Suunto TRAINING GUIDEBOOK [sv]

Page 1
SUUNTO ON
How Not
to
Rely on Luck
WHEN OPTIMIZING YOUR TRAINING EFFECT.
TRÄNINGSGUIDE
Page 2
SUUNTO NÄR
Du inte
låta turen
AVGÖRA HUR OPTIMAL DIN TRÄNINGSEFFEKT KAN BLI.
Page 3
TRÄNINGSGUIDE
3
INNEHÅLL
5 INTRODUKTION 6 SÄKERSTÄLL EFFEKTIV TRÄNING
7 SUUNTO t6-MÄTNINGAR
7 EPOC (EXCESS POST-EXERCISE OXYGEN CONSUMPTION)
8 HUR ACKUMULERAS EPOC? 9 HUR SJUNKER EPOC? 9 EPOC VID OLIKA TYPER AV TRÄNING
10 VANLIGA FRÅGOR OM EPOC
11 TRÄNINGSEFFEKT
12 TRÄNINGSEFFEKT VID OLIKA TYPER AV TRÄNING
12 ANDRA RESULTATPARAMETRAR
13 PULS 14 ANDNINGSPARAMETRAR 15 SYREFÖRBRUKNING 17 ENERGIFÖRBRUKNING 18 HÖJD
19 SUUNTO t6 SOM TRÄNINGSVERKTYG
19 ALLMÄNNA TRÄNINGSPRINCIPER
19 TRÄNINGSEFFEKT 20 VARIERAD TRÄNING 21 VILA OCH ÅTERHÄMTNING
23 SUUNTO t6-TIPS FÖR NYBÖRJARE
23 BÖRJA FÖRSIKTIGT 24 UPPSKATTA DIN STARTNIVÅ 25 GÖRA FRAMSTEG I TRÄNINGEN
26 SUUNTO t6 OCH MÅLINRIKTAD UTHÅLLIGHETSTRÄNING
26 KÄNN TILL DINA TRÄNINGSNIVÅER 27 KONTROLLTRÄNING
30 SUUNTO t6 OCH VIKTÖVERVAKNING
30 LÄMPLIG TRÄNINGSINTENSITET
32 TIPS FÖR PC-PROGRAMVARAN 35 ORDLISTA 37 REFERENSER 37 MER INFORMATION
Page 4
4
TRÄNINGSGUIDE
Page 5
TRÄNINGSGUIDE
5
INLEDNING
Välkommen till Suuntos värld av sportinstrument! Denna guide innehåller grundlägg­ande information om målinriktad sportträning, och om hur den mänskliga kroppen fungerar under träning. Här ges även information om hur armbandsdatorn Suunto t6 kan hjälpa dig att nå bättre resultat under träningen och du får hjälp att få ut så myck­et som möjligt av de unika egenskaperna i Suunto t6.
Page 6
6
TRÄNINGSGUIDE
Förutom puls, EPOC och träningseffekt, redogör Suunto Training Managers trä­ningsanalys även för syreupptagning, energiförbrukning, luftvolym och and­ningsfrekvens. I programvaran ingår även en mångsidig dagboks- och planerings­funktion för övervakning av din träning.
Suunto t6 är också ett utmärkt verktyg för att kontrollera träningsnivån under trä­ningspasset. Den lättanvända pulsmät­ningen, stoppuret och alarmfunktionerna anpassar sig till olika typer av träning och hjälper dig att utföra träningen i över­ensstämmelse med dina mål.
Suunto t6 tillhör en ny typ av tränings­verktyg som baseras på noggrann mät­ning av den tid som förflyter mellan hjärtslagen. PC-programvaran Suunto Training Manager beräknar olika sorters information om kroppens prestation under träning, baserat på dessa tids­intervall och avkända variationer.
Den fantastiska fördelen med Suunto t6:s fysiologiska analys, är att det nu för första gången är möjligt att mäta den fysiologiska träningsbelastningen på
kroppen som orsakas av träning och kallas EPOC (Excess Post-exercise Oxy­gen Consumption). Programvaran kopp­lar samman beräknat EPOC-värde med din personliga prestationsnivå, och hjäl­per till att hitta precis rätt tränings­nivå för att du ska få bästa möjliga träningseffekt. Suunto t6 hjälper dig att säkerställa att den tid som du lägger ner på att träna verkligen förbättrar dina resultat och att du inte arbetar hårt i onödan.
SÄKERSTÄLL EFFEKTIV TRÄNING
KORREKT TRÄNINGSBELASTNING SÄKERSTÄLLER OPTIMALA FRAMSTEG
EPOC 250
225
200
FÖR HÅRD TRÄNING För hård för nuvarande form.
175
Risk för överträning. Träningen behöver justeras.
150
125
100
75
50
25
0
Optimalt tränings­belastningsområde
Uppsatta mål för träningsframsteg
OMRÅDE FÖR OPTIMAL TRÄNINGSBELASTNING
Förbättrande träningseffekt. Träningsmetoderna behöver
inte ändras.
FÖR LÄTT TRÄNING När du är i bättre form bör
träningsbelastningen öka för att ge förbättrande trä­ningseffekt. Träningen behöver justeras.
Träningspass
Figur 1. Suunto t6 hjälper dig att träna optimalt för din form.
2220181614121086420
TID
(veckor)
Page 7
TRÄNINGSGUIDE
7
I det här kapitlet ges information om de mätningar av träningen som du kan göra med Suunto t6, och beskriver vilken roll dessa mätningar kan spela för sportutövandet.
Programvaran till Suunto t6 behöver några personliga uppgifter om använ­daren för resultatanalysen. Den vikti­gaste informationen är ålder, vikt, höjd, kön och prestationsnivå, som beskriver
mängden tidigare träning. Programmet beräknar uppskattade värden för vissa parametrar baserat på denna informa­tion, som t.ex. maxpuls och maxpresta­tioner. Faktisk maxpuls och faktiska maxprestationer beror dock mycket på individen. Om du känner till dina exakta värden för dessa parametrar rekommenderar vi att du anger dem i programmet manuellt. Detta förbättrar beräkningens noggrannhet.
SUUNTO t6-MÄTNINGAR
EPOC är förkortning (Excess Post-exer­cise Oxygen Consumption – Överdriven syreförbrukning efter träning) och anger den mängd extra syre som kroppen be­höver för att återhämta sig efter trä­ning. Kroppen konsumerar mer syre efter träning än i vila till följd av den fysiologiska träningsbelastning som trä­ning medför. Ju mer krävande träning­en är, desto högre blir denna extra syre­förbrukning (EPOC) efter träningen, och desto mer störningar utsätts kroppens homeostas för.
Därför är EPOC en indikator på hur an­strängande träningen var. EPOC är ett
numeriskt värde som omfattar träning­ens längd och intensitet, men även andra fysiska och mentala faktorer påverkar kroppen, som t.ex. stress och trötthet.
Tidigare har EPOC endast använts i forskning kring träningsfysiologi, efter­som det endast har varit möjligt att göra mätningar under laboratorie­förhållanden. Suunto t6 är den första enhet med vilken man icke-invasivt kan förutsäga EPOC redan under träning, vilket i sin tur gör det möjligt att övervaka träningsbelastning och träningseffekt.
EPOC (EXCESS POST-EXERCISE
OXYGEN CONSUMPTION)
Page 8
8
TRÄNINGSGUIDE
Ju intensivare och längre träningspasset är, desto högre blir EPOC-värdet som mäts upp från passet.
EPOC ackumuleras snabbare när trä­ningens intensitet ökar än när dess längd gör det. Detta innebär att lågin­tensiv träning inte nödvändigtvis resul­terar i ett högt EPOC-värde, även om träningens längd är exceptionellt lång. Med högintensiv träning kan du dock nå ett högt EPOC-värde även på kort tid.
Vid intervallträning följs perioder med hög puls av perioder med återhämt­ning. Om återhämtningsperioderna är
korta kan du få ett högt EPOC-värde, eftersom det inte hinner sjunka under den korta vilan.
EPOC-värden som har uppnåtts med liknande träning kan variera från dag till dag. En bra dag hanterar kroppen träning effektivare, vilket ger ett lägre EPOC-värde, men en dålig dag blir den fysiologiska träningsbelastningen på kroppen, och EPOC-värdet, högre. Många faktorer påverkar EPOC under träning, t.ex. din vätskestatus och luf­tens temperatur och fuktighet. Om du har prestationsångest eller är nervös, kan detta påverka EPOC-värdet.
HUR ACKUMULERAS EPOC?
