Denna Design Guide är avsedd för projekt- och systemingenjörer, konstruktionsbyggare samt tillämpnings- och
produktspecialister. Den tekniska informationen ges för att
förstå frekvensomriktarens kapacitet för integrering i
motorstyrnings- och övervakningssystem. Även detaljer om
drift, kravspecikationer och systemrekommendationer
nns med. Information om frekvensomriktarens egenskaper
för ingångseekt, utgång för motorstyrning och
omgivande driftförhållande tillhandahålls.
Följande
Det nns även designinformation tillgänglig, som:
Genom att läsa den detaljerade produktinformation i
utformningsstadiet är det möjligt att utveckla ett väl
uttänkt system med optimal funktionalitet och
verkningsgrad.
VLT® är ett registrerat varumärke.
1.2
Den här handboken granskas och uppdateras regelbundet.
Alla förslag på förbättringar är välkomna.
nnas också beskrivet:
Säkerhetsfunktioner.
•
Felstatusövervakning.
•
Driftstatusrapportering.
•
Seriell kommunikationkapacitet.
•
Programmerbara alternativ och funktioner.
•
Platskrav.
•
Kablar.
•
Säkringar.
•
Styrkablar.
•
Enhetsstorlekar och vikt.
•
Övrig kritisk information nödvändigt för att
•
planera systemintegration.
Dokument- och programversion
Från och med programvaruversion 4.0x (produktionsvecka
33, 2017 och senare) är kylplattans kyläktsfunktion med
variabel hastighet implementerad i frekvensomriktare för
eektstorlekarna 22 kW (30 hk) 400 V IP20 och under, samt
för 18,5 kW (25 hk) 400 V IP54 och under. Funktionen
kräver programvaru- och maskinvaruuppdateringar och
inför begränsningar vad gäller bakåtkompatibilitet för
kapslingsstorlekarna H1–H5 och I2–I4. Se Tabell 1.2
angående begränsningarna.
Gammalt styrkort
Programvaru-
kompatibilitet
Gammal
programvara
(OSS-lversion 3.xx
och tidigare)
Ny programvara
(OSS-lversion 4.xx
och senare)
Maskinvaru-
kompatibilitet
Gammalt eektkort
(produktionsvecka
33, 2017 eller
tidigare)
Nytt eektkort
(produktionsvecka
34, 2017 eller
senare)
Tabell 1.2 Programvaru- och maskinvarukompatibilitet
Indikerar en potentiellt farlig situation som kan leda till
dödsfall eller allvarliga personskador.
FÖRSIKTIGT
Indikerar en potentiellt farlig situation som kan leda till
mindre eller måttliga personskador. Symbolen kan även
användas för att uppmärksamma farligt handhavande.
OBS!
Indikerar viktig information, inklusive situationer som
kan leda till skador på utrustning eller egendom.
PCBYtbehandlat kretskort
PELVProtective Extra Low Voltage
RegenRegenerativa plintar
Grader Celsius
Grader Fahrenheit
Nominell motorfrekvens
Nominell växelriktarutström
Strömbegränsning
Nominell motorström
Den maximala utströmmen
Den nominella utströmmen från frekvensomriktaren
Synkront motorvarvtal
Nominell motoreekt
varv/minutVarv per minut
sSekund
T
LIM
U
M,N
VVolt
Tabell 1.3 Förkortningar
Momentgräns
Nominell motorspänning
1.5 Ytterligare dokumentation
Snabbinstallationsguiden för VLT® HVAC Basic
•
DriveFC 101 innehåller grundläggande
information om dimensioner, installation och
programmering.
Programmeringshandboken för VLT® HVAC Basic
•
DriveFC 101 innehåller information om programmering och fullständiga parameterbeskrivningar.
Programvaran DanfossVLT® Energy Box. Välj PC
•
Software Download (Hämta programvara) på
www.danfoss.com/en/service-and-support/
downloads/dds/vlt-energy-box/.
VLT® Energy Box Software kan användas för att
jämföra energiförbrukningen för
-pumpar som drivs av Danfoss frekvensomriktare
med alternativa ödesregleringsmetoder. Med det
här verktyget får du total kontroll över kostnader,
energiåtgång och återbetalning när du använder
frekvensomriktare från Danfoss på HVAC-äktar,
pumpar och kyltorn.
Danfoss tekniska dokumentation nns tillgänglig i
elektronisk form på CD-skivan som medföljer produkten,
eller i tryckt form på ditt lokala Danfoss-försäljningskontor.
MCT 10 Set-up Software-support
Hämta programvaran från www.danfoss.com/en/service-andsupport/downloads/dds/vlt-motion-control-tool-mct-10/.
Under installationsprocessen av programmet anger du
koden 81463800 för att aktivera funktionaliteten för FC
101. Det behövs ingen licensnyckel för att använda FC 101funktionalitet.
Den senaste programvaran innehåller inte alltid de senaste
uppdateringarna för frekvensomriktaren. Kontakta din
lokala återförsäljare för de senaste uppdateringarna för
frekvensomriktaren (*.upd-ler), eller hämta uppdateringarna från www.danfoss.com/en/service-and-support/downloads/dds/vlt-motion-control-tool-mct-10/#Overview.
Den anslutna motorn kan startas och stoppas med LCP och
de digitala insignalerna. Funktionerna är uppdelade i två
grupper och beskrivs i Tabell 1.4. Funktionerna i grupp 1
har högre prioritet än de i grupp 2.
Återställning, utrullningsstopp, återställning och
Grupp 1
Grupp 2
Tabell 1.4 Styrkommandon
Motor
f
JOG
Motorfrekvensen när jogg-funktionen är aktiverad (via
digitala plintar).
f
M
Motorfrekvensen.
f
MAX
Den maximala motorfrekvensen.
f
MIN
Den minimala motorfrekvensen.
f
M,N
Den nominella motorfrekvensen (märkskyltsdata).
I
M
Motorströmmen.
I
M,N
Den nominella motorströmmen (märkskyltsdata).
n
M,N
Nominellt motorvarvtal (märkskyltsdata).
P
M,N
Den nominella motoreekten (märkskyltsdata).
utrullningsstopp, snabbstopp, DC-broms, stopp
och [O].
Start, pulsstart, reversering, startreversering, jogg
och frys utfrekvens.
Bild 1.1 Startmoment
η
VLT
Frekvensomriktarens verkningsgrad denieras som förhållandet mellan utgående och ingående eekt.
Inaktivera start-kommando
Ett stoppkommando som tillhör grupp 1 av styrkommandon. Se Tabell 1.4.
Stoppkommando
Se Tabell 1.4.
Analog referens
En signal som skickas till de analoga ingångarna 53 eller
54. Det kan vara spänning eller ström.
Inström: 0–20 mA eller 4–20 mA
•
Spänningsingång: 0–10 V DC
•
Bussreferens
En signal överförd till seriell kommunikationsport (FCporten).
förinställd referens
En förinställd referens som har ett värde mellan -100 %
och +100 % av referensområdet. Val mellan 8 förinställda
referenser via de digitala plintarna.
Ref
MAX
Avgör sambandet mellan referensingången på 100 %
fullskalsvärde (normalt 10 V, 20 mA) och resulterande
U
M
Den momentana motorspänningen.
U
M,N
Den nominella motorspänningen (märkskyltsdata).
referens. Maximireferensvärdet som angetts i
parameter 3-03 Maximireferens.
Ref
MIN
Avgör sambandet mellan referensingången vid 0 % värde
(normalt 0 V, 0 mA, 4 mA) och resulterande referens.
Minimalt referensvärde anges i parameter 3-02 Minimire-ferens.
De analoga ingångarna används för att styra olika
funktioner i frekvensomriktaren.
Det nns 2 typer av analoga ingångar:
Inström: 0–20 mA eller 4–20 mA
•
Spänningsingång: 0–10 V DC
•
Analoga utgångar
De analoga utgångarna kan leverera en signal på 0-20 mA,
4-20 mA eller en digital signal.
Automatisk motoranpassning, AMA
AMA-algoritmen beräknar de elektriska parametrarna för
den anslutna motorn när motorn är stoppad och
kompenserar för motståndet baserat på motorkabelns
längd.
Digitala ingångar
De digitala ingångarna kan användas för att styra olika
funktioner i frekvensomriktaren.
Digitala utgångar
Frekvensomriktaren har två halvledarutgångar som kan ge
en signal på 24 V DC (max. 40 mA).
Reläutgångar
Frekvensomriktaren har 2 programmerbara reläutgångar.
ETR
Elektronisk-termiskt relä är en beräkning av termisk
belastning baserad på aktuell belastning och tid. Dess syfte
är att göra en uppskattning av motortemperaturen.
Initiering
Om initiering utförs (parameter 14-22 Driftläge) återställs
frekvensomriktarens programmerbara parametrar till fabriksinställningarna.
Parameter 14-22 Driftläge initierar inte kommunikationsparametrar, fellogg eller re mode-logg.
Intermittent driftcykel
En intermittent driftcykel avser en serie driftcykler. Varje
cykel består av en period med belastning och en period
utan belastning. Driften kan vara endera periodisk eller
icke-periodisk.
LCP
Den lokala manöverpanelen (LCP) utgör ett komplett
gränssnitt för manövrering och programmering av frekvensomriktaren. Knappsatsen är borttagningsbar på IP20enheter och fasta på IP54-enheter. Den kan monteras upp
till 3 meter (9,8 ft) från frekvensomriktaren, t.ex. i en
frontpanel med hjälp av monteringssatsen (tillval).
Lsb
Den minst betydelsefulla biten.
MCM
Står för Mille Circular Mil, en amerikansk måttenhet för
ledararea. 1 MCM = 0,5067 mm2.
Msb
Den mest betydelsefulla biten.
Online-/oineparametrar
Ändringar till onlineparametrar aktiveras omedelbart efter
det att datavärdet ändrats. Tryck på [OK] för att aktivera
oineparametrar.
PI-regulator
PI-regulatorn upprätthåller önskat varvtal, tryck, temperatur
osv. genom att justera utfrekvensen så att den matchar
den varierande belastningen.
RCD
Jordfelsbrytare.
Meny
Parameterinställningarna kan sparas i två menyer. Växla
mellan de två parametermenyerna och redigera en meny
medan en annan är aktiv.
Eftersläpningskompensation
Frekvensomriktaren kompenserar eftersläpningen med ett
frekvenstillskott som följer den uppmätta motorbelastningen vilket håller motorvarvtalet närmast konstant.
Smart Logic Control (SLC)
SLC är en serie användardenierade åtgärder som utförs
när tillhörande användardenierade händelser utvärderas
som sanna av SLC.
Termistor
Ett temperaturberoende motstånd som placeras där
temperaturen ska övervakas (frekvensomriktare eller
motor).
Tripp
Ett tillstånd som uppstår vid felsituationer, till exempel när
frekvensomriktaren utsätts för överhettning eller när
frekvensomriktaren skyddar motorn, processen eller
mekanismen. Omstart förhindras tills orsaken till felet har
försvunnit och trippläget annulleras genom återställning
eller genom att den programmeras för automatisk
återställning. Trippfunktionen får inte användas för personsäkerhet.
Tripplås
Ett läge som uppstår vid felsituationer när frekvensomriktaren skyddar sig själv, och som kräver fysiska ingrepp,
exempelvis om frekvensomriktaren utsatts för kortslutning
vid utgången. En låst tripp kan bara annulleras genom att
slå av huvudströmmen, eliminera felorsaken och ansluta
frekvensomriktare på nytt. Omstart förhindras tills
trippläget annulleras genom återställning eller genom att
den programmeras för automatisk återställning. Använd
inte fastlåst tripp för personlig säkerhet.
VT-kurva
Variabel momentkurva används för pumpar och äktar.
Jämfört med standardstyrning, som bygger på spännings-/
Försäkran om överensstämmelse nns tillgänglig på
begäran.
frekvensförhållande, ger Voltage Vector Control (VVC+)
bättre dynamik och stabilitet både vid ändringar i varvtals-
1.8.1.1 Lågspänningsdirektivet
referens och i relation till belastningsmomentet.
1.7 Eektfaktor
Eektfaktorn
belastar nätförsörjningen. Eekfaktorn är förhållandet
mellan I1 och I
total RMS -spänning inklusive övertonsströmmar. Ju lägre
eektfaktor, desto högre I
indikerar i vilken grad frekvensomriktare
, där I1 är grundsspänning, och I
RMS
vid samma kW-eekt.
RMS
RMS
är
Lågspänningsdirektivet omfattar all elektrisk utrustning
avsedd för 50–1000 V AC och 75–1600 V DC.
Målet med direktivet är att säkerställa personlig säkerhet
och att undvika skador på egendom vid drift av elektrisk
utrustning som installeras och underhålls korrekt, och som
används som avsetts.
1.8.1.2 EMC-direktivet
Effektfaktor =
Eektfaktorn för 3-fasnät:
Effekt faktor =
= I
2
1
I
RMS
En hög eektfaktor innebär att övertonsströmmarna är
låga.
Frekvensomriktarnas inbyggda likströmsspolar ger en hög
eektfaktor vilket minimerar belastningen på nätet.
Överensstämmelse med föreskrifter
1.8
Frekvensomriktare är konstruerade i överensstämmelse
med de direktiv som beskrivs i detta avsnitt.
3 × U × I1× cosϕ
I1 × cosϕ1
I
2
+ I
5
2
7
+ I
3 × U × I
=
RMS
+ . . + I
RMS
I
1
eftersomcosϕ1 = 1
I
RMS
2
n
Syftet med EMC-direktivet (elektromagnetisk kompatibilitet)
är att reducera elektromagnetisk störning och förbättra
immuniteten hos elektrisk utrustning och installationer. Det
grundläggande skyddskravet i EMC-direktivet 2014/30/EG
anger att enheter som genererar elektromagnetiska
störningar (EMI), eller vars drift kan påverkas av EMI, måste
vara konstruerade för att begränsa generering av elektromagnetiska störningar och ska ha en lämplig
immunitetsklass för EMI när de installeras korrekt,
underhålls och används som avsett.
Elektrisk utrustning som används fristående eller som en
del av ett system måste vara CE-märkta. System måste inte
vara CE-märkta, men måste uppfylla EMC-direktivets
grundläggande skyddskrav.
1.8.1 CE-märkning
CE-märket (Conformité Européenne) anger att produkttillverkaren följer alla gällande EU-direktiv. De EU-direktiv som
gäller för utformning och tillverkning av frekvensomriktare
nns i Tabell 1.5.
OBS!
CE-märkningen avser inte produktens kvalitet.
Märkningen ger inte heller någon information om
produktens tekniska specikationer.
OBS!
Frekvensomriktare som har en inbyggd säkerhetsfunktion måste uppfylla kraven i maskindirektivet.
Tabell 1.5 EU-direktiv som gäller frekvensomriktare
1.8.1.3 ErP-direktivet
ErP-direktivet är det europeiska ekodesigndirektivet för
energirelaterade produkter. Direktivet anger
ekodesignkraven för energirelaterade produkter, inklusive
frekvensomriktare. Direktivets mål är att öka energieekti-viteten och miljöskyddet och samtidigt öka säkerheten
kring strömförsörjning. Miljöpåverkan av energirelaterade
produkter inkluderar energiförbrukningen under hela
produktens livscykel.
1.8.2 Uppfyller UL
UL-listad
Bild 1.2 UL
OBS!
IP54-enheter är inte UL-certierade.
Frekvensomriktaren uppfyller kraven i UL 508C. Mer
information nns i avsnittet Termiskt motorskydd i DesignGuide för den specika produkten.
