Denna Design Guide för DanfossVLT® AQUA Drive-frekvensomformare är avsedd för:
Projekt- och systemtekniker
•
Konstruktionskonsulter
•
Tillämpnings- och produktspecialister
•
Design Guide innehåller teknisk information om frekvensomformarens kapacitet för integrering i motorstyrningsoch övervakningssystem.
Syftet med denna Design Guide är att tillhandahålla
konstruktionsfaktorer och planeringsdata för integrering av
frekvensomformaren i ett system. Design Guide tillhandahåller ett urval av frekvensomformare och tillval för en
mängd olika tillämpningar och installationer.
Genom att läsa den detaljerade produktinformation i
utformningsstadiet är det möjligt att utveckla ett väl
uttänkt system med optimal funktionalitet och
verkningsgrad.
VLT® är ett registrerat varumärke.
1.2
Struktur
Kapitel 1 Inledning: Det generella syftet med Design Guide
och överensstämmelse med internationella direktiv.
Kapitel 2 Produktöversikt: Den interna strukturen och
funktionaliteten hos frekvensomformaren och driftfunktionerna.
Kapitel 3 Systemintegrering: Omgivningsförhållanden; EMC,
övertoner, och jordläckage; nätingång; motorer och
motoranslutningar; övriga anslutningar; mekaniska
planering; samt beskrivningar av tillgängliga tillval och
tillbehör.
Kapitel 4 Tillämpningsexempel: Exempel på produkttillämpningar och användarriktlinjer.
Kapitel 5 Speciella förhållanden: Information om ovanliga
driftmiljöer.
Kapitel 6 Typkod och val: Procedurer för beställning av
utrustning och tillval för att uppnå avsedd användning av
systemet.
Kapitel 7
data i tabeller och diagram.
Kapitel 8 Bilaga – Valda ritningar: En sammanställning av
diagram som illustrerar nät- och motoranslutningar,
reläplintar och kabelgenomföringar.
Specikationer: En sammanställning av tekniska
1.3 Ytterligare dokumentation
Dokumentation som hjälper dig att förstå avancerad
frekvensomformardrift, programmering och överensstämmelse med direktiv:
Handboken för VLT® AQUA DriveFC 202 (nedan
•
kallad handboken) innehåller detaljerade
anvisningar för hur du installerar och startar
frekvensomformaren.
Design Guide för VLT® AQUA DriveFC 202
•
innehåller den information som krävs för att
utforma och planera integreringen av frekvensomformaren i ett system.
Programmeringshandboken för VLT
•
202 (nedan kallad programmeringshandboken)
innehåller mer detaljerad information om hur du
arbetar med parametrar och ger
tillämpningar.
Handboken för VLT
•
information om hur du använder frekvensomformare från Danfoss i
funktionssäkerhetstillämpningar. Denna handbok
levereras med frekvensomformaren när STO-tillval
föreligger.
I Design Guide för VLT® Bromsmotstånd förklaras
•
val av optimalt bromsmotstånd.
Ytterligare dokumentation och handböcker kan hämtas på
De beskrivna procedurerna gäller inte alltid helt och fullt
om du använder viss tillvalsutrustning. Glöm inte att
kontrollera de specika krav som beskrivs i instruktionerna som medföljer tillvalsutrustningen.
Kontakta en Danfoss-återförsäljare eller besök
www.danfoss.com om du vill ha ytterligare information.
Numrerade listor används för procedurer.
Punktlistor används för annan information och för
beskrivning av illustrationer.
Kursiv text används för:
hänvisningar
•
länkar
•
fotnoter
•
parameternamn, parametergruppens namn,
•
parameteralternativ.
Alla mått anges i mm (tum).
* indikerar fabriksinställningen för en parameter.
Följande symboler används i det här dokumentet:
VARNING
Indikerar en potentiellt farlig situation som kan leda till
dödsfall eller allvarliga personskador.
FÖRSIKTIGT
Indikerar en potentiellt farlig situation som kan leda till
mindre eller måttliga personskador. Symbolen kan även
användas för att uppmärksamma farligt handhavande.
OBS!
Indikerar viktig information, inklusive situationer som
kan leda till skador på utrustning eller egendom.
1.5 Denitioner
Bromsmotstånd
Bromsmotståndet är en modul som kan absorbera
bromseekten som genereras vid regenerativ bromsning.
Denna regenerativa bromseekt höjer mellankretsspänningen. En bromschopper ser till att eekten avsätts i
bromsmotståndet.
Utrullning
Motoraxeln är i fritt läge. Inget moment på motorn.
CT-kurva
Konstanta momentegenskaper används för alla tillämpningar med t.ex. transportband, förträngningspumpar och
kranar.
Initiering
Om initiering utförs (parameter 14-22 Driftläge) återställs
frekvensomformaren till fabriksinställningarna.
Intermittent driftcykel
Ett intermittent driftcykel avser en serie driftcykler. Varje
cykel består av en period med belastning och en period
utan belastning. Driften kan vara endera periodisk eller
icke-periodisk.
Eektfaktor
Den sanna eektfaktorn (lambda) tar med alla övertoner i
beräkningen och är alltid mindre än eektfaktorn (cos ),
som endast tar de första övertonerna för ström och
spänning i beaktning.
P kW
cos? =
P kVA
Cos kallas även förskjuten eektfaktor.
Både lambda och cos för Danfoss VLT®-frekvensom-
formare anges i kapitel 7.2 Nätförsörjning.
Eektfaktorn indikerar i vilken grad frekvensomformaren
belastar nätförsörjningen.
Ju lägre eektfaktor, desto högre I
Dessutom visar en hög eektfaktor att övertonsströmmarna är låga.
Alla Danfoss-frekvensomformare har inbyggda likströmsspolar i DC-bussen för att ge en hög eektfaktor och
minska THD på nätet.
Meny
Spara parameterinställningarna i fyra menyer. Byt mellan
de fyra parameterinställningarna, och redigera en
inställning medan en annan är aktiv.
Eftersläpningskompensation
Frekvensomformaren kompenserar motorns eftersläpning
med ett frekvenstillskott som följer den uppmätta
motorbelastningen, vilket håller motorvarvtalet närmast
konstant.
Smart logic Control (SLC)
SLC är en serie användardenierade åtgärder som utförs
när tillhörande användardenierade händelser utvärderas
som sanna av SLC. (Parametergrupp 13-** Smart Logic).
