I den här handboken finns information om installation, inställningar och felsökning för
styrenheten.
Alla driftsbeskrivningar i handboken rör programvara av version ASDU01C och senare
revideringar.
Kylarnas driftsegenskaper och menyalternativ kan skilja sig från andra versioner av
styrprogrammet. Kontakta Daikin för mer information om programuppdateringar.
1.1. Installationsvarningar
Varning!
Risk för stötar. Skador på personal eller utrustning kan uppstå. Utrustningen måste jordas
ordentligt. Anslutning och service av kontrollpanelen får endast genomföras av personal med
kunskap om hur den utrustning som styrs ska användas.
Försiktigt!
Komponenterna är känsliga för statisk elektricitet. Statiska urladdningar kan leda till skador på
komponenterna när du hanterar elektroniska kretskort. Ladda ur statisk elektricitet genom att röra
vid blottad metall inuti kontrollpanelen innan du utför någon service. Koppla aldrig ur några
kablar, kopplingsplintar på kretskortet eller strömkontakter när panelen är strömsatt.
1.2. Temperatur och luftfuktighet
Styrenheten är utformad för att fungera med en omgivande temperatur på -40 °C till +65 °C
och en maximal relativ luftfuktighet på 95 % (icke-kondenserande).
D – KOMCP00106-12SV - 5/86
2. ALLMÄN BESKRIVNING
Kontrollpanelen innehåller en mikroprocessorbaserad styrenhet som styr alla övervakningsoch kontrollfunktioner som krävs för säker och effektiv drift av kylaren. Användaren kan övervaka
alla driftsförhållanden genom att använda panelens inbyggda fyrradiga 20 tecken breda
teckenfönster och en knappsats med 6 knappar, eller en IBM-kompatibel dator med ett Daikinkompatibelt övervakningsprogram.
Om något fel uppstår kommer styrenheten att stänga systemet och aktivera ett larm. Viktiga
driftsförhållanden när larmet går sparas i styrenhetens minne för att underlätta felsökning och
felanalyser.
Systemet skyddas av ett lösenord som gör att endast behörig personal kan få åtkomst.
Användaren måste ange ett lösenord med knappsatsen innan någon konfiguration kan ändras.
D – KOMCP00106-12SV - 6/86
3. STYRPROGRAMMETS HUVUDFUNKTIONER
• Hantering av luftkylda kylare med steglös skruvkompressor
• Styrning av förångarens utloppsvattentemperatur inom ± 0,1 °C (under halvstabil belastning).
• Hantering av plötsliga belastningsminskningar på upp till 50 % med max 3 °C styrd
temperatursvängning
• Avläsning av alla enhetens huvuddriftsparametrar (temperatur, tryck o.s.v.).
• Stegvis kondenseringsstyrning, enkla eller dubbla fläkthastighetsstyrenheter och blandad steg- +
hastighetskontroll (Speedtroll)
• Inställning av dubbla inställningspunkter för utloppsvattentemperatur, med lokal eller fjärrstyrd
växling.
• Åsidosättning av inställningspunkten via en extern signal (4–20 mA), omgivande
utomhustemperatur eller förångarens returtemperatur.
• Justerbar max nedkylningstakt för att reducera risken för underkylning vid nedkylning under
styrförloppet.
• Varmstartsfunktion för kylvatten som gör att enheten kan startas med hög vattentemperatur i
förångaren.
• SoftLoad-funktion minskar elförbrukningen och reducerar toppbelastningar vid nedkylning
under styrförloppet.
• Enhetsbegränsningsfunktion som begränsar strömförbrukningen utifrån antingen
strömabsorbering (strömbegränsning) eller begärd kapacitet (kapacitetsbegränsning).
• Tyst fläktläge som minskar enhetens buller genom att begränsa fläkthastigheten enligt ett
tidsschema
• Hantering av två förångarvattenpumpar
• Knappsats med 6 knappar ger ett snabbt gränssnitt. Operatören kan logga kylarens
driftsförhållanden via det fyrradiga 20 kolumner breda bakgrundsbelysta teckenfönstret.
• Tre nivåer av säkerhetsskydd mot obehöriga ändringar.