RCM-märkningen indikerar överensstämmelse med
gällande tekniska standarder för elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). En RCM-märkning krävs för elektriska och
elektroniska enheter på marknaden i Australien och på Nya
Zeeland. RCM-märkningens regelverk berör ledningsburen
och luftburen emission. För frekvensomriktare gäller
emissionsgränserna som anges i SS-EN/IEC 61800-3. En
försäkran om överensstämmelse kan tillhandahållas på
begäran.
1.8.4 EAC
Bild 1.4 EAC-märkning
11
Märkningen EurAsian Conformity (EAC) indikerar att
produkten uppfyller alla krav och tekniska föreskrifter som
gäller för produkten enligt den eurasiska tullunionen, som
utgörs av medlemsstaterna i den eurasiska ekonomiska
unionen.
EAC-logotypen måste nnas både på produktens och
förpackningens etikett. Alla produkter som används inom
EAC-området måste köpas från Danfoss inom EAC-området.
1.8.5 UkrSEPRO
Bild 1.5 UkrSEPRO
UKrSEPRO-certikatet säkerställer kvalitet och säkerhet
båda på produkter och tjänster samt tillverkningsstabilitet
enligt ukrainska standarder. UkrSepro-certikatet krävs för
tullklarering för alla produkter som importeras till och
exporteras från Ukraina.
Korrekt och säker transport, lagring, installation, drift och
underhåll krävs för problemfri och säker drift av frekvensomriktaren. Endast behörig personal får installera och
använda denna utrustning.
Behörig personal
med behörighet att installera, driftsätta och underhålla
utrustning, system och kretsar i enlighet med gällande
lagar och bestämmelser. Personalen måste dessutom vara
införstådd med de instruktioner och säkerhetsåtgärder som
beskrivs i den här handboken.
denieras som utbildade medarbetare
2.2 Säkerhetsåtgärder
VARNING
HÖG SPÄNNING
Frekvensomriktare innehåller hög spänning när de är
anslutna till växelströmsnätet, likströmsförsörjning eller
lastdelning. Om installation, driftsättning och underhåll
inte utförs av behörig personal kan det leda till dödsfall
eller allvarliga personskador.
Endast behörig personal får utföra installation,
•
driftsättning och underhåll.
Innan underhålls- eller reparationsarbete utförs
•
ska ett lämpligt verktyg för att mäta spänning
användas för att säkerställa att ingen spänning
föreligger i frekvensomriktaren.
VARNING
OAVSIKTLIG START
När frekvensomriktaren är ansluten till växelströmsnät,
DC-försörjning eller lastdelning kan motorn starta när
som helst. Oavsiktlig start vid programmering, underhåll
eller reparationsarbete kan leda till dödsfall, allvarliga
personskador eller materiella skador. Motorn kan starta
med hjälp av en extern brytare, ett seriellt fältbusskommando, en ingångsreferenssignal från LCP:n eller
LOP, via ärrstyrning med MCT 10 Set-up Software eller
efter ett uppklarat feltillstånd.
Så här förhindrar du oavsiktlig motorstart:
Tryck på [O/Reset] på LCP:n innan du
•
programmerar parametrar.
Koppla bort frekvensomriktaren från nätet.
•
Frekvensomriktaren, motorn och all annan
•
elektrisk utrustning måste vara driftklara när
frekvensomriktaren ansluts till växelströmsnät,
DC-försörjning eller lastdelning.
VARNING
URLADDNINGSTID
Frekvensomriktaren har DC-busskondensatorer som kan
behålla sin spänning även när nätspänningen kopplats
från. Hög spänning kan nnas kvar även om varningslamporna är släckta. Om du inte väntar den angivna
tiden efter att strömmen bryts innan underhålls- eller
reparationsarbete utförs, kan det leda till dödsfall eller
allvarliga personskador.
Stanna motorn.
•
Koppla från växelströmsnät och externa DC-
•
bussförsörjningar, inklusive reservbatterier, UPS
och DC-bussanslutningar till andra frekvensomriktare.
Koppla från eller lås PM-motorn.
•
Vänta tills kondensatorerna laddats ur.
•
Information om väntetider nns i Tabell 2.1
Innan underhålls- eller reparationsarbete utförs
•
ska ett lämpligt verktyg för att mäta spänning
användas för att säkerställa att kondensatorerna
är helt urladdade.
Spänning [V] Eektområde [kW (hk)]Minsta väntetid
(minuter)
3 x 2000,25–3,7 (0,33–5)4
3 x 2005,5–11 (7–15)15
3 x 4000,37–7,5 (0,5–10)4
3 x 40011–90 (15–125)15
3 x 6002,2–7,5 (3–10)4
3 x 60011–90 (15–125)15
Tabell 2.1 Urladdningstid
VARNING
VARNING FÖR LÄCKSTRÖM
Läckström överstiger 3,5 mA. Om frekvensomriktaren
inte jordas korrekt kan det leda till dödsfall eller
allvarliga personskador.
3.1.1 Varför använda frekvensomriktare för
varvtalsreglering av äktar och
pumpar?
Frekvensomriktaren utnyttjar det faktum att centrifugal-
äktar och -pumpar följer proportionalitetskurvorna för
centrifugaläktar och -pumpar. Mer information nns i
kapitel 3.1.3 Exempel på minskad energiåtgång.
3.1.2 Den största fördelen – minskad
energiförbrukning
Energibesparingen är den mest självklara fördelen med att
använda sig av frekvensomriktare för varvtalsreglering av
äktar och pumpar.
I jämförelse med andra tillgängliga tekniker och system för
varvtalsreglering av äktar och pumpar är metoden med
frekvensomriktare den optimala ur energisynpunkt.
Bild 3.1 Fläktkurvorna (A, B och C) för reducerade
äktvolymer.
Bild 3.2 Energibesparingar med frekvensomriktarlösning
När en frekvensomriktare används för att minska äktkapaciteten till 60 % kan energibesparingar på mer än 50 %
uppnås i vanliga tillämpningar.
3.1.3 Exempel på minskad energiåtgång
Flödet kan ändras genom reglering av varv per minut, som
visas i Bild 3.3. Genom att reducera varvtalet med endast
20 % av det nominella varvtalet reduceras även ödet med
20 %. Detta visar att ödet är linjärt i förhållande till
varvtalet. Den elektriska energiförbrukningen minskar
däremot med 50 %.
Om vi t.ex. tänker oss en anläggning där 100 % öde
behövs endast några få dagar om året och där det räcker
med mindre än 80 % öde under resten av året, kan man
uppnå en minskning av energiåtgången på mer än 50 %.
Bild 3.3 beskriver påverkan av öde, tryck och eektför-
brukningen på antal varv/minut.
Bild 3.3 Proportionalitetskurvor
3.1.4 Jämförelse av energibesparingar
Danfoss frekvensomriktarlösningen ger stora besparingar
jämfört med traditionella energibesparningslösningar som
urladdningsspjäll och inloppsledskenor (IGV). Detta beror
på att frekvensomriktaren kan styra äkthastigheten enligt
systemets termiska belastning och att frekvensomriktaren
har en inbyggd funktion som tillåter att frekvensomriktaren
kan fungera som ett BMS (Building Management System).
Bild 3.3 illustrerar de typiska energibesparingar som kan
uppnås med hjälp av tre välkända lösningar när
äktvolymen reduceras till exempelvis 60 %.
Diagrammet visar att besparingar på 50 % kan uppnås i
vanliga tillämpningar.
Urladdningsspjäll reducerar eektförbrukningen. Inloppsledskenor ger en reducering på 40 % men är dyra att
installera. Danfoss-frekvensomriktarlösning minskar energiförbrukningen med mer än 50 % och är lätt att installera.
Det minskar även bullret, den mekaniska stressen och
slitaget, och ökar tillämpnings livslängd.
3.1.5 Exempel med varierande öde under
1 år
Exemplet är beräknat på pumpegenskaper hämtade från
ett pumpdatablad.
Resultatet visar energibesparingar på mer än 50 % vid den
antagna ödesfördelningen över ett år. Återbetalningstiden
för investeringen beror på priset per kWh och på
inköpspriset för frekvensomriktaren. I detta exempel är den
kortare än ett år jämfört med strypreglering och drift med
fast varvtal.
Med frekvensomriktare fås en bättre reglering av öde eller
tryck i en anläggning.
En frekvensomriktare kan ändra äktens eller pumpens
varvtal, vilket ger en steglös reglering av öde och tryck.
Dessutom kan du med frekvensomriktaren snabbt anpassa
äktens eller pumpens varvtal till förändrade ödes- eller
tryckbehov i systemet.
Enkel styrning av processer (öde, nivå eller tryck) med
hjälp av den inbyggda PID-styrningen.
3.1.7 Stjärn-/deltastart eller mjukstartare
krävs inte
För start av relativt stora motorer är det i många länder
nödvändigt att använda utrustning som begränsar
startströmmen. I traditionella system används normalt
stjärn-/deltastartare eller mjukstartare. Denna typ av
motorstartare behövs inte när frekvensomriktare används.
Som Bild 3.8 visar förbrukar frekvensomriktaren inte högre
ström än den nominella strömmen.
3.1.8 Att använda en frekvensomriktare
sparar pengar
Exemplet i kapitel 3.1.9 Utan frekvensomriktare visar att
frekvensomriktaren ersätter annan utrustning. Det går att
beräkna installationskostnaden för de två olika anläggningarna. I exemplet kan de båda anläggningarna
upprättas till ungefär samma kostnad.
Använd VLT® Energy Box-programvaran som presenterades
i kapitel 1.5 Ytterligare dokumentation för att beräkna
besparingar som uppnås genom att använda en frekvensomriktare.
33
1
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
2 Y/D-startare
3 Mjukstartare
4 Direktstart vid nätspänning
I följande avsnitt hittar du vanliga exempel på HVAC-tillämpningar.
3.1.12 Variabel luftvolym
33
System med variabel luftvolym eller VAV används för att styra både ventilationen och temperaturen för att uppfylla kraven
för en byggnad. Centrala VAV-system anses vara mest energieektivt för luftkonditionering av en byggnad. System med
variabel luftvolym (VAV, Variable Air Volume) används för att styra såväl ventilation som temperatur i en byggnad.
För luftkonditionering av en byggnad anses centralventilation vara mer energieektivt än ett distribuerat system, eftersom
mycket högre verkningsgrad kan uppnås då man använder ett fåtal stora äktar och kylare i stället för ett stort antal mindre
enheter fördelade över byggnaden. Besparingarna märks också i form av minskade underhållsbehov.
3.1.13 Lösning med VLT
Strypänsar och spjäll arbetar för att hålla ett konstant tryck i lufttrummorna. När en VLT-frekvensomriktare används blir
anläggningen både enklare och mer energisnål. I stället för att reglera trycket genom strypning eller genom sänkning av
äktverkningsgraden, anpassar VLT-frekvensomriktaren äktens varvtal till systemets tryck- och ödesbehov.
Centrifugalenheter, som t.ex. äktar, lyder under anitetslagarna. Det innebär att när en äkts varvtal sänks, minskar både
tryck och öde. Därmed minskar även deras eektförbrukning avsevärt.
PI-regulatorn i VLT® HVAC Basic DriveFC 101 kan användas för att eliminera behovet av ytterligare regulatorer.
System med CAV, eller konstant öde, är centralventilationssystem som vanligen används för att tillgodose minimibehovet
av tempererad friskluft i större lokaler, hallar med mera. Konstantvolymsystem är föregångare till system med variabel
luftvolym och därför träar man ibland också på dem i äldre oentliga byggnader med erzonsventilation. I de här
systemen förvärms friskluften i luftbehandlingsenheter (AHU, Air Handling Units) försedda med värmeslinga. Luftbehandlingsenheter används också i luftkonditioneringssystem och är då också försedda med kylslinga. Fläktspolenheter används
ofta för att få uppvärmning och kylning i de olika zonerna att fungera bättre.
3.1.15 Lösning med VLT
Med VLT-frekvensomriktare kan betydande energibesparingar uppnås utan att kontrollen över klimatet i byggnaden
påverkas nämnvärt. En temperaturgivare eller en CO2 -givare kan användas för att ge återkopplingssignal till frekvensomriktarna. Oavsett om det är inomhustemperaturen, luftkvaliteten eller båda delarna som ska upprätthållas, kan regleringen av
ett konstantvolymsystem baseras på de verkliga förhållandena i byggnaden. När antalet personer som uppehåller sig i den
klimatreglerade zonen minskar, sjunker behovet av friskluft. CO2-givaren registrerar lägre nivåer och minskar äktarnas
hastighet. Frånluftäkten regleras mot ett statiskt tryckbörvärde eller mot en förinställd skillnad mellan till- och frånluft-
öden.
I temperaturreglerade byggnader och särskilt i luftkonditionerade byggnader, varierar kylbehovet med utomhustemperatur
och antal personer som uppehåller sig i den reglerade zonen. När temperaturen sjunker under börvärdet kan tilluftäkten
minska sitt varvtal. Frånluftäktens varvtal regleras mot ett statiskt tryckbörvärde. Genom minskning av luftödet minskas
behovet av energi för uppvärmning eller kylning, vilket ytterligare sänker driftkostnaderna.
Flera av funktionerna i Danfoss HVAC särskilt anpassade frekvensomriktare kan utnyttjas för att ge ett bentligt CAV-system
bättre prestanda. Ett problem som kan uppstå vid reglering av ventilationssystem är dålig luftkvalitet. Därför medger
systemet programmering av en minimifrekvens som aldrig får underskridas oavsett värdet på återkopplings- eller referenssignalen. Frekvensomriktaren har dessutom en PI-regulator. Detta möjliggör övervakning av både temperatur och luftkvalitet.
Även om temperaturvillkoret är uppfyllt levererar frekvensomriktaren friskluft tills luftkvalitetsgivaren signalerar OK.
Regulatorn kan övervaka och jämföra två återkopplingssignaler och utifrån dessa styra frånluftäkten, genom att dessutom
upprätthålla en bestämd skillnad mellan öden i till- och frånluftkanalen.
Kyltornsäktar används för att kyla kondensorkylvattnet i vattenkylda system. Vattenkylda system är det eektivaste sättet
att få fram kylt vatten. Sådana system är upp till 20 % eektivare än luftkylda system. Beroende på klimatet, är kyltorn ofta
det mest energieektiva sättet att kyla kondensatorvattnet från kylaren.
De kyler kondensatorvattnet med hjälp av förångning.
33
Kyltornet är försett med en ytförstorande fyllkropp och över denna sprutas kondensatorvattnet ut. Kyltornsäkten blåser luft
genom fyllkroppen och det strömmande vattnet, varvid en del av vattnet förångas. Förångningsvärmen tas från den del av
vattnet som inte förångas, varvid temperaturen sjunker. Det kylda vattnet samlas upp i kyltornsbassängen och pumpas
tillbaka till kylaren och cykeln upprepas.
3.1.17 Lösning med VLT
Med VLT-frekvensomriktare kan kyltornsäktarna varvtalsregleras så att önskad kylvattentemperatur upprätthålls. Frekvensomriktaren kan också användas för att slå på och av äkten vid behov.
Flera av funktionerna i Danfoss HVAC särskilt anpassade frekvensomriktare kan utnyttjas för att ge ett bentligt CAV-system
bättre prestanda. Under ett visst varvtal har kyltornsäkten endast obetydlig inverkan på kylningsförloppet. Om en växellåda
dessutom används tillsammans med VLT-frekvensstyrningen för kyltornsäkten, kan ett minimivarvtal av 40-50 % erfordras.
