...........................................................................................399

Service och allmän information.................................................399

Teknisk information .................................................................. 400

Internet och E-post....................................................................400

Snabbservice.............................................................................400

Skicka in en TI-86 på service.....................................................401

Garantiservice...........................................................................402

Service som inte täcks av garantin............................................402

Service och garanti för TI-produkter .............................................. 402

TI-produkter och service............................................................402

Service och garanti....................................................................402

TI-86 Snabbstart

Innan du börjar använda din TI-86............................................. 2

Utföra beräkningar i grundfönstret............................................. 3

Rita grafer av funktioner i graffönstret....................................... 9

TI 86

M1 M2

F1 F2 F3 F4 F5

M4 M5

TI-86 Snabbstart

TI-86 stängs av automatiskt om den varit inaktiv i ungefär fyra minuter.

Om du släpper

eller # under kontraständringen måste du åter trycka på

för att kunna

fortsätta.

Innan du börjar använda din TI-86

Kapitlet Snabbstart innehåller några korta exempel på vanliga funktioner hos TI-86. Innan du kan börja måste batterierna sättas i, räknaren slås på, konstrasten justeras, minnet nollställas och standardvärden ställas in. Detta beskrivs mer detaljerat i kapitel 1.

Sätta i AAA-batterierna

Fyra AAA-batterier medföljer TI-86. Ta batterierna ur förpackningen och sätt dem i batterifacket på räknarens baksida. Sätt i batterierna enligt figuren (+ och

Sätta på och stänga av TI-86

Tryck på ^ (längst ner till vänster) för att sätta på TI-86. Markören ( Å ) blinkar då i fönstrets övre vänstra hörn. Om den inte syns måste du justera kontrasten (se nedan).

Du stänger av räknaren genom att först trycka på - och sedan på ^. I handboken används hakparenteser ( ã och ä ) i stället för knappsymbolerna

- och 1. För att exempelvis stänga av TI-86 trycker du på - .

Justera kontrasten

1 Tryck på den gula knappen -. 2 Håll knappen $ eller # (över eller under den halvfyllda cirkeln)

intryckt.

♦ Håll $ nertryckt för att få fönstret mörkare. ♦ Håll # nertryckt för att få fönstret ljusare.

) i facket.

alpha

ALPHA

RCL

BASE

OFF

CHAR

MODE

QUIT

EXIT

LINK

x-VAR

INS

DEL

2nd

I boken uttrycks kombinationer a

och

hakparenteser ordet ovanför den önskade tangenten.

tangenter med

(

och

omkring

)

TI-86 Snabbstart

Återställa minne och standardinställningar

Du kan återställa minnet och alla standardinställningar genom att trycka på - ™ ( & ). Meddelandena

Mem cleared

och

Defaults set

visas då i grundfönstret och bekräftar att minnet och

standardinställningar återställts. Eventuellt behöver du justera kontrasten efter återställningen.

Utföra beräkningar i grundfönstret

För att få fram figurerna i detta kapitel nollställer du först minnet och återställer standardinställningarna. Innan du börjar trycker du på : för att radera fönstret (utom vid senaste inmatning och heltalsdel) för att figurerna i handboken ska vara samma som de du ser på din TI-86.

Beräkna sinus för ett tal

Mata in sinusfunktionen. (

:) =

Efter uträkning flyttas markören automatiskt till nästa rad för nästa inmatning.

När TI-86 beräknar värdet av ett uttryck lagrar den automatiskt resultatet i den inbyggda variabeln tidigare värde.

och ersätter ett

Ans

Mata in ett värde. Du kan mata även in ett uttryck som beräknas ut när du trycker på

Beräkna uttrycket. Sinus för p/4 visas till höger i fönstret.

Lagra senaste resultatet i en variabel

Sätt in symbolen värde måste stå före något, sätter TI-86 automatiskt in fönstret före

i fönstret. Eftersom ett

och du inte matat in

Ans

D - ~ F

(

)

TI-86 Snabbstart

Använd ALPHA-knappen till att mata in de bokstäver som står i blått ovanför knapparna. I exemplet trycker du på skriva

Du behöver inte flytta markören till radens slut för att beräkna uttrycket.

för att

2 Mata in namnet på den variabel där du vill

1ãVä

lagra det senaste resultatet. Bokstavsläget är aktivt.

3 Lagra det senaste resultatet i en variabel. Det

lagrade värdet visas på nästa rad.

Använda en variabel i ett uttryck

1 Mata in och kvadrera variabeln. (:)

1 ãVä I

2 Beräkna. Värdet som lagrats till variabeln

kvadreras och visas.

Redigera ett uttryck

1 Mata in uttrycket

2 Ändra

3.2

till

(25+14)(4

. ! ! ! ! 2 "

2.3

3 Flytta markören till uttryckets början och sätt

.(:)

3.2)

\ 14 E

T 3 ` 2 E

- ! - p in ett värde. Inmatningsmarkören blinkar mellan

och 25.

4 Beräkna. Resultatet visas. b

TI-86 Snabbstart

byter tecken, som i L2.

subtraherar, som i 5N2=3.

Tre prickar (...) visar att resultatet fortsätter utanför fönstret.

Tre punkter visar att svaret fortsätter utanför fönstret.

Visa ett komplext tal som resultat

1 Mata in funktionen naturlig logaritm. (:) B

2 Mata in ett negativt tal. D a 2 E

3 Beräkna. Resultatet visas som ett komplext

tal.

b (tryck på " för att visa det som inte syns i fönstret)

Använda listor i funktioner

1 Mata in exponentialfunktionen. (:) - ‚

2 Öppna

), som markerar början på en lista i TI-86.

{

menyn och välj vänsterklammer (

LIST-

3 Mata in listelementen åtskilda av

- ”

LIST

P 10 P

-menyn

kommatecken.

4 Välj ( } ) i

menyn för att avsluta listan.

LIST-

5 Beräkna. Resultaten av konstanten e upphöjd

till 5, 10 och 15 ingår i listan.

(tryck på " för att visa det som inte syns i fönstret)

TI-86 Snabbstart

Visa heltalsdelar i en lista

är

- Œ

MATH

MATH NUM

-menyn

1 Öppna

automatiskt övningen).

2 Välj

3 Välj funktionen

NUM

MATH

markerad.

menyn. inmatningen finns kvar i fönstret för att visa hur

iPart

-menyn (

MATH

-menyn från den senaste

LIST

för att öppna

-menyn flyttas upp ett steg och

(heltalsdelen) i

iPart

sätts in i fönstret (senaste

iPart

verkar på föregående svar).

-menyn ersätter

MATH

MATH NUM

-menyn.

NUM

MATH

4 Sätt in

förra övningen lagras i

5 Visa heltalsdelen av resultatlistans element i

förra övningen

vid markören (resultatlistan från

Ans

Stänga en meny

1 I föregående exempel visades

menyerna

2 Ta bort

3 Ta bort

(- Œ &).

MATH NUMMATH-

menyn från fönstret. .

MATH-

och

- ¡

b (tryck på "

för att se mer)

MATH NUM-

Beräkna en kvadratrot

1 Sätt in kvadratrotstecknet i fönstret. (:) - ˆ

TI-86 Snabbstart

2 Mata in värdet du vill ta kvadratroten ur.

3 Beräkna uttrycket. Kvadratroten ur

144

Beräkna derivator

1 Öppna

2 Mata in ett uttryck (

variabeln (

3 Beräkna. Första derivatan av

på

för x-värdet 8 visas.

-menyn och välj

CALC

) med avseende på

) för ett visst värde på x (8).

.(:)

der1

med avseende

144

visas. b

- †

(

2 I P 2 P

När du trycker på TI-86 det inmatade uttrycket eller instruktionen i det inbyggda

ENTRY

TI-86 Snabbstart

-minnet.

lagrar

Hämta, redigera och räkna om senaste inmatning

1 Hämta senaste inmatning från det föregående

- ¢ exemplet (senaste övningens resultat rensades inte).

2 Redigera det hämtade uttrycket. ! !

Måttenheten skrivs inte manuellt. Du behöver inte skriva ¡ för att uttrycka grader.

3 Beräkna. Första derivatan av

på

för x-värdet 3 visas.

med avseende

Omvandla från grader Fahrenheit till grader Celsius

1 Öppna

2 Öppna

flyttas upp ett steg och

-menyn. (:) - ’

CONV CONV TEMP

-menyn.

TEMP

-menyn

CONV

är markerad.

3 Ange temperaturen. Om den är negativ anges

den inom parenteser. Om du glömmer parentesen i exemplet omvandlar TI-86 4 grader Fahrenheit till ca L15.5 grader Celsius. Efter teckenbyte får du sedan 15.5 grader Celsius.

4 Välj

för Fahrenheit som den kända

måttenheten.

och omvandlingssymbolen

( 4 ) visas efter temperaturen.

D a

TI-86 Snabbstart

När du lagrar en ekvationsvariabel med du in ekvationsvariabeln först, därefter beräknade uttrycket. Ordningen är den omvända jämfört med att lagra de flesta andra variabler i TI-86.

och sist det icke

matar

5 Välj

6 Omvandla. Motsvarigheten i ¡C för L4¡F

för Celsius som den enhet du vill

omvandla till.

visas.

Lagra ett icke beräknat uttryck i en ekvationsvariabel

1 Mata in den inbyggda ekvationsvariabeln

2 Mata in likhetstecknet (=). 1 ã= ä

3 Mata in ett uttryck med x som oberoende

variabel.

4 Lagra uttrycket.

(:) - n ãYä

D = 2 E

I nästa avsnitt visas hur man rita en graf av funktionerna

y1=5(sin x)

och

y2=5(cos x)

Rita grafer av funktioner i graffönstret

TI-86 kan rita fyra olika funktionstyper i graffönstret. För att rita en graf måste du lagra ett icke beräknat uttryck i en inbyggd ekvationsvariabel.

Varje övning i det här avsnittet bygger på det föregående. Börja alltså här och arbeta dig igenom avsnittet. Vi förutsätter dessutom att du fortsätta direkt från föregående avsnitt.

I ekvationseditorn måste du uttrycka varje ekvation i den oberoende variabeln grafläget

TI-86 Snabbstart

(gäller i

; kapitel 1).

Func

Visa och mata in funktioner i ekvationseditorn

1 Öppna

2 Välj

GRAPH

y(x)=

ekvationseditorn. beräknade uttryck lagrat i

-menyn. 6

från

GRAPH

-menyn för att öppna är det icke

5(sin x)

från föregående

övning. Ekvationseditorn visas som den nedre menyn.

3 Flytta ner markören. Prompten

visas. #

y2=

ekvations editorns meny

Det finns upp till sju grafstilar att välja mellan beroende på aktuellt grafläge.

4 Mata in uttrycket

. Observera att likhetstecknet (=) efter

y2=

5(cos x)

efter prompten

D > 2 E

markeras när du matat in 5. Likhetstecknet efter

markeras också vilket visar att båda

funktionerna kan plottas (kapitel 5).

Ändra grafstil för en funktiongraf

I ekvationseditorn anger symbolen till vänster om varje funktion i vilken stil funktionsgrafen kommer att visas när du ritar den i graffönstret.

1 Flytta markören till y1. $

grafstilsymboler

2 Visa nästa menygrupp i ekvationseditorns

meny ( 4 sist i menyn visar att det finns flera funktioner).

3 Välj

att ställa in ¼ (tjock) grafstil för

från ekvationseditorns meny för

STYLE

(tryck på

( om andra stilar önskas).

(

Rita en funktion i graffönstret

1 Välj

grafen i graffönstret. x- och y-axlarna samt

GRAPH

grafer enligt den ordning de är listade i ekvationseditorn.

1 När grafen är ritad kan du flytta den fritt

rörliga markören ( Markörens koordinater visas under grafen.

från

GRAPH

-menyn visas. Sedan ritas alla valda

GRAPH

-menyn för att rita

) runt i graffönstret.

Följa en funktion

1 Välj

följmarkören som du använder till att följa en graf. Den aktuella funktionens nummer (

) visas i övre högra hörnet.

2 Flytta följmarkören från funktionen y1 till

funktionen ändras till

TRACE

x=0

GRAPH

och y-värdet ändras till värdet av

-menyn för att få fram

. Siffran 1 i övre högra hörnet

- i

" # ! $

)

TI-86 Snabbstart

fritt rörlig markör

följmarkör

TI-86 Snabbstart

3 Följ funktionen y2. Visat y-värde motsvarar

5(cos x)

på

och har räknats ut för aktuellt värde

som också visas i fönstret.

Beräkna y för ett visst x-värde (under följning)

1 Mata in ett reellt tal (eller ett motsvarande

uttryck) inom det aktuella graffönstrets område. När det första tecknet matas in visas prompten

Fönstervariablerna bestämmer graffönstrets dimensioner.

2 Beräkna y2 i

till resultatet. visas i fönstret.

. Följmarkören flyttas direkt

x=6

-värdet (funktionsvärdet) för

Ändra värdet på en fönstervariabel

1 Öppna

2 Öppna fönstereditorn genom att välja

GRAPH

-menyn. 6

-menyn.

WIND

TI-86 Snabbstart

3 Ändra det lagrade värdet i fönstervariabeln

till 0.

xMin

4 Rita grafen i det nya graffönstret. Bara första

och andra kvadranten av koordinatsystemet visas eftersom

xMin=0

Välj bort en funktion

1 Välj

ekvationseditorn med meny. flyttas upp ett steg och

2 Välj

välja bort funktionen avmarkerat.

3 Rita grafen i graffönstret. Eftersom du valde

bort steg för att välja en till funktion i ekvationseditorn ( att välja och välja bort).

från

y(x)=

SELCT

GRAPH

i ekvationseditorns meny för att

ritar TI-86 bara y2. Upprepa dessa

-menyn så visas

y(x)=

. Likhetstecknet är

y1=

används både för

SELCT

GRAPH

markeras.