250
225
200
175
150
125
100
EPOC (ml/kg)
75
50
25
0
100 % VO
105152025303540455060
2max
90 % VO
2max
80 % VO
2max
70 % VO
60 % VO
50 % VO 40 % VO 30 % VO
Tid (minuter)
2max
2max
2max
2max 2max
55
Page 9
TRÄNINGSGUIDE
9
EPOC som har ackumulerats under trä­ning kan börja sjunka redan under trä­ningspasset, om träningen omfattar tillräckligt långa viloperioder eller lågintensiva perioder.
All större fysisk aktivitet efter själva träningspasset gör att energiför­brukningen fortsätter, vilket försenar starten av total återhämtning.
Även om EPOC sjunker snabbast under fullständig vila, hjälper lättare nedvarv­ningsövningar efter hård träning till med den totala återhämtningen. Nedvarvning ökar cirkulationen vilket spolar ut mjölksyran snabbare ur musklerna och snabbar på återhämt­ningen.
HUR SJUNKER EPOC?
EPOC är bäst beskrivet som den stress som kroppen utsätts för i form av olika typer av träning som särskilt riktar sig mot andnings- och det kardiovaskulära systemet. Denna träning omfattar ut­hållighetssporter som löpning och cykling.
Träning som endast omfattar små eller begränsade individuella muskelgrupper (t.ex. styrketräning med vikter) resulte­rar inte nödvändigtvis i ett lika högt EPOC-värde som träning som använder större muskelgrupper (t.ex. löpning ell­er längdskidåkning). Styrketräning med vikter kan vara mycket ansträngande, eftersom lokal muskeltrötthet och mjölksyra försämrar prestationen, även
EPOC VID OLIKA TYPER AV TRÄNING
om kroppen fortfarande har tillräckligt med energi för ytterligare repetitioner.
Lagsporter med högt tempo innebär ofta korta men intensiva ansträngnings­perioder som avlöses av perioder med lågintensiv ansträngning eller vila. Under de lågintensiva perioderna ökar EPOC långsammare än under de högin­tensiva perioderna, och kan till och med sjunka. Därför är EPOC vanligtvis lägre vid utövning av lagsport jämfört med fortlöpande träning av samma längd. Å andra sidan ger pauser i spelet möjlighet till en hög intensitetsnivå. I vissa lagsporter som basket eller fot­boll, där pauserna är korta, kan EPOC stiga till mycket höga värden.
Page 10
10
TRÄNINGSGUIDE
passet ta hårdare på kroppen ena dagen än det andra gör nästa dag. En bra dag har samma träning mindre påverkan på kroppen än vad den har en dålig dag. Faktorer som ökar EPOC är bl.a. ut­torkning, stress, för lite sömn eller om man börjar bli sjuk.
Varför är mitt EPOC ibland lägre efter att jag har tränat när jag har varit trött än efter ett tidigare, helt identiskt, pass som jag genomförde då jag var utvilad?
I vissa situationer reagerar kroppen på träning med att sänka pulsen och max­pulsen, även om kroppen uppenbarligen inte har återhämtat sig helt. Detta kan resultera i ett EPOC som är lägre än van­ligt. Vi rekommenderar att man försöker lägga märke till sådana onormala EPOC­värden och säkerställer att träningspro­grammet innehåller tillräcklig mängd vila, eftersom kontinuerlig träning utan tillräcklig återhämtning leder till över­träning.
Blir träning effektivare med ett högre EPOC-värde?
EPOC är en indikator för hur hårt trä­ningspasset var för kroppen, och hur mycket den fysiska homeostasen stör­des, men träningskvaliteten beror alltid på dina personliga mål och din situation. Det är viktigt att träningsprogrammet är varierat. För att kunna utvecklas be­höver du både högintensiv träning, där EPOC stiger till höga nivåer, och långva­rig, lågintensiv träning och återhämt­ningsövningar där EPOC förblir lågt.
Jag tränade ett kort, högintensivt pass och var helt utmattad efteråt. Varför var mitt EPOC-värde lågt?
Vid kortvarig, maximal eller nästan max­imal träning, är anledningen till utmatt­ning vanligtvis en extrem ökning av syra­nivåerna (mjölksyranivåerna) i kroppen, vilket leder till att det blir omöjligt att fortsätta att träna. Längre, mer utdragen träning kan medföra att du inte känner dig lika utmattad, men kommer att orsaka mer total stress och ger därmed ett högre EPOC-värde.
VANLIGA FRÅGOR OM EPOC
Har pulsen någon påverkan på EPOC?
Ja. Ju högre pulsen är i förhållande till maxpulsen, desto högre EPOC.
Varför är mina EPOC-värden alltid ex­ceptionellt höga?
Om den maxpuls som används i pro­grammets beräkningar är lägre än din faktiska maxpuls, kommer programmet att överskatta träningens intensitet, vilket resulterar i ett överdrivet EPOC­värde. För hög träningsintensitet kan också ge extremt höga EPOC-värden.
Varför är mina EPOC-värden alltid ex­ceptionellt låga?
Om maxpulsen som används i pro­grammets beräkningar är högre än din faktiska maxpuls, kommer programmet att underskatta träningens intensitet, vilket resulterar i ett för lågt EPOC­värde. För låg träningsintensitet kan också ge extremt låga EPOC-värden.
Kan jag snabba på hur snabbt EPOC sjunker?
Ja. Fullständig vila är den snabbaste vä­gen till att sänka EPOC. Efter högintensiv träning bör du dock utföra några ned­varvningsövningar, även om detta fördröj­er starten till total återhämtning något.
Varför ökar EPOC-värdet endast vid trä­ningens början, och fortsätter sedan att vara ungefär lika högt eller kanske till och med sjunker?
Vid lågintensiv träning ökar EPOC inte märkbart efter en viss tid. EPOC är lägre under lågintensiv men långvarig träning än under högintensiv träning. Det är dock mödan värt att fortsätta att träna även efter att man har uppnått maxvär­det för EPOC, eftersom långvarig, lågin­tensiv träning utvecklar kroppen så att den tål hårdare träning.
Jag springer alltid samma sträcka på samma tid. Varför varierar mitt EPOC­värde?
Även om två träningspass är identiska (samma sträcka, samma tid) kan det ena
Page 11
TRÄNINGSGUIDE
11
När du sportar eller motionerar har varje träningspass någon typ av effekt på kroppen. EPOC gör det möjligt att objektivt mäta om träningspasset gav tillräcklig effekt för att förbättra formen. Detta kallas träningseffekten. Träningseffekten kan fastställas genom att jämföra träningspassets EPOC-värde med idrottarens prestationsnivå.
Träningseffekten är en indikator på hur mycket träningspasset förbättrade din aeroba form, framför allt det kardio­vaskulära systemets maxprestation och förmågan att stå emot trötthet under uthållighetsträning. Den ger inte direkt information om effekten på t.ex. styrka eller hastighet.
Programvaran Suunto Training Mana­ger delar upp träningseffekten i fem kategorier, vilka beräknas utifrån dina personliga uppgifter. Dessa kategori­uppdelningar beror på din form och föregående träning.
Detta är kategorierna för tränings­effekt: 1 Minor / recovering effect (Mindre/ återhämtande effekt) 2 Maintaining effect (Underhållande effekt) 3 Improving effect (Förbättrande ef­fekt) 4 Highly improving effect (Kraftigt förbättrande effekt) 5 Overreaching (Överansträngning)
Vissa EPOC-värden överensstämmer med varje kategori. Ju bättre form du är i, desto mer måste du anstränga kroppen under träningen för att förbättra ditt resultat, och desto högre är EPOC-värdena i kategorierna för träningseffekt. Sammanfattningsvis är EPOC en allmän mätning av den fysio­logiska belastning som träning inne­bär, och värdet används för att bedöma det enskilda träningsvärdet hos varje träningspass.
TRÄNINGSEFFEKT
EPOC OCH TRÄNINGSEFFEKT
EPOC 200
175
150
125
100
75
50
25
0
Träningspass
ÖVERANSTRÄNGNING
KRAFTIGT FÖRBÄTTRANDE EFFEKT
TTRA
RBÄ
UNDERHÅLLSEFFEKT
LITEN EFFEKT
NORMALTRÄNADNYBÖRJARE
N
E EFFEK
D
T
TOPPIDROTTARE
Figur 3. Det EPOC-värde som behövs för att uppnå en viss träningseffekt beror på formen. Ett EPOC-värde som innebär kraftigt förbättrande träning för en nybörjare, är endast underhållsträning för en vältränad idrottare.
Page 12
Långvarig, lågintensiv uthållighetsba­serad träning (>1 tim, <50 % VO
2max
) förbättrar fettförbränningen och ökar kapillärernas densitet och hjärtvolymen på lång sikt. Detta lägger grunden till bättre maxprestationer och hårdare träning i framtiden. Uthållighets­baserad träning har vanligtvis ingen omedelbar effekt på maxprestatio­nerna, så träningseffekten som baseras på EPOC-värdet är relativt låg.