• Diagnostiksystem för kompressorer som lagrar de senaste 10 larmen med datum, tid och
arbetsförhållanden vid den tidpunkt då larmet uppstod
• Veckovis och årsvis tidsschema för start- och stopp.
• Enkel integration med byggnadens automatiska system via separat digital anslutning för
enhetens start/stopp och 4–20 mA-signaler för kylvattenåterställning och
belastningsbegränsning.
• Kommunikationsfunktioner för fjärrövervakning, ändring av inställningspunkter, trendloggning
och larm- och händelseövervakning via ett Windows-kompatibelt gränssnitt.
• Funktioner för BAS-kommunikation via valbart protokoll (Protocol Selectability) eller en
kommunikationsgateway.
•Funktioner för fjärrkommunikation via analogt modem och GSM-modem.
D – KOMCP00106-12SV - 7/86
4. SYSTEMARKITEKTUR
Den modulära arkitekturen bygger på användningen av styrenheten.
Det är främst en basstyrenhet (större version, inbyggt teckenfönster, eller, som tillval, ett extra
teckenfönster med viss grafik) som används för att styra enhetens grundfunktioner och hantera de
första två kompressorerna. En andra styrenhet (större version) används för att hantera den tredje och
fjärde kompressorn, om dessa monterats.
Upp till fyra pCOe-expansionskort kan användas per styrenhet för att ge styrenheten extra
funktioner.
Styrenheter för elektroniska expansionsventiler är en tillvalsfunktion.
Den övergripande arkitekturen visas i bild 1
pLAN
J23 port
pCO2 controller #1
pCOe
Expansion #1
pCOe
Expansion #2
OPTIONAL
Expansion #3
pCOe
pCOe
Expansion #4
pLAN
pLAN
pLAN
pCO2 controller #2
EEXV Driver
#1
Additional
Display
J23 port
OPTIONAL
EEXV Driver
#2
pCOe
Expansion #1
OPTIONAL
EEXV Driver
Supervisory
Systems
#3
pCOe
Expansion #2
EEXV Driver
OPTIONAL
pCOe
Expansion #4
#4
Bild 1 – arkitekturen
D – KOMCP00106-12SV - 8/86
J23 port J23-port
OPTIONAL VALFRITT
pCO3 controller #1 pCO3-styrenhet #1
pCOe Expansion #1 pCOe-expansionskort #1
Supervisory systems Övervakningssystem
EEXV Driver #1 EEXV-enhet #1
Additional display Extra teckenfönster
ASDU01C-styrenheter, elektroniska expansionsventilstyrenheter och det extra teckenfönstret är sammankopplade genom ASDU01C-styrenheternas pLAN-närverk, medan pCOeexpansionskorten är anslutna till ASDU01C-styrenheterna via RS485-expansionsnätverket.
(*) Korsande av inbyggt teckenfönster och ytterligare PGD kan accepteras.
(**) Beroende på pLAN-adressen för styrenheten som enheten är ansluten till.
(***) Anslutning av pCOe 2 till styrenhet 2 är endast avsett för styrning av värmepump.
Stor
Inbyggt teckenfönster (*)
Stor
-
-
-
-
EVD200
EVD200
EVD200
EVD200
PGD
Enhetsstyrning
Styrning av kompressor #1 och #2
Styrning av kompressor #3 och #4 Endast för enheter
med 3 eller 4
kompressorer
Ytterligare maskinvara för kompressor 1
och 2 eller för kompressor 3 och 4 (**)
Styrenhet för värmepump eller
värmeåtervinning (***)
Styrning av vattenpump
Ytterligare fläktsteg för kompressor 1
och 2 eller för kompressor 3 och 4 (**)
Styrenhet för elektronisk
expansionsventil för kompressor 1
Styrenhet för elektronisk
expansionsventil för kompressor 2
Styrenhet för elektronisk
expansionsventil för kompressor 3
Styrenhet för elektronisk
expansionsventil för kompressor 4
Specialtecken eller ytterligare skärm
J
N
N
N
N
N
N
N
N
N
D – KOMCP00106-12SV - 9/86
4.1. Kontrollpanelen
Kontrollpanelen utgörs av ett bakgrundsbelyst fyraradigt teckenfönster med plats för 20
tecken och en knappsats med 6 knappar vars funktion illustreras här efter.