-menyn

- i

TI-86 Snabbstart

Förstora en del av graffönstret

1 Välj

menyn. och

ZOOM

GRAPH

ZOOM

för att öppna

-menyn flyttas upp ett steg

markeras.

GRAPH ZOOM

(

2 För att aktivera zoomrutans markör välj

GRAPH ZOOM

3 Flytta zoomrutans markör till önskad plats

för det första hörnet i det nya graffönstret och markera sedan punkten med en liten kvadrat.

4 Flytta markören från den lilla kvadraten till

det diagonalt motsatta hörnet i det nya graffönstret. När du flyttar markören bildas en rektangel i grafen.

5 Zooma in grafen. Fönstervariablerna ändras

automatiskt.

6 Ta bort menyerna från graffönstret.

-menyn.

BOX

" # ! $ b

" # ! $

Sätta in eller byta batterier.......................................................16

Sätta på och stänga av TI-86.................................................... 17

Justera kontrasten.................................................................... 17

Grundfönstret........................................................................... 18

Mata in tal................................................................................ 19

Mata in övriga tecken .............................................................. 21

Mata in uttryck och instruktioner .............................................24

Felsökning ................................................................................ 27

Använda tidigare inmatningar och resultat ..............................28

Använda menyer i TI-86........................................................... 30

Visa och ändra grundinställningar............................................ 34

Använda TI-86

TI 86

M1 M2

F1 F2 F3 F4 F5

M4 M5

Ta inte bort litiumbatteriet om inte fyra nya AAA-batterier sitter i.

Gamla batterier bör lämnas in för destruktion.

Kapitel 1: Använda TI-86

Sätta in eller byta batterier

Din nya TI-86 drivs av fyra AAA-batterier som måste sättas in innan du sätter på räknaren. Ett litiumbatteri finns redan installerat i din räknare.

Om räknaren är på stänger du av den (- ) för att bevara informationen i minnet.

Skjut locket över knapppar och skärm.

När du ska öppna batteriluckan håller du räknaren upprätt, trycker ner låsmekanismen och tar bort luckan.

Ta ur de fyra gamla batterierna.

Sätt i fyra nya alkaliska AAA-batterier vända enligt symbolerna (+ och N) i batterifacket.

Sätt tillbaka batteriluckan genom att passa in de två piggarna i de två hålen längst ner i batterifacket och tryck sedan på luckan tills den stängs med ett klick.

Om du inte använder TI-86ofta kan AAA-batterierna räcka längre än två veckor efter den första batterivarningen.

Knappkombinationer som

visas genom att namnet för sekundärfunktionen visas inom hakparenteser, d v s

alpha ä..

och

När batterierna behöver

bytas

När AAA-batterierna börjar ta slut visas en batterivarning när du sätter på räknaren. I allmänhet fungerar räknaren som vanligt i en eller två veckor efter att

batterivarningen visats för första gången. Till slut stängs TI-86 automatiskt av och kan inte användas förrän AAA-batterierna bytts.

Litiumbatteriet sitter i batterifacket

ovanför

AAA-batterierna. Det används som reservbatteri när AAA-batterierna är slut eller har tagits bort så att inte det som lagrats i minnet ska försvinna. Därför bör litiumbatteriet bara tas ut när fyra fungerande AAA-batterier sitter i. Litiumbatteriet

bör bytas ut ungefär vart tredje eller fjärde år

Kapitel 1: Använda TI-86

Gamla batterier bör lämnas in för destruktion.

Om du släpper

eller # medan

du justerar kontrasten måste du åter trycka på

för att

fortsätta.

Litiumbatteriet byter du genom att ta bort batteriluckan och lossa skruven på skyddet märkt

BACK UP BATTERY

symbolerna (+ och

och sedan ta bort det. Sätt i ett nytt

) på skyddet. Sätt tillbaka skyddet och skruva fast det.

CR1616

eller

CR1620

batteri enligt

Sätta på och stänga av TI-86

Du sätter på TI-86 genom att trycka på ^. ♦ Om den stängdes av med -  tas alla

felmeddelanden bort och senaste grundfönstret visas.

♦ Om APD

(Automatic Power Down) stängde av räknaren är allt precis som när du senast använde den med fönster,

markör

och eventuella felmeddelanden.

Du kan stänga av TI-86 genom att trycka på - . Alla inställningar och

minnet

sparas av funktionen Constant MemoryTM. Eventuella felmeddelanden tas bort.

APD stänger automatiskt av TI-86 efter ungefär fyra minuter för att spara på batterierna .

PRQ

RCL

OFF

CONS

BASE TES MEM

CHAR

CONV

STRNG

ANS

det som lagrats i

(

Justera kontrasten

Tryck på den gula --knappen.

MODE

alpha

ALPHA

QUIT

EXIT

LINK

x-VAR

INS

DEL

2nd

Håll ned $ eller # (över eller under den halvfyllda cirkeln).

♦

Håll $ nedtryckt för att få en mörkare skärm.

♦

Håll # nedtryckt för att få en ljusare skärm.

Kapitel 1: Använda TI-86

TI-86 har 40 kontrastinställningar. Siffrorna fjärde steg.

Du behöver inte radera grundfönstret för att påbörja en ny inmatning.

t o m 9 visar vart

Du kan justera

(ljusast) till 9 (mörkast) i det övre högra hörnet vilket är aktuell inställning. Siffran syns inte om

kontrasten efter ljusförhållanden

. När du justerar kontrasten visas en siffra från

kontrasten är för ljus eller för mörk. Allteftersom batterierna försvagas blir skillnaden mellan kontrastnivåerna mindre. Antag att du

exempelvis ställt in in kontrasten till Du behöver dock inte byta batterier förrän

ontrasten till 3 med nya batterier. När batterierna laddas ur måste du ställa

, sedan 5, sedan 6, och så vidare för att bevara den ursprungliga kontrastnivån.

batterivarningen visas

Grundfönstret

Grundfönstret är det första du ser när du sätter på TI-86. I början är grundfönstret tomt med undantag för inmatningsmarkören (Å) i det övre vänstra hörnet. Om markören inte syns trycker du först på - och håller sedan # eller $ nedtryckt för att justera kontrasten (sidan 17).

I grundfönstret kan du beräkna uttryck och se resultaten. Du kan också utföra instruktioner;

lagra och

Du kommer alltid direkt till grundfönstret genom att trycka - l.

Visa inmatningar och resultat

I grundfönstret kan upp till åtta rader med 21 tecken per rad visas. Om ett uttryck eller en serie instruktioner överskrider 21 tecken (inklusive mellanrum) fortsätter den automatiskt på nästa rad.

hämta variabelvärden; samt ställa in grafer och editorer.

Kapitel 1: Använda TI-86

Inställningarna styr på vilket sätt TI-86 tolkar uttryck och visar resultat (sidan 34).

Divisionstecknet i ett TI-86fönster är

som i ett bråk .

När de åtta raderna är fyllda rullas textraderna uppåt. Du kan trycka på $ för att

grundfönstret

till första tecknet i aktuell inmatning. För att hämta, redigera och använda

rulla uppåt i

tidigare inmatningar trycker du på - ¢ (sidan 28). När en inmatning beräknats i grundfönstret visas

svaret till höger på nästa rad. När du utför en instruktion, visas vanligen

till höger på nästa

Done

Inmatning Resultat

rad. Om ett resultat inte får plats i fönstret visas tre

punkter (...) till höger. Om du vill se resten av

Inmatning Resultat

resultatet trycker du då på ". De tre punkterna visas till vänster och du trycker då på ! för att komma tillbaka.

Mata in tal

En vit symbol eller förkortning för primärfunktionen finns på alla knappar. När du t ex trycker på \ sätts ett plustecken in vid markören. I denna handbok anges sifferknapparna som o s v i stället för Y Z [.

Mata in negativa tal

Negativa tal matas in genom att du trycker på a (teckenbytesknappen) och sedan trycker på

önskade sifferknappar. Om du t ex vill mata in

trycker du på a 5. Försök inte ange negativa

tal med T (minusknappen). a och T har inte samma funktion.

1, 2, 3

Kapitel 1: Använda TI-86

Använd alltid parenteser för att markera ett teckenbyte i omvandlingsfunktioner (kapitel 4).

I grundpotensform finns bara en siffra till vänster om decimaltecknet .

I potensform med tretalig exponent kan en, två eller tre siffror stå till vänster om decimaltecknet och 10-potensen är en multipel av 3.

Operativsystemet EOSè (Equation Operating System, se bilagan) styr i vilken ordning TI-86 utför teckenbyten och andra funktioner i ett uttryck. Om du är osäker på ordningsföljden kan du använda D och E till att ange hur teckenbytet ska ske. resultatet av

(L4)

är 16.

esultatet av t ex

är

medan

Grundpotensform eller potensform med tretalig exponent

Mata in mantissan (den delen av talet som står före exponenten). Detta värde kan vara ett uttryck.

Sätt in

vid markören.

Om exponenten är negativ sätter du in

Mata sedan in en, två eller tre siffror i exponenten.

Beräkna uttrycket.

vid markören.

När du använder tal i grundpotensform eller potensform med tretalig exponent i ett uttryck ger inte TI-86 nödvändigtvis resultatet på samma form. Grundinställningarna i MODE-fönstret (sidan 34) och resultatets storlek bestämmer hur det visas.

Mata in komplexa tal

Det komplexa talet a+bi matas in i TI-86 som rektangulärt komplexformat eller



i polärt

)

(a,b)

komplexformat. Mer information om detta finns i kapitel 4.

Tryck på ett blanksteg i text. Blanksteg får inte användas i variabelnamn.

1 ¤

för att mata in

Mata in övriga tecken

QUIT

EXIT

Detta är sekundärknappen.

Detta är ALPHA-knappen.

Sekundärknappen 2nd

När du trycker på den gula --knappen ändras markören till Æ (sekundärmarkör). Nästa knapp du trycker på har då den

funktion som anges i gult ovanför de olika knapparna i stället för den vanliga funktionen i vitt.

ALPHA-knappen

När du trycker på den blå 1-knappen ändras markören till ³ (stora bokstäver). Nästa knapp du trycker på sätter in den (stora) bokstav som visas i blått ovanför knappen vid markören.

2nd

alpha

ALPHA

LINK

x-VAR

Kapitel 1: Använda TI-86

MODE

INS

DEL

STAT

öppnar

-menyn

- š

STAT

1 ã

ger

Du kan trycka på för

-n

den ofta använda

för att mata in

i stället

variabeln.

Om du trycker på - n ändras markören till Ï (små bokstäver). Nästa knapp du trycker på sätter in motsvarande liten bokstav vid markören.

STAT

- 1 ã

ger

Prompten

(¶¶)

bokstavsläget automatiskt.

I de flesta fall visar markören vad som sker när du trycker på nästa knapp.

I grafer och editorer används ibland andra markörer. De beskrivs i respektive kapitel.

Kapitel 1: Använda TI-86

Name=

för att lagra aktiverar

och symbolen

Bokstavsläge för stora och små bokstäver

Om du vill skriva in flera bokstäver, stora eller små, kan du aktivera bokstavsläget. För att aktivera bokstavsläget för stora bokstäver när inmatningsmarkören visas trycker du på

1 1.

♦ Avbryt bokstavsläget genom att trycka på 1. ♦ Byt från stora till små bokstäver genom att trycka på - n.

För att aktivera bokstavsläget för små bokstäver när inmatningsmarkören visas trycker du på

- n 1.

♦ Avbryt bokstavsläget genom att trycka på 1 1. ♦ Byt från små till stora bokstäver genom att trycka på 1.

Du kan använda - när stort eller litet bokstavsläge är aktivt. Om du trycker på en knapp som inte har en blå bokstav ovanför, exempelvis 6, 3 eller ! kommer den vanliga primärfunktionen att utföras.

Vanliga markörer

Inmatning

Infoga

Sekundär

Stor bokstav

Liten bokstav

Fylld

Sätter in ett tecken vid markören och skriver över befintligt tecken

Sätter in tecken vid markören och flyttar befintliga tecken ett steg till höger

Sätter in sekundärtecknet eller utför sekundärfunktionen (i gult ovanför knappen)

Skriver in en stor bokstav (i blått ovanför knappen)

Skriver in en liten bokstav (i blått ovanför knappen)

Inga data kan matas in; maximalt antal tecken har matats in eller ledigt minne är slut

Kapitel 1: Använda TI-86

Inmatningsmarkören över tidigare tecken.

(Å)

skriver

♦ Om du trycker på 1 efter - p blir markören ett understruket

(A).

♦ Om du trycker på - 1 efter - p blir markören ett understruket a ( ♦ Om du trycker på - efter - p blir infogamarkören ett understruket # (

Pilknappar

$ flyttar markören uppåt

$ gör skärmen mörkare

flyttar markören till vänster

! flyttar markören till

början av inmatningen

# flyttar markören neråt

- #

gör skärmen ljusare

flyttar markören till höger

- "

flyttar markören till

slutet av inmatningen

Om du håller ", #, ! eller $ nertryckta fortsätter markören att flyttas.

Infoga, ta bort och radera tecken

- p

Tar bort tecknet vid markören; fortsätt att ta bort tecken (åt höger) genom att hålla nertryckt

Ändrar markören till en infogamarkör ( __ ); sätter in ett tecken vid markören och flyttar alla tecken till höger (inklusive det vid markören) ett steg till höger; avsluta infoga genom att trycka på - p eller tryck på ", #, ! eller

Raderar aktuell inmatning i grundfönstret;

: :

raderar hela grundfönstret

Kapitel 1: Använda TI-86

Mata in uttryck och instruktioner

Mata in ett uttryck

Ett uttryck är en kombination av tal, variabler och operatorer som kan användas som argument till en eller flera funktioner. I TI-86 kan du oftast mata in ett uttryck i samma ordning som du skulle skriva det på papper. Exempelvis är

Du kan använda ett uttryck i grundfönstret till att beräkna ett resultat.