Det är därför möjligt att programmera en minimifrekvens så att denna minimifrekvens aldrig underskrids, även om värdena
för återkopplings- eller varvtalsreferenssignalen åberopar lägre varvtal.
En annan standardfunktion är möjligheten att programmera frekvensomriktaren att gå till ”viloläge” och stoppa äkten helt
tills ett högre varvtal krävs. Dessutom har vissa kyltornsäktar problem med oönskade frekvenser som kan orsaka
vibrationer. Det är enkelt att undvika dessa frekvenser genom att programmera frekvensomriktaren för förbikoppling av
frekvensområden.
Kondensatorpumpar används främst för att upprätthålla vattencirkulationen genom kondensordelen i vattenkylda kylare och
genom det tillhörande kyltornet. Kondensvattnet upptar värmen från kylarens kondensor och avger det till atmosfären i
kyltornet. System av denna typ är upp till 20 % eektivare än system där kylaren direktkyls med luft.
3.1.19 Lösning med VLT
Det går att använda frekvensomriktare till kondensatorpumpar, istället för att balansera pumparna med en strypventil eller
trimning av impellern.
Med en frekvensomriktare istället för en strypventil sparar man enkelt den energi som annars skulle ha gått förlorad i
strypventilen. Det kan röra sig om besparingar på 15-20 % eller mer. Det går inte att återställa trimning av pumpens
impeller. Om förhållandena ändras och det krävs ett högre
Primärpumpar i tvåkretssystem kan användas för att upprätthålla ett konstant öde genom enheter som är svåra att reglera
eller inte fungerar tillfredsställande då de utsätts för ett varierande öde. Med primär-/sekundärpumpteknik är processen
uppdelad i en primär produktionsslinga och en sekundär distributionsslinga. Därigenom blir det möjligt att låta kylare och
33
andra enheter som kan vara ödeskänsliga att arbeta vid ett konstant, optimalt öde, medan ödet i resten av systemet kan
få variera.
När
ödet av kylt medium genom en kylare minskar, kan temperaturen på kylvattnet bli för lågt. När detta inträar försöker
kylaren minska sin eekt. Om ödet minskar tillräckligt mycket eller för fort föreligger risk att kylarens vakt trippar och
måste återställas manuellt. Detta inträar ganska ofta i stora anläggningar där två eller era kylare är parallellkopplade, om
inte tvåkretssystem används.
3.1.21 Lösning med VLT
Beroende på anläggningens och primärslingans storlek, kan primärslingans energiförbrukning vara avsevärd.
Om en frekvensomriktare läggs till i primärsystemet för att ersätta spjällventilen och/eller trimning av äkthjulen, vilket
sänker driftkostnaderna. Det nns två vanliga sätt att göra detta:
Flödesmätare
Eftersom det önskade
för att styra pumpen direkt. Med hjälp av sin inbyggda PI-regulator kommer frekvensomriktaren att upprätthålla rätt öde
och till och med kompensera för de ändringar i strömningsmotståndet i primärkretsen som uppstår när kylare och deras
pumpar kopplas i och ur.
Lokal varvtalsbestämning
Operatören minskar helt enkelt den utgående frekvensen tills rätt öde inställer sig.
Att minska varvtalet med hjälp av en VLT-frekvensomriktare påminner mycket om att trimma pumpens impeller, förutom att
det inte krävs någon arbetsinsats och att pumpens verkningsgrad höjs. Driftsättningsteknikern minskar helt enkelt
pumpvarvtalet tills rätt öde uppnås och låter varvtalet vara fast inställt. Pumpen kommer att gå med det inställda varvtalet
varje gång kylaren den betjänar kopplas in. Eftersom primärslingan saknar strypventiler eller andra komponenter som kan
orsaka förändringar i anläggningskarakteristiken och eftersom variationer p.g.a. in- och urkoppling av pumpar och kylare
vanligen är små, kommer detta fasta varvtal att vara tillfyllest. Skulle ödet behöva ändras senare under anläggningens
livstid behöver man inte byta impeller, utan ställer bara om frekvensomriktaren för ett annat varvtal.
ödet är känt och konstant, kan en ödesmätare installerad vid utloppet från varje kylare användas
Sekundärpumpar i tvåkretssystem för kylvatten används för att pumpa runt vattnet i sekundärkretsen, från primärkylkretsen
till de belastningar som ska kylas. Tvåkretssystem används för att hydrauliskt separera en rörslinga från en annan. I det här
fallet används primärpumpen för att upprätthålla ett konstant öde genom kylarna, medan sekundärpumparna kan köras
med varierande öden för bättre reglerkarakteristik och energieektivitet.
33
I anläggningar som inte är byggda enligt tvåkretsprincipen kan funktionsproblem uppstå i kylaren när ödet minskar för
mycket eller för snabbt. Kylarens undertemperaturvakt kan då trippa och måste sedan återställas manuellt. Detta inträar
ganska ofta i stora anläggningar där två eller era kylare är parallellkopplade.
3.1.23 Lösning med VLT
Tvåkretssystem med tvåvägsventiler är ett första steg mot bättre energiekonomi och bättre reglerkarakteristik, men den
stora skillnaden märks först när frekvensomriktare installerats.
Med lämpligt placerade givare kan frekvensomriktaren reglera pumpvarvtalet så att pumparna följer anläggningskarakteristiken istället för pumpkarakteristikan.
Resultatet blir eliminerade energiförluster och att onödigt hög trycksättning av tvåvägsventilerna undviks.
När de övervakade belastningarna nås stängs respektive tvåvägsventil ned. Detta ökar dierentialtrycket som mäts över
lasten och tvåvägsventilen. När dierentialtrycket börjar att stiga, minskas pumpvarvtalet för att bibehålla börvärdet.
Börvärdet beräknas som summan av tryckfallet över belastningen och dess tvåvägsventil i konstruktionspunkten.
OBS!
När era pumpar är parallellkopplade, måste de köras med samma varvtal för att minimera energiförbrukningen. Det
åstadkoms antingen med separata frekvensomriktare eller en gemensam frekvensomriktare till vilken alla pumparna
ansluts parallellt.
Välj [0] Med återkoppling eller [1] Utan återkoppling i parameter 1-00 Kongurationsläge.
3.2.1 Styrstruktur utan återkoppling
Bild 3.17 Struktur utan återkoppling
33
I den konguration som visas i Bild 3.17, är
parameter 1-00 Kongurationsläge inställd på [0] Utan
återkoppling. Resulterande referens från referenshanterings-
systemet eller den lokal referensen tas emot och matas
genom ramp- och varvtalsgränsen innan den skickas till
motorstyrningen. Utgående värde från motorstyrningen
begränsas sedan av den maximala frekvensgränsen.
3.2.2 PM/EC+ motorstyrning
Danfoss EC+ är en produktserie som gör det möjligt att
använda högeektiva PM-motorer (permanentmagnet-
Strömbegränsningar för PM-motorer:
induktionsmotorer och 0,37–22 kW (0,5–30 hk)
(400 V) för PM-motorer.
Stöds i dagsläget endast upp till 22 kW (30 hk).
•
LC-lter stöds inte för PM-motorer.
•
Kinetisk back-up fungerar inte med PM-motorer.
•
Stöder endast reducerad AMA av statormot-
•
ståndet Rs i systemet
Ingen stoppdetektering (nns stöd för det från
•
och med programvaruversion 2.80).
motorer) i IEC-standardkapslingar som drivs av
frekvensomriktare från Danfoss.
Idrifttagningen kan jämföras med den procedur som
3.2.3 Lokalstyrning (Hand On) och
Fjärrstyrning (Auto On)
används för asynkrona motorer med Danfoss VVC+ PMstyrningsmetoder.
Frekvensomriktaren kan drivas manuellt via den lokal
manöverpanelen (LCP) eller ärrstyras med analoga eller
digitala ingångar och seriell buss. Om parameter 0-40 [Handon]-knapp på LCP, parameter 0-44 [O/Reset]-knapp på LCP
och parameter 0-42 [Auto on]-knapp på LCP tillåter detta,
går det att starta och stoppa frekvensomriktaren via LCP
med knapparna [Hand On] och [O/Reset]. Larm kan
återställas med knappen [O/Reset].
Bild 3.18 LCP-knappar
7-30 PI
Normal/Inverse
Control
PI
Reference
Feedback
Scale to
speed
P 4-10
Motor speed
direction
To motor
control
130BB894.11
S
100%
0%
-100%
100%
*[-1]
_
+
130BB895.10
+
-
PI
P
P
P
Ref.
signal
Desired
ow
FB conversion
Ref.
FB
Flow
FB
signal
Flow
P 20-01
Produktöversikt
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
Lokal referens tvingar kongurationsläget till utan
återkoppling, oberoende av inställningen i
parameter 1-00 Kongurationsläge.
Ta till exempel en pumptillämpning där pumpens varvtal
ska regleras för att säkerställa att det statiska trycket i röret
kan hållas konstant. Det statiska trycket ställs in i frekvensomriktaren som börvärdesreferens. En givare som avläser
Den lokala referensen återställs vid strömavbrott.
det statiska trycket avläser det faktiska trycket i kanalen
och informerar frekvensomriktaren via en återkopplings-
33
3.2.4 Styrstrukturer med återkoppling
Den interna regulatorn gör att frekvensomriktaren kan
fungera som en del i det reglerade systemet. Frekvensomriktaren får en återkopplingssignal från en givare i
systemet. Därefter jämförs denna återkoppling med ett
signal. Om återkopplingssignalen överstiger
börvärdesreferensen kommer frekvensomriktaren att sakta
in för att minska trycket. På samma sätt kommer frekvensomriktaren automatiskt att öka varvtalet, så att det tryck
som pumpen ger ökar, om rörtrycket är lägre än börvärdesreferensen.
referensbörvärde och avgör avvikelsen, om en sådan
föreligger, mellan de två signalerna. Därefter justeras
motorvarvtalet för att korrigera felet.
Bild 3.19 Styrstrukturer med återkoppling
Även om standardvärdena för frekvensomriktarens
regulator med återkoppling ofta ger nöjaktig prestanda går
det ofta att optimera systemstyrningen genom att justera
parametrarna.
3.2.5 Återkopplingskonvertering
I vissa tillämpningar kan det vara praktiskt att konvertera
återkopplingssignalen. Ett exempel på detta är när en
trycksignal används för att ge ödesåterkoppling. Eftersom
kvadratroten ur trycket är proportionellt mot ödet ger
kvadratroten ur trycksignalen ett värde som är proportionellt mot ödet. Se Bild 3.20.
Local bus reference
±200 %
Pulse input reference
±200 %
Pulse input reference
±200 %
Pulse input reference
±200 %
External resource 2
No function
Analog reference
±200 %
Local bus reference
±200 %
External resource 3
No function
Analog reference
±200 %
Local bus reference
±200 %
Y
X
130BE842.10
ProduktöversiktDesign Guide
3.2.6 Referenshantering
Information för drift med eller utan återkoppling.
33
Bild 3.21 Blockdiagram som visar extern referens
Fjärreferensen består av:
•
•
•
•
Upp till 8 förinställda referenser kan programmeras i
frekvensomriktaren. Den aktiva förinställda referensen kan
väljas via digitala ingångar eller den seriella kommunikationsbussen. Referensen kan också komma utifrån, vanligen
via en analog ingång. Den externa källan väljs med en av
de tre parametrarna för referenskällor
(parameter 3-15 Referens 1, källa, parameter 3-16 Referens 2,källa och parameter 3-17 Referens 3, källa). Alla referensresurser och bussreferensen adderas för att skapa den totala
externa referensen. Den externa referensen, den
förinställda referensen eller summan av båda kan väljas
som aktiv referens. Slutligen kan denna referens skalas
med hjälp av parameter 3-14 Förinställd relativ referens.
Externa referenser (analoga ingångar och bussreferenser för seriell kommunikation).
Förinställd relativ referens.
Återkopplingsstyrt börvärde.
Den skalade referensen beräknas på följande sätt:
Referens = X + X ×
Här är X den externa referensen, den förinställda
referensen eller summan av dem, och Y är den förinställda
relativa referensen parameter 3-14 Förinställd relativ referens
i [%].
Om Y parameter 3-14 Förinställd relativ referens är angiven
till 0 % kommer referensen inte att påverkas av skalningen.
Y
100
110%
100%
90 %
80
%
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0
I
out
[%]
0
2
5
10
16
40
o
C
50
o
C
45
o
C
fsw[kHz]
130BC217.10
fsw[kHz]
2010
0
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
110%
I
out
[%]
16
40
45
50
5
o
C
o
C
o
C
104 oF
113 oF
122
o
F
Produktöversikt
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
3.2.7 Justera frekvensomriktarens regulator
Omgivande miljöförhållanden
3.3
med återkoppling
Frekvensomriktaren är konstruerad i överensstämmelse
När frekvensomriktarens regulator med återkoppling har
kongurerats bör regulatorns funktion kontrolleras.
Funktionen kan ofta vara godtagbar genom att standard-
33
värdena för parameter 20-93 PI Proportionell förstärkningoch
parameter 20-94 PI Integraltid används. I vissa fall kan det
dock vara bättre att optimera parametervärdena för att få
med standarden IEC/SS-EN 60068-2-3, SS-EN 50178 9.4.2.2
vid 50 °C (122 °F).
Omgivningstemperaturen mätt över 24 timmar måste vara
minst 5 °C (41 °F) lägre än max. omgivningstemperatur.
Om frekvensomriktaren körs där omgivningstemperaturen
är hög, ska den konstanta utströmmen minskas.
snabbare systemreaktioner utan att för den skull mista
kontrollen över varvtalstoppspänningen.
3.2.8 Manuell PI-justering
1.Starta motorn.
2.Ställ in parameter 20-93 PI Proportionellförstärkning på 0,3 och öka den tills återkopplingssignalen börjar pendla. Vid behov startas och
stoppas frekvensomriktaren eller så görs stegvisa
förändringar av börvärdesreferensen för att
försöka få fram svängningar.
3.Minska den proportionella PI-förstärkningen tills
återkopplingssignalen stabiliseras.
4.Minska den proportionella förstärkningen med
40-60 %.
5.Ställ in parameter 20-94 PI Integraltid på 20 s och
minska värdet tills återkopplingssignalen börjar
oscillera. Vid behov startas och stoppas frekvensomriktaren eller så görs stegvisa förändringar av
börvärdesreferensen för att försöka få fram
svängningar.
6.Öka sedan PI-integraltiden tills återkopplingssignalen stabiliseras.
Om motorn eller utrustningen som körs av motorn, till
exempel en äkt, för oväsen eller vibrerar vid en särskild
frekvens, ska följande parametrar eller parametergrupper
kongureras för att reducera eller eliminera ljud eller
vibrationer:
Parametergrupp 4–6* Varvtal, förbik.
•
Ställ in parameter 14-03 Övermodulering på [0] Av.
•
Ändra switchmönstret och switchfrekvensen i
•
parametergrupp 14–0* Växelriktarswitch.
Parameter 1-64 Resonansdämpning.
•
Ljudnivån från frekvensomriktaren kan komma från tre
Tabell 3.3 Typiska ljudnivåer uppmätta 1 m (3,28 ft)
från enheten.
1) Värdena är uppmätta med ett bakgrundsljud på 35 dBA och
äkten på full hastighet.
1)
Produktöversikt
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
Frekvensomriktaren är testad enligt ett förfarande som
bygger på följande standarder, Tabell 3.4.
Frekvensomriktaren uppfyller de krav som gäller för
enheter monterade på vägg eller golv, samt i panel fast
monterad på vägg eller golv, i industrilokaler.