Högintensiv träning (>75 % VO
2max
) för­bättrar direkt fysiska egenskaper som ökar den maximala uthålligheten, som t.ex. syretransporten från lungorna till musklerna, energiproduktionen
och -förbrukningen och samarbetet mellan nerver och muskler. En förbätt­ring av dessa egenskaper ökar det maximala syreintaget (VO
2max
) och motståndskraftigheten mot trötthet, vilket ger bättre uthållighetsresultat. Effekten av sådan träning beror på hur länge den varar.
Träningens optimala intensitetsnivåer skiljer sig åt beroende på individuella skillnader och idrottares mål och trä­ningshistorik. Erfarna idrottare tränar vanligtvis mer intensivt eller under mycket längre intervall än nybörjare, för att uppnå en träningseffekt som förbättrar formen.
TRÄNINGSEFFEKT VID OLIKA TYPER
AV TRÄNING
12
TRÄNINGSGUIDE
Förutom EPOC och träningseffekt, mäter Suunto t6 även andra data för hur kroppen fungerar. Dessa funktioner ger dig mer information om vad som
händer i kroppen under träning, och medför att du kan övervaka din utveckling och planera träningen mer i detalj.
ANDRA RESULTATPARAMETRAR
Page 13
TRÄNINGSGUIDE
13
Pulsen visar hur effektivt det kardio­vaskulära systemet transporterar syre från lungorna till musklerna. Effekti­viteten påverkas, förutom av slag per minut, även av hjärtats slagvolym, t.ex. av den mängd blod som pumpas av ett hjärtslag.
Tidigare var pulsen det enda värde man kunde mäta för att beskriva tränings­intensitet för alla typer av träning. Där­för används det ofta som ett mått på hur ansträngande träningen är, och träningen justeras baserat på pulsen. Pulsen, vid vilket tillfälle som helst, talar dock endast i liten grad om vilka effek­ter träningen har på kroppen.
Det finns flera olika termer relaterade till puls, som t.ex. maxpuls och vilopuls. Maxpuls är den högsta möjliga puls som ditt hjärta kan åstadkomma. Värdet kan uppskattas efter hur gammal man är. De senaste rekommendationerna ger formeln 210 – 0,65 x ålder för beräkning av maxpuls. Denna formel ger en något
högre maxpuls för äldre människor, än den tidigare formeln 220 – ålder. Maxpulsen är dock mycket individuell, och kan skilja sig från det beräknade värdet med så mycket som 20–30 slag per minut. Det går endast att bestämma det exakta värdet med ett test av max­prestationer.
Vilopuls är det lägsta antalet slag hjärtat slår per minut när man befinner sig i fullkomlig vila. Till skillnad från maxpuls kan vilopuls och hjärtvolym än­dras till följd av regelbunden träning. Uthållighetsidrottare som har tränat under lång tid har t.ex. en exceptionellt låg puls i vila.
Skillnaden mellan vilopuls och maxpuls kallas pulsreserv (HR-reserv). Tränings­intensitet definieras ofta som en pro­centandel av maxpuls (%HR
max
) eller pulsreserv (% HRR). De rekommende­rade pulszonerna i Suunto Training Managers exempel på träningspass är baserade på maxpuls (%HR
max
).
PULS
Page 14
Andningsfrekvensen och luftvolymen (mängden inandad luft per minut) kall­as andningsparametrar. Förändringar i värdena för andningsparametrarna indikerar förändringar i kroppens fysio­logiska tillstånd.
Under träning konsumerar musklerna mer syre än i vila, vilket ökar kroppens syrebehov. Kroppen svarar med att öka luftvolymen för att kunna förse musklerna med tillräcklig mängd syre. Detta visar sig genom en ökning av andningsfrekvensen och av volymen för varje andetag. Således ökar både luft­volymen och mängden syre som tillförs kroppen.
Ökningen av andningsfrekvens och luft­volym är icke-linjär när träningen ökar från vila till maximal intensitet, ju högre intensitet, desto snabbare ökning. Med kurvor för andningsparametrar kan man exempelvis bestämma de aeroba (laktattröskeln) och anaeroba (starten av laktatackumulering i blo­det) trösklarna, vilka t.ex. represente­rar ackumuleringen av mjölksyra i kroppen.
Dessa förändringar i andning kan över­vakas på olika träningsnivåer enligt föl­jande: I långsam takt kan man prata ohindrat, men i en takt som är högre kan man bara prata ibland eftersom man är andfådd.
När träningsnivån överskrider den ana­eroba tröskeln, blir andningen så an­strängd att det blir praktiskt taget omöjligt att prata.
SKALA FÖR ANDNINGSFREKVENS UNDER TRÄNING
andetag/min < 15 vila < 20 låg träningsintensitet < 35 måttlig träningsintensitet < 50 hög träningsintensitet > 50 mycket hög träningsintensitet
SKALA FÖR LUFTVOLYM UNDER TRÄNING
Dessa värden beror på kroppsstorlek, kön och formnivå och omfattar de intervall som ges i tabellen nedan. l/min < 10 - 15 vila < 30 - 50 låg träningsintensitet < 60 - 100 måttlig träningsintensitet < 80 - 150 hög träningsintensitet > 80 - 150 mycket hög tränings
intensitet
ANDNINGSPARAMETRAR
14
TRÄNINGSGUIDE
Page 15
TRÄNINGSGUIDE
15
Pulsen indikerar transporten av syre och blod till musklerna. Syreförbrukningen indikerar hur musklerna använder syret då de arbetar.
Jämfört med andningsvariablerna ökar syreförbrukningen mer linjärt, i takt med att ansträngningen ökar. Därför anses syreförbrukningen i praktiken va­ra den pålitligaste variabeln för att upp­skatta träningsintensitet.
Mätningar av andningsvariabler ger värdefull information om hur kroppen fungerar under träning, och tillsam­mans med puls och syreförbrukning ger de en ingående analys av träningen och avslöjar information som inte kan fås fram endast med hjälp av pulsen.
KATEGORISERA SYREFÖRBRUKNINGEN
Syreförbrukningen (VO
2
) är direkt bero­ende av den mängd arbete som kropp­en utför. Den maximala syreupptag­ningen (VO
2max
) är å andra sidan ett individuellt värde som påverkas av historik och gener.
Den maximala syreupptagningen be­skriver dock inte direkt en idrottares prestationsnivå. Detta beror på att pre­stationer till stor del avgörs av hur nära maxnivån som idrottaren kan upprätt­hålla prestationen under hela passet, och hur ekonomiskt prestationen utförs. Om en prestation är ekonomisk eller ej beror på hur mycket av det syre som förbrukats av idrottarens kropp som faktiskt omsätts till prestation.
SKALA FÖR SYREFÖRBRUKNING UNDER TRÄNING
Syreförbrukning på olika nivåer under uthållighetsträning som procentandel av idrottarens maximala syreupptag­ning:
%VO
2max
< 30 % dagliga fysiska aktiviteter,
mycket lätt aerob träning
< 50 % lätt till måttlig takt, grund-
läggande uthållighetsträning
< 75 % måttlig till hård takt, hård
uthållighetsträning
> 75 % mycket hård, VO
2
-max-träning
ANDNINGSPARAMETRAR OCH PULS GER TILLFÖRLITLIGA DATA FÖR FÖR­BÄTTRAD FORM
Pulsen kan användas för att ge pålit­liga mätningar av formförbättring. När du utför en välbekant standardövning och får en bättre tid utan att höja pulsen, är detta ett tecken på förbättrad form. Lägre puls för samma tid indikerar också förbättrad form. Även luftvolym och andningsfrekvensen minskar under en standardövning i takt med att formen förbättras.
Syreförbrukningen kvarstår dock mer eller mindre eller ökar något vid en stan­dardövning, medan maxnivån för syre­förbrukning ökar i takt med att formen förbättras.
SYREFÖRBRUKNING
Page 16
16
TRÄNINGSGUIDE
I följande tabell kan du läsa av din formnivå i förhållande till hela befolkningen, base­rat på din VO
2max
-nivå. Tabellen kan även användas för att ställa in din aktivitetsnivå i
Suunto Training Manager.