Detta teckenfönster kan byggas in som del av huvudstyrenheten (standardalternativ), eller
alternativt vara en separat enhet med PGD Serigraphic-teknik.
Bild 2 – Kontrollpanel – PGD och inbyggt teckenfönster
Inga inställningar krävs för det inbyggda teckenfönstret, medan PGD-enheten kräver
adressering med hjälp av knappsatsen (se plan-bilagan för mer information).
Bild 3 – PGD-teckenfönster
D – KOMCP00106-12SV - 10/86
4.2. Moderkortet
ON
OFF
Styrkortet innehåller den maskin- och programvara som krävs för att övervaka och styra
enheten.
1. Strömförsörjning G (+), G0 (-)
2. Statuslampa
3. Säkring 250 VAC
4. Analoga universalingångar (NTC, 0/1 V, 0/10
V, 0/20 mA, 4/20 mA)
5. Passiva analoga ingångar (NTC, PT1000, Av-
på)
6. Analoga utgångar 0/10V
7. 24 VAC/VDC digitala ingångar
8. 230 VAC eller 24 VAC/VDC digitala ingångar
9. Synoptisk terminalanslutning
10. Standardterminalkontakt
(och programhämtning)
11. Digitala utgångar (relän)
12. Expansionskortanslutning
13. pLAN-anslutning och mikrokontakter
14. Anslutning för seriellt kort
15. Anslutning för skrivarkort
16. Anslutning för minnesexpansion
17. Inbyggd panel
R G V
Adresseringsmikrobrytare
Bild 4 –styrenhet
D – KOMCP00106-12SV - 11/86
4.3. pCOe-expansionskort
Introduktionen av ytterligare (extra) funktioner i arkitekturen kräver användning av
expansionskort enligt bild 5–6.
1. Strömförsörjningskontakt [G (+), G0 (-)]
2. Analog utgång 0 till 10 V
3. Nätverkskontakt för expansioner i RS485 (GND, T+, T-) eller tLAN (GND, T+)
4. 24 VAC/VDC digitala ingångar
5. Gul lampa som visar strömförsörjningsspänning och 3 signallampor
6. Serieadress
7. Analoga insignaler och sensormatning
8. Digitala utgångar (relän)
Bild 5 – pCOe-expansion
Denna enhet måste adresseras för korrekt kommunikation med styrenheten via RS485protokollet. Adresseringsmikrobrytarna finns nära statuslamporna (se punkt 6 i bild 5). När
adresseringen är korrekt inställd kan expansionskortet länkas till styrkortet. Korrekt anslutning
uppnås genom att ansluta stift J23 på styrenheten till stift J3 på expansionskortet (observera att
expansionskortets anslutningar inte är samma som i styrenheten, men att kablarna måste placeras i
samma kontaktposition). Expansionskort är endast I/O-förlängningar för styrenheten och behöver
ingen egen programvara.
D – KOMCP00106-12SV - 12/86
Bild 6 – pCOe, detalj: kontakter
Som visas i bild 6 har expansionskort bara fyra mikrobrytare för att ange nätverksadressen.
För mer information om mikrobrytarkonfiguration, se nästa avsnitt.
Det finns tre statuslampor som visar olika status för expansionskortet.
R
ÖD
- -
-
PÅ
blinkar
G
UL
PÅ
RÖN
PÅ
-
G
CAREL /tLAN-övervakningsprotokoll aktivt
Fel på prob
Innebörd
- - ”I/O mismatch”-fel orsakat av inhiberingsmatrisen
- - Fel på kommunikation
- - - Väntar på att huvudenheten ska starta systemet (max 30 s.)
Adresseringsbrytare
D – KOMCP00106-12SV - 13/86
4.4. Styrenhet för elektronisk expansionsventil (EEXV)
Ventilstyrenheterna innehåller programvaran för styrning av den elektroniska
expansionsventilen och är anslutna till batterigruppen, vilket ger ström för att stänga ventilen i
händelse av strömavbrott.
Adresseringsm
ikrobrytare
Bild 7 – EXV-enhet
4.4.1. Innebörd av styrenhetens statuslampor
Under normala förhållanden visar de fem (5) lamporna:
• STRÖM: (gul) tänd vid extern strömförsörjning. Släckt vid batteridrift ÖPPEN: (grön)
blinkar när ventilen öppnas. Lyser när ventilen är helt öppen.