FC-standardbuss
Inkluderar RS485-buss med FC-protokoll eller MC-protokoll.
Se parameter 8-30 Protokoll.
Termistor
Ett temperaturberoende motstånd som placeras där
temperaturen ska övervakas (frekvensomformare eller
motor).
Tripp
Ett tillstånd som uppstår vid felsituationer, exempelvis när
frekvensomformaren utsätts för överhettning eller när den
skyddar motorn, processen eller mekanismen. Omstart
förhindras tills orsaken till felet har försvunnit och
trippläget annulleras. Annullera trippläget genom att:
aktivera återställning eller
•
programmera frekvensomformarens så att den
•
återställs automatiskt.
Trippfunktionen får inte användas för personsäkerhet.
Tripp låst
Ett läge som uppstår vid felsituationer när frekvensomformaren skyddar sig själv och som kräver fysiska ingrepp,
exempelvis om frekvensomformaren utsatts för
kortslutning vid utgången. En låst tripp kan annulleras
genom att slå av nätspänningen, eliminera felorsaken och
ansluta frekvensomformaren på nytt. Omstart förhindras
tills trippläget annulleras genom återställning eller, i vissa
fall, genom programmerad automatisk återställning.
Trippfunktionen får inte användas för personsäkerhet.
Denna handbok granskas och uppdateras regelbundet. Alla
förslag på förbättringar är välkomna.
Tabell 1.2 visar dokumentversionen och motsvarande
programversion.
UtgåvaAnmärkningarProgramversion
MG20N6xxErsätter MG20N5xx2.20 och senare
Tabell 1.2 Dokument- och programversion
1.7 Godkännanden och certikat
Frekvensomformare är konstruerade i överensstämmelse
med de direktiv som beskrivs i detta avsnitt.
Mer information om godkännanden och certikat kan
hämtas på http://www.danfoss.com/BusinessAreas/DrivesSo-lutions/Documentations/.
CE-märkning
1.7.1
Bild 1.1 CE
CE-märket (Conformité Européenne) anger att produkttillverkaren följer alla gällande EU-direktiv. De EU-direktiv som
gäller för utformning och tillverkning av frekvensomformare nns i Tabell 1.3.
OBS!
CE-märkningen avser inte produktens kvalitet.
Märkningen ger inte heller någon information om
produktens tekniska specikationer.
OBS!
Frekvensomformare som har en inbyggd säkerhetsfunktion måste uppfylla kraven i maskindirektivet.
Tabell 1.3 EU-direktiv som gäller frekvensomformare
1) Överensstämmelse med maskindirektivet krävs endast för frekvensomformare som har en inbyggd säkerhetsfunktion.
Försäkran om överensstämmelse
begäran.
1.7.1.1
Lågspänningsdirektivet omfattar all elektrisk utrustning
avsedd för 50–1000 V AC och 75–1600 V DC.
Målet med direktivet är att säkerställa personlig säkerhet
och undvika skador på egendom vid drift av elektrisk
utrustning som installeras korrekt, underhålls och används
som avsett.
1.7.1.2
Syftet med EMC-direktivet (elektromagnetisk kompatibilitet)
är att reducera elektromagnetisk störning och förbättra
immuniteten hos elektrisk utrustning och installationer. Det
grundläggande skyddskravet i EMC-direktivet 2004/108/EG
anger att enheter som genererar elektromagnetiska
störningar (EMI), eller vars drift kan påverkas av EMI, måste
vara konstruerade för att begränsa generering av elektromagnetiska störningar och ska ha en lämplig
immunitetsklass för EMI när de installeras korrekt,
underhålls och används som avsett.
Elektrisk utrustning som används fristående eller som en
del av ett system måste vara CE-märkta. System måste inte
vara CE-märkta, men måste uppfylla EMC-direktivets
grundläggande skyddskrav.
1.7.1.3
Målet med maskindirektivet är att säkerställa personlig
säkerhet och undvika skador på egendom för mekanisk
utrustning som används som avsett. Maskindirektivet gäller
maskiner som består av ett antal sammankopplade
komponenter eller enheter varav minst en kan utföra
mekanisk rörelse.
Frekvensomformare som har en inbyggd säkerhetsfunktion
måste uppfylla kraven i maskindirektivet. Frekvensomformare som saknar säkerhetsfunktion omfattas inte av
maskindirektivet. Om en frekvensomformare integreras i ett
maskinsystem, kan Danfoss ge information om vilka
säkerhetsbestämmelser som gäller för frekvensomformaren.
När frekvensomformare används i maskiner med minst en
rörlig del, måste maskintillverkaren tillhandahålla en
deklaration som informerar om att maskinen uppfyller alla
relevanta lagar och säkerhetsföreskrifter.
1.7.1.4 ErP-direktivet
ErP-direktivet är det europeiska ekodesigndirektivet för
energi-relaterade produkter. Direktivet anger
ekodesignkraven för energirelaterade produkter, inklusive
frekvensomformare. Målet med direktivet är att öka energieektiviteten och miljöskyddet, och samtidigt öka
säkerheten kring av strömförsörjning. Miljöpåverkan av
energirelaterade produkter inkluderar energiförbrukningen
genom hela produktens livscykel.
Uppfyller C-tick
1.7.2
Bild 1.2 C-Tick
1.7.4
Uppfyller Marine
Enheter med IP-klassiceringen IP55 (NEMA 12) eller högre
förhindrar gnistbildning och klassiceras som elektrisk
apparat med begränsad explosionsrisk enligt den
europeiska överenskommelsen om transport av farligt gods
på inre vattenväg (ADN).
Gå till www.danfoss.com om du vill ha ytterligare
information om Marine-godkännande.
För enheter med
eller IP54 förhindrar du gnistbildning på följande sätt:
Installera ingen huvudströmbrytare.
•
Kontrollera att parameter 14-50 RFI-lter är inställd
•
på [1] På.
Ta bort alla reläkontakter som är märkta med
•
RELÄ. Se Bild 1.4.
Kontrollera vilka reläalternativ som eventuellt är
•
installerade. Det enda tillåtna relätillvalet är VLT
utökat reläkort MCB 113.
klassiceringen IP20/chassi, IP21/NEMA 1
®
Märket C-tick indikerar överensstämmelse med gällande
tekniska standarder för elektromagnetisk kompatibilitet
(EMC). C-tick-överensstämmelse krävs för elektriska och
elektroniska enheter på marknaden i Australien och på Nya
Zeeland.