VO
2max
klassificering 1 2 3 4 5 6 7 Ålder/Formnivå Dålig Medel Utmärkt
20–24 <32 32–37 38–43 44–50 51–56 57–62 >62 25–29 <31 32–35 36–42 43–48 49–53 54–59 >59 30–34 <29 29–34 35–40 41–45 46–51 52–56 >56 35–39 <28 28–32 33–38 39–43 44–48 49–54 >54 40–44 <26 26–31 32–35 36–41 42–46 47–51 >51 45–49 <25 25–29 30–34 35–39 40–43 44–48 >48 50–54 <24 24–27 28–32 33–36 37–41 42–46 >46 55–59 <22 22–26 27–30 31–34 35–39 40–43 >43 60–65 <21 21–24 25–28 29–32 33–36 37–40 >40
Tabell 1. Aeroba formnormer för män. (VO (Shvartz, Reibold, 1990)
VO
2max
klassificering 1 2 3 4 5 6 7 Ålder/Formnivå Dålig Medel Utmärkt
20–24 <27 27–31 32–36 37–41 42–46 47–51 >51 25–29 <26 26–30 31–35 36–40 41–44 45–49 >49 30–34 <25 25–29 30–33 34–37 38–42 43–46 >46 35–39 <24 24–27 28–31 32–35 36–40 41–44 >44 40–44 <22 22–25 26–29 30–33 34–37 38–41 >41 45–49 <21 21–23 24–27 28–31 32–35 36–38 >38 50–54 <19 19–22 23–25 26–29 30–32 33–36 >36 55–59 <18 18–20 21–23 24–27 28–30 31–33 >33 60–65 <16 16–18 19–21 22–24 25–27 28–30 >30
Tabell 2. Aeroba formnormer för kvinnor. (VO (Shvartz, Reibold, 1990)
enhet ml/kg/min)
2max
enhet ml/kg/min)
2max
Page 17
TRÄNINGSGUIDE
17
Muskler konsumerar energi när de utför arbete. De viktigaste energikällorna för muskler är fetter och kolhydrater. Ener­gin som finns i fetter och kolhydrater av­ges för användning i musklerna i en för­bränningsreaktion, för vilka musklerna kräver syre. Därför är kroppens energi­förbrukning direkt proportionerlig till syreförbrukningen.
Suunto t6:s datoranalys ger två data­punkter för energiförbrukningen vid en given träningsövning. Den kortvariga energiförbrukningen kcal/min är en gra­fisk indikator över hur energiför­brukningen varierade under träningen. Den totala energiförbrukningen anger hur mycket energi totalt som konsume­rades under övningen.
Informationen om energiförbrukning ger många olika möjligeter till att för­bättra resultat. Den gör det möjligt att planera den energiersättning som krävs under långvarig träning och vid upp­laddning inför träning. Om du har som mål att gå ner i vikt kan du även upp­skatta om din totala förbrukning är till­räcklig för att du ska nå ditt mål.
Till skillnad från tidigare pulsbase­rade metoder för att mäta energiför­brukning, mäter Suunto t6 energi­förbrukningen från hela intervallet av puls, från vila till maxpuls. Detta möj­liggör mätning av energiförbrukningen under vardagliga aktiviteter och dagli­gen återkommande uppgifter, till och med under en hel dag.
ENERGIFÖRBRUKNING
Page 18
Suunto t6 mäter även den aktuella höj­den, total uppstigning och nedstigning, och lagrar en höjdprofil av hela övning­en. För toppidrottare ger höjddata nya möjligheter för övervakning av deras systems anpassning till höghöjdsträ­ning, eftersom dessa data gör det en­klare att relatera träningsstressen, pul­sen och andningsvariablerna till höjden.
Eftersom det inte finns lika mycket syre på högre höjder försöker din kropp kom­pensera detta genom att öka luftvoly-
men och pulsnivån. Detta medför att du har högre puls och större luftvolym på högre höjder än då du tränar med samma belastning (t.ex. samma löp­hastighet) i höjd med havsytan, och din maximala prestationsförmåga är lägre.
Total uppstigning är ett användbart mått även för regelbunden löpning ell­er cykling. Träningsrundor som omfattar många backar stressar kroppen och musklerna mer och på ett annat sätt än motsvarande sträcka över plan mark.
HÖJD
18
TRÄNINGSGUIDE
EXAKTHET HOS SUUNTO t6 FYSIOLOGISKA MÄTNINGSVÄRDEN
Uppmätt typiskt Tillförlitlig- Enhets- Tillförlit- Tillförlit­genomsnitt Enhet hetsvariabel värdesfel lighet lighet 8/10
Andningsfrekvens 1/min 20-30 ±1,3 93 % 96 % Syreförbrukning ml/kg/min 20-45 ±1.5 88 % 91 % Luftvolym l/min 30-75 ±6,8 86 % Energiförbrukning kcal/min 8-17 ±0,5 89 % 91 % EPOC
MAXVÄRDE
1: När luftvolymen >30 l/min. 2: Relativ tillförlitlighet för en individ. Tillförlitlighet 8/10 innebär tillförlitlighet för åtta personer av tio.
En man av genomsnittlig storlek tränar i 45 minuter. Suunto Training Manager visar en total energi-
Exempel:
förbrukning på 540 kcal. Beräknat på detta är felmarginalen för energiförbrukningen ±0,5 kcal/min x 45 min = ±22,5 kcal = ±4,1 %.
ml/kg 40-150 ±10,7 93 %
1
88 %
2
93 %
Tabell 3. Noggrannheten hos variablerna för fysiologiska mätningar beräknade från exakta pulsintervall för hela pulsintervallet, från vila till maximal ansträngning.
1
2
Page 19
TRÄNINGSGUIDE
19
ALLMÄNNA TRÄNINGSPRINCIPER
I vila befinner sig systemet i jämvikt (homeostatisk balans). Denna jämvikt måste rubbas, dvs. kroppen måste utsättas för stress som den kan reagera på, för att man ska uppnå en tränings­effekt. Denna stress kallas för träningss­stimulans. Kroppens reaktion på trä­ningsstimulansen kallas generering av träningseffekt.
I praktiken är det vanligtvis mycket svårt att uppskatta den stimulansnivå som uppstår och hur mycket vila och åter­hämtningsträning som krävs för att återhämta sig från den. Hittills har dessa uppskattningar mest baserats på mät­ningar av pulsnivån och tolkningar av idrottares egna känslor med erfarenhet från idrottaren själv eller idrottarens tränare.
Med Suunto t6 kan du noggrant över­vaka din kropps stressnivå samt trä­ningsstimulansen baserad på EPOC-vär­det, och även avgöra nivån för den per­sonliga träningseffekten.
Kroppen anpassar sig förhållandevis snabbt till stimulansen från den fysiska ansträngningen. Nästa gång blir stimu­lansen av exakt samma träning lägre, eftersom kroppen har förberett sig till följd av den tidigare erfarenheten. Där­för minskar träningseffekten långsamt och formen påverkas mindre och min­dre av upprepad, likadan träning.
TRÄNINGSEFFEKT
I det här kapitlet beskrivs hur du får bästa möjliga resultat av din träning med hjälp av Suunto t6.
SUUNTO t6 SOM TRÄNINGSVERKTYG
Page 20
För att säkerställa effektiv träning, och därmed optimal utveckling av resulta­ten, måste din träning vara varierad och ske på flera olika intensitetsnivåer. Det är även viktigt att du övervakar om du uppnår dina planerade träningseffek­ter, eftersom detta gör att du kan styra träningen i rätt riktning.
Du uppnår bäst förbättring av din fysiska kondition om du varierar de veckovisa träningsmängderna och -nivå­erna, samt längden och intensiteten på de individuella övningarna. Tränings­programmet bör omfatta olika typer av
träning, så att alla egenskaper som krävs vid sportutövning, som t.ex. uthållighet, muskelstyrka, vighet och hastighet, utvecklas lika mycket.
Ett bra träningsprogram kombinerar förbättrande träning (träningseffekt 3–5) med tillräcklig återhämtning och grunduthållighetsträning som stödjer din maxprestationsnivå. Det slutgiltiga träningsprogrammet och växlingen mellan olika nivåer av träningseffekt (1–5), beror på dina personliga mål och din nuvarande formnivå.
VARIERAD TRÄNING
20
TRÄNINGSGUIDE
Page 21
Figur 4. Den tid det tar för din kropp att återhämta sig från ett enskilt träningspass beror på hur ansträngande träningen var (träningsbelastning) och din tränings­historik. Den optimala tiden till nästa, liknande träningspass för att uppnå bästa prestationsutveckling varierar mycket, men den är längre ju hårdare träningen var.
ANSTRÄNGNING, ÅTERHÄMTNING OCH TRÄNINGSEFFEKT
Start-
nivå
Exertion
Prestation
1
2
3
4
5
Återhämtning
Tid
2–7 dagar
1–4 dagar
1–2 dagar 0,5–1 dagar 3 tim –1 dag
Ansträngning
Träningseffekt (1–5, se sidan 11)
Träningspass
TRÄNINGSGUIDE
21
Väl beräknad vila är en av de viktigaste faktorerna för formförbättrande trä­ning. Oavsett hur produktiva dina trä­ningspass är, kan effekten på formen bli mycket liten eller till och med skadlig om programmet inte innehåller tillräckligt med vila vid rätt tidpunkter.