En frekvensomriktare innehåller ett stort antal mekaniska
och elektroniska komponenter. De är alla mer eller mindre
känsliga för miljöpåverkan.
Det går att beställa ytbehandlade kretskort som tillvalsalternativ för extra skydd i sådana miljöer.
Innan frekvensomriktaren installeras bör den omgivande
luften kontrolleras beträande fukt, partiklar och gaser.
Detta görs genom kontroll av bentliga installationer i den
aktuella miljön. Typiska tecken på luftburna vätskor är
vatten eller olja på metalldelar eller korrosionsskador på
metalldelar.
Höga dammhalter hittas ofta i apparatskåp och i
existerande elektriska installationer. Ett tecken på
aggressiva luftburna gaser är svärtade kopparskenor och
kabeländar på
bentliga installationer.
3.4 Allmänt om EMC
FÖRSIKTIGT
INSTALLATIONSMILJÖER
Frekvensomriktaren ska inte installeras i omgivningar
med luftburen fukt, partiklar eller gaser som kan påverka
eller skada de elektriska komponenterna. Om inte
lämpliga skyddsåtgärder vidtas ökar risken för driftstopp
och kan medföra en ökad risk för personskador och att
utrustningen skadas.
Vätskor kan överföras via luften och fällas ut eller
kondensera i frekvensomriktaren och kan därigenom
orsaka korrosion på komponenter och metalldelar. Ånga,
olja och saltvatten kan orsaka korrosion på komponenter
och metalldelar. I sådana fuktiga/korrosiva driftmiljöer bör
utrustning med kapslingsklass IP 54 användas. Som ett
extra skydd går det att beställa ytbehandlade kretskort
som tillvalsalternativ (standard på vissa storlekar).
Luftburna partiklar, exempelvis damm, kan orsaka både
mekaniska och elektriska fel och överhettning i frekvensomriktaren. Ett typiskt tecken på allt för höga halter av
luftburna partiklar är nedsmutsning av området kring
frekvensomriktarens kyläkt. I dammiga miljöer
rekommenderas utrustning med kapslingsklass IP54 eller
apparatskåp för IP20/typ 1-utrustning.
Om hög temperatur och luftfuktighet förekommer i
driftmiljön kommer korrosiva gaser som svavel-, kväve- och
klorföreningar att orsaka kemiska reaktioner på frekvensomriktarens komponenter.
3.4.1 Allmänt om EMC-emission
Frekvensomriktare (och andra elektriska enheter) genererar
elektriska eller magnetiska fält som kan störa deras miljö.
Den elektromagnetisk kompatibiliteten (EMC) av denna
påverkan beror på enhetens eekt och övertonsegenskaper.
Okontrollerad växelverkan mellan elektriska enheter i ett
system kan försämra kompatibilitet och minska driftens
pålitlighet. Störningarna kan till exempel vara övertonsströmmar på nätet, elektrostatiska urladdningar, snabba
spänningsuktueringar eller högfrekventa störningar.
Elektriska enheter både genererar störningar och påverkas
av störningar från andra genererande källor.
Elektriska störningar uppstår vanligtvis på frekvenser
mellan 150 kHz och 30 MHz. Luftburen störning från
frekvensomriktaren på mellan 30 MHz och 1 GHz genereras
av växelriktaren, motorkabeln och motorsystemet.
Kapacitiva strömmar i motorkabeln tillsammans med ett
högt dU/dt från motorspänningen genererar läckströmmar,
så som visas i Bild 3.52.
Användning av skärmade motorkablar ökar läckströmmen
(se Bild 3.52), eftersom skärmade kablar har högre
kapacitans till jord än oskärmade kablar. Om läckströmmen
inte ltreras orsakar den större störning på nätströmmen i
radiofrekvensområdet under ca 5 MHz. Eftersom
läckströmmen (I1) förs tillbaka till enheten via skärmen (I3),
nns i princip bara ett litet elektromagnetiskt fält (I4) från
den skärmade motorkabeln i enlighet med Bild 3.52.
Dessa reaktioner leder snabbt till driftstörningar och
skador. I sådana korrosiva driftmiljöer monteras utrustningen i apparatskåp försedda med friskluftsventilation, så
att de aggressiva gaserna hålls borta från frekvensomriktaren.
Skärmen reducerar luftburen störning, men ökar den
lågfrekventa störningen i nätet. Motorkabelns skärm ska
anslutas både till frekvensomriktarens kapsling och
motorns kapsling. Använd de inbyggda skärmklämmorna
för att undvika tvinnade skärmändar. Tvinnade skärmändar
ökar skärmimpedansen vid högre frekvenser, vilket minskar
skärmeekten och ökar läckströmmen (I4).
1
2
z
z
z
L1
L2
L3
PE
U
V
W
C
S
I
2
I
1
I
3
I
4
C
S
C
S
C
S
C
S
I
4
C
S
z
PE
3
4
5
6
175ZA062.12
ProduktöversiktDesign Guide
Om du använder en skärmad kabel till relä, styrkabel, signalgränssnitt och broms ska du ansluta skärmen till kapslingen i
båda slutpunkterna. I vissa situationer kan det dock vara nödvändigt att göra ett avbrott på skärmen för att undvika strömslingor.
Om skärmen ska anslutas till en monteringsplåt i frekvensomriktaren måste monteringsplåten vara av metall så att
skärmströmmen kan gå tillbaka till enheten. Se också till att det blir god elektrisk kontakt från monteringsplåten via monteringsskruvarna till frekvensomriktarens chassi.
33
Om oskärmade kablar används uppfylls de
esta immunitetskrav, men inte vissa emissionskrav.
För att reducera den totala störningsnivån från hela systemet (enhet och installation) ska motor- och bromskablarna vara så
korta som möjligt. Undvik att lägga kablar med känsliga signalnivåer längs med motor- eller bromskablar. Radiostörningar
över 50 MHz (luftburen) genereras i synnerhet av styrelektroniken.
EMC-produktstandarden för frekvensomriktare denierar fyra kategorier (C1, C2, C3 och C4) med specicerade krav för
emission och immunitet. Tabell 3.5 visar denitionen av de fyra kategorierna och motsvarande klassicering från SS-EN
55011.
33
EN/IEC 61800-3
kategori
C1
C2
C3
C4
Tabell 3.5 Förhållande mellan IEC 61800-3 och SS-EN 55011
Frekvensomriktare som är installerade i "rst environment" (publika nät, hem
och kontor) med en nätspänning som understiger 1 000 V.
Frekvensomriktare som är installerade i "rst environment" (publika nät, hem
och kontor) med en nätspänning som understiger 1 000 V, som varken är
yttbara eller utrustade med kontakter och som är avsedda för installation
och idrifttagning av en fackman.
Frekvensomriktare som är installerade i "second environment" (industrinät)
med en nätspänning som understiger 1 000 V.
Frekvensomriktare som är installerade i "second environment" (industrinät)
med en nätspänning som är lika med eller överstiger 1 000 V, med en
märkspänning som är lika med eller överstiger 400 A eller som är avsedda
att användas i komplexa system.
Denition
Motsvarande emissionsklass i SS-
EN 55011
Klass B
Klass A Grupp 1
Klass A Grupp 2
Ingen begränsning.
Gör en EMC-plan.
När de generella (ledningsburna) emissionsstandarderna används måste frekvensomriktarna uppfylla gränsvärdena i
Tabell 3.6.
Miljö
First environment
(publika nät, hem och kontor)
Second environment
(industrinät)
Allmän emissions-
standard
SS-EN/IEC 61000-6-3 Emissionsstandard för bostads- och
kontorsmiljöer samt lätt industrimiljö.
SS-EN/IEC 61000-6-4 Emissionsstandard för industrimiljö.Klass A Grupp 1
Motsvarande emissionsklass i SS-EN
55011
Klass B
Tabell 3.6 Samband mellan allmänna emissionsstandarder och SS-EN 55011
3.4.3 Testresultat för EMC-emission
Följande testresultat har erhållits vid tester utförda med ett system bestående av en frekvensomriktare, en skärmad
styrkabel, en manöverlåda med potentiometer samt en skärmad motorkabel.
15–45 kW
(20–60 hk)
3 x 200–240 V IP20
30–90 kW
(40–120 hk)
3 x 380–480 V IP20
0,75–18,5 kW
(1–25 hk)
3 x 380–480 V IP54
22–90 kW
(30–120 hk)
3 x 380–480 V IP54
15–45 kW
(20–60 hk)
3 x 200–240 V IP20
30–90 kW
(40–120 hk)
3 x 380–480 V IP20
0,75–18,5 kW
(1–25 hk)
3 x 380–480 V IP54
22–90 kW
(30–120 hk)
3 x 380–480 V IP54
En frekvensomriktare drar en icke sinusformad ström från
nätet, vilket ökar ingångsströmmen I
. En icke
RMS
3.4.5 Emissionskrav gällande övertoner
Utrustning som är ansluten till det allmänna strömförsörjningsnätet
sinusformad ström omvandlas genom Fourier-analys och
33
vill säga olika övertonsströmmar In med 50 Hz som
grundfrekvens:
delas upp i sinusformade strömmar med olika frekvens, det
I
Hz50250350
Tabell 3.8 Övertonsströmmar
1
I
5
I
7
Övertonerna påverkar inte den direkta eektförbrukningen
TillvalDenition
IEC/SS-EN 61000-3-2 Klass A för 3-fasbalanserad
1
utrustning (för professionell utrustning upp till 1 kW
(1,3 hk) total eekt).
IEC/SS-EN 61000-3-12 Utrustning 16–75 A och profes-
2
sionell utrustning från 1 kW upp till 16 A-fasström.
Tabell 3.9 Ansluten utrustning
3.4.6 Övertoner, testresultat (emission)
men ökar värmeförlusterna i installationen (transformatorer,
kablar). I anläggningar med hög likriktarbelastning är det
viktigt att hålla övertonsströmmarna på en låg nivå för att
undvika överbelastning i transformatorn och hög
temperatur i kablarna.
Bild 3.53 Likströmsspolar
OBS!
Vissa övertonsströmmar kan eventuellt störa kommunikationsutrustning som är ansluten till samma
transformator eller orsaka resonans med batterier för
eektfaktorkorrigering.
För att säkerställa låga övertonsströmmar är frekvensom-
Eektstorlekar upp till PK75 i T4 och P3K7 i T2 uppfyller
också IEC/SS-EN 61000-3-2 klass A. Eektstorlekar från P1K1
och upp till P18K i T2 och upp till P90K i T4 uppfyller
IEC/SS-EN 61000-3-12, tabell 4.
Faktiska 0,25–11
kW (0,34–15 hk),
IP20, 200 V
(normal)
Begränsa för
R
≥120
sce
Faktiska 0,25–11
kW (0,34–15 hk),
200 V (normal)
Begränsa för
R
≥120
sce
Individuell övertonsström In/I1 (%)
I
5
32,616,68,06,0
40251510
Övertonsström, distortionsfaktor (%)
I
7
THDiPWHD
3941,4
4846
I
11
I
13
riktare utrustade med likströmsspolar som standard.
Därmed minskar ingångsströmmen I
normalt med 40 %.
RMS
Tabell 3.10 Övertonsström 0,25–11 kW (0,34–15 hk), 200 V
Spänningsdistortionen på nätspänningen är en funktion av
övertonsströmmen multiplicerad med nätimpedansen för
den aktuella frekvensen. Den totala spänningsdistortionen
THD beräknas ur de enskilda övertonsspänningarna med
formeln:
Givet att kortslutningsströmmen Ssc är större eller lika med:
För att PELV-isoleringen ska bibehållas måste alla
komponenter som ansluts till styrplintarna vara PELV-
S
= 3 × R
SC
SCE
× U
nät
× I
= 3 × 120 × 400 × I
equ
vid kopplingen mellan användarens system och det
allmänna systemet (R
sce
).
equ
isolerande, det vill säga en termistor måste vara förstärkt/
dubbelisolerad.
0,25–22 kW (0,34–30 hk)
33
Det åligger installatören eller användaren av utrustningen
att säkerställa, efter konsultation med det lokala elbolaget
om nödvändigt, att utrustningen bara är ansluten till en
källa med en kortslutningsström Ssc som är större än eller
lika med det som anges ovan.
Andra eektstorlekar kan anslutas till det allmänna elnätet
efter överenskommelse med nätägaren.
Uppfyller olika systemnivåriktlinjer:
De övertonsströmsdata som nns i Tabell 3.10 till
Tabell 3.17 ges enligt IEC/SS-EN 61000-3-12 med referens
till produktstandarden Power Drive Systems. De kan
användas som grund för beräkning av övertonströmmarnas
påverkan på strömförsörjningssystemet, och för dokumentation av uppfyllandet av relevanta regionala riktlinjer: IEEE
519-1992; G5/4.
3.4.7 Immunitetskrav
1 Försörjning (SMPS)
2 Optokopplare, kommunikation mellan AOC och BOC
3 Anpassade reläer
a Styrkortsplintar
Bild 3.54 Galvanisk isolation
Immunitetskraven för frekvensomriktare beror på miljön
där de installeras. Kraven på industrimiljön är högre än
kraven för hem- och kontorsmiljöer. Alla frekvensomriktare
från Danfoss uppfyller kraven för industrimiljö och
uppfyller således också de lägre kraven för hem- och
kontorsmiljöer med en bred säkerhetsmarginal.
Galvanisk isolation (PELV)
3.5
PELV ger skydd via extra låg spänning. Skydd mot
elektriska stötar säkerställs när elförsörjningen är av PELVtyp och när installationen har utförts enligt lokala och
nationella bestämmelser för PELV-elförsörjning.
Alla styrplintar och reläplintar 01-03/04-06 uppfyller kraven
i PELV (Protective Extra Low Voltage) (gäller inte vid jordat
deltaben över 440 V).
Du uppnår galvanisk (säker) isolering genom att uppfylla
kraven för förstärkt isolering och iaktta det föreskrivna
krypavståndet. Dessa krav beskrivs i standarden SS-EN
61800-5-1.
De enskilda komponenterna som ingår i den elektriska
isoleringen som beskrivs uppfyller också kraven för
förstärkt isolering enligt test som beskrivs i SS-EN
61800-5-1.
Galvanisk isolation (PELV) kan visas i Bild 3.55.
30–90 kW (40–120 hk)
1 Försörjning (SMPS) inkluderar signalisolering av UDC som
indikerar mellanliggande strömnivå.
2 Växelriktare som styr IGBT-enheterna (triggtransformatorer/
optokopplare).
3 Strömomvandlare
4 Kretsar för mätning av mjukladdning, RFI och temperaturer.
5 Anpassade reläer
a Styrkortsplintar
Bild 3.55 Galvanisk isolation
Den funktionella galvaniska isolationen (se Bild 3.54) avser
standardbussgränssnittet RS485.
För höjder över 2 000 m (6500 ft) över havet kontaktar
du Danfoss angående PELV.
3.6 Läckström till jord
VARNING
URLADDNINGSTID
Att vidröra strömförande delar kan vara förenat med
livsfara, även när nätströmmen är frånkopplad.
Se även till att andra spänningsanslutningar har kopplats
från, till exempel lastdelning (sammankoppling av DCbuss) samt motoranslutning vid kinetisk back-up.
Innan du rör några elektriska delar måste du vänta den
tid som anges i Tabell 2.1.
Kortare tid är endast tillåtet om detta anges på enhetens
märkskylt.