C-tick-regelverket berör ledningsburen och luftburen
emission. För frekvensomformare kan de emissionsgränser
som anges i SS-EN/IEC 61800-3 tillämpas.
En försäkran om överensstämmelse kan tillhandahållas på
begäran.
Uppfyller UL
1.7.3
UL-klassad
Bild 1.3 UL
OBS!
525–690 V-frekvensomformare är inte UL-certierade.
1, 2
Reläkontakter
Frekvensomformaren uppfyller kraven i UL508C. Mer
information nns i kapitel 2.6.2 Termiskt motorskydd.
Intyg från tillverkaren nns tillgängligt på begäran.
Inledning
Design Guide
1.8 Säkerhet
1.8.1 Allmänna säkerhetsprinciper
Frekvensomformare innehåller högspänningskomponenter
och kan ge livshotande skador om de hanteras felaktigt.
Endast behörig personal får installera och använda denna
utrustning. Inget reparationsarbete får utföras utan att
frekvensomformaren har gjorts strömlös och att den
föreskrivna tidsperioden som krävs för att lagrad energi ska
avges har förutit.
Alla säkerhetsföreskrifter och säkerhetsmeddelanden måste
följas för säker drift av frekvensomformaren.
Behörig personal
1.8.2
Korrekt och säker transport, lagring, installation, drift och
underhåll krävs för problemfri och säker drift av frekvensomformaren. Endast utbildad personal får installera och
använda denna utrustning.
Utbildad personal denieras som utbildade medarbetare
med behörighet att installera, driftsätta och underhålla
utrustning, system och kretsar i enlighet med gällande
lagar och bestämmelser. Dessutom måste utbildad
personal vara införstådd med de instruktioner och
säkerhetsåtgärder som beskrivs i denna handbok.
VARNING
HÖG SPÄNNING
Frekvensomformare innehåller hög spänning när de är
anslutna till växelströmsnätet, likströmsförsörjning eller
lastdelning. Om installation, driftsättning och underhåll
inte utförs av utbildad personal kan det leda till dödsfall
eller allvarliga personskador.
Installation, driftsättning och underhåll får
•
endast utföras av utbildad personal.
VARNING
OAVSIKTLIG START
När frekvensomformaren är ansluten till växelströmsnät,
likströmsförsörjning eller lastdelning kan motorn starta
när som helst. Oavsiktlig start vid programmering,
underhåll eller reparationsarbete kan leda till dödsfall,
allvarliga personskador eller materiella skador. Motorn
kan starta med hjälp av en extern brytare, ett seriellt
buss-kommando, en ingångsreferenssignal från LCP eller
efter ett uppklarat feltillstånd.
Så här förhindrar du oavsiktlig motorstart:
Koppla bort frekvensomformaren från nätet.
•
Tryck på [O/Reset] på LCP innan du
•
programmerar parametrar.
Frekvensomformaren, motorn och all annan
•
elektrisk utrustning måste vara driftklara när
frekvensomformaren ansluts till växelströmsnät,
likströmsförsörjning eller lastdelning.
VARNING
URLADDNINGSTID
Frekvensomformaren har DC-busskondensatorer som kan
behålla sin spänning även när nätspänningen kopplats
från. Om du inte väntar den angivna tiden efter att
strömmen bryts innan underhålls- eller reparationsarbete
utförs kan det leda till dödsfall eller livshotande skador.
Stoppa motorn.
•
Koppla från växelströmsnät och externa DC-
•
bussförsörjningar, inklusive reservbatterier, UPS
och DC-bussanslutningar till andra frekvensomformare.
Koppla från eller lås PM-motorn om en sådan
•
nns.
Vänta tills kondensatorerna är helt urladdade
•
innan underhålls- eller reparationsarbete utförs.
Information om väntetiderna nns i Tabell 1.4.
1
1
Spänning
[V]
4715
200-2400,25–3,7 kW-5,5–45 kW
380-4800,37-7,5 kW-11–90 kW
525-6000,75–7,5 kW-11–90 kW
525-690-1,1–7,5 kW11–90 kW
Hög spänning kan nnas kvar även om varningslysdioderna är
släckta.
Läckström överstiger 3,5 mA. Om frekvensomformaren
inte jordas korrekt kan det leda till dödsfall eller
allvarliga personskador.
En certierad elinstallatör ska säkerställa att
•
utrustningen har korrekt jordning.
VARNING
FARLIG UTRUSTNING
Kontakt med roterande axlar och elektrisk utrustning kan
leda till dödsfall eller allvarliga personskador.
Säkerställ att endast utbildad och behörig
•
personal utför installation, driftsättning och
underhåll.
Kontrollera att elektriskt arbete följer gällande
•
nationella och lokala elsäkerhetsföreskrifter.
Följ procedurerna i detta dokument.
•
VARNING
OAVSIKTLIG MOTORROTATION
ROTERANDE DELAR
Oavsiktlig rotation av permanentmagnetmotorer skapar
spänning och kan ladda enheten, vilket kan orsaka
dödsfall, allvarliga personskador eller materiella skador.
Säkerställ att permanentmagnetmotorer
•
blockeras för att förhindra oavsiktlig rotation.
FÖRSIKTIGT
RISK FÖR INTERNT FEL
Om frekvensomformaren inte stängs på rätt sätt, kan ett
internt fel leda till dödsfall eller allvarliga personskador.
Innan du kopplar på strömmen ska du
•
säkerställa att alla skyddskåpor sitter på plats
och är säkrade.
Detta avsnitt innehåller en översikt över frekvensomformarens viktigaste delar och kretssystem. Det beskriver
interna elektriska funktioner och signalbehandling. Det
beskriver också den interna styrstrukturen.
Dessutom beskrivs automatiserade funktioner och tillvalsfunktioner för frekvensomformaren, som kan användas för
att utforma kraftfulla driftsystem med
reglerings- och statusrapporteringsfunktioner.