• STÄNGD: (grön) blinkar när ventilen stängs. Lyser när ventilen är helt stängd.
• Alarm: (röd) Lyser eller blinkar vid maskinvarularm.
• pLAN: (grön) Lyser när pLAN fungerar normalt.
Vid ett kritiskt larm kan larmet identifieras genom kombinationen av lampor enligt nedan.
Högsta prioritet är nivå 7. Om fler larm inträffar visas larmet med högst prioritet.
Larm som stoppar systemet PRIORITET
Eprom-läsfel 7
Ventilen öppen om matning
saknas
Vid start, vänta på att batteriet
laddas (parameter……….)
Andra larm
Motoranslutningsfel 4
Fel på prob 3
Eeprom-skrivfel 2 - Batterifel 1 - -
PL pLAN pLAN-
Anslutning OK På
Enhetsanslutningsfel eller adressfel = 0
PCO-huvudkortet svarar inte Blinkar
6
5
PRIORITET
LAMPA
ÖPPEN
Av Av På Blinkar
Blinkar Blinkar På Blinkar
AvPå Blinkar Blinkar
LAMPA
ÖPPEN
Blinkar Blinkar På På
Av
lampa
Av
LAMPA
STÄNGD
LAMPA
STÄNGD
Blinkar På På
LAMPA
STRÖM
LAMPA
STRÖM
På På
Blinkar På
LAMPA
LARM
FELLAMPA
D – KOMCP00106-12SV - 14/86
4.5. Adressering av pLAN/RS485
För att pLAN-nätsystemet ska fungera korrekt måste du adressera alla installerade
komponenter på rätt sätt. Varje komponent måste ha ett antal mikrobrytare som ställs in enligt
följande tabell.
pLAN-komponent Mikrobrytare
1 2 3 4 5 6
KOMP. KORT #1 PÅ
KOMP. KORT #2
VENTILSTYRENHET 1 PÅ PÅ
VENTILSTYRENHET 2
VENTILSTYRENHET 3 PÅ
VENTILSTYRENHET 4
Extra teckenfönster PÅ PÅ PÅ
RS485-komponent Mikrobrytare
1 2 3 4
EXP. KORT #1 PÅ
EXP. KORT #2
EXP. KORT #3 PÅ
EXP. KORT #4
AV
AV AV
AV
AV
AV AV
AV AV AV AV AV
PÅ
AV
PÅ PÅ
AVAVAV
PÅ
PÅ
AV AV AV AV
AV AV AV AV
PÅ
PÅ
AV AV
AV AV
PÅ
AV AV AV
AV AV AV
AV AV AV
AV AV AV
AV
4.6. Program
Endast ett styrprogram installeras för båda styrenheterna (om det finns två). Enhetens
styrenhet kan identifieras via dess pLAN-adress.
Inga program installeras på pCOe-korten eller EEXV-enheterna (i stället används
fabriksinstallerade program).
Förkonfigurationen inleds automatiskt första gången programmet körs (efter att programmet
installerats). Det går även att aktivera den manuellt (nätverksuppdatering) om nätverkskonfigurationen ändras, antingen om en expansion tas bort permanent eller om en ny expansion
kopplas efter den första programstarten.
Förkonfigurationen inleds automatiskt vid första uppstart för enheten (efter att programmet
installerats). Det går även att aktivera den manuellt (nätverksuppdatering) om nätverkskonfigurationen ändras, antingen om en expansion tas bort permanent eller om en ny expansion
kopplas efter den första uppstarten.
Förändringar av nätverkskonfigurationen utan att nätverket uppdateras kommer att leda till
larm, antingen om en expansion tas bort (eller ett fel uppstår) eller en ny expansion läggs till.
Konfiguration av funktioner som kräver expansionskort är endast tillåtet om
expansionskorten identifierats i nätverkskonfigurationen.
Nätverksuppdatering krävs om styrenheten byts ut.
Nätverksuppdatering krävs inte vid byte av ett trasigt expansionskort som redan används i
systemet.