VARNING
VARNING FÖR LÄCKSTRÖM
Läckström överstiger 3,5 mA. Om frekvensomriktaren
inte jordas korrekt kan det leda till dödsfall eller
allvarliga personskador.
En behörig elinstallatör måste säkerställa att
•
utrustningen är korrekt jordad.
VARNING
JORDFELSBRYTARSKYDD
Denna produkt kan orsaka en likström i skyddsledaren.
Om en jordfelsbrytare (RCD) används för extra skydd ska
endast en jordfelsbrytare av typ B (tidsfördröjd)
användas på ingångssidan på denna produkt. Annars ska
ett annat skyddsätt användas, till exempel separation
från omgivningen med dubbel eller förstärkt isolering,
eller isolering från försörjningssystemet med en
transformator. Se också tillämpningsnoteringen Skyddmot elfaror.
Skyddsjordning av frekvensomriktaren och användningen av RCD-enheter måste alltid följa nationella och
lokala bestämmelser.
3.7 Extrema driftförhållanden
Kortslutning (motorfas – fas)
Frekvensomriktaren skyddas mot kortslutning genom
strömmätning i de tre motorfaserna eller i DC-bussen. Vid
kortslutning mellan två utfaser uppstår överström i
växelriktaren. Växelriktaren stängs av så snart kortslutningsströmmen överstiger det tillåtna värdet (Alarm 16, Trip Lock
(Larm 16 Tripplås)).
Mer information om hur frekvensomriktaren kan skyddas
mot kortslutning vid lastdelning och uteekt från
bromsning nns i kapitel 8.3.1 Säkringar och maximal-brytare.
Koppling på utgången
In- och urkoppling på utgången mellan motorn och
frekvensomriktaren tillåts. Du kan inte på något sätt skada
frekvensomriktaren genom sådana in- och urkopplingar. De
kan emellertid orsaka felmeddelanden.
Motorgenererad överspänning
Spänningen i DC-bussen ökar när motorn fungerar som
generator. Detta sker vid följande tillfällen:
Belastningen driver motorn (vid konstant
•
utfrekvens från frekvensomriktaren), vilket alltså
innebär att belastningen alstrar energi.
Vid deceleration (nedrampning) när tröghetsmo-
•
mentet är högt, är friktionen låg och
nedramptiden för kort för att energin ska avsättas
som en förlust i frekvensomriktaren, motorn och
installationen.
Felaktigt inställd eftersläpningskompensation
•
parameter 1-62 Eftersläpningskomp. kan ge
upphov till en högre DC-busspänning.
Styrenheten försöker att korrigera rampen om
parameter 2-17 Överspänningsstyrning är aktiverad.
Frekvensomriktaren kopplas från så att transistorerna och
DC-busskondensatorerna skyddas när en viss
spänningsnivå nås.
Nätavbrott
Vid nätavbrott fortsätter frekvensomriktaren driften tills
likspänningen är lägre än den lägsta gränsspänningen, som
normalt är 15 % under frekvensomriktarens lägsta
nominella nätspänning. Nätspänningen före avbrottet och
motorbelastningen bestämmer hur lång tid som går innan
frekvensomriktaren utrullar.
Danfoss använder ETR för att skydda motorn från att
överhettas. Det är en elektronisk funktion som simulerar ett
bimetallrelä baserat på interna mätningar. Kurvan visas i
Bild 3.56.
33
Bild 3.57 Tripp på grund av hög motortemperatur
Bild 3.56 Egenskaper för termiskt motorskydd
Exempel med digital ingång och 10 V-strömförsörjning
Frekvensomriktaren trippar när motortemperaturen blir för
hög.
Parameterinställning:
X-axeln visar förhållandet mellan I
Y-axeln visar tiden i sekunder innan ETR stänger av och
trippar frekvensomriktaren. Kurvorna visar det karaktäristiska nominella varvtalet vid dubbla det nominella
motor
och I
motor
nominellt.
Ställ in parameter 1-90 Termiskt motorskydd till [2] Termis-tortripp.
Ställ in parameter 1-93 Termistorkälla till [6] Digital ingång
29.
varvtalet och vid 0,2 x det nominella varvtalet.
Vid lägre motorvarvtal stänger ETR av vid lägre belastning
eftersom motorn kyls sämre. På så sätt skyddas motorn
från överhettning även vid låga varvtal. ETR-funktionen
beräknar motortemperaturen baserat på faktisk ström och
faktiskt varvtal.
3.7.2 Termistoringång
Termistorns urkopplingsvärde är 3 kΩ.
Integrera en termistor (PTC-sensor) i motorn för skydd av
lindningen.
Motorskydd kan implementeras med hjälp av olika
tekniker:
Exempel med Analog ingång och 10 V-strömförsörjning
Frekvensomriktaren trippar när motortemperaturen blir för
hög.
Parameterinställning:
Ställ in parameter 1-90 Termiskt motorskydd till [2] Termis-tortripp.
Ställ in parameter 1-93 Termistorkälla till [1] Analog ingång
53.
OBS!
Ställ inte in Analog ingång 54 som referenskälla.
33
Bild 3.59 Analog ingång/10 V-strömförsörjning
IngångNätspänning [V]
Digital10
Analog10
Tabell 3.18 Nätspänning
Tröskel
Urkopplingsvärden [Ω]
<800⇒2,9 k
<800⇒2,9 k
OBS!
Kontrollera att vald nätspänning följer specikationen för
det termistorelement som används.
ETR är aktiverad i parameter 1-90 Termiskt motorskydd.
En typkod denierar en specikkonguration för VLT® HVAC Basic Drive FC 101 frekvensomriktaren. Använd Bild 4.1 för att
skapa en typkod för önskad konguration.
44
Bild 4.1 Typkod
BeskrivningPositionMöjligt val
Produktgrupp och FC-serier1–6FC 101
Märkeekt7–100,25–90 kW (0,34–120 hk) (PK25-P90K)
Antal faser113-fas (T)
T2: 200-240 V AC
Nätspänning11–12
Kapsling13–15
RFI-lter16–17
Broms18X: Bromschopper ingår ej
Display19
Ytbeläggning PCB20
Nättillval21X: Inget nättillval
Anpassning22X: Ingen anpassning
Anpassning23X: Ingen anpassning
Programvaruversion24–27SXXXX: Senaste version – standardprogramvara
Programvaruspråk28X: Standard
A-tillval29–30AX: Inga A-tillval
B-tillval31–32BX: Inga B-tillval
C0-tillval MCO33–34CX: Inga C-tillval
C1-tillval35X: Inga C1-tillval
C-tillval, programvara36–37XX: Inget tillval
D-tillval38–39DX: Inga D0-tillval
T4: 380-480 V AC
T6: 525-600 V AC
E20: IP20/chassi
P20: IP20/chassi med bakre plåt
E5A: IP54
P5A: IP54 med bakre plåt
H1: RFI-lter klass A1/B
H2: RFI-lter klass A2
H3: RFI-lterklass A1/B (reducerad kabellängd)
H4: RFI-lter klass A1
A: Alfanumerisk lokal manöverpanel (NLCP)
X: Ingen lokal manöverpanel
X: Ej ytbehandlad PCB
C: PCB-ytbehandlad
Placera fästet på baksidan av LCP:n och skjut sedan ned.
Dra åt skruvarna och anslut kabelns honsida till LCP:n.
Bild 4.4 Placera fästet på LCP:n
130BB778.10
130BB902.12
A
B
C
OK
Alarm
Warn.
On
B
a
c
k
Hand
On
Reset
Auto
On
Status
Quick
Menu
Main
Menu
130BB903.10
Välja och beställa
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
Steg 4
Anslut kabeln till frekvensomriktaren.
44
Bild 4.5 Ansluta kabel
OBS!
Använd de medföljande gängpressade skruvarna till att
fästa anslutningen till frekvensomriktaren. Åtdragningsmoment 1,3 Nm (11,5 in-lb).
Bild 4.6 H1–H5 (Se data i Tabell 4.4)
4.2.3 IP21/NEMA typ 1-kapslingssats
IP21/NEMA typ 1 är ett kapslingstillval för IP20-enheter.
Om kapslingssatsen används uppgraderas en IP20-enhet så
att den uppfyller kraven för kapsling IP21/NEMA typ 1.
För kapslingsstorlekarna H9 och H10 nns jordningsplåten i tillbehörspåsen.
4.3 Beställningsnummer
4.3.1 Tillval och tillbehör
Kapslings
Beskrivning
1)
LCP
LCP-monteringssats IP55
inklusive 3 m
(9,8 ft) kabel
LCP 31 till RJ
45 konverteringssats
LCP-monteringssats IP55
utan 3 m
(9,8 ft) kabel
Jordningsplå
t
IP21-tillval132B0212 132B0213 132B0214 132B0215 132B0216132B0217132B0218132B0219
Nema typ 1sats
Med externa lter, uppräknade i Tabell 4.11, kan maximal skärmad kabellängd på 50 m (164 ft) enligt SS-EN/IEC 61800-3 C2
(EN 55011 A1) eller 20 m (65,6 ft) enligt SS-EN/IEC 61800-3 C1(EN 55011 B) uppnås.
Bild 5.1 Kopplingsschema för grundläggande ledningsdragning
OBS!
Det nns ingen åtkomst till UDC- och UDC+ på följande enheter:
•
•
•
•
All kabeldragning måste följa nationella och lokala bestämmelser för ledarareor och omgivningstemperatur. Kopparledare
krävs. 75 °C (167 °F) rekommenderas.
Frekvensomriktaren är utformad för att kunna driva alla
typer av asynkrona trefasmotorer av standardmodell.
Information om maximal ledararea för kablar nns i
kapitel 8.4 Allmänna tekniska data.
Använd en skärmad motorkabel som uppfyller
•
bestämmelser för EMC-emission och anslut kabeln
till både jordningsplåten och motorn.
Det är viktigt att motorkabeln är så kort som
•
55
möjligt för att hålla störningar och läckströmmar
på låg nivå.
Mer information om montering av jordningsplåt
•
nns i FC 101 Monteringsinstruktion för
jordningsplåt.
Se även EMC-korrekt installation i
•
kapitel 5.1.2 Korrekt elektrisk installation enligt EMC.
Information om hur frekvensomriktaren ansluts till
•
nät och motor nns i avsnittet Ansluta till nät och
motor i snabbinstallationsguiden för VLT® HVAC
Se snabbinstallationsguiden för VLT® HVAC Basic Drive FC
101 och se till att plintskyddet tas bort korrekt.
Bild 5.17 visar frekvensomriktarens alla styrplintar. Med
Start (plint 18), en anslutning mellan plintarna 12–27 och
en analog referens (plint 53, 54 eller 55), startar frekvensomriktaren.
Inställning av de digitala ingångarna på plint 18, 19 och 27
görs i parameter 5-00 Digital Input Mode (PNP är
standardvärde). Digitala ingången 29 ställs in i
parameter 5-03 Digital ingång 29 (PNP är standardvärde).
Frekvensomriktaren kan programmeras från LCP:n eller en
dator via RS485 COM-porten genom att installera MCT 10
Set-up Software. Mer information om programvaran nns i
kapitel 1.5 Ytterligare dokumentation.
6.2 Lokal manöverpanel (LCP)
LCP:n är indelad i fyra funktionsgrupper.
A. Display
B. Menyknapp
C. Navigeringsknappar och indikeringslampor
D. Manöverknappar och indikeringslampor
1 Parameternummer och namn.
2 Parametervärde.
Menynummer visar den aktiva menyn och den redigerade
menyn. Om den aktiva och den redigerade menyn är
densamma, visas endast det menynumret (fabriksin-
3
ställning). När den aktiva och den redigerade menyn är
olika visas båda numren i displayen (meny 12). Det
blinkande numret anger den redigerade menyn.
Motorriktning visas längst ned i displayens vänstra del med
4
en liten pil som pekar i medurs eller moturs riktning.
Triangeln visar om LCP:n är i statusmenyn, snabbmenyn
5
eller huvudmenyn.
Tabell 6.1 Förklaring till Bild 6.1, del I
B. Menyknapp
Tryck på [Menu] för att växla mellan statusmeny,
snabbmeny och huvudmeny.
C. Navigeringsknappar och indikeringslampor
6 Com-lysdioden: Blinkar vid busskommunikation.
7 Grön lysdiod (On): Manöverdelen fungerar korrekt.
8 Gul lysdiod (Warn.): Indikerar en varning.
9 Blinkande röd lysdiod (Alarm): Indikerar ett larm.
[Back]: Används för att återgå till föregående steg eller nivå
10
i navigationsstrukturen.
[▲] [▼] [►]: Används för att navigera mellan parameter-
11
grupper och parametrar samt inom parametrar. De kan
även användas för inställning av lokal referens.
[OK]: Används för att välja en parameter och godkänna
12
ändringar i parameterinställningarna.
Tabell 6.2 Förklaring till Bild 6.1, del II
D. Manöverknappar och indikeringslampor
Bild 6.1 Lokal manöverpanel (LCP)
A. Display
LCD-displayen är belyst med två alfanumeriska rader. Alla
data visas på LCP:n.
Bild 6.1 beskriver den information som kan läsas från
[Hand On]: Startar motorn och aktiverar styrningen av
frekvensomriktaren via LCP:n.
OBS!
[2] Utrullning, invert. är förvald för
13
parameter 5-12 Plint 27, digital ingång. Om det inte
nns 24 V-matning till plint 27, startar [Hand On]
inte motorn. Anslut plint 12 till plint 27.
displayen.
[O/Reset]: Stoppar motorn (O). Om den är i larmläge
14
återställs larmet.
[Auto On]: Frekvensomriktaren styrs antingen via
Använd snabbmenyn för att programmera de vanligaste
funktionerna. Snabbmenyn består av följande:
Guide för tillämpningar utan återkoppling. Mer
•
information nns i Bild 6.4.
Guide för tillämpningar med återkoppling. Mer
•
information nns i Bild 6.5.
Motorkonguration. Mer information nns i
•
Tabell 6.6.
Gjorda ändringar.
•
Den inbyggda guiden vägleder installatören genom
kongurationen av frekvensomriktaren på ett enkelt och
strukturerat sätt vid tillämpningar med eller utan
återkoppling och snabba motorinställningar.
Guiden visas efter start fram till dess att en parameter har
ändrats. Det går alltid att komma åt guiden via
snabbmenyn. Tryck på [OK] för att starta guiden. Tryck på
[Back] för att återgå till statusvyn.
Parameter 1-20 Motor Power0,12–110 kW/0,16–150 hk StorleksrelateradAnge motoreekten enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-22 Motorspänning 50–1000 VStorleksrelateradAnge motorspänningen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-23 Motorfrekvens20–400 HzStorleksrelateradAnge motorfrekvensen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-24 Motorström0,01–10000,00 AStorleksrelateradAnge motorströmmen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-25 Nominellt
motorvarvtal
Parameter 1-26 Märkmoment
motor
50–9 999 varv/minutStorleksrelateradAnge nominell motorhastighet enligt märkskyltsdata.
0,1–1 000,0 NmStorleksrelateradDen här parametern är tillgänglig om
parameter 1-10 Motorkonstruktion har angetts till ett
alternativ som aktiverar drift med permanentmagnetmotor.
OBS!
Om den här parametern ändras kommer det även
att påverka inställningarna i andra parametrar.
Parameter 1-29 Automatic
Motor Adaption (AMA)
Parameter 1-30 Statorresistans
(Rs)
Parameter 1-37 Induktans för daxel (Ld)
Parameter 1-38 q-axis
Inductance (Lq)
Parameter 1-39 Motorpoler2–1004Ange antalet motorpoler.