2.1.1 Produkt avsedd för vatten- och
avloppstillämpningar
VLT® AQUA Drive FC 202 är avsedd för vatten- och
avloppstillämpningar. Den integrerade SmartStart-guiden
och snabbmenyn Vatten och pumpar leder användaren
genom idrifttagningsprocessen. Utbudet av standardfunktioner och tillvalsfunktioner omfattar:
Kaskadreglering
•
Torrkörningsdetektering
•
Kurvslutsdetektering
•
Motorväxling
•
Rensning
•
Inledande och avslutande ramp
•
Backventilsramp
•
STO
•
Lågödesdetektering
•
Försmörjning
•
Flödesbekräftelse
•
Rörfyllningsläge
•
Energisparläge
•
Realtidsklocka
•
Lösenordsskydd
•
Överbelastningsskydd
•
Smart logic control
•
Övervakning av lägsta varvtal
•
Fritt programmerbar text för information och
•
varningar
sostikerade
I jämförelse med andra tillgängliga tekniker och system för
varvtalsreglering av äktar och pumpar är metoden med
frekvensomformare den optimala ur energisynpunkt.
Genom att styra ödet med en frekvensomformare kan en
varvtalsminskning på 20 % för en pump leda till att energiåtgång minskas med ca 50 % vid vanlig användning.
Bild 2.1 visar ett exempel på den energiminskning som kan
uppnås.
Flödet kan ändras genom reglering av pumpens varvtal,
mätt i varv/minut, så som visas i Bild 2.2. Genom att
reducera varvtalet med 20 % av det nominella varvtalet
reduceras även ödet med 20 %. Detta visar att ödet är
linjärt i förhållande till varvtalet. Den elektriska energiförbrukningen minskar däremot med nästan 50 %.
Om ett system endast behöver ge ett öde som motsvarar
100 % några få dagar om året, och där snittet ligger under
ett öde på 80 % under resten av året, är minskningen av
energiåtgången mer än 50 %.
Bild 2.2 beskriver påverkan av
brukningen på pumpens varvtal i varv/minut för
centrifugalpumpar.
öde, tryck och eektför-
2.1.4
Ventilreglering kontra
varvtalsreglering för
centrifugalpumpar
Ventilreglering
Eftersom processkraven i vattensystem varierar måste
ödet justeras därefter. Metoder som ofta används för
ödesanpassning är strypning eller återcirkulation med
hjälp av ventiler.
En ventil för återcirkulation som öppnas för mycket kan få
pumpen att köra vid slutet på pumpkurvan – med ett högt
öde då pumpens tryckhöjd är låg. Dessa omständigheter
leder inte bara till slöseri med energi på grund av
pumpens höga varvtal, utan kan även leda till pumpkavitation, vilket skadar pumpen.
Om ödet stryps med en ventil uppstår ett tryckfall över
ventilen (HP-HS) Detta kan jämföras med att försöka
minska en bils varvtal genom att gasa och bromsa
samtidigt. Bild 2.3 visar att strypning får systemkurvan att
vända från punkt (2) på pumpkurvan till en punkt med
betydligt lägre verkningsgrad (1).
Bild 2.2 Anitetslagar för centrifugalpumpar
Q
n
1
Flöde:
Tryck:
Effekt:
Förutsatt en jämn verkningsgrad i varvtalsområdet.
Samma öde kan justeras genom att reducera varvtalet på
pumpen, så som visas i Bild 2.4. Genom varvtalsminskning
yttas pumpkurvan ned. Driftpunkten är den nya
skärningspunkten på pump- och systemkurvan (3) Energibesparingarna kan beräknas med hjälp av anitetslagarna
som beskrivs i kapitel 2.1.3 Exempel på minskad energi-åtgång.
1Driftpunkt med en strypventil
2Naturlig driftpunkt
3Driftpunkt med varvtalsreglering
Exempel med varierande öde under
2.1.5
1 år
Exemplet är beräknat på pumpegenskaper hämtade från
ett pumpdatablad som visas i Bild 2.7.
Resultatet visar energibesparingar på mer än 50 % vid den
angivna ödesfördelningen över ett år,
se Bild 2.6. Återbetalningstiden beror på elpriser samt
inköpspriset på frekvensomformaren. I detta exempel är
återbetalningstiden kortare än ett år jämfört med ventiler
och drift med fast varvtal.
Bild 2.6 Flödesfördelning över 1 år (varaktighet kontra öde)
Full load
% Full load current
& speed
500
100
0
012,52537,550Hz
200
300
400
600
700
800
4
3
2
1
175HA227.10
2
Produktöversikt
VLT® AQUA Drive FC 202
2.1.6
Genom att reglerna ett systems öde och tryck med en
frekvensomformare förbättras regleringen.
En frekvensomformare kan ändra äktens eller pumpens
varvtal, vilket ger en steglös reglering av öde och tryck.
Dessutom kan du med frekvensomformaren snabbt
anpassa äktens eller pumpens varvtal till förändrade
ödes- eller tryckbehov i systemet.
Uppnå enkel styrning av processer (öde, nivå eller tryck)
med hjälp av den inbyggda PI-styrningen.
2.1.7 Stjärn-/deltastart eller mjukstartare
För start av stora motorer är det i många länder
nödvändigt att använda startutrustning som begränsar
startströmmen. I traditionella system används normalt
stjärn-/deltastartare eller mjukstartare. Denna typ av
motorstartare behövs inte när frekvensomformare används.
Frekvensomformaren ger en reglerad mängd växelström
från elnätet till motorn för att styra motorvarvtalet.
Frekvensomformaren försörjer motorn med variabel
frekvens och spänning.
Frekvensomformaren består av fyra huvudmoduler:
Likriktare
•
Mellanliggande DC-busskrets
•
Växelriktare
•
Styrning och reglering
•
Bild 2.9 är ett blockschema över frekvensomformarens
interna komponenter. Information om deras funktioner
hittar du i Tabell 2.3.
Bild 2.9 Blockschema för frekvensomformaren
OmrådeBenämningFunktioner
3-fas växelströmsförsörjning till
1Nätingång
2Likriktare
3Likströmsbuss
•
frekvensomformaren.
Likriktarbryggan konverterar den
•
ingående växelströmmen till
likström, vilket växelriktaren matas
med.
Mellankretsen hanterar
•
likströmmen.
OmrådeBenämningFunktioner
Filtrerar mellankretsspänningen
•
(likström).
Ger skydd mot nättransienter.
•
Reducerar RMS-ström.
Likströms-
4
reaktorer
Kondensa-
5
torbank
6Växelriktare
Utström till
7
motorn
8Styrströmkrets
Tabell 2.3 Teckenförklaring till Bild 2.9
1.Frekvensomformaren omvandlar växelspänning
från nätet till likspänning.
2.Likspänningen konverteras till växelström med
reglerbar amplitud och frekvens.