Kroppen behöver tid att återhämta sig, både efter ett enstaka, högintensivt pass och efter en hård träningsperiod över flera dagar. Om kroppen inte får vila, anpassar den sig inte till träningsstimu­lansen och ingen formförbättring sker. I värsta fall leder träningen till utmatt­ning och överstress, som även kallas för ”överträning”.
När du följer din träning med Suunto Training Manager, är träningseffekt­funktionen i kalendervyn ett mycket vik-
tigt verktyg. Du kan med en gång se om träningen är tillräckligt varierad, och om hård träning följs av tillräcklig återhämt­ning. Träningseffektfunktionen visar även hur hård träningen är i allmänhet: Om EPOC-värdet oftare är på nivåerna för kraftigt förbättrande effekt och överansträngning, ökar risken för över­träning på lång sikt.
I figur 4 visas träningseffekterna av fem träningspass med olika intensitetsnivåer. Träningspassen motsvarar tränings­effektnivåer 1 - 5. Under träning min­skar prestationsnivåerna tillfälligt, men de ökar igen under återhämtningen. Efter en viss tid ökar prestationen över förträningsnivån, eftersom kroppen för­bereder sig på att hantera nästa stimu­lans bättre än föregående gång.
VILA OCH ÅTERHÄMTNING
Page 22
Den bästa prestationsförbättringen åstadkoms när nästa träningspass, med samma intensitet, utförs när effekten av det tidigare passet är som högst. Om kroppen inte utsätts för nästa tränings­stimulans inom en viss tidsperiod, börjar den uppnådda träningseffekten att min­ska sakta. Om nästa högintensiva pass tränas innan kroppen har återhämtat sig från det föregående, förblir tränings­effekten dock lägre än vad den skulle ha varit efter fullständig återhämtning.
Toppidrottare infogar ibland perioder med mycket hård träning som kräver till­räcklig återhämtning för att ge tränings­effekt. Fortsatt hård träning med otill­räcklig återhämtning leder sakta till säm­re resultat och ett långvarigt tillstånd av överträning. När man är övertränad räcker det inte ens med en lång period av återhämtningsträning för att återfå tidigare prestationsnivåer (figur 5).
22
TRÄNINGSGUIDE
Normal träningsbelastning Överansträngning Överträning
Prestation
Start-
nivå
Tränings­pass
Återhämtning och träningseffekt
Figur 5. Utvecklingen av en träningseffekt av enstaka övningar och efter en överansträngningsperiod, och utvecklingen av överträning.
Tid
Page 23
TRÄNINGSGUIDE
23
Det är aldrig för sent att börja träna. Det är dock en god idé att ha tålamod till en början, och att sakta öka mäng­den träning. Om du är äldre än 40 år och inte har tränat tidigare, eller om du är långtidssjuk, är det mycket viktigt att
du rådfrågar din läkare innan du påbör­jar ett träningsprogram. Vi rekommen­derar även att ett träningsstresstest in­går i kontrollen.
SUUNTO t6-TIPS FÖR NYBÖRJARE
Inledningsvis är din kropp inte van vid träning, och kommer att reagera kraf­tigt på träningsstimulansen. Ha tålamod och börja lätt med regelbunden lågin­tensitetsträning, så att kroppen får till­räckligt med tid på sig för återhämtning mellan passen. Om du anstränger dig för hårt kan resultatet bli överträning, vilket leder till att även den lättaste trä­ning känns hård och uttröttande. Vid formförbättring är tålamod en dygd!
Vi rekommenderar att du börjar trä­ningen med enkla, uthållighetsförbätt­rande övningar där rörelserna är lätta
och intensiteten relativt låg. På det här sättet vänjer sig kroppen vid en ny typ av aktivitet och laddar det kardiovasku­lära systemet, vilket är grundkravet för att förbättra formen.
Bra träningstyper att börja med är pro­menader, olika typer av vandring, stav­gång, cykling, längdskidåkning, simning och styrketräning för stödmusklerna.
BÖRJA FÖRSIKTIGT
Page 24
24
TRÄNINGSGUIDE
För att träningen ska passa precis för din formnivå, är det viktigt att känna till startnivån. Du behöver ange följande grundläggande information om dig själv i Suunto t6:s programvara för att uppskatta din startnivå: höjd, vikt, ålder, kön, rökare (ja/nej) och aktivitets­nivå på en skala från 0 till 7.
Aktivitetsnivån (Activity level) innebär din tidigare träningsnivå på en skala från 0 till 7. Nivå 0 innebär att man aldrig tränar, medan nivå 7 innebär att man tränar aktivt. Dessa nivåer beskrivs mer i detalj i programvaran. Från och med version 2.0 omfattar programvaran även aktivitetsnivåer för tävlingsidrott­are.
Om du känner till din maxpuls, din max­prestationsnivå och din vitalkapacitet (lungvolym) kan du ange dem i pro­gramvaran för att förbättra beräkning­ens noggrannhet. I annat fall beräknas dessa värden med hjälp av matematiska formler. Programvaran förser dig med
en personlig EPOC-skala baserad på dina personliga uppgifter, enligt vilka olika träningspass kan klassificeras grundat på vilken effekt de har. Detta säkerställer korrekt träningsnivå och gör det hela enklare att övervaka. Du kan läsa mer i kapitlen EPOC och Trä­ningseffekt.
Energiförbrukningen (syreförbrukning­en) vid träning kan uttryckas som meta­boliska ekvivalenter eller ”METS”. En MET motsvarar syreförbrukningen för en persons grundläggande ämnesom­sättning. Maxprestationsnivåvärdet i METS uttrycker förhållandet mellan energi- och syreförbrukning under max­prestation, jämfört med förbrukning i vila. En MET, syreförbrukningen i vila, är 3,5 ml/kg/min.
Baserat på MET-värdet kan du även be­räkna din maximala syreintagskapacitet (VO
2max
ml/kg/min) genom att multipli-
cera ditt maximala MET-värde med 3,5.
UPPSKATTA DIN STARTNIVÅ
Page 25
TRÄNINGSGUIDE
25
Du kan börja med att följa de tränings­program som finns med som exempel i Suunto Training Manager. De omfattar typiska träningsveckor för en nybörjare under de första månaderna. Dessa ex­empelprogram säkerställer att träning­en utvecklas tillräckligt och innehåller tillräckligt med vila.
Till att börja med är det lämpligt att träna tre eller fyra pass, som varar mellan 20 och 60 minuter, per vecka. Ett av dessa pass bör nå upp till minst den förbättrande nivån (nivå 3 på EPOC-ska­lan med 5 nivåer). Programmet bör ock­så innehålla ett eller två underhållspass och ett återhämtningspass.
När du börjar att träna regelbundet kommer formen att förbättras relativt snabbt. Vi rekommenderar att du kon­trollerar dina personliga uppgifter på din personliga sida i programvaran efter ett par veckor, och anger nya värden vid
behov. Detta medför att programvaran kan anpassa sig till din träning, och justera träningseffektnivåerna så att de stämmer överens med din formnivå. På så vis kan du säkerställa att träningen fortsätter att vara optimal hela tiden, och att formen utvecklas på bästa möjli­ga sätt.
Dina EPOC-nivåer som visar tränings­effekten kommer att öka när formen förbättras och du uppdaterar dina per­sonliga uppgifter. Du måste träna något hårdare än tidigare för att fortsätta att förbättra formen. Samtidigt kan du ock­så sakta öka mängden träning.
Efter ett par månaders träning kan du tillförlitligt avgöra din maxpuls och maxprestation genom att utföra kon­trollträning. Detta hjälper dig att åstad­komma ännu noggrannare värden, och exaktare träningsövervakning.
UTVECKLA DIN TRÄNING
Page 26
26
TRÄNINGSGUIDE
Suunto t6 är speciellt väl lämpad för övervakning och kontroll av uthållig­hetsträning. På toppnivå är träning en balansakt mellan bästa möjliga utveck­ling och överträning. Suunto t6 över­vakning av träningsbelastning är ett nytt verktyg för att avgöra balanspunkten.
Träningsentusiaster och idrottare som tränar utan tränare tycker ofta att de befinner sig i en situation där utveck-
lingen verkar ha upphört, och där trä­ning inte längre förbättrar prestation­en. Med Suunto t6 kan du säkerställa att träningsprogrammet innehåller till­räckligt med träningspass som stör kroppens jämvikt tillräckligt för att upp­nå en förbättrande effekt.