Parameter 1-40 Mot-Emk vid 1
000 RPM
Parameter 1-42 Motor Cable
Length
Parameter 1-44 d-axis
Inductance Sat. (LdSat)
Parameter 1-45 q-axis
Inductance Sat. (LqSat)
Parameter 1-46 Läge detekteringsförstärk.
Parameter 1-48 Current at Min
Inductance for d-axis
Parameter 1-49 Current at Min
Inductance for q-axis
Parameter 1-70 Startläge[0] Rotordetektering
Se
parameter 1-29 Automatic
Motor Adaption (AMA).
0,000–99,990 Ω
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradMata in värdet för d-axelns induktans.
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradMata in värdet för q-axelns induktans.
10–9000 VStorleksrelateradFas-till-fas-RMS, mot-Emk-spänning vid 1 000 varv/minut
0–100 m50 mAnge motorkabellängd.
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradParametern motsvarar induktansmättnaden för Ld. Helst
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradParametern motsvarar induktansmättnaden för Lq. Helst
20–200%100%Justerar testpulsens höjd under lägesdetektering vid start.
20–200%100%Ange värdet för induktansmättnaden.
20–200%100%Parametern anger mättnadskurvan för d- och q-induktans-
[1] Parkering
AvAMA optimerar motorns prestanda.
StorleksrelateradStäll in statormotståndsvärdet.
Hämta värdet från permanentmagnetmotorns datablad.
ska parametern ha samma värde som
parameter 1-37 Induktans för d-axel (Ld). Om motorleverantören däremot tillhandahåller en induktanskurva ska
induktansvärdet anges. Induktansvärdet är 200 % av den
nominella strömmen.
ska parametern ha samma värde som parameter 1-38 q-axis Inductance (Lq). Om motorleverantören däremot
tillhandahåller en induktanskurva ska induktansvärdet
anges. Induktansvärdet är 200 % av den nominella
strömmen.
värdena. Från 20–100 % av parametern är induktansen
linjär på grund av parameter 1-37 Induktans för d-axel (Ld),
Parameter 6-10 Plint 53, låg
spänning
Parameter 6-11 Plint 53, hög
spänning
Parameter 6-12 Plint 53, svag
ström
Parameter 6-13 Plint 53, stark
ström
Parameter 6-19 Terminal 53
mode
Parameter 30-22 Låst rotorfunktion
Parameter 30-23 Locked Rotor
Detection Time [s]
0,05–3600,00 sStorleksrelateradOm asynkronmotor har valts är uppramptiden från 0 till
0,05–3600,00 sStorleksrelateradOm asynkronmotor har valts, är uppramptiden från
0,0–400,0 Hz0 HzAnge minimigränsen för lågt varvtal.
0,0–400,0 Hz100 HzAnge den maximala gränsen för högt varvtal.
parameter 5-40 Funktionsr
elä.
parameter 5-40 Funktionsr
elä.
0,00–10,00 V0,07 VAnge spänningen som motsvarar det låga referensvärdet.
0,00–10,00 V10 VAnge spänningen som motsvarar det höga referensvärdet.
0,00–20,00 mA4 mAAnge strömmen som motsvarar det låga referensvärdet.
0,00–20,00 mA20 mAAnge strömmen som motsvarar det höga referensvärdet.
[0] Current (Ström)
[1] Voltage (Spänning)
[0] Av
[1] På
0,05–1 s0,10 s
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
[0] InaktiveradVälj [1] Aktiverad för att aktivera frekvensomriktaren till att
fånga upp en roterande motor som orsakats av nätavbrott.
Välj [0] Inaktiverad om du inte önskar denna funktion. När
parametern är inställd på [1] Aktiverad harparameter 1-71 Startfördr. och parameter 1-72 Startfunktion
ingen funktion. Parameter 1-73 Flygande start är endast
aktiv i VVC+-läge.
alla referenser kan anta.
referenser kan anta.
nominell parameter 1-23 Motorfrekvens. Om PM-motor har
valts är uppramptiden från 0 till parameter 1-25 Nominelltmotorvarvtal.
nominell parameter 1-23 Motorfrekvens till 0. För PMmotorer är nedramptiden från parameter 1-25 Nominellt
motorvarvtal till 0.
parameter 4-19 Max. utfrekvens är inställd lägre än
parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz], ställs
parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz] automatiskt intill samma värde som parameter 4-19 Max. utfrekvens.
[9] LarmVälj funktion för att styra utgångsrelä 1.
[5] KörVälj funktion för att styra utgångsrelä 2.
[1] Voltage
(Spänning)
[0] Av
Välj om plint 53 ska användas som ström- eller spänningsingång.
–
–
Tabell 6.4 Kongurationsguide för tillämpningar utan återkoppling
Bild 6.5 Kongurationsguide för tillämpningar med återkoppling
6
Programmering
ParameterOmrådeFabriksinställning Användning
Parameter 0-03 Regionala
inställningar
Parameter 0-06 GridType[0]–[132] Se Tabell 6.4.Storlek valdVälj driftläge för omstart vid återanslutning av frekvensom-
Parameter 1-20 Motor Power0,09–110 kWStorleksrelateradAnge motoreekten enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-22 Motorspänning 50–1000 VStorleksrelateradAnge motorspänningen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-23 Motorfrekvens20–400 HzStorleksrelateradAnge motorfrekvensen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-24 Motorström0–10000 AStorleksrelateradAnge motorströmmen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-25 Nominellt
motorvarvtal
Parameter 1-26 Märkmoment
motor
50–9 999 varv/minutStorleksrelateradAnge nominell motorhastighet enligt märkskyltsdata.
0,1–1 000,0 NmStorleksrelateradDen här parametern är tillgänglig om
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
parameter 1-10 Motorkonstruktion har angetts till ett
alternativ som aktiverar drift med permanentmagnetmotor.
OBS!
Om den här parametern ändras kommer det även
att påverka inställningarna i andra parametrar.
6
Parameter 1-29 Automatic
Motor Adaption (AMA)
Parameter 1-30 Statorresistans
(Rs)
Parameter 1-37 Induktans för daxel (Ld)
Parameter 1-38 q-axis
Inductance (Lq)
Parameter 1-39 Motorpoler2–1004Ange antalet motorpoler.
Parameter 1-40 Mot-Emk vid 1
000 RPM
Parameter 1-42 Motor Cable
Length
Parameter 1-44 d-axis
Inductance Sat. (LdSat)
Parameter 1-45 q-axis
Inductance Sat. (LqSat)
Parameter 1-46 Läge detekteringsförstärk.
Parameter 1-48 Current at Min
Inductance for d-axis
Parameter 1-49 Current at Min
Inductance for q-axis
Parameter 1-70 Startläge[0] Rotordetektering
Parameter 1-73 Flygande start[0] Inaktiverad
AvAMA optimerar motorns prestanda.
0–99,990 Ω
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradMata in värdet för d-axelns induktans.
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradMata in värdet för q-axelns induktans.
10–9000 VStorleksrelateradFas-till-fas-RMS, mot-Emk-spänning vid 1 000 varv/minut
0–100 m50 mAnge motorkabellängd.
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradParametern motsvarar induktansmättnaden för Ld. Helst
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradParametern motsvarar induktansmättnaden för Lq. Helst
20–200%100%Justerar testpulsens höjd under lägesdetektering vid start.
20–200%100%Ange värdet för induktansmättnaden.
20–200%100%Parametern anger mättnadskurvan för d- och q-induktans-
[1] Parkering
[1] Aktiverad
StorleksrelateradStäll in statormotståndsvärdet.
Hämta värdet från permanentmagnetmotorns datablad.
ska parametern ha samma värde som
parameter 1-37 Induktans för d-axel (Ld). Om motorleverantören däremot tillhandahåller en induktanskurva ska
induktansvärdet anges. Induktansvärdet är 200 % av den
nominella strömmen.
ska parametern ha samma värde som parameter 1-38 q-axis Inductance (Lq). Om motorleverantören däremot
tillhandahåller en induktanskurva ska induktansvärdet
anges. Induktansvärdet är 200 % av den nominella
strömmen.
värdena. Från 20–100 % av parametern är induktansen
linjär på grund av parameter 1-37 Induktans för d-axel (Ld),
Parameter 20-83 PI-startvarvtal
[Hz]
Parameter 20-93 PI Proportionell förstärkning
Parameter 20-94 PI Integral
Time
Parameter 30-22 Låst rotorfunktion
-100–100%0Ange börvärdet.
0,05–3600,0 sStorleksrelateradUppramptiden från 0 till nominell
parameter 1-23 Motorfrekvens för asynkronmotorer.
Uppramptiden från 0 till parameter 1-25 Nominelltmotorvarvtal för PM-motorer.
0,05–3600,0 sStorleksrelateradNedramptiden från nominell parameter 1-23 Motorfrekvens
till 0 för asynkronmotorer. Nedramptiden från
parameter 1-25 Nominellt motorvarvtal till 0 för PMmotorer.
0,0–400,0 Hz0,0 HzAnge minimigränsen för lågt varvtal.
0,0–400,0 Hz100 HzAnge den maximala gränsen för högt varvtal.
parameter 4-19 Max. utfrekvens är inställd lägre än
parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz], ställs
parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz] automatiskt in
till samma värde som parameter 4-19 Max. utfrekvens.
0,00–10,00 V0,07 VAnge spänningen som motsvarar det låga referensvärdet.
0,00–10,00 V10,00 VAnge spänningen som motsvarar det höga referensvärdet.
0,00–20,00 mA4,00 mAAnge strömmen som motsvarar det låga referensvärdet.
0,00–20,00 mA20,00 mAAnge strömmen som motsvarar det höga referensvärdet.
-4999–49990Ange återkopplingsvärdet som motsvarar värdet av den
spänning eller ström som anges i parameter 6-20 Plint 54,låg spänning/parameter 6-22 Plint 54, svag ström.
-4999–499950Ange återkopplingsvärdet som motsvarar värdet av den
spänning eller ström som anges i parameter 6-21 Plint 54,hög spänning/parameter 6-23 Plint 54, stark ström.
0,00–10,00 s0,01Ange ltertidskonstant
[0] Current (Ström)
[1] Voltage (Spänning)
[0] Normalt
[1] Inverterat
0–200 Hz0 HzAnge det motorvarvtal som ska uppnås som startsignal för
0,00–10,000,01Ange proportionell förstärkning för processregleringen.
Tabell 6.5 Kongurationsguide för tillämpningar med återkoppling
0,05–1,00 s0,10 s
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
–
Motorkonguration
Kongurationsguiden för motorn vägleder användaren genom de nödvändiga motorparametrarna.
ParameterOmrådeFabriksinställning Användning
Parameter 0-03 Regionala
inställningar
Parameter 0-06 GridType[0]–[132] Se Tabell 6.4.StorleksrelateradVälj driftläge för omstart vid återanslutning av frekvensom-
Parameter 1-20 Motor Power0,12–110 kW/0,16–150hkStorleksrelateradAnge motoreekten enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-22 Motorspänning 50–1000 VStorleksrelateradAnge motorspänningen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-23 Motorfrekvens20–400 HzStorleksrelateradAnge motorfrekvensen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-24 Motorström0,01–10000,00 AStorleksrelateradAnge motorströmmen enligt märkskyltsdata.
Parameter 1-25 Nominellt
motorvarvtal
Parameter 1-26 Märkmoment
motor
50–9 999 varv/minutStorleksrelateradAnge nominell motorhastighet enligt märkskyltsdata.
0,1–1 000,0 NmStorleksrelateradDen här parametern är tillgänglig om
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
parameter 1-10 Motorkonstruktion har angetts till ett
alternativ som aktiverar drift med permanentmagnetmotor.
OBS!
Om den här parametern ändras kommer det även
att påverka inställningarna i andra parametrar.
6
Parameter 1-30 Statorresistans
(Rs)
Parameter 1-37 Induktans för daxel (Ld)
Parameter 1-38 q-axis
Inductance (Lq)
Parameter 1-39 Motorpoler2–1004Ange antalet motorpoler.
Parameter 1-40 Mot-Emk vid 1
000 RPM
Parameter 1-42 Motor Cable
Length
Parameter 1-44 d-axis
Inductance Sat. (LdSat)
Parameter 1-45 q-axis
Inductance Sat. (LqSat)
Parameter 1-46 Läge detekteringsförstärk.
Parameter 1-48 Current at Min
Inductance for d-axis
Parameter 1-49 Current at Min
Inductance for q-axis
Parameter 1-70 Startläge[0] Rotordetektering
Parameter 1-73 Flygande start[0] Inaktiverad
Parameter 3-41 Ramp 1,
uppramptid
0–99,990 Ω
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradMata in värdet för d-axelns induktans. Hämta värdet från
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradMata in värdet för q-axelns induktans.
10–9000 VStorleksrelateradFas-till-fas-RMS, mot-Emk-spänning vid 1 000 varv/minut
0–100 m50 mAnge motorkabellängd.
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradParametern motsvarar induktansmättnaden för Ld. Helst
0,000–1 000,000 mHStorleksrelateradParametern motsvarar induktansmättnaden för Lq. Helst
20–200%100%Justerar testpulsens höjd under lägesdetektering vid start.
20–200%100%Ange värdet för induktansmättnaden.
20–200%100%Parametern anger mättnadskurvan för d- och q-induktans-
[1] Parkering
[1] Aktiverad
0,05–3600,0 sStorleksrelateradUppramptid från 0 till nominell
StorleksrelateradStäll in statormotståndsvärdet.
permanentmagnetmotorns datablad.
ska parametern ha samma värde som
parameter 1-37 Induktans för d-axel (Ld). Om motorleverantören däremot tillhandahåller en induktanskurva ska
induktansvärdet anges. Induktansvärdet är 200 % av den
nominella strömmen.
ska parametern ha samma värde som parameter 1-38 q-axis Inductance (Lq). Om motorleverantören däremot
tillhandahåller en induktanskurva ska induktansvärdet
anges. Induktansvärdet är 200 % av den nominella
strömmen.
värdena. Från 20–100 % av parametern är induktansen
linjär på grund av parameter 1-37 Induktans för d-axel (Ld),
Tabell 6.6 Inställningar för kongurationsguide för motorn
0,05–3600,0 sStorleksrelateradNedramptid från nominellt parameter 1-23 Motorfrekvens
till 0
0,0–400,0 Hz0,0 HzAnge minimigränsen för lågt varvtal.
0,0–400,0 Hz100,0 HzAnge den maximala gränsen för högt varvtal.
parameter 4-19 Max. utfrekvens är inställd lägre än
parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz], ställs
parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz] automatiskt intill samma värde som parameter 4-19 Max. utfrekvens.
[0] Av
[1] På
0,05–1,00 s0,10 s
[0] Av
–
–
6
6
Gjorda ändringar
I Gjorda ändringar nns alla parametrar som ändrats från
fabriksinställningarna.
Listan visar endast parametrar som har ändrats i
•
aktuell redigeringsmeny.
Parametrar som har återställts till fabriksvärdena
•
är inte angivna.
Meddelandet Empty indikerar att inga parametrar
•
har ändrats.
Ändra parameterinställningar
1.Gå till snabbmenyn genom att trycka på knappen
[Menu] tills indikatorn i displayen placeras
ovanför snabbmenyn.
2.
Tryck på [▲] [▼] om du vill välja guiden, tillämpningar med återkoppling, motorkongurering
eller gjorda ändringar.
3.Tryck på [OK].
4.
Tryck på [▲] [▼] om du vill bläddra genom
parametrarna i snabbmenyn.
5.Tryck på [OK] om du vill välja en parameter.
6.