Frekvensomformaren försörjer motorn med variabel
spänning/ström och frekvens. Det möjliggör variabel
varvtalsreglering av asynkrona 3-fasmotorer och ej
•
Höjer den eektfaktor som skickas
•
tillbaka till nätet.
Reducerar övertoner på
•
växelströmsingången.
Lagrar likströmmen.
•
Tillhandahåller genomström-
•
ningsskydd vid kortvariga
eektförluster.
Konverterar likströmmen till en
•
reglerad PWM-växelströmsform för
en reglerad, variabel utgång till
motorn.
Reglerad utgående 3-fasström till
•
motorn.
Inströmmen, den interna bearbet-
•
ningen, uteekten och
motorströmmen övervakas för att
driften och styrningen ska bli
eektiv.
utpräglade PM-motorer. Frekvensomformaren hanterar
olika motorstyrningsprinciper, som t.ex. U/f -specialmotordrift, VVC+. Vad som händer vid kortslutning i
Bild 2.10 Frekvensomformarens struktur
2.3 Driftsekvens
2.3.1 Likriktardelen
När strömmen ansluts till frekvensomformaren går den in
via nätplintarna (L1, L2 och L3) och vidare till nätbrytaren
och/eller RFI-ltervalet, beroende på hur enheten är
kongurerad.
2.3.2 Mellanliggande del
Efter likriktardelen passerar spänningen till den mellanliggande delen. Ett sinuslterkrets, som består av DCbussinduktorn och DC-kondensatorbanken, jämnar ut den
likriktade spänningen.
DC-bussinduktorn ger serieimpedans till varierande ström.
Detta underlättar ltreringen och minskar övertonsstörningarna på ingångsväxelströmmens vågform som normalt
nns i likriktarkretsar.
Växelriktardel
2.3.3
I växelriktardelen börjar IGBT-modulerna att växla för att
skapa utgångsvågformen när ett körkommando och en
varvtalsreferens nns tillgängliga. Vågformen som
genereras av Danfoss VVC+ PWM-principen på styrkortet
ger optimal prestanda och minimala förluster i motorn.
frekvensomformaren beror på de tre strömomvandlarna i
motorfaserna.
Bromstillval
2.3.4
För frekvensomformare som är utrustade med tillvalet
dynamisk broms, inkluderas en broms-IGBT tillsammans
med plint 81(R-) och 82(R+) för att ansluta ett externt
bromsmotstånd.
Ändamålet med broms-IGBT är att minska spänningen i
mellankretsen när den maximala spänningsgränsen
överskrids. Detta görs genom att växla det externt
monterade motståndet över DC-bussen för att ta bort
överskottslikspänning på busskondensatorerna.
Fördelarna med att placera bromsmotståndet externt är att
det går att välja motstånd baserat på tillämpningens
behov, att avsätta energin utanför manöverpanelen samt
att skydda frekvensomformaren mot överhettning ifall
bromsmotståndet skulle överbelastas.
Växelsignalen från broms-IGBT kommer från styrkortet och
levereras till broms-IGBT via
kortet. Dessutom övervakar eekt- och styrkorten bromsIGBT och bromsmotståndsanslutningen avseende
kortslutning och överbelastning. Mer information om
nätsäkringar nns i kapitel 7.1 Elektriska data. Se även
kapitel 7.7 Säkringar och maximalbrytare.
Enheter med inbyggt lastdelningstillval innehåller plintarna
(+) 89 DC och (–) 88 DC. I frekvensomformaren ansluter
dessa plintar till DC-bussen framför DC-bussreaktorn och
busskondensatorerna.
Kontakta Danfoss om du vill ha mer information.
Lastdelningsplintarna kan anslutas med två olika
tioner.
1.Med den ena metoden kopplar plintarna samman
era frekvensomformares DC-busskretsar. På så
sätt kan en enhet som är i regenerativt läge dela
sin överskottsbusspänning med en annan enhet
som kör en motor. Lastdelning på detta sätt kan
minska behovet av externa dynamiska
bromsmotstånd och samtidigt spara energi.
Antalet enheter som kan anslutas på detta sätt
obegränsat, men alla enheter måste ha samma
märkspänning. Beroende på storlek och antal
enheter kan det dessutom vara nödvändigt att
installera likströmsreaktorer och likströmssäkringar
i DC-bussens anslutningar samt växelströmsreaktorer på nätet. En sådan konguration kräver
specika överväganden. Kontakta Danfoss för att
få hjälp.
2.Med den andra metoden får frekvensomformaren
ström enbart från en likströmskälla. Det kräver:
kongura-
2aEn likströmskälla.
2bEtt sätt att mjukladda DC-bussen vid
start.
Som sagt kräver en sådan kongurationspecika
överväganden. Kontakta Danfoss för att få hjälp.
2.4 Styrstrukturer
2.4.1 Styrstruktur utan återkoppling
När frekvensomformaren drivs i läge utan återkoppling
svarar den på manuella ingångskommandon via LCP eller
så kan den ärrstyras via de analoga /digitala ingångarna
eller en seriell buss.
I kongurationen som visas i Bild 2.11 körs frekvensomformaren i läge utan återkoppling. Den får indata antingen
från LCP (Hand-läge) eller en
Signalen (varvtalsreferensen) tas emot och konditioneras
med programmerade minimala och maximala motorvarvtalsgränser (i varv/minut och Hz), upp- och nedramptider
och riktningen för motorrotation. Referensen skickas sedan
vidare för att styra motorn.
ärrsignal (läget Auto).
2
2
Bild 2.11 Blockdiagram över läge utan återkoppling
I läge med återkoppling gör en intern PID-regulator det möjligt för frekvensomformaren att agera som en självständig
styrenhet och behandla systemreferenser och återkopplingssignaler. Omformaren kan ge status- och larmmeddelanden, och
med era andra programmerbara alternativ, för extern systemövervakning under självständig drift med återkoppling.
Bild 2.12 Blockdiagram över regulator med återkoppling
Ta till exempel ett pumpsystem där pumpens varvtal
regleras så att det statiska trycket i röret hålls konstant (se
Bild 2.12). Frekvensomformaren får en återkopplingssignal
från en givare i systemet. Den jämför denna återkoppling
med ett referensbörvärde och avgör avvikelsen, om en
sådan föreligger, mellan de två signalerna. Därefter justeras
motorvarvtalet för att korrigera felet.