I de flesta fall när ett värde behövs kan ett uttryck användas i stället.

Mata t ex in en inställning för en fönstervariabel som ett uttryck (kapitel 5). När du trycker på #, $, b eller . beräknas uttrycket av TI-86 och värdet sätts in i stället för uttrycket.

Ett uttryck skapar du genom att mata in tal, variabler och operatorer med knapparna eller hämta dem i menyerna (sidan 30). När du trycker på b beräknas uttrycket (oavsett markörens position) i den ordning som definieras av operativsystemet EOS (se bilagan) och resultatet visas.

För att mata in uttrycket 3.76 ÷ ( sedan beräkna det trycker du på följande knappar:

5 tan xStat

7.9 + ‡5) + 2 log 45 och

` 76 F D a 7 ` 9 \ - ˆ 5 E \ 2 < 45 b

och

40((L5+3)N(2+3))

uttryck.

I denna handbok visas argument som inte är nödvändiga inom hakparenteser hakparenteser ska inte tas med när du matar in argumenten.

I kapitel 20, Snabbreferenser, beskrivs alla funktioner och instruktioner i TI-86 med tillhörande nödvändiga och möjliga argument.

och ä ). Dessa

(

Kapitel 1: Använda TI-86

Använda funktioner i uttryck

En funktion ger ett värde. Några exempel på funktioner är

, + , ‡ och

. Till en funktion

log

måste du vanligen också mata in ett eller flera argument. När syntaxen till olika funktioner eller instruktioner beskrivs i denna handbok är argumenten

skrivna i kursiv stil. Exempelvis:

vinkel, tryck på = för att mata in

sin

och därefter matar

sin

du in värdet för vinkeln vinkel (eller ett uttryck som ger vinkel). För funktioner eller instruktioner med fler än ett argument skiljs argumenten åt med kommatecken.

I vissa funktioner måste argumenten ges inom parentes. Om du är osäker på beräkningsordningen kan du använda parenteser till att styra beräkningsordningen på önskat sätt i ett uttryck.

Mata in en instruktion

En instruktion startar en process. Exempelvis

är en instruktion som raderar alla ritade

ClDrw

objekt i en graf. Du kan inte använda en instruktion i ett uttryck. Vanligen börjar alla instruktionsnamn med stor bokstav. Till vissa instruktioner måste flera argument ges, de är då skrivna med en öppen parentes (

Circl

(x,y,

radie

)

) efter namnet. Exempelvis till

(

används tre argument,

Circl

(

Mata in funktioner, instruktioner och operatorer

Du kan mata in en funktioner, instruktioner eller operatorer (gemensamt ofta kallade för funktioner) på tre olika sätt (exempelvis

log 45

♦ Sätt in namnet vid markören genom att trycka på motsvarande knapp eller hämta det från

en meny (<

♦ Sätt in namnet vid markören genom att hämta det i

♦ Skriv in namnet med bokstavsknapparna ( - n 1

CATALOG

(- w & ã

ãLä ãOä ãGä

¤ 1 1 45).

ä & &

I exemplet visar symbolen ¶ att värdet före symbolen ska lagras i variabeln efter symbolen (kapitel

2). Sätt in

Kapitel 1: Använda TI-86

genom att trycka på

Du kan se i exemplet att en inbyggd funktion eller instruktion är enklare att mata in. När du använder funktioner eller operatorer i ett uttryck sätts en symbol bestående av ett eller

flera tecken in vid markören. Du kan därefter redigera symbolen som en vanlig textsträng. Om du t ex tryckt på - w / / * & & b för att sätta in

markören i ett uttryck men du vill ha knapparna för att välja

. Ändra i stället texten genom att trycka på ! ! ! ! 2.

xMin

i stället behöver du inte åter trycka på alla nio

xMin

yMin

vid

Flera inmatningar efter varandra

Du kan mata in två eller flera uttryck eller instruktioner efter varandra genom att skilja dem åt med ett kolon (- ). När du trycker på b utför TI-86 instruktionerna och beräknar uttrycken från vänster till höger och visar resultatet av senaste uttrycket samt lagrar hela sekvensen som senaste inmatning (sidan 28).

Aktivitetsindikator

När TI-86 utför en beräkning eller ritar en graf visas ett vertikalt streck som rör sig i fönstrets övre högra hörn. Detta är aktivitetsindikatorn. När du gör ett uppehåll vid ritning av en graf eller programkörning visas ett horisontellt streck i stället för aktivitetsindikatorn. Detta är pausindikatorn.

Avbryta en beräkning eller ritande av en graf

Du kan trycka på ^ för att avbryta en pågående beräkning eller ritande av en graf.

Kapitel 1: Använda TI-86

Grafritning beskrivs i kapitel 5: Grafer av funktioner y(x).

Om ett syntaxfel uppstår när en ekvation beräknas i ett program kommer du till ekvationseditorn, inte programeditorn, om du väljer

GOTO

När du avbryter en beräkning öppnas

♦ Du kan då välja ♦ Eller du kan välja

(*) för att återvända till grundfönstret.

QUIT

(&) för att komma till början av det uttryck som beräknades. Tryck

GOTO

ERR:BREAK

-menyn.

på b om du vill räkna om uttrycket.

När du avbryter ritande av en graf visas den del av grafen som hunnit ritas och

GRAPH

-menyn

öppnas. ♦ Återvänd till grundfönstret genom att trycka på : : eller någon annan knapp som

inte är en graffunktion.

♦ Starta om grafritandet genom att trycka en på knapp eller välj en instruktion som visar

grafen.

Felsökning

När ett fel uppstår i TI-86 ges ett felmeddelande som exempelvis

ERROR 04 DOMAIN

bilagan beskrivs de olika felmeddelanden som förekommer och möjliga orsaker till felen.

♦ Om du väljer

(eller trycker på - l eller

QUIT

:) öppnas grundfönstret.

♦ Om du väljer

GOTO

Åtgärda ett fel

Anteckna feltypen (

Välj

Fastställ orsaken till felet. Se bilagan för en lista av möjliga felkällor.

Åtgärda felet och fortsätt med beräkningarna.

om möjligt. Föregående fönster visas då med markören på eller nära felet.

GOTO

ERROR

eller

ERROR 07 SYNTAX

. I

öppnas föregående fönster med markören på eller nära felet.

## feltyp

Kapitel 1: Använda TI-86

Använda tidigare inmatningar och resultat

Hämta senaste inmatning

När du trycker på b i grundfönstret för att beräkna ett uttryck eller utföra en instruktion kommer hela uttrycket eller instruktionen att lagras i en del av minnet som kallas (senaste inmatning). När du stänger av TI-86 bevaras

Du kan hämta den senaste inmatningen genom att trycka på

- ¢. Aktuell rad raderas då och den senaste inmatningen sätts in i stället.

Hämta och redigera senaste inmatning

Hämta tidigare inmatningar

I igenom de tidigare inmatningarna i på - ¢ när den äldsta inmatningen visas kommer du tillbaka till den senaste o s v.

ENTRY

Hämta den senaste inmatningen till grundfönstret.

Redigera uttrycket. Beräkna det nya uttrycket.

-minnet sparar TI-86 tidigare inmatningar med totalt upp till 128 byte. Du kan stega

ENTRY

- ¢

! ! ! ! !

-minnet genom att upprepa - ¢. Om du trycker

-minnet.

ENTRY

-minnet

Flera inmatningar som åtskiljs med kolon (sidan 26) lagras som en inmatning.

Kapitel 1: Använda TI-86

Hämta flera inmatningar

Du kan lagra två eller flera uttryck eller instruktioner tillsammans i

-minnet genom att

ENTRY

skriva in dem på en rad åtskilda med kolon och därefter trycka på b. Hela sekvensen lagras då i

-minnet när den utförs. I exemplet nedan visas ett av många sätt för att spara tid och

ENTRY

möda med hjälp av denna funktion.

Formeln för cirkelns radie är

A=pr

Du kan också använda ekvationslösaren (kapitel 15) till att lösa denna uppgift.

ãRä

958

Hitta radien för en cirkel med arean 200 kvadratcentimeter. Börja med att lagra gissningen

Hämta nya gissningen du får resultatet

8¶r:pr

och beräkna sedan

och ändra det till den

7.958

. Fortsätt gissa tills

200

X - n

[:] - ~

1 I b

- ¢

- ! b

- p `

Radera ENTRY-minnet

Du kan radera alla data i

-menyn (- ™ *) och sedan b.

MEM

-minnet genom att från en tom rad i grundfönstret välja

ENTRY

ClrEnt

Hämta senaste resultat

När ett uttryck beräknas i grundfönstret eller i ett program lagrar TI-86 resultatet i den inbyggda variabeln

(senaste resultat).

Ans

matris eller sträng. När du stänger av TI-86 sparas alla värden i Du kan kopiera in variabelnamnet

använda variabeln

överallt där värdet som lagrats i den kan användas. När uttrycket

Ans

beräknas använder TI-86 det värde som lagrats i

kan vara ett reellt eller komplext tal, en lista, en vektor, en

Ans

-minnet.

Ans

vid markören genom att trycka på - ¡. Du kan

Ans

Kapitel 1: Använda TI-86

1 Beräkna arean av en trädgårdstäppa som är

gånger

2 Beräkna skörden per kvadratmeter om täppan ger

147

meter.

4.2

tomater.

1.7

` 7 M

147

F - ¡

Använda Ans i en funktion

Om ett resultat lagrats i funktionsnamnet kommer TI-86 sätta in

1 Mata in och beräkna ett uttryck. 2 Mata in en funktion utan argument.

in framför funktionen.

och du matar in en funktion som använder ett argument före

Ans

automatiskt före funktionsnamnet.

Ans

sätts då

Lagra resultat i en variabel

1 Beräkna arean av en cirkel med radien 5 meter. 2 Beräkna volymen av en cylinder med radien

meter och höjden

3 Lagra resultatet i variabeln V.

3.3

meter.

- ~ b

Använda menyer i TI-86

Symbolerna för många TI-86-funktioner finns i menyer i stället för på speciella knappar.

Öppna en meny

De olika menyerna öppnas på olika sätt i TI-86.

Kapitel 1: Använda TI-86

Metod för att öppna menyn Exempel

Tryck på en knapp som har ett menynamn 6 öppnar

Tryck på - och därefter en knapp med ett menynamn som sekundärfunktion

älj ett menynamn i en annan meny - Œ & öppnar

älj en editor eller fönster - ” ) öppnar listeditorns meny och listeditorn

Generera ett fel 1 X b öppnar felmenyn

- Œ öppnar

GRAPH

-menyn

MATH

MATH NUM

-menyn

När du öppnar en meny visas en menygrupp med upp till fem olika objekt längst ner i fönstret.

Om du exempelvis trycker på -

öppnas

MATH

-menyn.

Vissa TI-86-menyer innehåller upp till 25 funktioner (5 menygrupper).

", #, !

användas i menyer.

och $ kan inte

Om en meny innehåller fler än fem objekt (funktioner) visas symbolen ( 4 ) efter det femte objektet. Om du då trycker på

visas nästa menygrupp. Om 4 visas efter det tionde objektet finns en tredje menygrupp o s v. Den sista gruppen menygruppen innehåller ett till fem objekt och har ingen 4-symbol.

När du ser 4 här...

...trycker du på / för att visa nästa menygrupp.

Trycker du på / i sista menygruppen kommer du tillbaka till den första.

Menyträdet i bilagan visar alla menyer i TI-86.

Menyobjekten i TI-86 består oftast av fem tecken eller färre.

den stegar inte i övre menyn.

Kapitel 1: Använda TI-86

stegar bara i undre menyn;

Menyknappar

övre menyknapp

undre menyknapp

- l

- e

objekt i övre menyn

stänger alla menyer

t o m i väljer

M1 M2 M3 M4 M5

' ( )

QUIT

- . /

/ stegar i nedre menyn

stänger nedre menyn

Välja ett menyobjekt

När du öppnar en meny visas ett till fem objekt. Du kan då välja ett av dem genom att trycka på motsvarande menyknapp under objektet. Exempelvis kan du trycka på & till höger i menyn för att välja

eller trycka på ' för att välja

NUM

MATH

PROB

o s v.

& ' ( )

När du väljer ett menyobjekt som öppnar en undermeny flyttas den första menyn upp en rad och undermenyn visas på nedersta raden. Alla objekt i den ursprungliga menyn visas då med reverserad stil (vitt på svart) utom det objektet du valde.

När du väljer

NUM

...

...flyttas upp och

MATH NUM

öppnas.

MATH

-menyn

Tryck på . för att stänga menyn och flytta ner

MATH

MATH NUM

-menyn.

Kapitel 1: Använda TI-86

Om du vill välja ett objekt i den övre menyn trycker du på - och sedan menyknappen under objektet.

Välj

PROB

Välj

i övre menyn genom att trycka på

iPart

i undre menyn genom att trycka på

- f '

När menyn till en editor visas överst och du väljer ett objekt i den undre som öppnar ytterligare en meny finns editorns meny kvar överst.

När du väljer

NUM

i undre menyn...

...finns ekvationseditorns meny kvar

MATH NUM

öppnas.

-meny

-menyn stängs.

MATH

Stänga en meny

Du stänger en meny genom att trycka på ..

Övre: Undre:

-menyn

MATH

MATH NUM

-menyn Undre:

-menyn Ingen meny

MATH

När du trycker på .... ...stängs

-menyn flyttas ner.

MATH

MATH NUM

-menyn och

Trycker du på

-menyn

MATH

igen stängs

I fönstret till höger är standardinställningarna markerade i fönstrets vänsterkant.

I detta exempel ändras decimalläget till uttrycka kronor och ören.

Kapitel 1: Använda TI-86

för att t ex

Visa och ändra grundinställningar

Du kan visa grundinställningarna genom att trycka på - m. Aktuella inställningar är då markerade.