D – KOMCP00106-12SV - 15/86
4.6.1.Versionsidentifiering
1
2
3
För att otvetydigt identifiera programmets klass och version används en sträng bestående av
fyra fält (detta gäller även andra styrprogram från Daikin):
C
C
C
F M M m
• Ett fält med tre tecken (C1C2C3) som identifierar vilken enhetsklass programmet går att
använda med
Det första tecknet, C1, är för kylarens kylningstyp och kan ha följande värden:
- A : för luftkylda kylare
- W : för vattenkylda kylare
Det andra tecknet, C2, är för kompressortyp och kan ha följande värden:
- S : för skruvkompressorer
- R : för kompresssorer med kolv
- Z : för spiralkompressorer
- C : för centrifugalkompressorer
- T : for Turbocor-kompressorer
Det tredje tecknet, C3, är för förångartyp och kan ha följande värden:
- D : för förångare med direktexpansion
- R : för förångare med fjärrdirektexpansion
- F : för nivåförångare
• Ett fält med ett tecken (F) för att identifiera enhetsserien
Inom ramen för detta dokument (skruvkompressorkylare som identifieras i C2-fältet) kan
tecknet ha följande värden
- A : Frame 3100-serien
- B : Frame 3200-serien
- C : Frame 4-serien
- U : när programmet gäller alla serier inom klassen
• Ett fält med två tecken för stor version (MM)
• Ett fält med ett tecken för liten version (m)
Inom ramen för detta dokument är den första versionen:
Versionen identifieras även genom ett lanseringsdatum.
ASDU01C
De tre första tecknen i versionssträngen kommer aldrig att ändras (om inte en ny
enhetsklass, och därmed ny programvara lanseras).
Det fjärde tecknet ändras om en seriespecifik funktion läggs till som inte gäller för andra
serier. I sådant fall får inte värdet U användas längre, och ett program släpps för alla serier. När
detta inträffar återställs versionstecknet till det lägre värdet.
Det stora versionsnumret (MM) ökar varje gång en helt ny funktion tillförs programmet,
eller om det mindre versionsnumret har nått det maximala tillåtna värdet (Z).
Tecknet för den mindre versionen (m) ökar varje gång mindre ändringar görs av programvaran utan att huvudarbetsläget ändras (detta omfattar åtgärdande av fel och små justeringar av
gränssnittet).
Ingenjörsversioner, versioner som fortfarande testas, identifieras genom att bokstaven E
läggs till i versionssträngen, följt av en siffra som visar ordningen för ingenjörsversionen.
D – KOMCP00106-12SV - 16/86
5. FYSISKA INGÅNGAR OCH UTGÅNGAR
NTC
NTC
Följande parametrar är in- och utgångar för de elektroniska kretskorten.
De används internt och/eller skickas till pLAN och övervakningssystemet enligt kraven i
programvaran och övervakningskraven
5.1. Styrenhet #1 – Styrning av basenhet och kompressor 1 och 2
(*) Om EEXV-enhet inte är installerad. Om en EEXV-enhet är installerad känns lågt tryck av via EEXV-enheten.
(**) Endast för enheter med 2 förångare
(***) Tillval
D – KOMCP00106-12SV - 18/86
5.3. pCOe-expansionskort #1 – Ytterligare maskinvara
AO1 Överströmningsventil för värmepump (*) 4–20 mA DO1 4-vägsventil, komp. #1
DO2 Vätskeinsprutning för inlopp #1
DO3 4-vägsventil, komp. #2
DO4 Vätskeinsprutning för inlopp #2
(*) Om EEXV-enhet inte är installerad. Om en EEXV-enhet är installerad bör avfrostningstemperaturen kännas av via
EEXV-enheten (insugstemperatur).
(**) Tillval
Beskrivning Typ
DI1 Kontakt för kylning/värme
DI2 RESERV
DI3 RESERV
Analog utgång
Ch. Beskrivning
Ch. Beskrivning
Digital ingång
Digital utgång
5.4.2.2. Expansionskort anslutet till styrenhet #2
AO1 RESERV 4–20 mA DO1 4-vägsventil, komp. #3
DO2 Vätskeinsprutning för inlopp #3
DO3 4-vägsventil, komp. #4
DO4 Vätskeinsprutning för inlopp #4
(*) Om EEXV-enhet inte är installerad. Om en EEXV-enhet är installerad bör avfrostningstemperaturen kännas av via
EEXV-enheten (insugstemperatur).