Det önskade börvärdet för statiskt tryck är referenssignalen
till frekvensomformaren. En givare som mäter det faktiska
statiska trycket i röret skickar värdet till frekvensomformaren som en återkopplingssignal. Om
återkopplingssignalen överstiger börvärdesreferensen
rampar frekvensomformaren ned för att minska trycket. På
samma sätt rampar frekvensomformaren upp för att öka
pumptrycket om rörtrycket är lägre än börvärdesreferensen.
Även om standardvärdena för frekvensomformaren vid drift
med återkoppling för det mesta ger nöjaktig prestanda,
går det ofta att optimera systemstyrningen genom att
justera vissa PID-parametrar. Autojustering
typ av anpassning.
Andra programmerbara funktioner är:
Inverterad reglering – motorvarvtalet ökar när en
•
återkopplingssignal är hög.
Startfrekvens – låter snabbt systemet nå
•
driftstatus innan PID-regulatorn tar vid.
Inbyggt
•
återkopplingssignal.
lågpasslter – minskar störningar i
nns för denna
Lokalstyrning (Hand On) och
2.4.3
Fjärrstyrning (Auto On)
Frekvensomformaren kan drivas manuellt via LCP eller
ärrstyras med analoga eller digitala ingångar eller en
seriell buss.
Läge för aktiv referens och konguration
Den aktiva referensen är antingen en lokal referens eller en
extern referens. Den externa referensen är fabriksinställningen.
Kongurera i Hand-läge om du vill använda en
•
den lokala referensen. Aktivera Hand-läget genom
att anpassa parameterinställningarna i parametergrupp 0–4* LCP-knappsats. Mer information
nns i Programmeringshandboken.
Kongurera i läget Auto, som är standardläget,
•
om du vill använda den externa referensen I läget
Auto är det möjligt att styra frekvensomformaren
via de digitala ingångarna och olika
seriegränssnitt (RS485, USB eller ett valbar
fältbuss).
I Bild 2.13 visas kongurationsläget som är
•
resultatet av ett aktivt referensval, antingen en
lokal eller extern referens.
Bara en av referenserna, antingen den externa eller lokala,
är aktiv vid en viss tidpunkt. Båda kan inte vara aktiva
samtidigt. Ställ in tillämpningens styrprincip (dvs. utan
återkoppling eller med återkoppling) i
Parameter 1-00 Kongurationsläge enligt Tabell 2.4.
När den lokala referensen är aktiv anger du styrprincipen i
Parameter 1-05
Ange referensplatsen i parameter 3-13 Referensplats, enligt
Tabell 2.4.
Mer information
Konguration i lokalt läge.
nns i Programmeringshandboken.
[Hand On]
[Auto On]
LCP-knappar
HandLänkat till Hand/AutoLokal
Hand? AvLänkat till Hand/AutoLokal
AutoLänkat till Hand/AutoExtern
Auto ? AvLänkat till Hand/AutoExtern
Alla knapparLokalLokal
Alla knapparExternExtern
Tabell 2.4 Kongurationer för lokal eller extern referens
Referensplats
parameter 3-13 Referenspl
ats
Aktiv referens
2.4.4 Referenshantering
Referenshantering är tillämpbar både i drift utan och med
återkoppling.
Interna och externa referenser
Upp till 8 interna förinställda referenser kan programmeras
i frekvensomformaren. Den aktiva interna förinställda
referensen kan väljas externt via digitala styringångar eller
den seriella kommunikationsbussen.
Externa referenserna kan också matas till omformaren,
vanligen via en analog styringång. Referenskällorna och
bussreferensen adderas för att skapa den totala externa
referensen. Den externa referensen, den förinställda
referensen, börvärdet eller summan av alla tre kan anges
som den aktiva referensen. Denna referens kan skalas.
Den skalade referensen beräknas på följande sätt:
Referens = X + X ×
När X den externa referensen, den förinställda referensen
eller summan av dem, och Y är parameter 3-14 Förinställdrelativ referens i [%].
Om Y, parameter 3-14 Förinställd relativ referens, är inställd
på 0 % påverkar skalningen inte referensen.
Extern referens
En extern referens består av följande (se Bild 2.15).
Förinställda referenser
•
Externa referenser:
•
-
-
-
-
En förinställd relativ referens
•
Ett återkopplingsstyrt börvärde
•
Y
100
Analoga ingångar
Pulsfrekvensingångar
Digital potentiometeringångar
Bussreferenser för seriell kommunikation
Återkopplingshanteringen kan kongureras så att den
fungerar med tillämpningar där avancerad styrning krävs,
t.ex. vid era börvärden och återkopplingar (se Bild 2.16).
Tre typer av styrning är vanliga:
En zon, ett börvärde
Denna styrningstyp är en grundläggande återkopplingskonguration. Börvärde 1 adderas till en annan referens
(om sådan nns) och återkopplingssignalen väljs.
Multizon, ett börvärde
Denna styrningstyp använder två eller tre återkopplingsgivare men endast ett börvärde. Återkopplingen kan
adderas, subtraheras eller genomsnittsberäknas. Dessutom
kan maximi- eller minimivärdet användas. Börvärde 1
används uteslutande i denna konguration.
Multizon, börvärde/återkoppling
Det börvärdes-/återkopplingspar med den största
skillnaden styr frekvensomformarens varvtal. Maximi
försöker hålla alla zoner vid eller under respektive
börvärden, medan minimi försöker hålla alla zoner vid eller
över respektive börvärden.
Exempel
Tillämpning med 2 zoner och 2 börvärden. Börvärdet för
zon 1 är 15 bar och återkopplingen är 5,5 bar. Börvärdet
för zon 2 är 4,4 bar och återkopplingen är 4,6 bar. Om
maximivärdet väljs kommer börvärdet och återkopplingen
för zon 1 att skickas till PID-regulatorn, eftersom det
uppvisar den lägre skillnaden (återkopplingen är högre än
börvärdet, vilket ger en negativ dierens). Om minimivärdet väljs kommer börvärdet och återkopplingen för zon
2 att skickas till PID-regulatorn eftersom det uppvisar den
större skillnaden (återkopplingen är lägre än börvärdet,
vilket ger en positiv dierens).
2
2
Bild 2.16 Blockdiagram över behandlingen av återkopplingssignalen
I vissa tillämpningar är det praktiskt att konvertera
återkopplingssignalen. Ett exempel på detta är när en
trycksignal används för att ge ödesåterkoppling. Eftersom
kvadratroten ur trycket är proportionellt mot ödet ger
kvadratroten ur trycksignalen ett värde som är proportionellt mot ödet, se Bild 2.17.