Grundinställningarna avgör hur TI-86 visar och tolkar tal och grafer. Funktionen Constant Memory ser till att alla grundinställningar finns kvar även efter du stängt av din TI-86. Alla tal, inklusive element i matriser och listor, visas i enlighet med grundinställningen.

Ändra en grundinställning

Flytta markören till den rad där inställningen som du vill ändra finns (här decimalinställning).

Flytta markören till önskad inställning (här 2 decimaler).

Utför ändringen.

" " "

Om resultatet har fler än 12 siffror eller om absolutvärdet är < .001 kommer det att visas i grundpotensform trots att

Normal

-läge är inställt.

Inmatningen av tal påverkas inte av visningsformatet.

Visningsformat

Normal

Sci

Eng

Visar resultat med siffror till höger och till vänster om decimaltecknet (exempelvis

123456.789

(grundpotens) Visar resultat som två delar: signifikanta siffror (med en siffra till vänster om decimaltecknet) visas till vänster om E och en 10-potens visas till höger om E (exempelvis

1.234567E5

(potensform med tretalig exponent) Visar resultat som två delar: signifikanta siffror (med en, två eller tre siffror till vänster om decimaltecknet) visas till vänster om E och en 10potens (som alltid är en multipel av 3) visas till höger om E (exempelvis

)

123.4567E3

)

Decimalläge

Float

(fast) (

Vinkelläge

Radian Degree

Komplexläge

RectC PolarC

Grafläge

Func Pol Param

DifEq

Kapitel 1: Använda TI-86

(flytande) Visar resultat med upp till 12 siffror samt eventuellt minustecken och ett flytande decimaltecken

012345678901

om decimaltecknet (resultaten avrundas till inställt antal decimaler); den andra nollan (0) står för 10 och den andra ettan (1) för 11

Tolkar ett värde på en vinkel som uttryckt i radianer; visar resultat i radianer

Tolkar ett värde på en vinkel som uttryckt i grader; visar resultat i grader

(rektangulärt komplexläge) Visar komplexa tal på formen

(polärt komplexläge) Visar komplexa tal på formen

(grafer av funktioner y(x)) Plottar funktioner där y är en funktion av

(grafer av funktioner i polär form) Plottar funktioner där r är en funktion av

(grafer av funktioner i parameterform) Plottar funktioner som y(x) där x och y är givna som funktioner av

(Grafer till differentialekvationer) Plottar differentialekvationer uttryckta i

; antal fasta decimaler) Visar resultat med ett givet antal decimaler till höger

real,imaginär

(

belopp±vinkel

(

)

Icke-decimala lägen kan bara användas i grundfönstret eller i programeditorn.

Kapitel 1: Använda TI-86

Talbasläge

Dec Bin Oct Hex

(decimal talbas) Tolkar och visar tal som decimala (basen 10)

(binär talbas) Tolkar tal som binära (basen 2); visar resultat med suffixet

(oktal talbas) Tolkar tal som oktala (basen 8); visar resultat med suffixet

(hexadecimal talbas) Tolkar tal som hexadecimala (basen 16); visar resultat med suffixet

Vektorläget påverkar inte inmatningen av vektorer.

Värdet lagrat i variabeln påverkar

dxNDer

(se bilagan).

Vektorläge

RectV

(rektangulärt vektorläge) Visar resultat på formen

x y

eller

x y z

för respektive två- eller

treelementsvektorer

CylV

(cylindriskt vektorläge) Visar resultat på formen

eller

för respektive två- eller

treelementsvektorer

SphereV

(sfäriskt vektorläge) Visar resultat på formen ãr ± qä eller

för respektive två- eller

treelementsvektorer

Deriveringsläge

dxDer1

dxNDer

(analytisk derivata) Använder beräkna värdet (

är noggrannare än

dxDer1

(numerisk derivata) Använder (

är mindre noggrann än

dxNDer

(kapitel 3) till att analytiskt derivera ett uttryck och

der1

till att utföra en numerisk derivering av ett uttryck

nDer

men kan användas för flertalet deriverbara uttryck)

dxDer1

men fungerar inte alltid)

dxNDer

Variabler och tecken I

CATALOG (katalogen) ..............................................................38

CUSTOM-menyn ...................................................................... 39

Lagra data i variabler ............................................................... 40

Variablers datatyper ................................................................. 43

CHAR-menyn (Tecken).............................................................. 45

CATALOG

TI 86

M1 M2

F1 F2 F3 F4 F5

M4 M5

CATALOG

funktionen i menyn.

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

CATALOG (katalogen) - w &

är den första

CATLG-VARS

CATALOG

instruktioner som inte börjar med en bokstav (exempelvis

CATALOG

Markören 4 pekar på aktuell funktion eller instruktion. Du väljer en funktion/instruktion genom att flytta markören till den och sedan trycka på valda objektet har satts in vid markören.

Använd # eller

till att flytta

till ett objekt...

För att flytta... gör på följande sätt:

Till första objektet med en viss begynnelsebokstav Tryck på motsvarande bokstavsknapp, bokstavsläget är

Till specialtecknen i slutet av

Ner sex steg i taget Välj

Upp sex steg i taget Välj

visas alla TI-86-funktioner och instruktioner i bokstavsordning. Funktioner och

CATALOG

och

. Katalogen

...och tryck sedan

på sätts då in vid markören.

. Objektet

aktivt.

Tryck på $ när du står på första objektet i

PAGE$ PAGE#

CATALOG

) är listade i slutet av

4Bin

CATALOG

stängs då och det

-menyn

CATALOG

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

CUSTOM-menyn - w & (

Du kan välja upp till 15 objekt i meny,

CUSTOM

-menyn. När du öppnat

CATALOG-

att välja objekt precis som i andra menyer. Öppna

CUSTOM

-menyn genom att trycka på

Mata in objekt i CUSTOM-menyn

CUSTM

Välj menyn visas. Bokstavsläget är aktivt.

Flytta markören ( 4 ) till objektet du vill kopiera från

CATALOG. CUSTOM

CUSTOM

-menyn.

och

CUSTOM

fönstren och lägga dem i en användaranpassad

VARS-

-menyn kan du använda & t o m * samt

(när du vill välja ett objekt från den).

- w & (

ãCä

# #

till

När du kopierar objekt till

CUSTOM

ange plats eller grupp i menyn.

Du kan ta bort ett objekt från andra eller tredje menygruppen genom att trycka på objektet visas och sedan välja det.

-menyn behöver du inte

tills

Kopiera objektet till önskad plats i

CUSTOM

byts då ut.

Upprepa steg 2 och 3 för att byta ut fler alternativ i menyn om så önskas.

Öppna

Ta bort objekt i

Välj markeras då.

-menyn, det gamla alternativet

CUSTOM

-menyn.

CUSTOM-menyn

BLANK

CATALOG

-menyn.

(

- l 9

CUSTOM BLANK

- w & )

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

I detta avsnitt beskrivs de två första metoderna för lagring av data. Övriga metoder beskrivs i andra kapitel.

2 Ta bort objektet. 3 Ta bort fler objekt genom att upprepa steg 2 och 3.

(

Lagra data i variabler

I TI-86 kan data lagras i variabler på flera olika sätt. Du kan:

Använda

♦

Använda

♦

Använda prompten

♦

variabler. Ändra inställningar i TI-86 eller återställ standardvärden och radera minnet.

♦

Köra funktioner som får TI-86 att automatiskt lagra data i inbyggda variabler.

♦

TI-86 har inbyggda variabler såsom ekvationsvariabler, listnamn, statistiska resultatvariabler, fönstervariabler och lagra värden. De inbyggda variablerna kommer att behandlas efter hand i denna handbok.

Skapa en variabel

Förutom de inbyggda variablerna kan du skapa dina egna variabler och lagra data i dem med hjälp av följa nedanstående riktlinjer.

Namnet på den användardefinierade variabeln får vara ett t o m åtta tecken långt.

♦

Första tecknet i namnet måste vara en bokstav, ett tecken från

♦

ñ, Ç eller ç från En användardefinierad variabel får inte ha samma namn som en TI-86-funktion eller

♦

inbyggd variabel. Du kan därför inte skapa en variabel med namnet

till att lagra ett värde i en variabel.

till att lagra ett uttryck som inte beräknats i en ekvationsvariabel.

i editorer för att lagra data med ett antal olika datatyper i

Name=

som alla har speciella användningsområden. I några av dem kan du

Ans

eller prompten

CHAR MISC

. När du skapar en användardefinierad variabel bör du

Name=

-menyn.

CHAR GREEK

eftersom

abs

-menyn eller Ñ,

är

abs

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

När du använder = matar du först in

uttryck

När du använder in

variabel

, sedan = och sist

variabel

sedan ¶ och sist

värde,

matar du förs

absolutvärdesfunktionen. Du kan heller inte skapa variabeln

eftersom det är en inbyggd

Ans

variabel.

♦ TI-86 skiljer på stora och små bokstäver i variabelnamn. Variablerna

därför tre olika variabler.

är en inbyggd variabel medan

Ans

ANS

och

ANS, Ans

kan vara

ans

och

ans

är

användardefinierade.

Lagra ett värde i en variabel

Mata in ett värde eller uttryck.

Mata in ¶ (lagrasymbolen) efter värdet.

Skriv ett variabelnamn med ett t o m åtta tecken där det första tecknet är en bokstav. Bokstavsläget är aktivt.

Lagra värdet i variabeln. Värdet sparas och visas som ett resultat.

- ~

ãAä ãRä ãEä ãAä

Lagra ett ej beräknat uttryck

När du lagrar ett uttryck i minnet med

(med tecknet ¶ ) beräknas uttrycket först och

sedan lagras resultatet i en variabel. När du lagrar ett uttryck utan att först beräkna det använder du

ä, ekvationseditorn

(kapitel 5) eller ekvationslösaren (kapitel 15) och uttrycket lagras då som en ekvationsvariabel. Syntaxen för att lagra ett ej beräknat uttryck från grundfönster eller program är:

variabel

=uttryck

där variabel alltid skrivs före likhetstecknet och uttryck alltid skrivs efter likhetstecknet. Du kan använda

F=M¹¹A

till att lagra ett matematiskt uttryck som en ekvationsvariabel, exempelvis

I exemplet multiplicerar TI-86 värdet

Du kan även infoga markören genom att trycka på

markören 4 till på

Tryck på vid markören.

Du kan hämta ett variabelnamn från en

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

AREA

w (

VARS

3.3

med

AREA

vid

, flytta

AREA

och trycka

för att sätta in

-meny (sidan 43).

Lagra ett resultat

Använd X och

Mata in och beräkna ett uttryck.

Lagra resultatet i en användardefinierad eller en giltig inbyggd variabel. Resultatet lagras och visas .

till att lagra ett resultat innan du utför en ny beräkning.

Ans

1 1

ãAä ãRä ãEä ãAä

` 3

ãVä ãOä ãLä

1 M

Kopiera ett variabelvärde

Syntaxen för att sätta variabelB lika med variabelA är:

variabelA¶variabelB

RegEq¶y1

lagrar t ex den statistiska regressionsekvationen (kapitel 14) som en

ekvationsvariabel (sidan 41).

Visa ett variabelvärde

Mata in ett variabelnamn på en tom rad i grundfönstret som beskrivits ovan.

Visa variabelns innehåll.

- w (

(beror på

variabeln)

Variabler kan du även visa i en editor med motsvarande datatyp (exempelvis listeditorn för listor) eller i ett fönster eller en graf. De olika metoderna beskrivs i detalj i kommande kapitel i handboken.

Avsluta

Redigering av ett hämtat variabelvärde påverkar inte värdet som lagrats i variabeln.

När du lagrar data i en editor i TI-86 är datatypen definierad automatiskt. Därför lagras t ex bara vektorer i vektoreditorn.

Tryck på flera menyalternativ.

genom att trycka på

RCL

om du vill visa

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

Hämta ett variabelvärde

1 Flytta markören till den plats där du vill sätta

in variabelvärdet.

2 Visa prompten

Bokstavsläget är aktivt.

3 Mata in variabeln vars värde du vill hämta . 4 Sätt in variabelvärdet där markören stod.

Prompten redigeringsmakören kommer tillbaka.

Rcl

längst ner i fönstret.

Rcl

raderas och

100 M

- –

[V] [O] [L]

Variablers datatyper

TI-86 tolkar alla variabler beroende av datatyp och lägger upp dem i ett datatypsfönster. Här följer några exempel.

Om data... tolkar TI-86 datatypen som... T ex:

börjar med { och slutar med

börjar med ã och slutar med

börjar med ãã och slutar med

CATLG-VARS-menyn (Katalogvariabler) - w

CATLG ALL REAL CPLX LIST

}

ää

en lista (

en vektor (

en matris (

VARS LIST

-fönstret)

VARS VECTR VARS MATRX

VECTR MATRX STRNG EQU CONS

PRGM GDB PIC STAT WIND

-fönstret)

{1,2,3}

ã1,2,3ä ãã1,2,3äã4,5,6äã7,8,9ää

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

Listnamnen

yStat

resultatvariabler i fönstret.

fStat, xStat

är statistiska

och

VARS STAT-

CATLG ALL REAL CPLX LIST VECTR MATRX STRNG EQU CONS PRGM GDB PIC STAT WIND

Öppnar

CATALOG

Öppnar ett fönster med alla variabler med respektive datatyp

Öppnar ett fönster med alla reella variabler

Öppnar ett fönster med alla komplexa variabler

Öppnar ett fönster med alla listor

Öppnar ett fönster med alla vektorer

Öppnar ett fönster med alla matriser

Öppnar ett fönster med alla strängvariabler

Öppnar ett fönster med alla ekvationsvariabler

Öppnar ett fönster med alla användardefinierade konstanter

Öppnar ett fönster med alla program

Öppnar ett fönster med alla namn i grafdatabasen

Öppnar ett fönster med alla bilder

Öppnar ett fönster med alla statistiska resultatvariabler

Öppnar ett fönster med alla fönstervariabler

I exemplet antar vi att de reella variablerna exemplet på sidorna 41 och 42 inte har tagits bort.