Tryck på [▲] [▼] om du vill ändra värdet på en
parameterinställning.
7.Tryck på [OK] för att godkänna ändringen.
8.Tryck på [Back] två gånger om du vill gå till
Status, eller tryck på [Menu] en gång om du vill
gå till huvudmenyn.
Från huvudmenyn kommer du åt alla parametrar
1.Tryck på knappen [Menu] tills indikatorn i
displayen placeras ovanför huvudmenyn.
2.
Använd [▲] [▼] om du vill bläddra genom
parametergrupperna.
3.Tryck på [OK] om du vill välja en parametergrupp.
4.
Tryck på [▲] [▼] om du vill bläddra genom
parametrarna i den specika gruppen.
5.Tryck på [OK] om du vill välja en parameter.
6.
Tryck på [▲] [▼] om du vill ställa in/ändra ett
parametervärde.
7.Tryck på [OK] för att godkänna ändringen.
6.3.3 Huvudmeny
Tryck på [Menu] för komma åt huvudmenyn och
programmera alla parametrar. Du kommer åt huvudmenyparametrarna direkt, om inte ett lösenord har skapats via
parameter 0-60 Huvudmenylösenord.
I de esta tillämpningar är det inte nödvändigt att komma
åt huvudmenyparametrarna. Med snabbmenyn kommer du
snabbt och enkelt åt alla vanliga parametrar som man kan
behöva.
6.4 Snabböverföring av
parameterinställningar mellan era
frekvensomriktare
När kongurationen av frekvensomriktaren är slutförd
rekommenderar vi att du lagrar data i LCP eller på en dator
med hjälp av MCT 10 Set-up Software.
Dataöverföring från frekvensomriktare till LCP
1.Gå till parameter 0-50 LCP-kopiering.
2.Tryck på [OK].
3.Välj [1] Alla till LCP.
4.Tryck på [OK].
Anslut LCP:n till en annan frekvensomriktare och kopiera
parameterinställningarna även till den frekvensomriktaren.
6.5 Avläsning och programmering av
indexerade parametrar
Välj en parameter, tryck på [OK] och använd [
bläddra igenom de indexerade värdena. Du ändrar parametervärdet genom att välja det indexerade värdet och trycka
på [OK]. Ändra värdet genom att trycka på [▲] [▼]. Tryck på
[OK] för att godkänna den nya inställningen. Tryck på
[Cancel] för att avbryta. Tryck på [Back] för att lämna
parametern.
]/[▼] för att
▲
6.6 Initiering av fabriksinställningar
Det nns två sätt att initiera frekvensomriktaren till
standardinställningarna:
Rekommenderad initiering
1.Välj parameter 14-22 Driftläge.
2.Tryck på [OK].
3.Välj [2] Initialisation och tryck på [OK].
4.Slå från strömmen till frekvensomriktaren och
vänta tills displayen har stängts av.
5.Slå på nätförsörjningen igen. Frekvensomriktaren
har nu återställts, förutom följande parametrar:
Parameter 1-06 Medurs
•
Parameter 8-30 Protokoll
•
Parameter 8-31 Adress
•
Parameter 8-32 Baudhastighet
•
Parameter 8-33 Paritet/stoppbitar
•
Parameter 8-35 Min. svarsfördröjning
•
Parameter 8-36 Maximum Response Delay
•
Parameter 8-37 Maximum Inter-char delay
•
Parameter 8-70 BACnet, enhetsinstans
•
Parameter 8-72 MS/TP, max. master
•
Parameter 8-73 MS/TP, maxinfo stommar
•
Parameter 8-74 "Jag är" service
•
Parameter 8-75 Initiering av lösenord
•
Parameter 15-00 Drifttimmar
•
tillparameter 15-05 Överspänningar
Parameter 15-03 Nättillslag
•
Parameter 15-04 Överhettningar
•
Parameter 15-05 Överspänningar
•
Parameter 15-30 Larmlogg: Felkod
•
Parametergrupp 15-4* Drive identiering
•
Parameter 18-10 FireMode-logg: händelse
•
Initiering med två ngrar
Det andra sättet att initiera frekvensomriktaren till standardinställningarna är initiering med två ngrar:
1.Stäng av frekvensomriktaren.
2.Tryck på [OK] och [Menu].
3.Starta frekvensomriktaren medan du håller inne
knapparna i 10 sek.
4.Frekvensomriktaren har nu återställts, förutom
följande parametrar:
Parameter 1-06 Medurs
•
Parameter 15-00 Drifttimmar
•
Parameter 15-03 Nättillslag
•
Parameter 15-04 Överhettningar
•
Parameter 15-05 Överspänningar
•
Parametergrupp 15-4* Drive identiering
•
Parameter 18-10 FireMode-logg: händelse
•
Parameterinitieringen bekräftas av larm 80, frekvensomriktare initierad på displayen efter eektcykeln.
RS485 är ett bussgränssnitt med två ledningar som är
kompatibelt med en nätverkstopologi med multidropp,
dvs. där noder kan anslutas som bussar, eller via
droppkablar från en gemensam förbindelseledning. Totalt
kan 32 noder anslutas till ett nätverkssegment.
Förstärkare delar nätverkssegmenten.
OBS!
Varje förstärkare fungerar som en nod i det segment där
den är installerad. Varje nod som är ansluten inom ett
visst nätverk måste också ha en unik nodadress, inom
alla segment.
Avsluta alla segment i båda ändar, antingen med frekvensomrikatrnas termineringsbrytare (S801) eller med ett
obalanserat nät med slutmotstånd. Använd alltid skärmade
tvinnade parkablar (STP) vid busskabeldragning, och följ
alltid god installationspraxis.
Det är viktigt att skärmens jordanslutning har låg
impedans vid varje nod. Anslut därför en stor yta av
skärmen till jord, exempelvis med en kabelklämma eller en
ledande kabelförskruvning. Du kan använda potentialutjämnande kablar för att bibehålla samma
jordningspotential i hela nätverket, speciellt i installationer
med långa kablar.
Undvik felmatchande impedans genom att alltid använda
samma kabeltyp i hela nätverket. Använd alltid en skärmad
motorkabel när du ansluter motorn till frekvensomriktaren.
7.1.2 Nätverks anslutning
Anslut frekvensomriktaren till RS-485-nätverket på följande
sätt (se även Bild 7.1):
1.Anslut signalledningarna till plint 68 (P+) och
plint 69 (N-) på huvudstyrkortet till frekvensomriktaren.
2.Anslut kabelskärmningen till kabelklämmorna.
OBS!
Använd partvinnade kablar för att minska störningen
mellan ledarna.
77
Bild 7.1 Nätverks anslutning
7.1.3 Maskinvaruinstallation för
frekvensomriktare
Använd DIP-omkopplaren på huvudstyrkortet på frekvensomriktaren för att terminera RS485-bussen.
120
Max. 1 200 (3 937 ft) (inklusive droppledningar).
Max. 500 (1 640) station till station.
Bild 7.2 Fabriksinställning för termineringsswitch
DIP-omkopplare är fabriksinställd på OFF (av).
195NA493.11
1
2
90°
Installation och kongurat...
VLT® HVAC Basic Drive FC 101
7.1.4 Parameterinställningar för Modbus-
7.1.5 EMC -säkerhetsåtgärder
kommunikation
OBS!
ParameterFunktion
Parameter 8-30 Prot
okoll
Parameter 8-31 Adr
ess
Välj det programprotokoll som ska köras för
RS485-gränssnittet.
Ange nodadressen.
OBS!
Adressintervallet beror på vilket
protokoll som är valt i
parameter 8-30 Protokoll.
Parameter 8-32 Bau
dhastighet
Ange baudhastigheten.
OBS!
Den förinställda baudhastigheten
beror på vilket protokoll som är valt i
parameter 8-30 Protokoll.
Följ gällande nationella och lokala regelverk gällande
jordanslutning. Om jordningen av kablarna inte
genomförs korrekt kan det medföra sämre kommunikation och skador på utrustningen. Om du vill undvika
koppling av högfrekventa störningar mellan kablarna ska
du hålla RS485-kommunikationskabeln borta från motoroch bromsmotståndskablage. Normalt är ett avstånd på
200 mm (8 in) tillräckligt. Försöka ha största möjliga
avstånd mellan kablarna, speciellt där kablarna löper
parallellt över ett längre avstånd. När det är oundvikligt
att kablarna korsar varandra måste RS485-kabeln korsa
motor- och bromsmotståndskablarna i 90° vinkel.
77
Parameter 8-33 Pari
tet/stoppbitar
Ange paritet och antal stoppbitar.
OBS!
Den förvalda inställningen beror på
vilket protokoll som är valt i
parameter 8-30 Protokoll.
Parameter 8-35 Min
. svarsfördröjning
Parameter 8-36 Ma
ximum Response
Delay
Parameter 8-37 Ma
ximum Inter-char
delay
Ange minimal fördröjningstid mellan
mottagandet av en begäran och
överföringen av ett svar. Denna funktion
används för att lösa uppkomsten av fördröjningar i modemets reaktionstid.
Ange den maximala fördröjningstiden
mellan överföring av en begäran och ett
mottaget svar.
Om överföringen avbryts, ska du ange den
maximala fördröjningstiden mellan två
mottagna byte för att kunna etablera en
timeout.
OBS!
Den förvalda inställningen beror på
vilket protokoll som är valt i
parameter 8-30 Protokoll.
Tabell 7.2 Parameterinställningar för Modbus-kommunikation
1Fältbusskabel
2Minst 200 mm (8 in)
Bild 7.3 Minsta avstånd mellan kommunikations- och
kraftkablar
FC-protokollet, som även kallas FC-bussen eller standardbussen, är standardfältbussen från Danfoss. Protokollet
denierar en åtkomstteknik enligt master/slav-principen för
kommunikation via en seriell buss.
Det går att ansluta en master och maximalt 126 slavar till
bussen. De enskilda slavarna väljs ut av mastern via ett
adresstecken i telegrammet. En slav kan aldrig sända ut
data om den inte blir ombedd att göra det, och det är inte
möjligt med ett direkt utbyte av meddelanden mellan de
enskilda slavarna. Kommunikationen sker i halv duplexläge.
Masterfunktionen kan inte överföras till en annan nod
(system med en master).
Det fysiska lagret utgörs av RS485, och därmed går det att
använda frekvensomriktarens inbyggda RS485-port. FCprotokollet stöder
Ett kort format om 8 byte för processdata.
•
Ett långt format om 16 byte som även omfattar
•
en parameterkanal.
Ett format som används för texter.
•
era telegramformat:
Bussreferensen används vanligen för varvtalsreglering. Det
går även att nå parametrarna, läsa av deras värden och
även, där så är tillåtet, ange värden för dem. Detta
erbjuder en mängd styrmöjligheter, inklusive att styra
börvärdet för frekvensomriktaren när dess interna PIregulator används.
7.3 Parameterinställningar för att aktivera
FC-protokollet
Om du vill aktivera FC-protokollet för frekvensomriktaren
ska följande parametrar ställas in.
FC-protokollet ger tillgång till funktionerna för styrord och
bussreferens i frekvensomriktaren.
Styrordet gör att Modbus-mastern kan styra era viktiga
funktioner i frekvensomriktaren:
Start.
•
Stoppa frekvensomriktaren på era sätt:
•
-Utrullningsstopp.
-Snabbstopp.
-DC -bromsstopp.
-Normalt (ramp) stopp.
Återställning efter en tripp på grund av fel.
•
Körning vid olika förinställda varvtal.
•
Körning bakåt.
•
Ändra aktiv meny.
•
Styra de två reläer som nns inbyggda i frekven-
•
somriktaren.
Varje byte som överförs börjar med en startbit. Därefter
överförs 8 databitar, vilket motsvarar en byte. Varje tecken
kontrolleras med hjälp av en paritetsbit. Denna bit anges
till 1 när den når paritet. Paritet innebär att det nns ett
jämnt antal binära 1:or i gruppen med 8 databitar och hela
paritetsbiten. Varje tecken avslutas med en stoppbit, och
består således av totalt 11 bitar.
Bild 7.4 Innehållet i ett tecken
7.4.2 Telegramstruktur
Alla telegram har följande struktur:
Starttecken (STX) = 02 hex.
•
En byte som anger telegramlängden (LGE).
•
En byte betecknar frekvensomriktarens adress
•
(ADR).
Ett antal databyte (varierar beroende på telegramtyp) följer.
Parameterblocket används för överföring av parametrar
mellan master och slav. Ett datablock är uppbyggt av 12
byte (6 ord) och innehåller även processblocket.
7.4.3 Telegram längd (LGE)
Med telegramlängd menas antalet databyte plus
adressbyten ADR och datakontrollbyten BCC.
Bild 7.7 Parameterblock
Textblock
Textblocket används för att läsa eller skriva text via
datablocket.
4 databyteLGE = 4+1+1 = 6 byte
12 databyteLGE = 12+1+1 = 14 byte
Telegram som innehåller text
Tabell 7.4 Längden på telegram
1) 10 anger antalet fasta tecken, medan "n" varierar (beroende på
77
textens längd).
7.4.4 Frekvensomriktarens adress (ADR)
Adressformat 1-126
Bit 7 = 1 (adressformat 1–126 aktivt).
•
Bit 0-6 = frekvensomriktaradress 1-126.
•
Bit 0–6 = 0 broadcast.
•
101)+n byte
Bild 7.8 Textblock
7.4.7 PKE-fältet
PKE-fältet innehåller två delfält:
Parameterkommando och svar (AK)
•
Parameternummer (PNU)
•
Slaven sänder tillbaka adressbyten oförändrad i svarstelegrammet till mastern.
7.4.5 Datakontrollbyte (BCC)
Kontrollsumman beräknas med en XOR-funktion. Innan
första byten i telegrammet tas emot är den beräknade
kontrollsumman lika med 0.
7.4.6 Datafältet
Databyteblockens struktur beror på telegramtypen. Det
nns tre telegramtyper. De gäller för både styrtelegram
(master ⇒ slav) och svarstelegram (slav ⇒ master).
De tre telegramtyperna är:
Processblock (PCD)
PCD består av ett datablock på 4 byte (2 ord) och
omfattar:
•
•
Bild 7.6 Processblock
Styrord och referensvärde (från master till slav).
Statusord och aktuell utfrekvens (från slav till
master).
Bild 7.9 PKE-fält
Bit 12-15 överför parameterkommandon från mastern till
slaven och skickar tillbaka slavens bearbetade svar till
mastern.
0000 Inget kommando.
0001 Läs parametervärde.
0010 Skriv parametervärde i RAM (ord).
0011 Skriv parametervärde i RAM (dubbelord).
1101
1110
1111 Läs text.
Tabell 7.5 Parameterkommandon
Bit nummerSvar
15141312
0000Inget svar.
0001Parametervärde överfört (ord).
0010Parametervärde överfört (dubbelord).
0111Kommando kan inte utföras.
1111Text överförd.
Skriv parametervärde i RAM och EEPROM
(dubbelord).
Skriv parametervärde i RAM och EEPROM
(ord).
Svar slav⇒master
7.4.8 Parameternummer (PNU)
Bit nummer 0–11 överför parameternummer. Den aktuella
parameterns funktion denieras i parameterbeskrivningen i
kapitel 6 Programmering.
7.4.9 Index (IND)
Index används med parameternumret för läs-/skrivåtkomst
till indexerade parametrar, t.ex. parameter 15-30 Larmlogg:Felkod. Indexet består av 2 byte: ett lågt och ett högt byte.
Endast den låga byten används som index.