Bild 2.17 Återkopplingskonvertering
2.5 Automatiserade driftfunktioner
Automatiserade driftfunktioner aktiveras så snart frekvensomformaren är igång. De esta av dem kräver ingen
programmering eller inställning. Om du känner till
funktionerna kan du optimera systemkonstruktionen och
eventuellt undvika att införa överödiga komponenter och
funktioner.
Information om eventuella inställningar som krävs, i
synnerhet motorparametrar, nns i Programmering-shandboken.
Frekvensomformaren har ett antal inbyggda skyddsfunktioner som skyddar enheten och den motor som körs.
Kortslutningsskydd
2.5.1
Motor (fas – fas)
Frekvensomformaren skyddas mot kortslutning på
motorsidan genom strömmätning i de tre motorfaserna
eller i DC-bussen. Vid kortslutning mellan två utfaser
uppstår överström i växelriktaren. Växelriktaren stängs av
så snart kortslutningsströmmen överstiger det tillåtna
värdet (Larm 16 Tripplås).
Nätsida
En frekvensomformare som fungerar korrekt begränsar
strömmen som den drar från försörjningen. Säkringar och/
eller maximalbrytare rekommenderas trots det på försörjningssidan som skydd vid eventuella komponentfel inne i
frekvensomformaren (första felställe). Mer information nns
i kapitel 7.7 Säkringar och maximalbrytare.
OBS!
Säkringar och/eller maximalbrytare på försörjningssidan
är obligatoriskt för uppfyllelse av kraven i IEC 60364 för
CE eller NEC 2009 för UL.
Bromsmotstånd
Frekvensomformaren skyddas från kortslutning i
bromsmotståndet.
Lastdelning
För att skydda DC-bussen mot kortslutning och frekvensomformarna från överbelastning kan du installera DCsäkringar i serie med lastdelningsplintarna för alla anslutna
enheter. Mer information
Överspänningsskydd
2.5.2
Motorgenererad överspänning
Spänningen i mellankretsen ökar när motorn fungerar som
generator. Detta sker vid följande tillfällen:
Belastningen driver motorn (vid konstant
•
utfrekvens från frekvensomformaren), t.ex.
belastningen alstrar energi.
Vid deceleration (nedrampning) när tröghetsmo-
•
mentet är högt, är friktionen låg och
nedramptiden för kort för att energin ska avsättas
som en förlust i frekvensomformaren, motorn och
installationen.
Felaktigt inställd eftersläpningskompensation kan
•
ge upphov till en högre DC-busspänning.
Mot-Emk från PM-motordrift. PM-motorns mot-
•
Emk kan komma att överskrida
frekvensomformarens maximala spänningstolerans
och orsaka skador om den rullas ut på höga
varvtal. För att förhindra detta är värdet för
parameter 4-19 Max. utfrekvens automatiskt
begränsat enligt en intern beräkning baserad på
värdet för parameter 1-40 Mot-EMK vid 1000 RPM,
parameter 1-25 Nominellt motorvarvtal och
parameter 1-39 Motorpoler.
nns i kapitel 2.3.5 Lastdelning.
OBS!
Frekvensomformaren kan utrustas med ett
bromsmotstånd för att undvika rusningsvarvtal i motorn
(t.ex. på grund av för kraftigt roterande delar eller
oreglerat vattenöde).
Överspänningen kan hanteras antingen med en
bromsfunktion (parameter 2-10 Bromsfunktion) eller med
överspänningsstyrning (parameter 2-17 Överspännings-styrning).
Överspänningsstyrning (OVC)
OVC minskar risken att frekvensomformaren trippar på
grund av en överspänning på DC-bussen. Detta uppnås
genom att automatiskt utöka nedramptiden.
Anslut ett bromsmotstånd för avgivning av överskott av
bromsenergi. Anslutning av ett bromsmotstånd förhindrar
överdrivet hög DC-busspänning under bromsning.
En AC-broms kan användas för att få bättre bromsförmåga
utan att bromsmotstånd behöver användas. Denna
funktion styr en övermagnetisering av motorn när den körs
som en generator som skapar extra energi. Denna funktion
kan förbättra OVC. Genom att öka de elektriska förlusterna
i motorn kan OVC-funktionen öka bromsmomentet utan
att överskrida överspänningsgränsen.
OBS!
AC-broms inte är lika eektiv som dynamisk broms med
motstånd.
2.5.3 Detektering av motorfas saknas
Funktionen motorfas saknas (parameter 4-58 Motorfas-funktion saknas) är aktiverad som standard för att undvika
motorskador om en motorfas saknas. Fabriksinställningen
är 1 000 ms, men kan justeras för en snabbare detektering.
Varvtalsgräns
Ange de nedre och övre gränserna för intervallet för driftsvarvtal med någon av följande parametrar:
parameter 4-11 Motorvarvtal, nedre gräns [rpm]
•
parameter 4-12 Motorvarvtal, nedre gräns [Hz] och
•
parameter 4-13 Motorvarvtal, övre gräns [rpm]
parameter 4-14 Motor Speed High Limit [Hz]
•
Till exemplet kan intervallet för driftsvarvtal anges till
mellan 30 och 50/60 Hz.
parameter 4-19 Max. utfrekvens begränsar det maximala
utvarvtalet som frekvensomformaren kan ge.
ETR
ETR är en elektronisk funktion som simulerar ett
bimetallrelä baserat på interna mätningar. Kurvan visas
iBild 2.18.
Spänningsgräns
Frekvensomformaren kopplas från så att transistorerna och
DC-busskondensatorerna skyddas när en viss hårdkodad
spänningsnivå överskrids.
Överhettning
Frekvensomformaren har inbyggda temperaturgivare och
reagerar direkt vid kritiska värden via hårdkodade gränser.
Automatisk nedstämpling
2.5.7
2
2
Detektering av nätfasobalans
2.5.4
Om frekvensomformaren körs med ett allvarligt fasbortfall
förkortas motorns livslängd. Förhållanden anses som
allvarliga om motorn kontinuerligt körs nära nominell
belastning. Fabriksinställningen trippar frekvensomformaren vid fasbortfall (parameter 14-12 Funktion vidnätfel).