Du kan inte ta bort en inbyggd TI-86-variabel.

AREA

och

VOL

från

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

Välja ett variabelnamn

1 Välj datatyp i 2 Flytta markören till önskad variabel.

3 Sätt in vald variabel vid markören. b

CATLG-VARS

-menyn.

- w (

Ta bort en variabel

Syntaxen för att från grundfönstret eller program ta bort en viss användardefinierad variabel är:

DelVar(variabelnamn)

Ta bort en eller flera användardefinierade variabler genom att öppna

), välja datatyp, välja variabel och sedan trycka på

bort kan dock namnet finnas kvar i

(Snabbreferenser).

CUSTOM

(kapitel 16). Även om en variabel tas

-menyn (sidan 39).

MEM DELET

-menyn (-

CHAR-menyn (Tecken) - Ÿ

Alternativen i dessa menyer är tecken som inte finns i vanliga alfabetet.

MISC GREEK INTL

™

diverse tecken internationella

Grekiska

bokstäver

tecken

variabelnamn, även som första tecken.

%, '

procent, derivera och fakultet.

Alla funktioner menyn kan användas i variabelnamn, även som första tecken. användas; TI-86.

Kapitel 2: Variabler och tecken I CATALOG

, ñ, Ç och ç kan användas i

och !, kan vara operatorerna

CHAR GREEK

kan dock inte

(- ~)

är en konstant i

CHAR MISC-menyn (Diverse) -- ŸŸ &&

MISC GREEK INTL

?#&%'4!@$~ |

CHAR GREEK-menyn -- ŸŸ ''

MISC GREEK INTL

abg@d4Hqlmr

CHAR INTL-menyn (Internationell) -- ŸŸ ((

MISC GREEK INTL

´`^¨

4¿ÑñÇç

4G s τ fJ

Du kan hämta ring, prickar och accenter i

CHAR INTL

-menyn som sedan kan använda till att modifiera stora och små vokaler till specialvokaler som används i vissa språk. Dessa nya vokaler kan sedan användas i variabelnamn och text.

Å, Ä, Ö och accenter

Välj ring, prickar eller accenter i Bokstavsläget är aktivt. Växla till små bokstäver om så önskas.

Mata in den stora eller lilla bokstav som du vill modifiera.

CHAR INTL

-menyn.

- Ÿ ( )

- n

ãOä

Operatorer för matematik,

Knappar för matematiska funktioner........................................ 48

MATH-menyn .......................................................................... 49

CALC-menyn (Analys)............................................................... 53

TEST-menyn (Relationsoperatorer) ...........................................55

analys och relationer

TI 86

M1 M2

F1 F2 F3 F4 F5

M4 M5

Avsnittet innehåller information om vilka datatyper som är tillåtna för de olika funktionerna.

På TI-86 finns knappar för de vanligaste matematiska funktionerna. Avsnittet

Snabbreferenser

funktionernas syntax, detaljerad information samt exempel.

ekvivalent med "ett genom", 1/x.

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

Snabbreferenser

innehåller

(multiplikativ invers) är

Knappar för matematiska funktioner

Följande matematiska funktioner kan du använda i uttryck med reella eller komplexa värden. Vissa av dem kan användas i listor, vektorer, matriser eller strängar.

När du använder listor, vektorer eller matriser ger funktionen en lista av beräknade element. När två listor, vektorer eller matriser används i ett och samma uttryck måste de ha samma dimensioner.

Knapp Funktion Knapp Funktion

\ T M¹¹ F a I

- ˆ

- ƒ @

- z

(addera)

(subtrahera)

(multiplicera)

(dividera)

(byta tecken)

(kvadrera)

‡

(kvadratrot)

(invertera)

(upphöjd till given exponent)

10^

(10 upphöjt till en given exponent)

(tiopotens)

= > ?

- {

- |

- } < B

- ‚

- ~

sin

(sinus)

cos

(cosinus)

tan

(tangens)

sin

(arcus sinus; invers av sinus)

cos

(arcus cosinus; invers av cosinus)

tan

(arcus tangens; invers av tangens)

log

(10-logaritm)

(naturlig logaritm)

(konstanten e upphöjt till en

exponent)

(konstanten pi; 3,1415926535898)

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

MATH-menyn - Œ

NUM PROB ANGLE HYP MISC 4 INTER

numerisk vinkel- meny med diverse meny meny matematiska funktioner

sannolikhets- hyperbolisk interpolations meny meny editor

Menyn MATH NUM (Numeriska värden) --

ŒŒ &&

NUM PROB ANGLE HYP MISC

round iPart fPart int abs 4 sign min max mod

round(

iPart fPart int

värde Ger det största heltalet som är mindre eller lika med värde

abs

värde Ger absolutvärdet av värde (eller beloppet om komplext)

sign min(

värdeA,värdeB

min(

lista

min(

listaA,listaB

max(

[antal]

)

Avrundar ett värde till 12 siffror eller till antal siffror till höger om decimaltecknet

om värde är positivt; 0 om värde är 0 och

)

Ger det minsta av värdeA och värdeB

Ger det minsta elementet i en reell lista eller elementet med minsta beloppet i en komplex lista

Ger det minsta talet i varje elementpar från listaA och listaB

)

Ger det största av värdeA och värdeB

värde

värde Ger heltalsdelen av värde

värde Ger decimaldelen (delarna) av värde

värde Ger

)

värdeA,värdeB

om värde är negativt

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

(fakultet) kan även användas fö

icke heltal.

max(

lista

)

Ger det största elementet i en reell lista eller elementet med största beloppet i en komplex lista

listaA,listaB

max(

värde,modul

mod(

) )

Ger det största talet i varje elementpar från listaA och listaB

Ger resten vid heltalsdivision av värde med modul

MATH PROB-menyn (Sannolikheter) -- ŒŒ ''

NUM PROB ANGLE HYP MISC

! nPr nCr rand randIn

värde

totantal

rand

permantal Ger antalet permutationer av permantal (

nPr

kombantal Ger antalet kombinationer av kombantal (

nCr

[startvärde] Ger ett slumptal > 0 och < 1; för att generera en lista med slumptal lagrar du

Ger fakulteten av ett reellt värde

först ett heltal som startvärdei

nedre, övre

randInt(

ã,antalä

randNorm(m,

ã,antalä

randBin(

)

antal

sannolikhet

simuleringarä

)

(slumpheltal) Ger ett slumpheltal > 0 och < startvärde. Om inget startvärde angivits ges ett värde > 0 och < 1. Ange antal som ett heltal > 1 för att få en lista med slumptal

(Normalfördelat slumptal) Ger ett reellt slumptal enligt given normalfördelning. Ange antal som ett heltal > 1 för att få en lista med slumptal

(Binomialfördelat slumptal) Ger ett reellt slumptal enligt given binomialfördelning. Antal måste vara ‚1. Sannolikhet måste vara ‚ 0 och  1. Ange antal som ett heltal > 1 för att få en lista med slumptal

randN randBi

(exempelvis

rand

) valda bland totantal (n)

)

0¶rand

och ' kan även användas om

vinkel

är en lista.

DMS

kan även användas om

värde

är en lista.

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

MATH ANGLE-menyn -- ŒŒ ((

NUM PROB ANGLE HYP MISC

or'4DMS

vinkel

rader'minuter'sekunder

värde4

DMS

Ersätter aktuell inställning så att vinkel uttrycks i grader

Ersätter aktuell inställning så att vinkel uttrycks i radianer

Anger en vinkel som tolkas som grader, minuter och sekunder

Visar värde på formen grader/minuter/sekunder

MATH HYP-menyn (Hyperbolisk) -- ŒŒ ))

NUM PROB ANGLE HYP MISC

sinh cosh tanh sinh

sinh

värde Ger sinus hyperbolicus av värde

cosh

värde Ger cosinus hyperbolicus av värde

tanh

värde Ger tangens hyperbolicus av värde

sinh

värde Ger invers sinus hyperbolicus av värde

cosh

värde Ger invers cosinus hyperbolicus av värde

tanh

värde Ger invers tangens hyperbolicus av värde

cosh

4 tanh

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

MATH MISC-menyn (Diverse) -- ŒŒ **

NUM PROB ANGLE HYP MISC

sum prod seq lcm gcd 44Frac % pEval

sum

lista Ger summan av elementen i lista

prod

lista Ger produkten av elementen i lista

seq(

uttryck,variabel

stopp[steg]

start

lcm(

värdeA,värdeB

gcd(

värdeA,värdeB

Frac

svar

värde

)

) )

värdeA%värdeB Ger värdeA i procent av värdeB

pEval(

lista,x

)

:te rotenx‡värde Ger x:te roten av värde

eval

värde Ger en lista av värden för markerade funktioner i aktuellt grafläge

‡ eval

Ger en lista vars element motsvarar värdet av uttryck för variabel från start till stopp med ett givet steg

Ger minsta gemensamma multipel för värdeA och värdeB

Ger största gemensamma faktor av värdeA och värdeB

Visar svar som ett bråk

Ger värde multiplicerat med 0,01

Ger polynomets värde för x och en given lista med koefficienter

beräknade med den oberoende variabeln satt till det reella talet värde

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

Interpolera y från grundfönstret genom att välja

CATALOG

inter(x1,y1,x2,y2,x)

Interpolera x från grundfönstret genom att skriva

inter(y1,x1,y2,x2,y)

Enskilda värden kan sparas med

och sedan skriva

-knappen (kapitel 2).

inter(

under

Interpolations/Extrapolations editor --

ŒŒ

// &&

Med hjälp av interpolations/extrapolationseditorn kan du få fram linjärt interpolerade/extrapolerade värden om du känner x- och y-värdet för två punkter.

Visa interpolations/extrapolationseditorn.

Ange reella värden för första punktens

- Œ / &

koordinater (x1,y1). Värdena kan vara uttryck.

Ange värden för andra punktens koordinater

(x2,y2).

Ange antingen

- eller y-värdet för den

okända punkten.

Om nödvändigt flyttar du markören till det x-

eller

eller y-värde för vilket lösningen ska göras..

Välj

SOLVE

Den inter- eller extrapolerade punkten beräknas och visas; variablerna x och y ändras inte. En fylld kvadrat i kolumn 1 visar vilket värde som inter- eller extrapolerats.

Efter det att ett värde beräknats i interpolations/extrapolationseditorn kan du fortsätta att använda denna editor.

För att använda analysfunktioner måste

För kan variabelvärdet vara ett reellt tal, komlext tal eller lista.

Du kan använda

uttryck

en gång i

För

nedre

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

-läget ställas in.

Dec

der1

och

fMax

der2

nDer

måste

evalF, nDer, der1

. Du kan använda

uttryck

fnInt, fMin

< övre vara sant.

CALC-menyn (Analys) - †

Funktionerna för matematisk analys ger värden baserade på användardefinierade variabler till de inbyggda variablerna

evalF nDer der1 der2 fnInt

uttryck,variabel

evalF(

värde

uttryck,variabel

nDer(

värde

[

uttryck,variabel

(

der1

värde

[

uttryck,variabel

(

der2

värde

[

uttryck

fnInt(

nedre,övre

uttryck,variabel

fMin(

nedre,övre

uttryck,variabel

fMax(

nedre,övre

uttryck,variabel

arc(

punktA,punktB

)

]

)

]

)

]

variabel

)

eqn

och

samt till grafvariabler som x, t och q.

exp

fMin fMax arc

Ger värdet av

uttryck

med avseende på

denna

Ger en approximativ numerisk derivata av

variabel

Ger värdet av förstaderivatan av aktuellt värde eller ett givet

Ger värdet av andraderivatan av aktuellt värde eller ett givet

Ger en numerisk integral av

nedre

Ger minsta värdet av och

Ger största värdet av

nedre

med aktuellt värde eller ett givet

uttryck

värde

uttryck

värde

uttryck

övre

och

övre

och

gränser

övre

gränser

uttryck

med avseende på

uttryck

med avseende på

Ger längden av kurvsegmentet definierat av

variabel

mellan

punktA

och

punktB

variabel

för ett givet

uttryck

värde

med avseende på

variabel

uttryck

med avseende på

variabel

med givna

med avseende på

värde

på

med

med givna

nedre

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

Relationsoperatorer kan användas för att jämföra listor endast om de är lika långa. Om

och

värdeA

beräknas en lista med svar element för element.

värdeB

är listor

Den inbyggda variabeln d definierar steglängden vid beräkning av

) och

dxNDer

och

fMax

beräkningarna. När med

d=.01

Felet vid integrering lagras i variabeln

. Den inbyggda variabeln

arc

. Dessa båda variabler måste ha värden >0. De påverkar noggrannheten vid

arc

är litet blir beräkningen noggrannare. Exempelvis

men ger 75 med

d=.0001

. (Bilaga)

definierar toleransen vid beräkning av

tol

(Bilaga).

fnIntErr

Följande funktioner kan inte användas i uttryck vid beräkning av på:

evalF, der1, der2, fMin, fMax, nDer, seq

och ekvationsvariabler såsom y1.