Beskrivning Typ
DI1 RESERV
DI2 RESERV
C DI3 RESERV
Analog utgång
Ch. Beskrivning
Ch. Beskrivning
Digital ingång
Digital utgång
5.5. pCOe-expansionskort #3 – Styrning av vattenpump
Analog ingång
Digital ingång
D – KOMCP00106-12SV - 20/86
Ch. Beskrivning Typ
NTC
B1 RESERV DI1 Larm för första pump
B2 RESERV DI2 Larm för andra pump
B3 RESERV DI3 Larm för första värmeåtervinningspump (*)
B4 RESERV DI4 Larm för andra värmeåtervinningspump (*)
Analog utgång
Ch. Beskrivning Typ
AO1 RESERV DO1 Andra vattenpump
DO2 RESERV
DO3 Första värmeåtervinningspump (*)
DO4 Andra värmeåtervinningspump (*)
(*) Tillval
Ch. Beskrivning
Digital utgång
Ch. Beskrivning
5.6. pCOe-expansionskort #4 – Fläktstyrning
5.6.1. Expansionskort anslutet till styrenhet #1
Analog ingång
Ch.
B1 Åsidosättande av inställningspunkt 4–20 mA DI1 Strömbegränsning aktiverad
B2 Belastningsgräns 4–20 mA DI2 Externt larm
B3 RESERV DI3 RESERV
B4 Enhetsampere 4–20 mA DI4 RESERV
Här följer en beskrivning av styrprogrammets huvudfunktioner
6.1. Styrenhetens syfte
Systemet kontrollerar förångarens utloppsvattentemperatur så att det håller inställt värde.
Under drift försöker systemet optimera komponenternas prestanda sett till effektivitet och
hållbarhet.
Systemet är utformat för att driften och alla komponenter ska vara säkra och att farliga
situationer inte ska uppstå.
6.2. Aktivering av enheten
Med hjälp av styrenheten kan du aktivera och inaktivera enheten på olika sätt:
• Knappsats: Knappen Enter på knappsatsen kan användas för att växla mellan ”Ström AV”
och ”Enhet på” om övriga signaler tillåter detta
• Lokal kontakt: när den digitala ingången ”Enhet av/på” är öppen är enheten i läget ”Lokal
kontakt av”. När den digitala ingången ”Enhet av/på” är stängd kan enheten vara i ”Enhet
på” eller ”Fjärrkontakt av” utifrån den digitala ingången ”Fjärr av/på”
• Fjärrkontakt: när den lokala kontakten är På (den digitala ingången ”Enhet på/av” är stängd)
och den digitala ingången ”Fjärr på/av” är stängd är enheten i läget ”Enhet på”, när den
digitala ingången ”Fjärr på/av” är öppen är enheten i läget ”Fjärrkontakt av”
• Nätverk: en BAS eller ett övervakningssystem kan skicka en på/av-signal via den seriella
anslutningen för att sätta på enheten eller försätta den i ”Fjärkomm. av”
• Tidsschema: via en tidtabell programmeras ”Tidsschema av” veckovis. Flera helgdagar
ingår.
• Avstängning efter omgivande temperatur: enheten kan inte tas i drift om inte den omgivande
temperaturen är högre än ett justerbart värde (standard 15,0 °C)
För att enheten ska vara i ”Enhet på” måste alla tillåtna signaler aktivera enheten.
6.3. Enhetslägen
Enheten kan användas i följande lägen:
• Kylning:
När detta läge valts kommer styrenheten att se till att förångarvattnet kyls. Inställningsintervallet
är +4,0 ÷ +14,0 °C. Fryslarmets inställningspunkt är 2 °C (inställbart av operatören i intervallet
+1 ÷ +3 °C och frysskyddsinställningspunkten är 3 °C (inställbart av operatören i intervallet:
”fryslarmets inställningspunkt” + 1 ÷ +3 °C (”fryslarmets inställningspunkt”).