SUUNTO t6 OCH MÅLINRIKTAD UTHÅLLIGHETSTRÄNING
Suunto t6 ger dig många nya data från din träning som tidigare endast kunde mätas i laboratorietester. Vi rekommen­derar att du tar reda på ditt EPOC-värde och andra uppmätta värden under nor­mal träning, innan du börjar att använ­da Suunto t6 i träningen. På så sätt lär du dig sakta att jämföra träningskäns­lan med de uppmätta värdena, och upp­skatta vilken typ av träning du måste utföra för att nå önskad effekt. Med erfarenhet kommer du att märka att din uppfattning inte alltid stämmer överens med de uppmätta värdena från träning­en. Detta hjälper dig att identifiera situ­ationer när du kanske behöver ändra träningen.
Hur noggrann Suunto Training Mana­gers prestationsanalys blir, beror myck­et på hur korrekt de angivna personliga uppgifterna är. Om du har utfört ett laboratorietest för maxprestation, finns troligtvis alla personliga uppgifter som
behöver anges i programvaran i testre­sultaten. När du anger data i respektive fält på sidan ”Personal”, uppdateras dina personliga träningseffektnivåer så att de överensstämmer med testresulta­ten.
Om du har möjlighet att bli testad i ett laboratorium medan du har Suunto t6 på dig, kan du få referensvärden från laboratorieresultaten för alla värden som kan mätas av Suunto t6. Senare kan du använda dessa data för din normala träning.
EPOC har ett tydligt samband med mjölksyranivån i kroppen. Om laborato­rietesten omfattar laktatmätning, kan du använda denna information som referensdata för annan träning som ut­förs vid samma EPOC-intervall som labo­ratorietestet. Detta samband är inte lika starkt vid långvarig träning.
KÄNN TILL DINA TRÄNINGSNIVÅER
Page 27
TRÄNINGSGUIDE
27
Du kan övervaka din formförbättring med hjälp av kontrollträningspass. Kon­trollträning utförs alltid likadant och på samma plats, under så identiska förhåll­anden som möjligt. Kontrollträning inne­håller påfrestande delar. Därför re­kommenderar vi att du inte utför sådan träning förrän du har tränat regelbundet i minst två månader. Om du inte är van vid träning av den här typen, ska du först rådfråga din läkare för att säkerställa att sådan träning är lämplig för dig.
Kontrollträning kan utföras på två olika sätt. Submaximal kontrollträning inne­bär att du kan mäta prestationsförän­dringar utan att du behöver ta ut dig helt. Maximal kontrollträning å andra si­dan ger noggrannare information om utvecklingen av din tävlingsresultatnivå, och medför att du kan avgöra din max­puls.
SUBMAXIMAL KONTROLLTRÄNING
Registrera ett submaximalt kontroll­träningspass med Suunto t6
Tryck på Start Värm upp under 5 - 10 min – tryck på Lap (Varv). Spring med målpuls för submaximal kontrollträning (se tabell 4) under 7 - 15 min – tryck på Lap (Varv). Varva ner under 5 - 10 min – tryck på Stop.
Submaximal kontrollträning omfattar inte mycket ansträngande delar. Därför rekommenderar vi att du ägnar dig åt sådan träning med en eller två veckors
mellanrum. Om din träning består av löpning ska du alltid utföra kontrollträ­ningen genom att springa samma stan­dardrunda, som ska vara mellan 7 och 15 minuter, i en något högre hastighet än normalt. Välj terräng som är så jämn som möjligt. En idrottsplats är en idea­lisk plats för kontrollträning eftersom du kan avgöra sträckan exakt där.
Om din träning består av något annat än löpning ska du försöka hitta ett sätt att träna på så att yttre faktorer, som t.ex. väder, inte påverkar resultatet. Du kan t.ex. utföra kontrollträningen med en motionscykel eller en roddmaskin.
Instruktioner:
1. Starta Suunto t6 träningslogg.
2. Värm upp under 5–10 minuter. Upp­värmningen bör vara lika länge under varje kontrollträning, så att resultaten blir jämförbara. Lagra en mellantid efter uppvärmningen och fortsätt att springa utan paus.
3. Spring rundan med så jämn puls som möjligt, i något högre hastighet än vid normal grunduthållighetsträning. Denna del bör vara 7–15 minuter. Spara en annan mellantiden i slutet av den här fa­sen, så att du sparar fasens genomsnitt­liga puls.
4. Varva slutligen ner under 5–10 minu­ter i lugn takt, och sluta med att lagra träningspasset.
5. Ladda upp dina träningsdata till PC:n och jämför resultatet med tidigare kon­trollträningspass.
KONTROLLTRÄNING
Page 28
följande: Välj mappen med musen, och klicka på knappen Graph (Kurva). Pro­gramvaran ritar då kurvor över samtliga kontrollträningspass, ovanpå varandra. Du kan då se hur din tid har utvecklats baserat på mellantiderna, och pulskur­vorna visar om din puls förblev konstant under de olika träningspassen.
När din tid är lägre än under föregå­ende kontrollträningspass, men pulsen densamma, har din form förbättrats.
MAXIMAL KONTROLLTRÄNING
Registrera ett maximalt kontrollträ­ningspass med Suunto t6
Tryck på Start Värm upp under 5 - 10 min – tryck på Lap (Varv). Submaximal träning under 7 - 15 min – tryck på Lap (Varv). Vila i 0 - 2 min – tryck på Lap (Varv) Maximal träning under 5 - 12 min – tryck på Lap (Varv). Varva ner under 5 - 10 min – tryck på Stop.
Maximal kontrollträning utförs bäst med löpning, eftersom de yttre förhåll­landena påverkar resultaten minst vid löpning. Under denna träning springer du samma väg två gånger. Spring först
28
TRÄNINGSGUIDE
Se tabell 4 nedan för målpuls för sub­maximal löpning. Det är mycket viktigt att hålla pulsen så lik som möjligt under varje kontrollträningspass. Du kan an­vända pulsgränslarmet på Suunto t6 för att övervaka pulsen. EPOC-värdet
för ett korrekt utfört submaximalt kon­trollträningspass ska ligga på nivå 2.
Om du alltid sparar kontrolltränings­passen i samma mapp på PC:n, kan du övervaka din formutveckling enligt
Ålder HR
20 197 144-158 150-173 25 194 141-155 147-171 30 191 139-152 145-168 35 187 137-150 142-165 40 184 134-147 140-162 45 181 132-145 137-159 50 178 130-142 135-156 55 174 127-139 132-153 60 171 125-137 130-150 65 168 122-134 127-148 70 165 120-132 125-145
(210 – ålder x 0.65) 73-80 % HR
max
Nybörjare Entusiast – idrottare
max
Tabell 4. Målpuls vid submaximal kontrollträning.
76-88 % HR
max
Page 29
TRÄNINGSGUIDE
29
rundan på submaximal nivå där du föl­jer instruktionerna ovan, och spring den därefter så fort som möjligt. Du kan vila max två minuter mellan rundorna. Vilo­pausen ska vara lika lång vid varje kon­trollträning för att du ska få jämförbara resultat. Samma instruktioner som vid submaximal träning gäller för valet av runda.
COOPER-TEST
Coopertestet – löpningstestet på 12 mi­nuter – är utmärkt träning för att över­vaka uthållighetsnivån. Du kan utföra
Cooper-testet efter några uppvärm­ningsövningar eller en submaximal fas. Syftet med Cooper-testet är att springa en så lång sträcka som möjligt, på plan mark eller löparbana, på 12 minuter. En jämn hastighet ger oftast bäst resultat. Välj en plats där du kan mäta avståndet med en noggrannhet på 10 meter.
Ange testresultatet, dvs. löpsträckan, i fältet som är avsett för distans i PC-pro­gramvaran till Suunto t6 och övervaka resultatutvecklingen i takt med att trä­ningen framskrider.
Du kan beräkna din maxprestation för de personliga uppgifter som krävs i Suunto Training Manager baserat på ditt Cooper-testresultat. Denna formel kan användas för att uppskatta din maxprestation när Cooper-testresultatet är över 1 600 meter.
Män: MET = 0,005 x Resultat (i meter)
VO
2max
= 0,0175 x Resultat (i meter)
Kvinnor: MET = 0,00514 x Resultat (i meter)
VO
2max
= 0,018 x Resultat (i meter)
(Leger, Mercier 1984)
Ålder Dålig Under Medel Bra Utmärkt Träningsentusiaster genomsnittet
Män 20–29 <1600m 1600 – 2199m 2200 – 2399m 2400 – 2800m >2800m Män 30–39 <1500m 1500 – 1899m 1900 – 2299m 2300 – 2700m >2700m Män 40–49 <1400m 1400 – 1699m 1700 – 2099m 2100 – 2500m >2500m Män över 50 <1300m 1300 – 1599m 1600 – 1999m 2000 – 2400m >2400m Kvinnor 20–29 <1500m 1500 – 1799m 1800 – 2199m 2200 – 2700m >2700m Kvinnor30–39 <1400m 1400 – 1699m 1700 – 1999m 2000 – 2500m >2500m Kvinnor 40–49 <1200m 1200 – 1499m 1500 – 1899m 1900 – 2300m >2300m Kvinnor över 50 <1100m 1100 – 1399m 1400 – 1699m 1700 – 2200m >2200m
Idrottare
Män <2800m 2800 – 3099m 3100 – 3399m 3400 – 3700m >3700m Kvinnor <2100m 2100 – 2399m 2400 – 2699m 2700 – 3000m >3000m
Tabell 5. Formklassificering baserad på resultatet av ett Cooper-löptest på 12 minuter (Oja et al, 1979)
Page 30
30
TRÄNINGSGUIDE
Den grundläggande principen för vikt­övervakning är mycket enkel: Om din kropp förbrukar lika mycket energi som du äter, förblir vikten konstant. Om energiförbrukningen är högre än energi­intaget, går du ner i vikt.