(endast i deriveringsläget

nDer

nDer(A^3,A,5)

arc

och

fnInt

Du kan approximera fjärdederivatan för aktuellt värde på x med följande formel:

nDer(nDer(der2(x^4,x),x),x)

TEST-menyn (Relationsoperatorer) - ˜

= = < >

värdeA==värdeB

värdeA

värdeB



värdeB

(lika med) Ger kan vara reella eller komplexa tal, listor, vektorer, matriser eller strängar

(mindre än) Ger

värdeB; värdeA

(större än) Ger

och

värdeA

(mindre eller lika med) Ger 1 om är mindre eller lika med

‚4ƒ

och

måste vara reella tal eller listor

värdeB

är lika med

värdeA

är mindre än

värdeA

måste vara reella tal eller listor

värdeB

är större än

värdeA

värdeB; värdeA

värdeA

värdeB

är mindre eller lika med

och

, ger 0 om de är olika;

, ger 0 om

värdeB

, ger 0 om

måste vara reella tal eller listor

värdeB

värdeA

värdeB

inte är mindre än

inte är större än

, ger 0 om

fnInt, fMin

dxDer1

värdeA

ger

och

75.0001

-läget är

värdeB

värdeA

;

inte

Kapitel 3: Operatorer för matematik, analys och relationer

Du kan använda relationsoperatorer för att styra beräkningsordningen (kapitel 16).

värdeA‚värdeB (större eller lika med) Ger

värdeB (skilt från) Ger

värdeA

inte är större eller lika med värdeB; värdeA och värdeB måste vara reella tal eller listor

om värdeA inte är lika med värdeB; ger 0 om värdeA är lika med värdeB; värdeA och värdeB kan vara reella eller komplexa tal, listor, vektorer, matriser eller strängar

om värdeA är större eller lika med värdeB, ger 0 om värdeA

Använda relationsoperatorer i uttryck och instruktioner

Den ordning i vilken TI-86 genomför olika operationer i ett uttryck (Operativsystemet EOS; Bilaga) gör att alla operationer utom de Booleska utförs före relationsoperatorerna, exempelvis:

♦ ♦

Uttrycket Uttrycket

2+2==2+3 2+(2==2)+3

blir 0. TI-86 utför först additionen och sedan jämförs 4 med 5.

blir 6. TI-86 utför först jämförelsen inom parentesen och därefter läggs

2, 1 och 3 ihop.

Konstanter, Omvandlingar,

Använda inbyggda och användardefinierade konstanter..........58

Omvandla måttenheter.............................................................61

Talbaser ....................................................................................65

Använda komplexa tal ..............................................................69

Talbaser, Komplexa tal

TI 86

M1 M2

F1 F2 F3 F4 F5

M4 M5

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Använda inbyggda och användardefinierade konstanter

En konstant är en variabel med ett fixt värde. Funktionerna i vanliga konstanter som är inbyggda i TI-86. Det går inte att ändra en inbyggd konstant.

Du kan också skapa egna konstanter och lagra dem i menyn för användardefinierade konstanter så att du enkelt kan komma åt dem. För att mata in en användardefinierad konstant måste du använda konstanteditorn (sidan 59); du kan inte använda X eller

CONS BLTIN

till att skapa en konstant.

-menyn innehåller de

Inbyggda konstanter kan väljas i

CONS BLTIN

att skriva in dem med knappar och

CHAR GREEK

-menyn eller genom

-menyn.

CONS-menyn (Konstanter) -

‘

BLTIN EDIT USER

inbyggda användardefinierade konstanter konstanter

CONS BLTIN-menyn (Inbyggda konstanter) -

editor för användardefinierade konstanter

‘ &

BLTIN EDIT USER

Na k Cc ec Rc

Gc g Me Mp Mn

0h c u

Konstant Konstantens namn Konstantens värde

23 J/K

Na k Cc

Avagadros konstant 6,0221367E23 mol

Boltzmans konstant 1,380658

Coulombkonstanten 8,9875517873682E9 N m2/C

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Om du vill använda

- ~

på

CATALOG

Om du vill använda på Om du vill använda på

CONS USER

alla användardefinerade konstanter i bokstavsordning.

eller väljer den från

- ‚

- 1

trycker du

ãEä

-menyn innehåller

ec Rc Gc g Me Mp Mn

h c u

Elektronens laddning 1,60217733

Allmänna gaskonstanten 8,31451 J/mol K

Gravitationskonstanten 6,67259

ordens tyngdacceleration 9,80665 m/s

Elektronens vilomassa 9,1093897

Protonens vilomassa 1,6726231

Neutronens vilomassa 1,6749286

Permeabilitet i vakuum 1,2566370614359

Permittivitet i vakuum 8,8541878176204

Plancks konstant 6,6260755

Ljushastigheten i vakuum 299.792.458 m/s

Universella atomära massenheten 1,6605402

Pi 3,1415926535898

Basen i

naturliga logaritmsystemet 2,718281828459

Skapa eller ändra en användardefinierad konstant

1 Öppna

menyn. - ‘

CONS-

L11 N m

L31 kg

L27 kg

L34 J s

L27 kg

L19 C

/kg

L6 N/A

L12 F/m

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

196,9665 är atommassan för gul (Au).

Du kan ange värdet senare.

Om du väljer konstanten visas eller sista konstanten visas kommer

CONS EDIT CONS USER

Du kan även ta bort konstanter från

MEM DELET CONS

fönstret.

när första

-menyn ersättas av

-menyn.

när

2 Öppna konstanteditorn. Prompten

CONS USER

bokstavsknapparna är aktiva.

3 Ange namnet på en konstant. Skriv antingen in ett

nytt namn (detta måste börja med en bokstav och vara ett till åtta tecken långt) eller välj ett namn i CONS USER-menyn. Markören flyttas då till prompten nedan).

4 Mata in ett reellt eller komplext värde (som också

kan vara ett uttryck). Värdet sparas sedan under konstantnamnet när det matas in.

onstanteditorn -

-menyn visas då och

och

Value=

CONS EDIT

‘ ' namn b

-menyn visas (se

Name=

och

ãAä - n ãUä b

(eller #)

196

eller

9665

PREV NEXT DELET

PREV NEXT

DELET

Visar namn och värde för föregående konstant (om sådant finns) i

Visar namn och värde för nästa konstant (om sådant finns) i

Raderar namn och värde för den konstant som visas i konstanteditorn.

Mata in konstanter i ett uttryck

Du kan mata in en konstant i ett uttryck på följande tre sätt.

Välja konstant i

♦

Välja en användardefinierad konstant i

♦

Använda bokstavsknapparna till att skriva in önskat konstantnamn.

♦

CONS BLTIN

- eller

CONS USER

VARS CONS

-menyn.

-fönstret.

CONS USER

-menyn

Du kan använda omvandlingar överallt där uttryck kan användas.

I exemplet omvandlas L2 grader Celsius till grader Fahrenheit.

Parenteser krävs alltid om är negativt.

värde

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Omvandla måttenheter

Med TI-86 kan du omvandla ett mätvärde uttryckt i en viss enhet till motsvarande värde uttryckt i en annan enhet. Du kan till exempel omvandla tum till yards, quarts till liter eller grader Fahrenheit till grader Celsius.

Enheterna som du vill omvandla från respektive till måste vara kompatibla. Du kan således inte omvandla tum till grader Fahrenheit eller yards till kalorier. Varje grupp i (sidan 62) motsvarar en storhet, exempelvis längd (

LNGTH

), volym (

) och tryck (

VOL

Enheterna i en och samma grupp är alltid kompatibla.

Omvandla en måttenhetet

Syntaxen för de olika omvandlingarna är:

aktuell enhet4ny enhet

(värde)

Ange det reella

CONV

Öppna

TEMP

Välj Välj aktuell enhet för värdet, här

Enhetsförkortning och omvandlingstecknet ( 4 ) sätts då in vid markören.

Välj önskad, här in vid markören.

Omvandla måttenheten.

-gruppen.

som ska omvandlas.

värde

-menyn.

¡C

¡F

. Enhetsförkortningen sätts då

D a

- ’ * &

CONV

-menyn

PRESS

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

CONV-menyn (Omvandlingar) - ’

LNGTH AREA VOL TIME TEMP 4 MASS FORCE PRESS ENRGY POWER

längd- volym - temperatur- hastighets- kraft- energi meny meny meny meny meny meny

areameny tidsmeny massmeny tryckmeny effektmeny

CONV LNGTH-menyn (Längd)

mm cm m in ft

millimeter centimeter meter tum fot

yd km mile nmile lt-yr

CONV AREA-menyn

kvadratfot

kvadratmeter

kvadratmil (engelska)

km acre in

CONV VOL-menyn (Volym)

liter gal qt pt oz

liter gallons quarts pints ounces

cm in

ft m cup

yards kilometer engelska mil nautiska mil ljusår

kvadratkilometer tunnland

kvadrattum

kubikcentimeter

kubiktum kubikfot

kubikmeter koppar

4 SPEED

mil

millitum

Ang fermi

Fermi

rod

rods

fath

famnar

kvadratcentimeter

kvadratyards

hektar

tsp

teskedar

tbsp

matskedar

milliliter

galUK

Imperial gallons

ozUk

Imperial ounces

ngstrom

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

CONV TIME-menyn

sec sekunder day dagar ms millisekunder mn minuter yr år hr timmar week

eckor ns nanosekunder

mikrosekunder

CONV TEMP-menyn (Temperatur)

¡C

grader Celsius K kelvin

¡F

grader Fahrenheit

¡R

Rankingrader

Viktigt:

parentes, exempelvis

Om du omvandlar ett negativt värde måste talet med minustecken skrivas inom

. Om inte kommer TI-86 att först utföra omvandlingen och därefter byta

(L4)

tecken på det omvandlade värdet.

Om du anger... ...omvandlar TI-86 det till...

(L4)¡C4¡F 24.8

L4¡C4¡F 39.2

grader Fahrenheit (L4¡ grader Celsius omvandlat till grader Fahrenheit)

grader Fahrenheit (4¡ grader Celsius omvandlat till grader Fahrenheit därefter

teckenbyte)

CONV MASS-menyn

gm gram amu atomär massenhet ton ton kg kilogram slug slugs mton metriska ton lb pounds

CONV FORCE-menyn

N newton tonf megapond lbf pound-kraft dyne dyn kgf kilopond

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Använd F-knappen för snedstreck från

CATALOG

eller kopiera det

( / )

CONV PRESS-menyn (Tryck)

atm atmosfärer lb/in bar bar mmHg millimeter kvicksilver inH2O tum vattenpelare

N/m

newton per kvadratmeter mmH2millimeter vattenpelare

pound per kvadrattum inHg tum kvicksilver

CONV ENRGY-menyn (Energi)

J cal kalorier kw-hr kilowattimmar l-atm liter-atmosfärer Btu Brittiska termiska

oule ft-lb fot-pound erg ergs

eV elektronvolt

enheter

CONV POWER-menyn

hp hästkraft ftlb/s fot-pound per sekund Btu/m Brittiska termiska enheter W watt cal/s kalorier per sekund per minut

CONV SPEED-menyn

ft/s fot per sekund mi/hr miles per timme knot knop m/s meter per sekund km/hr kilometer per timme

Omvandla en kvot

Omvandla ett värde som anges med en kvot i grundfönstret med hjälp av parenteser och divisionstecknet (

). Om en bil färdas 325 miles på 4 timmar och du vill veta hastigheten i

kilometer per timme skriver du följande uttryck:

(325/4)mi/hr4km/hr

Detta uttryck ger

km/hr (avrundat).

131

Du kan också erhålla detta resultat med hjälp av ett divisionstecken:

325mile4km/4hr4hr

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Talbaser

Inställningen av talbas (kapitel 1) bestämmer hur TI-86 tolkar angivna siffror och hur de visas i grundfönstret. Du kan dock ange tal i önskad bas genom att använda talbassymbolerna Ü, Ý, Þ och ß. Med denna konvention för talrepresentation kan du visa resultaten i grundfönstret uttryckt i önskad talbas.

Alla tal lagras internt som decimala. Om du föredrar en annan inställning än heltalsomvandling med trunkering av resultatet efter varje beräkning och uttryck.

Om du exempelvis har hexadecimal inställning (

Hex

) ger

svaret 7h (1 divideras med 3,

1/3+7

trunkeras till 0 och därefter läggs 7 till).

Områden för olika talbaser

Binära, oktala och hexadecimala tal är definierade inom följande gränser i TI-86.

Typ Lägsta/Högsta värde Decimal mot svarighet

Binärt 1000 0000 0000 0001

Oktalt 5120 6357 4134 0001

Hexadecimalt

0111 1111 1111 1111

2657 1420 3643 7777

ÚÚÚÚ Õ50× ÙÚ

0000 5ÕÚ3 107Õ 3

85 ×001

ÚÚÚ

b b

o o

h h

99 999 999 999 999

Ett- och tvåkomplement till binära tal

För att få ettkomplementet till ett binärt tal använder du operatorn Exempelvis

not 111100001111

Bin

-läge ger

1111000011110000

(sidan 68) före talet.

not

utför TI-86 en

Dec

32 767

327 67

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

För att få tvåkomplementet till ett binärt tal trycker du på a innan talet skrivs in. Exempelvis

L111100001111

-läge ger

Bin

1111000011110001Ü

BASE-menyn (Tal) - —

Õ-Ú

hexadecimal- basomvandlings- bithanteringsteckenmenyn menyn menyn bastyps- booleska operator-

TYPE CONV BOOL BIT

meny menyn

Tecknen från och

BASE TYPE

ersättas med vanliga bokstäver (ALPHA).

Listeditorn visas här som övre

meny i talbasen

Om talbasen måste du använda symbolen även om talet innehåller hexadecimala bokstäver.

BASE Õ Ú

Hex

-menyn

-menyn kan inte

Dec

inte ställts in

BASE Õ-Ú-menyn (Hexadecimala tecken) - — &

Detta är

BASE Õ-Ú

-menyn som den visas i grundfönstret:

TYPE CONV BOOL BIT

ЦЧШЩЪ

När en editor också är öppen visas Õ och i samma cell. Om du trycker på & eller /... visas i samma cell. Gå tillbaka genom att trycka på

flyttas Õ och Ö till två separata celler och Ù och

eller /.

{ } NAMES " OPS { } NAMES " OPS

Õ-Ö× Ø Ù Ú4ÕÖ ×ØÙ

Mata in hexadecimala tal

Hexadecimala tal matar du in genom att använda sifferknapparna för siffrorna 0 till 9 och hexadecimala siffrorna Õ till Ú från menyn.