D – KOMCP00106-12SV - 22/86
• Kylning/glykol:
När detta läge valts kommer styrenheten att se till att förångarvattnet kyls. Inställningsintervallet
är -8°C ÷ +14,0°C. Fryslarmets inställningspunkt är -10 °C (inställbart av operatören i
intervallet -12 °C ÷ -9 °C och frysskyddsinställningspunkten är -9 °C (inställbart av operatören i
intervallet: ”fryslarminställningspunkt ” + 1°C ÷ -9 °C)
• Is:
När detta läge valts kommer styrenheten att se till att förångarvattnet kyls. Inställningsintervallet
är -8°C ÷ +14,0°C. Fryslarmets inställningspunkt är -10 °C (inställbart av operatören i
intervallet -12 °C ÷ -9 °C och frysskyddsinställningspunkten är -9 °C (inställbart av operatören i
intervallet: ”fryslarminställningspunkt ” + 1°C ÷ -9 °C)
Under isläget får inte kompressorerna avlastas, utan stoppas i stället steg för steg (se § Errore.
L'origine riferimento non è stata trovata.)
• Uppvärmning:
När detta läge valts kommer styrenheten att se till att förångarvattnet värms. Inställnings-
intervallet är + 30 °C ÷ + 45 °C. Varmvattenlarmets inställningspunkt är 50 °C (inställbart av
operatören i intervallet +46 °C ÷ + 55 °C och varmvatteninställningspunkten är 48 °C
(inställbart av operatören i intervallet: + 46 °C ÷ ”varmvattenlarminställningspunkt ” ÷ + 1 °C)
• Kylning + värmeåtervinning:
Inställningspunkter och frysskyddet hanteras enligt beskrivningen för kylningsläget. Dessutom
aktiverar styrenheten in- och utdata för värmeåtervinning enligt expansion #2
• Kylning/glykol + värmeåtervinning:
Inställningspunkter och frysskyddet hanteras enligt beskrivningen för kylning/glykolläget.
Dessutom aktiverar styrenheten in- och utdata för värmeåtervinning enligt expansion #2
• Is + värmeåtervinning:
Inställningspunkter och frysskyddet hanteras enligt beskrivningen för isläget. Dessutom
aktiverar styrenheten in- och utdata för värmeåtervinning enligt expansion #2
Växlingen mellan lägena kylning, kylning/glykol och is utförs av operatören, som loggar in i
gränssnittet via ett lösenord.
När du växlar mellan kylnings-, is- och uppvärmningsläge stängs enheten och växlar
därefter läge.
6.4. Hantering av inställningspunkter
Styrenheten hanterar förångarens utloppsvattentemperatur utifrån flera faktorer:
• Ändra inställningspunkt med knappsatsen
• Växla mellan huvudinställningspunkt (som anges med knappsatsen) och ett alternativt värde
(som också ställs in via knappsatsen) utifrån den digitala ingången (funktion för dubbla
inställningspunkter)
• Ta emot en inställningspunkt via ett övervakningssystem eller BAS via seriell anslutning
Styrenheten visar källan för den inställningspunkt som används (den aktuella punkten):
punkt
Lokal : huvudinställningspunkten från knappsatsen används
Dubbel : den alternativa inställningspunkten från knappsatsen används
Återst. : inställningspunkten återställs via externa indata
Följande metoder för återställning av inställningspunkten kan användas för att ändra den
lokala eller dubbla inställningspunkten:
Ingen : lokal eller dubbel inställningspunkt används utifrån digitala ingångar för den
dubbla inställningspunkten. Detta kallas ”basinställningspunkt”
4–20 mA : basinställningspunkten ändras utifrån användarens analoga ingång
OAT : basinställningspunkten ändras utifrån den omgivande utomhustemperaturen
(om tillgängligt)
Retur : basinställningspunkten ändras utifrån temperaturen in i förångaren
Nätverk : inställningspunkten som skickas via den seriella anslutningen används
Om den seriella anslutningen eller 4-20mA-ingången inte fungerar används basinställnings-
punkten. Om inställningspunkten återställs visas typ av återställning i teckenfönstret.
6.4.1. Åsidosättning av 4-20mA-inställningspunkten
Basinställningspunkten ändras utifrån värdet i analoga indata och ett maximalt
återställningsvärde, enligt bild 8.
nställningspunkt
Maxåterställning
Basinställnings-
Bild 8 – Åsidosättande av 4–20mA-inställningspunkten
0 ma 4 mA
20 mA
Analog ingång
6.4.2. Åsidosättande av OAT-inställningspunkten
För åsidosättande av OAT-inställningspunkten krävs det enhetsbegränsande styrexpansions-
kortet pCOe#2, med en omgivningssensor installerad.