In- och urkoppling på utgången
2.5.5
Det är tillåtet att lägga till en brytare på utgången mellan
motorn och frekvensomformaren. Felmeddelanden kan
visas. Fånga in en roterande motor genom att aktivera
ygande start.
Överbelastningsskydd
2.5.6
Momentgräns
Med momentgränsfunktionen skyddas motorn från överbelastning oberoende av varvtal. Momentgränsen styrs i
parameter 4-16 Momentgräns, motordrift eller
parameter 4-17 Momentgräns, generatordrift och den tid det
tar innan momentgränsvarningen trippar styrs i
parameter 14-25 Trippfördr. vid mom.gräns.
Strömgräns
Strömgränsen styrs i parameter 4-18 Strömbegränsning.
Frekvensomformaren kontrollerar löpande om det
föreligger kritiska nivåer:
Hög temperatur på styrkort eller kylplatta
•
Hög motorbelastning
•
Hög DC-busspänning
•
Lågt motorvarvtal
•
Som svar på en kritisk nivå justerar frekvensomformaren
switchfrekvensen. Vid kritiskt höga interna temperaturer
och lågt motorvarvtal kan frekvensomformare också tvinga
PWM-mönstret till SFAVM.
OBS!
Den automatiska nedstämplingen ser annorlunda ut när
parameter parameter 14-55 Utgångslter är inställd på [2]Fast Sinuslter.
2.5.8 Automatisk energioptimering
Automatisk energioptimering (AEO) styr frekvensomformaren att kontinuerligt övervaka belastningen på
motorn och justera utspänningen för att maximera
verkningsgraden. Under lätt belastning minskas
spänningen och motorströmmen minimeras. Det ger
motorn högre verkningsgrad, minskad uppvärmning och
tystare drift. Det nns inget behov för att välja en V/Hz-
kurva eftersom frekvensomformaren automatiskt justerar
motorspänningen.
2.5.9 Automatisk switchfrekvensmodulering
Frekvensomformaren genererar korta elektriska pulser som
bildar ett växelströmsvågmönster. Switchfrekvensen är
hastigheten på dessa pulser. En låg switchfrekvens
(långsam pulshastighet) orsakar hörbart ljud i motorn,
vilket gör att en högre switchfrekvens är att föredra. En
hög switchfrekvens genererar dock värme i frekvensomformaren, vilket kan begränsa strömtillgången för motorn.
Automatisk switchfrekvensmodulering reglerar dessa förhållanden automatiskt och ger den högsta switchfrekvensen
utan att frekvensomformaren överhettas. Genom att ge en
reglerad hög switchfrekvens dämpas motorljudet vid
långsamma varvtal, som när det är viktigt att kunna reglera
hörbart ljud, och ger full uteekt till motorn när det krävs.
2.5.10
Automatisk nedstämpling för hög
switchfrekvens
Frekvensomformaren är utformad för kontinuerlig drift med
full belastning vid switchfrekvenser mellan 3,0 och 4,5 kHz
(frekvensområdet beror på eektstorlek). En switchfrekvensen som överstiger högsta tillåtna värde genererar
värmeökning i frekvensomformaren och kräver
nedstämpling av utströmmen.
En av frekvensomformarens automatiska funktioner är
belastningsberoende reglering av switchfrekvensen. Denna
funktion gör att motorn kan dra nytta av den högsta
switchfrekvens som belastningen tillåter.
2.5.11
Automatisk nedstämpling för
överhettning
Automatisk nedstämpling för överhettning arbetar för att
förhindra att frekvensomformaren trippar vid höga
temperaturer. Interna temperaturgivare skyddar kraftkomponenterna från överhettning genom att mäta
förhållanden. Omformaren kan automatiskt minska sin
switchfrekvens för att behålla sin drifttemperatur inom
säkerhetsgränserna. Efter att switchfrekvens har reducerats
kan omformaren även reducera utfrekvensen och
utströmmen med upp till 30 % för att undvika en tripp
orsakad av överhettning.
(acceleration eller deceleration) efter den tillgängliga
strömmen.
2.5.13 Strömgränskrets
Om en belastning överstiger strömkapacitet vid normal
drift av frekvensomformaren (från en underdimensionerad
omvandlare eller motor), reducerar strömgränsen utfrekvensen för att rampa ned motorn och minska
belastningen. En justerbar timer är tillgänglig för att
begränsa driften i detta tillstånd till 60 s eller mindre. Den
fabriksinställda gränsen är 110 % av den nominella
motorströmmen, vilket minimerar överströmspåfrestningar.
2.5.14
Frekvensomformaren tål nätuktuationer som t.ex.:
Frekvensomformaren kompenserar automatiskt för ingångsspänningar med en avvikelse på ±10 % från nominell
spänning för att ge full nominell motorspänning och
moment. Om automatisk omstart har valts, startar frekvensomformaren automatiskt efter en tripp. Med ygande
start synkroniseras frekvensomformaren till motorns
rotation före start.
2.5.15
Frekvensomformaren ger rätt mängd ström till motorn för
att överbrygga belastningströgheten och få motorn upp till
rätt varvtal. Detta förhindrar att en motor som är stationär
eller som har långsam vridning utsätts för full nätspänning,
vilket genererar hög spänning och värme. Denna inbyggda
mjukstartsfunktion minskar termisk belastning och
mekaniska påfrestningar. Den ökar även motorns livslängd
och ger tystare driftsystem.
2.5.16
Högfrekventa motorresonansstörningar kan elimineras med
hjälp av resonansdämpning. Automatisk eller manuellt vald
frekvensdämpning är möjligt.
Prestanda vid eektuktuationer
Transienter
•
Tillfälliga avbrott
•
Kortare spänningsfall
•
Spänningstoppar
•
Mjukstart av motorn
Resonansdämpning
2.5.12
Om en motor försöker accelerera en belastning för snabbt
för den tillgängliga strömmen, kan det leda till att frekvensomformaren trippar. Detsamma gäller för en för snabb
deceleration. Automatisk ramp skyddar mot sådana
situationer genom att anpassa motorns ramphastighet
De interna kyläktarna temperaturregleras av givare i
frekvensomformaren. Kyläkten körs vanligen inte vid låg
belastning, i energisparläge eller i standbyläge. Det minskar
bullret, ökar verkningsgraden och ökar äktens livslängd.
Temperaturstyrda äktar
Loading...
+ 168 hidden pages
You need points to download manuals.
1 point = 1 manual.
You can buy points or you can get point for every manual you upload.