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

BASE TYPE-menyn - — '

Õ-Ú

TYPE

CONV BOOL BIT

ÜßÝÞ

Ange talbas

I ett uttryck kan du ange ett tal i önskad talbas oavsett inställningarna. När du har matat in talet hämtar du önskad symbol för talbas från

BASE TYPE

-menyn som sätts in sist i talet.

Här följer några exempel på olika talbaser

Dec

-läge (standard):

Bin

-läge:

10Ü+10 10ß+10

10ß+10 10Þ+10

b b

12 26

10010 1100

Oct

-läge:

Hex

-läge:

10Ü+10 10Þ+10

Ý Ý

ß ß

BASE CONV-menyn (Omvandling) - — (

Õ-Ú

TYPE CONV BOOL BIT

4Bin 4Hex 4Oct 4Dec

värde4 värde4

Bin Hex

Visar Visar

värde

som ett binärt tal

värde

som ett hexadecimal tal

Här är några exempel på talbasomvandlingar

Beräkna

Öka resultatet med 1. Omvandla till

10Ü + Úß + 10Ý + 10

Dec

-läge

Bin

och visa.

värde4 värde4

Oct Dec

värde

Visar Visar

10Ü+Úß+10Ý+10

Ans+14Bin

som ett oktalt tal

värde

som ett decimalt tal

100100

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Både argument och resultat måste vara inom fastställt talområde (sidan 65).

3 Öka resultatet med 1. Omvandla till

4 Öka resultatet med 1. Omvandla till

5 Öka resultatet med 1. Omvandla till

Hex Oct Dec

och visa.

Ans+14Hex b 25ß

Ans+14Oct b 46Ý

Ans+1 b 39

BASE BOOL-menyn (Boolesk) - — )

Õ-Ú

TYPE CONV BOOL BIT

and or xor not

värdeA värdeAorvärdeB

värdeB värdeA

and

not

xor

värde

värdeB

Resultat av Booleska operatorer

När Booleska uttryck beräknas omvandlas argumenten till hexadecimala heltal och de jämförs sedan bit för bit. Resultat ges analogt med följande tabell:

Resultat

värdeA

är... ...och

11 1100 10 0110 01 0111 00 0001

värdeB

är...

and or xor

not

värdeA

(

)

Rotera och skifta arbetar med 16-

bitars ordlängd. Risk finns för spil speciellt om argumentet inte anges binärt.

Variabler som innehåller komplexa tal listas i fönstret (kapitel 2).

VARS CPLX

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Resultaten visas enligt aktuell inställning, exempelvis:

♦ I ♦ I

-läge ger

Bin

-läge ger

Hex

101 and 110

5 and 6

svaret

svaret 4ß.

100Ü

BASE BIT-menyn - — *

Õ-Ú

TYPE CONV BOOL BIT

rotR rotL shftR shftL

rotR rotL

värde

Roterar bitarna i Roterar bitarna i

värde värde

till höger till vänster

shftR shftL

värde

Skiftar bitarna i Skiftar bitarna i

värde värde

till höger till vänster

Använda komplexa tal

Ett komplext tal består av två delar: real (a) och imaginär (+bi). I TI-86 matar du in det komplexa talet a+bi som

real,imaginär

♦

(

belopp±vinkel

(

♦

Listor, matriser och vektorer kan bestå av komplexa element. Du kan ange komplexa tal antingen i rektangulär form eller i polär form oberoende av aktuell

inställning för komplexa tal. Skiljetecknet ( ♦ Uttryck ett komplext tal i rektangulär form genom att skilja

med ett kommatecken (P).

♦ Uttryck ett komplext tal i polär form genom att skilja

vinkelsymbol (- ).

Varje del (

real, imaginär, belopp

uttrycken beräknas när du trycker på b.

i rektangulär form.

)

i polär form.

)

eller

eller±) fastställer formen.

real

belopp

- och

vinkel

) kan vara reella tal eller uttryck som ger reella tal;

-och

vinkel

imaginär

-delarna åt med en

-delarna åt

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Om komplexsläget

är inställt kommer komplexa tal

RectC

visas i rektangulär form oavsett i vilken form de matas in (enligt exemplet till höger).

Om komplexsläget

är inställt kommer komplexa tal

PolarC

visas i polär form oavsett i vilken form de matas in (enligt exemplet till höger).

Komplexa tal i resultat

När resultatet av en beräkning är ett komplext tal, lista, matris eller vektor visas de i den form (rektangulär eller polär) som ges av lägesinställningen eller eventuell omvandlingsinstruktion (kapitel 1 eller sidan 70).

♦ Om komplexsläget ♦ Om komplexsläget

Om exempelvis

(1.32565429614±12.7643896828)

Inställningarna

PolarC

RectGC

Radian Degree

-form och

och

PolarGC

ställs in visas resultaten på formen ställs in visas resultaten på formen

-läget är inställt ger

Degree

(2,1)N(1±45)

(belopp

(real,imaginär)

svaret

för grafformatet (kapitel 5) avgör hur TI-86 använder

vinkel)

koordinaterna för komplexa tal i graffönstret.

Använda komplexa tal i uttryck

Komplexa tal kan användas i uttryck genom att:

♦ Mata in det komplexa talet direkt. ♦ Skriva in namnet på en komplextalsvariabel. ♦ Välja variabeln med det komplexa talet i

VARS CPLX

-fönstret.

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

CPLX-menyn (Komplexa tal) - ‹

conj real imag abs angle

Rec

Pol

real,imaginär

conj(

belopp±vinkel

conj(

real,imaginär

real(

belopp±vinkel

real(

real,imaginär

imag(

belopp±vinkel

imag(

real,imaginär

abs(

belopp±vinkel

abs(

real,imaginär

angle(

belopp±vinkel

angle(

komplex-resultat

Ger komplexkonjugatet av ett komplext tal, lista, vektor eller matris på formen

)

real,Limaginär

(

belopp±Lvinkel

Ger

)

(

Ger realdelen av ett komplext tal, lista, vektor eller matris som ett reellt tal på

)

formen real

Ger belopp·cosinus(vinkel)

)

Ger imaginärdelen av ett komplext tal, lista, vektor eller matris som ett reellt tal på

)

formen imaginär

Ger belopp·sinus(vinkel)

)

(Absolutvärde) Ger absolutvärdet av ett komplext tal, lista, vektor eller matris dvs

)

‡(real

+imagi när2)

Ger belopp

Ger polärvinkeln för ett komplext tal, lista, vektor eller matris beräknad enligt

imaginär

tan

(

real) (justerad med p i andra kvadranten eller Lp i tredje

kvadranten)

Ger vinkel (där Lp<vinkelp)

)

4Rec

Visar komplex-resultat i rektangulär form

real,imaginär

(

oavsett

)

komplextalsinställningen; kan bara användas i slutet av ett kommando och bara då resultatet är ett komplext tal

Kapitel 4: Konstanter, Omvandlingar, Talbaser, Komplexa tal

Välj { och } i Du måste skilja listelementen åt

med kommatecken.

LIST

-menyn.

komplex-resultat

4Pol

Visar komplex-resultat i polär form komplextalsinställningen; kan bara användas i slutet av ett kommando och bara då resultatet är ett komplext tal

belopp±vinkel

(

oavsett

)

Du kan ange namnet på en komplex lista, vektor eller matris som argument till alla funktioner i

-menyn.

CPLX

Du kan dessutom ange en komplex lista, vektor eller matris direkt. Syntaxen nedan gäller listor. För komplexa vektorer eller matriser byter du ut klamrarna nedan mot hakparenteser och använder korrekt form för respektive datatyp (kapitlen 12 och 13).

och

angle

I rektangulär form är syntaxen för att använda komplexa listor med

angle

realA,imaginärA

conj{(

I polär form är syntaxen för att använda komplexa listor med

beloppA±vinkelA

real{(

realB,imaginärB

),(

beloppB±vinkelB

),(

realC,imaginärC

),(

beloppC±vinkelC

),(

...

}

conj, real, imag, abs

...

}

conj, real, imag, abs

När listor används beräknar TI-86 resultatet element för element och ger en lista där varje element uttrycks enligt aktuell inställning av komplexa tal.

Definiera en graf....................................................................... 74

Ställa in grafläge ......................................................................74

GRAPH-menyn.......................................................................... 75

Använda ekvationseditorn........................................................ 76

Ställa in graffönstrets variabler ................................................81

Ställa in grafformat .................................................................. 83

Visa en graf .............................................................................. 84

Grafer av funktioner y(x)

TI 86

M1 M2

F1 F2 F3 F4 F5

M4 M5

En del av dessa steg behöver inte utföras varje gång en graf definieras.

Sidnumrena hänvisar till detaljerade beskrivningar av respektive steg.

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Definiera en graf

Det här kapitlet beskriver hur funktioner y(x) visas grafiskt (i grafläget TI-86 används på ett liknande sätt. Kapitlen 8, 9 och 10 beskriver de särskilda procedurer som gäller för de övriga graflägena

Pol, Par

och

. I kapitel 6 beskrivs de olika verktyg du kan

DifEq

använda för att skapa grafer. Flertalet av dessa gäller alla graflägen.

Ställ in grafläget (sidan 74).

Mata in, redigera eller välj en eller flera funktioner i ekvationseditorn (sidorna 76 och 77).

Ställ in grafstil för varje funktion (sidan 79).

Välj bort statistikdiagram om nödvändigt (sidan 81).

Ställ in fönstret med fönstervariablerna (sidan 81).

Välj inställningar för grafformat (sidan 83).

). Andra graflägen i

Func

Ställa in grafläge

Öppna lägesfönstret genom att trycka på - m. Standardinställningarna, inklusive grafläget bilden till höger. Graflägena hittar du på femte raden.

♦ ♦ ♦ ♦

(grafer av funktioner y(x))

Func

(grafer av funktioner i polär form; kapitel 8)

Pol

(grafer av funktioner i parameterform; kapitel 9)

Par

(grafer till differentialekvationer; kapitel 10)

DifEq

är markerade i

Func,

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

I kapitel 1 beskrivs alla grundinställningar i detalj.

I kapitel 6 beskrivs följande funktioner till

ZOOM, TRACE, MATH, DRAW STGDB, RCGDB, EVAL, STPIC

och

RCPIC

GRAPH

-menyn:

Varje grafläge har en egen ekvationseditor. Du måste välja grafläge och talbasen matar in funktionerna. Alla funktioner finns kvar i ekvationseditorerna till

genom att de lagras i TI-86-minnet. Varje läge har dessutom en individuell inställning av

DifEq

Func, Pol, Param

innan du

Dec

grafformat och fönstervariabler. Statistikdiagram på/av, zoomfaktorer, grundinställningar och toleranser gäller alla graflägen. De

påverkas inte av att grafläget byts. Graferna påverkas av följande grundinställningar.

♦ ♦

Radian dxDer1

eller

vinkelinställning påverkar tolkningen av vissa funktioner.

Degree

påverkar plottning av valda funktioner.

dxNDer

GRAPH-menyn 6

y(x)= WIND ZOOM TRACE GRAPH

Visar ekvationseditorn som du använder till att mata in de funktioner som ska visas grafiskt

Visar fönstereditorn som du använder till att ändra graffönstrets dimensioner

GRAPH ZOOM

Visar

Aktiverar följmarkören; den används till att flytta markören längs en funktionskurva

Öppnar graffönstret; här visas grafer för alla valda funktioner i följd eller samtidigt

GRAPH MATH

Öppnar

y(x)= WIND ZOOM TRACE GRAPH MATH

-menyn som används till att ändra graffönstrets dimensioner

-menyn; använd denna meny till att utforska grafer

MATH DRAW FORMT STGDB RCGDB

EVAL STPIC RCPIC

och

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

DRAW

FORMT STGDB

RCGDB EVAL

STPIC RCPIC

Öppnar

GRAPH DRAW

en punkt i grafen är på eller av

Öppnar grafformatfönstret; använd detta fönster till att välja grafformat

Visar prompten

ariabel

Visar prompten

Visar prompten funktion

Visar prompten

-menyn; använd denna meny till att rita på grafer eller kontrollera om

och

Name=

och

Name=

; mata in ett x-värde för att beräkna funktionsvärdet för aktuell

Eval x=

och

Name=

och

Name=

-menyn; använd denna prompt till att mata in en

STGDB

RCGDB

STPIC RCPIC

-menyn; använd denna meny till att hämta en grafdatabas

-menyn; använd denna prompt till att ange en

-menyn; använd denna meny till att hämta en bild

PIC

GDB

-variabel

Använda ekvationseditorn

Öppna ekvationseditorn i funktionsläget genom att välja i

GRAPH

-menyn (

6 &

GRAPH

-menyn flyttas då upp och menyn till ekvationseditorn visas på nedre raden. Upp till 99 funktioner kan lagras i ekvationseditorn om tillräckligt med minne är ledigt.

När en funktion väljs markeras funktionens likhetstecken (=) i ekvationseditorn. När funktionen väljs bort försvinner denna markering. Endast valda funktioner plottas när TI-86 ritar upp grafer.

y(x)=

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Ekvationseditorns meny (GRAPH y(x)=) 66 &&

y(x)= WIND ZOOM TRACE GRAPH

x y INSf DELf SELCT 4 ALL+ ALLNSTYLE

Flytta från första till sista funktionen i ekvationseditorn genom att trycka på

x y INSf

DELf SELCT ALL+ ALL

STYLE

Sätter in x-variabeln vid markören (samma som

Sätter in y-variabeln vid markören (samma som - n ãYä)

Infogar en borttagen ekvationsvariabel (funktion) ovanför markören (endast variabelnamnet infogas)

Tar bort funktionen vid markören

Ändrar markering av funktionen vid markören (väljer eller väljer bort den)

Väljer alla funktioner som definierats i ekvationseditorn

Väljer bort (avmarkerar) alla funktioner som definierats i ekvationseditorn

Kopplar funktionen vid markören till nästa av de sju grafstilarna

Mata in en funktion i ekvationseditorn

1 Öppna ekvationseditorn. 2 Om ekvationer finns lagrade i ekvationseditorn

flyttar du markören neråt tills en tom funktion visas.