Övervikt och brist på motion går ofta hand i hand. Det är enklast att gå ner i vikt och behålla den nya vikten om man ökar motionen och äter mindre.
Suunto t6 hjälper dig med viktöver­vakning på två sätt: Apparaten mäter noggrant den mängd energi som du har förbrukat, både vid sportutövning och i
vardagen. Enhetens minneskapacitet är tillräcklig för mätningar som varar upp till en hel dag. Till skillnad från tradition­ella pulsmätare mäter Suunto t6 korrekt den totala, dagliga energiförbrukning­en från vila och lågintensiva fysiska ak­tiviteter upp till maximal träningsinten­sitet. På så sätt kan du uppskatta nivån på din dagliga energiförbrukning i för­hållande till ditt dagliga kost- och ener­gibehov. Dessutom hjälper den dig att träna på rätt nivå, så att formen för­bättras och du kan följa ett träningspro­gram som förbrukar tillräckligt med energi.
SUUNTO t6 OCH VIKTÖVERVAKNING
Många kostråd ger rådet att du ska trä­na på en intensitetsnivå där fettför­bränningen är så hög som möjligt. Hur mycket fett som bränns är dock inte den viktigaste faktorn för slutresultatet. Istället måste din totala, dagliga energi­förbrukning vara högre än den mängd energi du får från kosten.
Kroppen bränner proportionellt sett störst mängd fett i vila, så mycket som
80 %. När man mäter absolut mängd fett, är dock fettförbrukningen som högst under träning där pulsen är 60 till 80 % av maxpulsen. Mest energi förbru­kas per tidsenhet vid högintensiv trä­ning, eftersom energiförbrukningen är direkt proportionell till träningens intensitet.
LÄMPLIG TRÄNINGSINTENSITET
Page 31
ENERGIFÖRBRUKNING VID OLIKA INTENSITETSNIVÅER
TRÄNINGSGUIDE
31
Vid viktövervakningsträning är propor­tionellt hög fettförbränning därför inte den avgörande faktorn. Den viktigaste faktorn är inte heller hög, tillfällig ener­giförbrukning. Det viktiga är att träna på ett sådant sätt att den totala mäng­den förbrukad energi är som högst.
Detta uppnås vanligtvis med låginten­siv, långvarig träning. Om du däremot har dåligt med tid för träning får du bäst effekt, både på form och vikt, av högintensiv träning. Trots det rekomm­enderar vi att du är försiktig när du vill gå ner i vikt. Om du tränar förnuftigt minskar du risken för stressrelaterade
skador och överbelastning, samtidigt som du lättare kan behålla motivatio­nen och uppnå långsiktiga mål.
Kroppen producerar den energi som krävs från fett och även från kolhydra­ter. Under långvarig träning töms kroppens kolhydratförråd, och de be­höver fyllas på redan under träningen. Därför kan det främja viktnedgången att inta kalorier under träningen, om detta hjälper dig att träna längre. Du bör även komma ihåg att dricka ordent­ligt när du tränar längre än en timme, för att säkerställa att du kan slutföra träningen på ett effektivt sätt.
Relativ del fettförbränning av total energiförbrukning
80 %
Energiförbrukning
Total energiförbrukning kcal/min
Fettförbränning kcal/min
10 %
Träningsintensitet
Maximal prestationVila
Figur 6. Schematisk presentation av total energiförbrukning och fettförbränning och fettförbränningens andel av den totala energiförbrukningen vid olika träningsintensitetsnivåer.
Page 32
32
TRÄNINGSGUIDE
PC-programvaran Suunto Training Manager omfattar många praktiska funktioner för att övervaka och planera din träning. Hur man använder dessa funktioner beskrivs mer i detalj i programvarans hjälpfunktion (Help). I detta kapitel ges kortfattade exempel på hur du kan använda dessa funktioner.
visas. Mapparna gör det även enklare att gruppera lagrade träningspass, till­verka träningsprogram och planera individuella träningspass. Med kalen­dern kan du å andra sidan övervaka hur träningen har utvecklats över tid. I kalendern finns också den viktiga funktionen Training Effect (Träningsef­fekt) som gör att du kan analysera trä­ningens intensitet och variation.
TIPS FÖR PC-PROGRAMVARAN
MAPPAR OCH KALENDERVISNING
Du kan se träningspass och träningspla­ner i mapparna eller i kalendervisning­en i fönstret My Training (Min träning) eller Calendar (Kalender). Du kan växla mellan vyerna genom att klicka på knapparna överst i fönstret.
Du kan ladda upp träningsdata från armbandsdatorn till din PC i fönstret My Training (Min träning) när mapparna
Figur 7. Suunto Training Manager, kalendervisning.
Page 33
TRÄNINGSGUIDE
33
Du kan även lägga till egna data till individuella träningspass, som t.ex. kommentarer till passet, sträckan, hur du upplevde träningen och din dagliga vilopuls och vikt. Du hittar fält för denna information på sidorna ”Details 1” (Detaljer 1) och ”Details 2” (Detaljer 2). Du kan även skapa en lista över de sporter du utövar på sidan ”Personal” (Personligt) och definiera träningsakti­viteten för dem (Activity). I framtida versioner av Suunto Training Manager kommer det att finnas funktioner som presenterar dessa data i olika diagram.
PERSONLIGA UPPGIFTER
Analysens tillförlitlighet beror på de personliga uppgifter som du anger. Om uppgifterna ändras, om du t.ex. går ner i vikt eller får veta din exakta maxpuls, måste du ändra dina personliga uppgif­ter. Vid behov kan du på nytt analysera ett träningspass som du har sparat tidi­gare med hjälp av de nya parametrarna, genom att välja funktionen Reanalyze (Analysera igen) i menyn Actions (Åt­gärder).
KONTROLLTRÄNINGSPASS
Regelbundna kontrollträningspass är ett viktigt verktyg för övervakning av formförbättring. Ta som vana att utföra sådana pass i enlighet med instruktio­nerna i den här guiden, eller använd en egen metod. Spara resultaten från kon­trollträningspassen i en mapp så att du lätt kan jämföra dem med varandra.
UPPSKATTA TRÄNINGSEFFEKTEN FÖRE TRÄNING
Du kan använda funktionen Training Effect Calculator (Träningseffekträk­nare) för att studera hur ett tränings­pass varaktighet, intensitet och EPOC­värde är relaterade. Du hittar funktio­nen i menyn Actions (Åtgärder). Du kan låsa varaktighet, genomsnittlig puls eller EPOC-värde till ett önskat värde. Genom att ändra de två andra värdena, kan du planera ett träningspass som på bästa sätt överensstämmer med ditt mål.
Om du ställer in ett visst EPOC-värde i räknaren för att nå en önskad tränings­effekt, kan du beräkna vilken genom­snittspuls och varaktighet som krävs för att nå den. Du kan övervaka genom­snittspulsen och varaktigheten med armbandsdatorn under träningen. På så vis kan du förvissa dig om ett fram­gångsrikt träningspass.
Träningseffekträknarens teoretiska trä­ningspass har en fulltständigt jämn intensitet, vilket aldrig är fallet med verklig träning. Därför kan räknarens EPOC-värde skilja sig något från den verkliga träningens. Eftersom EPOC relativt ökar snabbare vid hög puls än vid låg puls, är det uppmätta EPOC-vär­det vanligtvis något högre än det som uppskattas av räknaren.
Page 34
34
TRÄNINGSGUIDE
ANVÄNDA TRÄNINGSPROGRAM
Mappen Training Plans (Träningsplaner) innehåller flera färdiga träningspro­gramveckor. Dessa träningsprogram har sammanställts baserat på allmänna trä­ningsrekommendationer från ACSM (American College of Sports Medicine) och är mycket lämpliga för dem som ska börja träna regelbundet. Det kan vara bra att rådfråga en läkare innan du på­börjar ett träningsprogram. Dessutom rekommenderar vi starkt att du går igenom en komplett läkarkontroll om du inte är helt säker på hur din hälsa är. Du kan flytta ett träningsprogram från mappen till din kalender genom att välja den med den högra musknappen och välja funktionen ”Send to Calendar” (Skicka till kalender).