D – KOMCP00106-12SV - 24/86
Basinställningspunkten ändras utifrån den omgivande utomhustemperaturen och ett
punkt
punkt
maximalt återställningsvärde, ett OAT-värde för att starta återställningen och ett OAT-värde för
maximal återställning, enligt bild 9
Använd inställningspunkt
Maxåterställning
Basinställnings
OAT
Återställningsdeltatemp.
Anv
Bild. 9 – Åsidosättande av OAT-inställningspunkten
6.4.3. Åsidosättande av returåterställningspunkten
Basinställningspunkten ändras utifrån basen av förångarens ∆T och ett maximalt
återställningsvärde, ett OAT-värde för att starta återställningen och ett OAT-värde för maximal
återställning, enligt bild 10.
Använd inställningspunkt
Maxåterställning
Basinställnings
Startåterställningstemp.
Återställningsdeltatemp.
Förångarens ∆T
Bild. 10 – Åsidosättande av returinställningspunkten
D – KOMCP00106-12SV - 25/86
6.5. Kapacitetsstyrning för kompressor
Två typer av kapacitetsstyrning används:
• Automatisk: start/stopp av kompressorn och dess kapacitet hanteras automatiskt av programmet
för att möjliggöra inställningspunkten
• Manuell: kompressorn startas av operatören och kapaciteten hanteras av operatören via system-
terminalen. I det här fallet används möjliggörs inte återställningspunkten via programmet.
Den manuella kontrollen övergår automatiskt till automatisk kontroll om någon
säkerhetsåtgärd krävs för kompressorn (säkerhetsvänteläge, avlastning eller säkerhetsavstängning).
I sådant fall förblir kompressorn i automatiskt läge och måste vid behov ställas om till manuellt av
operatören.
Kompressorer i manuellt läge försätts automatiskt i automatiskt läge när de stängs av.
Kompressorbelastningen kan utvärderas utifrån:
• Beräkning av belastnings- och avlastningspulserna
• Positionssignal från den analoga skjutventilen (tillval)
6.5.1. Automatisk styrning
En särskild PID-algoritm används för att avgöra omfattningen av den korrigerande åtgärden
för kapacitetsstyrningens magnetventil.
Kompressorns belastning eller avlastning erhålls genom att strömsätta magnetventilen för
belastning eller avlastning en viss tid (pulsvaraktighet), medan tidsintervallet mellan två
efterföljande pulser utvärderas av PD-styrenheten (se bild 11).
Om utdata från PD-algoritmen inte ändras är tidsintervallet mellan pulserna konstant. Detta
är en integraleffekt i styrenheten, vid ett konstant fel upprepas åtgärden en konstant tid (tillsammans
med en variabel integraltid).
Kompressorns belastningsutvärdering (utifrån det analoga skjutreglagets position eller en
beräkning1) används för att starta en annan kompressor eller stoppa en som är igång.
Detta krävs för att definiera det proportionella bandet och deriveringstiden för PD-
styrningen, tillsammans med pulslängden och ett högsta och lägsta värde för pulsintervallet.
Det minsta pulsintervallet används när maximal korrigering krävs, medan maxintervallet
används när minimal korrigering krävs.
Dödgång införs för att kompressorn ska kunna uppnå stabil drift.
Bild 12 visar den proportionella åtgärden för styrenheten som en funktion av
Beräkningen bygger på den belastningsökning (eller -minskning) som hör till varje puls:
25100
pulseperIncLoad
(%)−=
pulseloadn
pulseperDecLoad
(%)−=
25100
pulseunloadn
”n belastningspulser” och ”n avlastningspulser”, antalet pulser för att belasta eller avlasta kompressorn.
Utifrån antalet pulser som skickas till kompressorn utvärderas belastningen.
D – KOMCP00106-12SV - 26/86
Loading...
+ 60 hidden pages
You need points to download manuals.
1 point = 1 manual.
You can buy points or you can get point for every manual you upload.