6 &

(# eller

)

eller - n ãXä)

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Flytta till början eller slutet av en ekvation genom att trycka på

- "

eller

Tre punkter visar att ekvationen fortsätter utanför skärmen.

Du kan redigera infogade uttryck.

3 Definiera funktionen genom att mata in en

ekvation uttryckt i variabeln matas in väljs funktionen automatiskt. (Funktionens likhetstecken markeras).

4 Flytta markören till nästa funktion.

. När första tecknet

= 2

b eller #

Kommentarer om inmating av funktioner

I ekvationen kan du använda funktioner, variabler, konstanter, matriser, matriselement,

♦

vektorer, vektorelement, listor, listelement, komplexa tal eller andra ekvationer . Om du använder matriser, vektorer eller komplexa tal måste dock det funktionsvärde som svarar mot ekvationen vara reellt i alla punkter.

Andra funktioner du definierat kan användas i funktionen. Exempelvis

♦

y1=sin x

och

motsvarar att funktionen y2 är 4 plus sinus av x. Funktionsnamn anger du genom att välja

♦

i ekvationseditorns meny och sedan ange önskat

funktionsnummer. Använd

♦

bokstavsknapparna till att skriva in en ekvationsvariabel efter Välj

♦

FnOn

grundfönstret eller i programeditorn och tryck sedan på Särskilda funktioner i grundfönstret eller i programeditorn väljer du via

♦

till att foga in en ekvationsvariabels innehåll (kapitel 1). Du kan även använda

RCL

-prompten.

Rcl

CATALOG

(eller skriv in det med bokstäver) för att välja alla funktioner i

FnOn

CATALOG

(som också kan skriva med bokstäver) där numret på önskade funktioner anges och därefter trycker du på

Välj bort funktioner med

♦

När ett funktionsvärde är ett icke reellt tal plottas inte den punkten i grafen; inget

♦

. Välj exempelvis

på samma sätt som de väljs med

FnOff

y1, y3

och

genom att mata in

FnOn

FnOn 1,3,5

felmeddelande ges.

y2=4+y1

TI-86 plottar alla valda funktioner i samma graffönster.

(skugga ovanför) och

(skugga under) kan användas

bara i grafläget

(punkt) kan användas i alla

graflägen utom

Func

DifEq

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Välja grafstilar

Upp till sju olika grafstilar kan användas i TI-86 beroende på vilket grafläge som ställts in. Dessa grafstilar kan kopplas till olika funktioner för att skilja dem åt i grafer.

Du kan t ex visa (

) och skugga området ovanför y3 (

Ây2=

som en heldragen linje (

¾y3=

i ekvationseditorn), y2 som en prickad linje

»y1=

Du kan också ändra stilarna för att grafiskt åskådliggöra ett förlopp som exempelvis en boll som färdas i luften (med Á) eller den cirkulära rörelse korgen på ett pariserhjul beskriver (med À).

Symbol Stil Funktionen åskådliggörs grafiskt på följande sätt

Linje

Tjock Över Under Spår Animera Punkt

Grafstilar kan ställas in från ett program genom att välja

Plottade punkter binds samman med heldragna linjer; detta är standardinställningen i

Connected

läget

Plottade punkter binds samman med tjocka, heldragna linjer

Området ovanför funktionskurvan är skuggat

Området under funktionskurvan är skuggat

En rund markör visas på den punkt som plottas samtidigt som funktionskurvan ritas

En rund markör visas på den punkt som plottas men funktionskurvan ritas inte

Beräknade koordinater läggs in i grafen som punkter; detta är standardinställning i

Dot

-läge

GrStl(

CATALOG (Snabbreferenser

I exemplet är för y2. Alla fönstervariabler har standardvärden (se sidan 82).

Om du väljer

funktion som visa flera funktioner, exempelvis

ändras mönstet för de olika kurvorna.

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

(skugga över) val

eller

för en

y(x)1={1,2,3,4}x

Ställa in grafstilar i ekvationseditorn

1 Öppna ekvationseditorn. 2 Flytta markören till funktionen eller funktionerna

vars grafstilar ska ändras.

3 Välj

4 Tryck på

de olika grafstilarna vars symboler visas till vänster om funktionen.

5 Visa grafen med den nya grafstilen. 6 Stäng

i ekvationseditorn

STYLE

GRAPH

flera gånger för att stega igenom

-menyn så att bara grafen visas.

6 &

/ ( (

- *

Använda skuggmönster till att skilja funktioner åt

När du väljer ¾ (skugga över) eller ¿ (skugga under) till mer än en funktion kommer TI-86 att växla mellan fyra olika skuggmönster för de olika funktionerna.

Första skuggade funktionen: vertikala linjer

♦

Andra skuggade funktionen: horisontala linjer

♦

Tredje skuggade funktionen: diagonala linjer med negativ lutning

♦

Fjärde skuggade funktionen: diagonala linjer med positiv lutning

♦

Den femte skuggade funktionen blir åter vertikala linjer o s v i denna ordning.

xScl=0

Sätt bort alla streck på båda axlarna.

Ett litet värde på upplösning men gör att beräkning och plottning tar längre tid

och

yScl=0

xRes

för att ta

ger högre

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Visa och sätta på/stänga av statistikdiagram

Plot1 Plot2 Plot3

på översta raden i ekvationseditorn visar vilka statistikdiagram som är på

(kapitel 14). Om namnet är markerat är statistikdiagrammet på. Om du vill sätta på eller stänga av ett statistikdiagram från ekvationseditorn trycker du på $, "

och ! för att placera markören på

Plot1, Plot2

eller

och därefter trycker du på b.

Plot3

Ställa in graffönstrets variabler

Graffönstret är den del av koordinatplanet som visas. Genom att ändra fönstervariablerna kan du ändra gränser och annat för grafen.

Graffönstrets gränser representeras av

yMax

xScl

(x-skala) är avståndet mellan två streck på x-axeln.

yScl

(y-skala) är avståndet mellan två streck på y-axeln.

xRes

bestämmer punktupplösningen för grafläget func (endast). Upplösningen är ett heltal

t o m 8.

xRes=1

♦ Med

(standardinställning) beräknas och visas funktionsvärdet för varje pixel på x-

axeln.

♦ Med

xRes=8

beräknas och visas funktionsvärdet för var åttonde pixel på x-axeln.

xMin, xMax, yMin

och

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

xMin<xMax

måste gälla för graffönstret. I exemplet ändras

och

yMin<yMax

yMin

till 0.

Öppna fönstereditorn

Öppna fönstereditorn genom att välja

WIND

GRAPH

-menyn (6 '). Till varje grafläge hör en speciell fönstereditor. Fönstereditorn till höger visar grafläget

Func

med standardinställningar. $ visar att du måste stega ner i fönstereditorn för att komma till

xRes=1

(x-upplösning).

Ändra inställning för en fönstervariabel

Öppna fönstereditorn.

Flytta markören till den fönstervariabel som du vill ändra.

Mata in ett nytt värde eller uttryck.

Beräkna det eventuella uttrycket och lagra sedan det nya värdet.

6 '

# # #

eller

Fönstervariablernas inställningar kan ändras från grundfönstret eller i programeditorn genom att mata in det nya värdet, trycka på X, antingen välja fönstervariabel i variabelfönstret (w//

) eller skriva in variabelnamnet med bokstavsknappar och därefter

WIND

trycka på b.

TI-86 sparar en formatinställning för varje grafläge.

Grafläget inställningar av grafformat (kapitel 10).

DifEq

har speciella

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Ställa in noggrannhet för en graf med @x och @y

Fönstervariablerna

intilliggande pixel. När du visar en graf beräknas värdena för

enligt formlerna:

yMax

=(xMax-xMin)/126

x och

finns inte i fönstereditorn. De kan ändras bara med metoden ovan för ändring av

och

definierar avståndet mellan mitten av en pixel till mitten av en

=(yMax-yMin)/62

och

xMin, xMax, yMin

fönstervariabler från grundfönstret eller programeditorn. När inställningen för ändras räknar TI-86 automatiskt om

xMax

och

yMax

xMin

och

och lagrar sedan det

yMin

nya värdet.

Ställa in grafformat

Öppna grafformatfönstret genom att välja menyn (6 / (). Inställningarna för grafformat bestämmer hur grafen visas. Gällande inställningar är markerade.

Ändra en inställning genom att flytta markören till önskad inställning och tryck på b.

FORMT

GRAPH

eller

och

I grafläget grafformatfönstret med

6 / & (kapitel 10)

DifEq

öppnar du

RectGC

PolarGC

Visar markörens läge uttryckt i rektangulära koordinater x och y; när uppdateras följer grafen; om

Visar markörens läge uttryckt i polära koordinaterna R och q; när uppdateras x, y, R och följer grafen; om

och y när grafen plottas, när den fritt rörliga markören flyttas och när du

CoordOn

-formatet dessutom valts visas x och

när grafen plottas, när den fritt rörliga markören flyttas och när du

-formatet dessutom valts visas R och

PolarGC

RectGC

är inställd

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Stödrastret täcker graffönstet radvis och motsvarar axelmarkeringarna.

CoordOn CoordOff DrawLine DrawDot SeqG

SimulG

GridOff GridOn AxesOn AxesOff

LabelOff LabelOn

Visar markörens koordinater längst ner i grafen

Visar inte markörens koordinater längst ner i grafen

Ritar en linje mellan beräknade punkter till funktioner i ekvationseditorn

Plottar bara beräknade punkter till funktioner i ekvationseditorn

(sekvensiell grafritning) Beräknar och plottar koordinaterna för en funktion helt innan nästa funktion plottas

(simultan grafritning) Beräknar och plottar koordinaterna för ett visst x-värde för alla valda funktioner innan nästa x-värde beräknas och plottas

Gömmer stödrastret i grafen

Visar stödrastret

Visar koordinataxlarna

Gömmer koordinataxlarna.;

LabelOff/LabelOn

fungerar oberoende av formatinställningen

AxesOff

Gömmer axelnamnen

Visar axelnamnen om i

-läget

DifEq

AxesOn

är vald; x och y för lägena

Func, Pol

och

Param

; olika namn

I exemplet till höger är alla standardinställningar som rör grafer satta.

Visa grafen utan på nedersta raden genom att trycka på plottats.

Under en paus visas aktivitetsindikatorn som en prickad linje i övre högra hörnet.

när grafen har

GRAPH

-menyn

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Visa en graf

Visa en graf genom att välja

GRAPH

-menyn. Graffönstret öppnas då. Om grafen nyligen definierats visas aktivitetsindikatorn i övre högra hörnet medan TI-86 ritar grafen.

♦ I formatet

ritas före

♦ I formatet

ritar TI-86 de valda funktionerna en och en i nummerordning (d v s

SeqG

o s v).

y(x)2

ritar TI-86 alla valda funktioner samtidigt.

SimulG

Du kan visa och utforska en graf från ett program (kapitel 16). Grafkommandon kan dessutom ges i grundfönstret genom att välja dem i

Göra paus eller stoppa grafritandet

♦ Gör en paus i ritandet av grafen genom att trycka på b. Fortsätt rita grafen genom att

trycka på b igen.

♦ Stoppa ritandet av en graf genom att trycka på ^. Starta om grafritandet genom att välja

GRAPH

-menyn.

Modifiera en ritad graf

Ta bort följande från graffönstret: Tryck på (eller välj):

Markör, koordinatvärden eller menyer (Tryck på . eller

isa menyn)

Markör, koordinatvärden men inte menyer (ej följmarkör; kapitel 6)

Markör, koordinatvärden men inte menyer

GRAPH

CATALOG

eller att skriva in dem med bokstäver.

för att åter

eller

GRAPH

y(x)1

Om du använder mer än en lista i ett uttryck måste de alla ha samma dimension.

Kapitel 5: Grafer av funktioner y(x)

Grafer av kurvskaror

Om du använder en lista i ekvationen plottar TI-86 en funktion för varje värde i listan, en kurvskara. I grafläget

ritar TI-86 alla funktioner samtidigt för listans första värde, därefter

SimulG

för andra värdet o s v.

{2,4,6} sin x

ritar exempelvis upp de

tre funktionerna:

2 sin x, 4 sin x

och

6 sin x

Men

{2,4,6} sin ({1,2,3} x)

ritar de tre

funktionerna:

2 sin x, 4 sin (2x)

och

6 sin (3x)

SmartGraf

SmartGraf är en funktion i TI-86 som visar den senaste grafen direkt när du trycker på 6 förutsatt att inget gjorts som får grafen att plottas om sedan den visades senast. Om du gjort något av följande efter det att grafen senast visades kommer TI-86 att plotta om grafen när du trycker på 6.

♦ Ändrat grundinställning som påverkar grafer ♦ Ändrat en funktion eller ett statistikdiagram som plottades i senaste graffönstret ♦ Valt eller valt bort en funktion eller ett statistikdiagram ♦ Ändrat värde på en variabel som ingår i en vald funktion ♦ Ändrat inställningen på någon fönstervariabel ♦ Ändrat grafformatet

Grafverktyg i TI-86 ................................................................... 88

Följa en graf .............................................................................89

Ändra storlek på graffönstret med ZOOM ................................91

Använda interaktiva matematiska funktioner .......................... 95

Beräkna funktionsvärde för givet x......................................... 101

Rita i en graf........................................................................... 101

Grafverktyg

TI 86

M1 M2

F1 F2 F3 F4 F5

M4 M5

Texas Instruments TI-86 Guidebook [sv]

Specifications and Main Features

Frequently Asked Questions

User Manual