Du kan även skapa egna träningspro­gram. Skapa ett nytt program genom att välja mappen med höger musknapp sedan välja ”Add new training pro­gram” (Lägg till nytt träningsprogram). Du kan lägga till individuella tränings­pass i det här träningsramverket med funktionen “Add new plan” (Lägg till ny plan). Du kan definiera puls, EPOC­nivå, varaktighet och andra data för varje träningspass. Du kan även ange på vilken dag, räknat från början av var­je träningsperiod, som träningspasset i fråga ska utföras. När programmet är färdigt, flyttar du det till kalendern och ser till att det startar ett lämpligt datum.
ÖVERFÖRA TRÄNINGSDATA OCH TRÄNINGSPROGRAM
Om du vill skicka träningspass som du har registrerat och träningsprogram som du har skapat till andra, öppnar du en mapp och väljer önskat pass eller program genom att klicka på det med den högra musknappen. Spara passet/programmet i en separat fil genom att välja ”Export to file” (Expor­tera till fil). Du kan nu skicka den här filen via e-post, t.ex. till din tränare eller dina träningskamrater. Du kan på samma sätt högerklicka på en mapp och välja “Import from file” (Importera från fil) för att ladda träningsfiler som andra har skickat till dig.
SUUNTOSPORTS.COM
www.suuntosports.com är en webb­plats avsedd för alla som använder Suuntos sportinstrument. På den här platsen kan du jämföra dina sportresul­tat med andras, dela med dig av dina er­farenheter och hitta användbar infor­mation för din egen träning. I fram­tiden kommer det att finnas tränings­program på suuntosports.com som kommer att vara lämpliga för olika mål, och som du kommer att kunna ladda ner från webbplatsen och föra in i din egen kalender.
Page 35
TRÄNINGSGUIDE
35
ACSM American College of Sports Medicine. En sportmedicinor-
ganisation i USA.
Aerob Uppstår endast när syre finns närvarande.
Aerob tröskel Den högsta nivån av ansträngning där kroppen fortfa-
rande kan eliminera den mjölksyra som genereras i sådan grad att mjölksyranivån inte överskrider vilonivån.
Aktivitetsnivå Den mängd träning en person tidigare har ägnat sig åt i
genomsnitt.
Anaerob Uppstår när syre inte finns närvarande.
Anaerob tröskel Den högsta nivån av ansträngning där kroppen kan elimi-
nera den mjölksyra som genereras i sådan grad att mjölk­syranivån inte stiger under träningen.
EPOC Excess Post-exercise Oxygen Consumption – Överdriven
syreförbrukning efter träning. Syreförbrukning som över­skrider vilonivån efter träning.
Grunduthållighet En del av uthållighetsträningen som beskriver prestationen
under den aeroba tröskeln.
Grundläggande ämnesomsättning Normala vitala funktioner när kroppen befinner sig i vila.
%HR
max
Pulsnivån i förhållande till en persons maxpuls.
%HRR Pulsreservnivån (HRR – Heart Rate Reserve). Pulsreservnivån
beräknas genom att en persons maxpuls subtraheras från personens vilopuls.
Intensitet Nivån på träning jämfört med en persons maxprestations-
nivå. Kan bestämmas t.ex. med hjälp av pulsen, VO
2
eller
andningsvariabler.
kcal Kilokalori, en energienhet. 1 kcal = 4,19 kilojoule (kJ), ett
gram fett innehåller 9,0 kcal = 37,7 kJ energi.
Laktat En ämnesomsättningsprodukt som genereras av kroppen
under fysisk ansträngning, mjölksyra.
ORDLISTA
Page 36
36
TRÄNINGSGUIDE
Luftvolym Luftväxling i lungorna, volymen inandad luft i liter per
minut.
Maxiprestation Den högsta mängd kraft en person kan producera.
Maxpuls Den högsta hjärtslagsfrekvensen, slag per minut. Beräknas
ofta baserat på åldern med hjälp av den av ACSM-rekomm­enderade formeln 210 – 0,65 x ålder. Maxpulsen är indivi­duell och kan skilja sig från formeln med så mycket som ett dussintal slag.
MET Metabolic equivalent (Metabolisk ekvivalent), den syreför-
brukning som orsakas av grundläggande ämnesomsättning (3,5 ml/kg).
Mjölksyra Se Laktat.
ml/kg Milliliter per kilo vikt. En enhet som beskriver t.ex. den
mängd extra syreförbrukning som sker efter träning (EPOC)
ml/kg/min Milliliter per kilo vikt per minut. En enhet som t.ex. beskri-
ver en kropps aktuella syreförbrukning.
Träningseffekt Den effekt ett enskilt träningspass har på en persons pre-
stationsnivå. Definieras genom att jämföra det EPOC som uppmätts från träningen med personens aktivitetsnivå.
Vitalkapacitet Lungornas funktionella volym. Den största luftvolym en
person kan blåsa ut ur lungorna.
VO
2
Syreförbrukning. Den mängd syre kroppen förbrukar, mätt antingen som en absolut mängd (l/min) eller proportioner­ligt till en persons vikt (ml/kg/min).
VO
2max
Maximal syreintagskapacitet. Den syremängd en persons kropp kan använda från inandad luft under maxprestation. Måttenhet ml/kg/min eller MET.
%VO
2max
Syreförbrukningsnivån under träning jämfört med en per­sons maximala syreintagskapacitet.
Page 37
TRÄNINGSGUIDE
37
Pulkkinen, A., Kettunen, J., Martinmäki, K., Saalasti, S., & Rusko, H. K. (2004). On- and off dynamics and respiration rate enhance the accuracy of heart rate based VO
2
estimation. ACSM-kongressen, Indianapolis, juni 2–5, 2004. Referat: Medicine and Science in Sports and Exercise 36(5).
Rusko, H.K. (Eds.) 2003. Cross Country Skiing. Handbook of Sports Medicine and Science. Massachusetts: Blackwell.
Rusko, H.K., Pulkkinen, A., Saalasti, S., Hynynen, E. & Kettunen, J. 2003. Pre-prediction of EPOC: A tool for monitoring fatigue accumulation during exercise? ACSM-kon­gressen, San Francisco, maj 28–31, 2003. Referat: Medicine and Science in Sports and Exercise 35(5): Suppl: S183.
Rusko, H.K., Pulkkinen, A., Martinmäki, K., Saalasti, S., & Kettunen, J. (2004). Influence of increased duration or intensity on training load as evaluated by EPOC and TRIPMS. ACSM-kongressen, Indianapolis, juni 2–5, 2004. Referat: Medicine and Science in Sports and Exercise 36(5).
Saalasti, S., Kettunen, J., Pulkkinen, A. & Rusko, H. (2002). Monitoring respiratory activity in field: Applications for exercise training. Science for Success conference. Jyväskylä, okober 2–4, 2002.
ACSM – American College of Sports Medicine. (2001). ACSM’s Guidelines for Exercise Testing and Prescription. Philadelphia: Lippincot Williams & Wilkins Leger, L., Mercier, D. 1984. Cross Energy Cost of Horizontal Treadmill and Track Running. Sport Medicine 1 : 270 – 277
Shvartz, E, Reibold, RC. 1990. Aerobic fitness norms for males and females aged 6 to 75 years: a review. Aviat Space Environ Med 1990; 61:3–11.
Oja, P., Elovainio, R., Vuori, I., Raivio, M. 1979. Kuntotestisuositus. Vammalan Kirja­paino Oy.
REFERENSER
Suunto t6: www.suuntot6.com www.suunto.com www.suuntosports.com
Pulsanalys och vetenskapliga källor: www.firstbeattechnologies.com
MER INFORMATION
Page 38
Page 39
COPYRIGHT
Denna publikation och dess innehåll tillhör Suunto Oy. 10/2004.
Suunto, Wristop Computer, Suunto t6, Replacing Luck och deras logotyper är registrerade eller oregistrerade varumärken som tillhör Suunto Oy. Med ensamrätt.
Även om vi har gjort allt vad vi har kunnat för att informationen i denna dokumen­tation ska vara såväl begriplig som korrekt, ges inga garantier, vare sig uttryckliga eller implicita, för att innehållet är korrekt. Innehållet kan ändras när som helst utan föregående varning.
Pulsanalysteknik för syreförbrukning, andningsfrekvens, luftvolym, energiförbrukning, EPOC och träningseffekt tillhandahålls och stödjs av Firstbeat Technologies.
Page 40
Alla Suunto-produkter kan komma att ändras utan föregående meddelande. Upplagan 1.
www.suunto.com
Loading...