7.4.10 Parametervärde (PWE)
Parametervärdeblocket består av två ord (fyra byte) och
värdet beror på det givna kommandot (AK). Mastern frågar
efter ett parametervärde om PWE-blocket inte innehåller
något värde. Om du vill ändra ett parametervärde (skriv)
skriver du det nya värdet i PWE-blocket och skickar det
från mastern till slaven.
77
Tabell 7.6 Svar
Om kommandot inte kan utföras sänder slaven svaret 0111
Command cannot be performed (Kommandot kan inte
utföras) och skickar följande felrapport i Tabell 7.7.
FelkodSpecikation för FC
0Ogiltigt parameternummer.
1Parameter kan inte ändras.
2Övre eller nedre gräns har överskridits.
3Underindex korrupt.
4Ingen matris.
5Felaktig datatyp.
6Används inte.
7Används inte.
9
11Det går inte att skriva till parametern.
15Ingen text tillgänglig.
17Inte vid körning.
18Andra fel.
100–
>100–
130Ingen bussåtkomst för denna parameter.
131Det går inte att skriva till fabriksinställning.
132Ingen LCP-åtkomst.
252Okänd användare.
253Begäran stöds inte.
254Okänt attribut.
255Inget fel.
Beskrivningskomponenter är inte
tillgängliga.
När en slav svarar på en parameterförfrågan
(läskommando) överförs det aktuella parametervärdet i
PWE-blocket och skickas tillbaka till mastern. Om en
parameter innehåller
era dataalternativ, till exempel
parameter 0-01 Språk, väljer du det datavärdet genom att
ange värdet i PWE-blocket. Det går endast att läsa av
parametrar som innehåller datatyp 9 (textsträng) med
seriell kommunikation.
Parameter 15-40 FC-typ till parameter 15-53 Serienummer för
nätkort är av datatyp 9.
Det går t.ex. att läsa av enhetsstorleken och nätspänningsområdet i parameter 15-40 FC-typ. När en textsträng
överförs (läses) är telegramlängden variabel och texterna är
olika långa. Telegramlängden anges med telegrammets
andra byte (LGE). Vid textöverföring anger indextecknet om
det är ett läs- eller skrivkommando.
Om du vill läsa av en text via PWE-blocket anger du
parameterkommandot (AK) till F-hex. Indextecknets höga
byte måste vara 4.
PKE = E19E Hex – Skriv enskilt ord i
parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz]:
IND = 0000 hex.
•
PWEHIGH = 0000 hex.
•
PWELOW = 03E8 hex.
•
Datavärde 1 000 motsvarar 100 Hz, se kapitel 7.4.12 Konvertering.
7.4.12 Konvertering
77
Programmeringshandboken innehåller beskrivningar av
parametrarna i de olika parametergrupperna. Parametervärden överförs endast som heltal. Konverteringsfaktorer
används för att överföra decimaler.
Parameter 4-12 Motorvarvtal, nedre gräns [Hz] har konverteringsfaktorn 0,1. Om du vill ställa in minimifrekvensen till 10
Hz måste värdet 100 överföras. En konverteringsfaktor på
0,1 betyder att det överförda värdet multipliceras med 0,1.
Värdet 100 tolkas således som 10,0.
KonverteringsindexKonverterings faktor
743600
2100
110
01
-10,1
-20,01
-30,001
-40,0001
-50,00001
Telegrammet ser ut så här Bild 7.10.
Bild 7.10 Telegram
OBS!
Parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz] är ett enda
ord och parameterkommandot för att skriva in EEPROM
är E. Parameter 4-14 Motorvarvtal, övre gräns [Hz] är 19E i
hexadecimal.
Svaret från slaven till mastern visas i Bild 7.11.
Bild 7.11 Svar från master
Tabell 7.9 Konvertering
7.4.13 Processord (PCD)
Blocket med processord är indelat i två block om 16 bitar
vardera, som alltid kommer i den angivna ordningsföljden.
PKE = 1155 Hex - Läs parametervärdet i
parameter 3-41 Ramp 1, uppramptid:
IND = 0000 hex.
•
PWE
•
PWE
•
Bild 7.12 Telegram
Om värdet i
visas svaret från slaven till mastern i Bild 7.13.
Bild 7.13 Svar
3E8 hex motsvarar1 000 decimal. Konverteringsindex för
parameter 3-41 Ramp 1, uppramptid är -2, dvs. 0,01.
Parameter 3-41 Ramp 1, uppramptid är av typen Osignerad
32.
Översikt över Modbus RTU
7.6
= 0000 hex.
HIGH
= 0000 hex.
LOW
parameter 3-41 Ramp 1, uppramptid är 10 s,
7.6.2 Översikt
Oberoende av fysisk nätverkskommunikationstyp, beskriver
det här avsnittet den process som en regulator använder
för att begära åtkomst till en annan enhet. Processen
omfattar hur Modbus RTU reagerar på förfrågningar från
en annan enhet, samt hur fel identieras och rapporteras.
Här denieras även ett gemensamt format för fältens
layout och innehåll.
Vid kommunikation via ett Modbus RTU-nätverk gör
protokollet följande:
Bestämmer hur varje regulator får reda på sin
•
adress.
Känner igen ett telegram som är adresserat till
•
den.
Avgör vilka åtgärder som ska vidtas.
•
Utvinner alla data eller all annan information som
•
nns i telegrammet.
Om ett svar krävs kommer regulatorn att utforma ett
svarstelegram och skicka iväg det.
Regulatorer kommunicerar enligt en master/slav-princip där
endast mastern kan initiera transaktioner (som kallas
förfrågningar). Slavarna svarar genom att skicka
efterfrågade data till mastern, eller genom att vidta den
åtgärd som efterfrågades.
Mastern kan kommunicera med enskilda slavar, eller
initiera ett broadcasttelegram till samtliga slavar. Slavar
returnerar ett svar på förfrågningar som är riktade till just
dem. Inga svar skickas vid broadcastförfrågningar från
mastern.
77
7.6.1 Inledning
Danfoss förutsätter att det installerade styrsystemet stöder
gränssnitten i detta dokument, och att alla krav och
begränsningar som anges för regulatorn och frekvensomriktaren efterföljs noga.
Den inbyggda Modbus RTU (Remote Terminal Unit) är
utformad för att kommunicera med alla regulatorer som
stöder de gränssnitt som nnsdenierade i detta
dokument. Läsaren förutsätts ha goda kunskaper om
regulatorns möjligheter och begränsningar.
Modbus RTU-protokollet anger formatet för masterns
förfrågan genom att ge följande information:
Enhetens (eller broadcastens) adress.
•
En funktionskod som
•
åtgärden.
Data som ska skickas.
•
Ett felkontrollfält.
•
Slavens svarstelegrammet utformas också enligt Modbusprotokollet. Det innehåller fält som bekräftar vidtagen
åtgärd, eventuella data som ska returneras och ett felkontrollfält. Om ett fel inträar vid mottagningen av
telegrammet, eller om slaven inte kan utföra den begärda
åtgärden, skapar och skickar slaven ett felmeddelande.
Alternativt inträar en timeout.
Frekvensomriktaren kommunicerar i Modbus RTU-formatet
via det inbyggda RS485-gränssnittet. Modbus RTU ger
tillgång till funktionerna för styrord och bussreferens i
frekvensomriktaren.
Styrordet gör att Modbus-mastern kan styra
funktioner i frekvensomriktaren:
Start.
•
Olika stopp:
•
-Utrullningsstopp.
-Snabbstopp.
-DC -bromsstopp.
-Normalt (ramp) stopp.
Återställning efter en tripp på grund av fel.
77
•
Körning vid olika förinställda varvtal.
•
Körning bakåt.
•
Ändra den aktiva menyn.
•
Styra frekvensomriktarens inbyggda relä.
•
Bussreferensen används vanligen för varvtalsreglering. Det
går även att nå parametrarna, läsa av deras värden och,
där så är tillåtet, ange värden för dem. Detta erbjuder en
mängd styrmöjligheter, inklusive att styra börvärdet för
frekvensomriktaren när dess interna PI-regulator används.
Nätverkskonguration
7.7
era viktiga
7.8.1 Inledning
Regulatorerna är kongurerade för att kommunicera i
Modbus-nätverket i RTU-läge (Remote Terminal Unit), där
varje byte i ett meddelande innehåller två 4-bitars hexadecimala tecken. Formatet för varje byte visas i Tabell 7.12.
Den sändande enheten infogar ett Modbus RTU-telegram i
en mall med känd start- och slutpunkt. Detta gör att de
mottagande enheterna kan börja där telegrammet startar,
läsa adressdelen, avgöra vilken enhet som är mottagare
(eller alla enheter om det är ett broadcasttelegram) och
avgöra när telegrammet är slut. Partiella telegram identieras och fel anges som resultat. Tecknen som ska
överföras måste anges i hexadecimalt format, 00–FF, i varje
fält. Frekvensomriktaren övervakar hela tiden nätverksbussen, även under tysta intervall. När det första fältet
(adressfältet) tas emot avkodar alla frekvensomriktare och
enheter detta för att avgöra om de är mottagare. Modbus
RTU-telegram som är adresserade till 0 är broadcasttelegram. Det går inte att besvara broadcasttelegrammet. En
typisk telegrammall visas i Tabell 7.14.
StartAdressFunktionData
T1-T2-T3-
Tabell 7.14 Typiskt telegramstruktur för Modbus RTU
Telegrammet inleds med en tyst period på minst 3,5
teckenintervall. Den tysta perioden implementeras i
intervall med era tecken i det valda nätverkets baudhastighet (visas som Start T1-T2-T3-T4). Det första fältet som
överförs är enhetsadressen. Efter det sist överförda tecknet
följer en liknande period på minst 3,5 teckenintervall som
indikerar telegrammets slut. Ett nytt telegram kan börja
efter denna period.
Överför hela telegrammet som en kontinuerlig ström. Om
en tyst period på mer än 1,5 teckenintervall uppstår innan
hela telegrammet slutförts kommer mottagande enhet att
radera hela det ofullständiga telegrammet och förutsätta
att nästa byte är adressfältet i ett nytt telegram. Om ett
nytt telegrammet börjar innan 3,5 teckenintervall efter
föregående meddelande, kommer mottagande enhet att
identiera det som en fortsättning av föregående telegram.
Detta ger upphov till en timeout (ingen reaktion från
slaven) eftersom värdet i det sista CRC-fältet inte är giltigt
för de kombinerade telegrammen.
7.8.4 Adressfält
Adressfältet i en telegrammall består av åtta bitar. Giltiga
adresser till slavenheter nns inom intervallet 0–247
decimaler. De enskilda slavenheterna tilldelas adresser
inom intervallet 1-247 0 är reserverat för broadcastläget,
som alla slavar känner igen. En master kommunicerar med
en slav genom att ange slavens adress i telegrammets
adressfält. När slaven skickar sitt svar placerar den sin egen
adress i detta adressfält för att låta mastern veta vilken slav
som svarar.
7.8.5 Funktionsfält
Funktionsfältet i en telegrammall består av åtta bitar.
Giltiga koder nns i intervallet 1–FF. Funktionsfält används
för att skicka telegram mellan master och slav. När ett
telegram skickas från en master till en slavenhet är det
funktionskodfältet som informerar slaven om vilken åtgärd
som ska utföras. När slaven svarar mastern används
funktionskodfältet för att ange endera ett normalt (felfritt)
svar, eller för att informera om att någon typ av fel
inträade (ett så kallat undantagssvar).
Vid ett normalt svar ekar slaven helt enkelt den
ursprungliga funktionskoden. Vid ett undantagssvar
returnerar slaven en kod som motsvarar den ursprungliga
funktionskoden med den mest signikanta biten angiven
till logisk 1. Dessutom lägger slaven in en unik kod i
svarstelegrammets datafält. Detta informerar mastern om
vilken typ av fel som inträade, eller orsaken till
undantaget. Mer information nns i
kapitel 7.8.11 Funktionskoder som stöds av Modbus RTU och
kapitel 7.8.12 Undantagskoder i Modbus.
7.8.6 Datafält
Datafältet utgörs av uppsättningar av två hexadecimala tal,
inom intervallet 00–FF hexadecimalt. Dessa består av ett
RTU-tecken. Datafältet i telegrammet som skickas från en
master till slavenheter innehåller ytterligare information
som slaven måste utnyttja för att kunna vidta den åtgärd
som funktionskoden denierar.
Informationen kan innehålla objekt som:
Spol- eller registeradresser.
•
Antalet objekt att hantera.
•
Antal faktiska databyte i fältet.
•
7.8.7 Fältet CRC-kontroll
Telegrammet innehåller ett fält för felkontroll som fungerar
enligt CRC-principen (Cyclical Redundancy Check). CRCfältet kontrollerar innehållet i hela telegrammet. Det
tillämpas oberoende av eventuell paritetskontrollmetod
som används för de enskilda tecknen i telegrammet. CRCvärdet beräknas av den sändande enheten, som lägger till
CRC som det sista fältet i telegrammet. Den mottagande
enheten räknar om ett CRC-värde vid mottagning av
telegrammet, och jämför det beräknade värdet med det
faktiska värde som mottogs i CRC-fältet. Två olika värden
resulterar i busstimeout. Felkontrollfältet innehåller ett 16bitars binärt värde som uttrycks med två 8-bitars byte.
Efter implementering läggs lågbytedelen av fältet till först,
och därefter högbytedelen. Högbytedelen med CRC är den
sista byte som skickas i telegrammet.
I Modbus är alla data ordnade i spolar och inforegister.
Spolar innehåller en enda bit, medan inforegister rymmer
ett ord på 2 byte (dvs. 16 bitar). Alla dataadresser i
Modbus-telegrammen refereras till 0. Den första
förekomsten av ett dataobjekt adresseras som objekt noll.
Till exempel: Spolen som kallas spole 1 i en programmerbar regulator benämns spole 0000 i dataadressfältet i
ett Modbus-telegram. Spole 127 decimalt benämns spole
007EHEX (126 decimalt).
Inforegister 40001 benämns register 0000 i telegrammets
dataadressfält. Fältet för funktionskoden anger redan en
åtgärd av typen inforegister. Därför är referensen 4XXXX
implicit. Inforegister 40108 benämns register 006Bhex (107
decimalt).
Spolnu–
77
mmer
1–16
17–32
33–48
49–64
66–65536 Reserverad.–
Tabell 7.15 Spolregister
Styrord för frekvensomriktare (se
Tabell 7.16).
Referensområdet för frekvensomriktarens varvtal eller börvärde är 0 x
0–0 x FFFF (-200 % ... ~200 %)
Statusord för frekvensomriktare (se
Tabell 7.17).
Drift-utan återkoppling: Frekvensomriktarens utfrekvens.
Drift med återkoppling: Frekvensomriktarens återkopplingssignal.
Styrning av parameterskrivning
(master till slav).
0 = Parameterändringar skrivs till
65
frekvensomriktarens RAM-minne.
1 = Parameterändringar skrivs till
frekvensomriktarens RAM-minne och
EEPROM.
BeskrivningSignalriktning
Master till slav
Master till slav
Slav till master
Slav till master
Master till slav
Spole01
01Förinställd referens, lsb
02Förinställd referens, msb
03DC-bromsIngen DC-broms
04UtrullningsstoppInget utrullningsstopp
05Snabb stoppInget snabbstopp
06FrysfrekvensIngen frysfrekvens
07RampstoppStart
08Ingen återställningÅterställning
09Ingen joggJogg
10Ramp 1Ramp 2
11Ogiltiga dataGiltiga data
12Relä 1 frånRelä 1 till
13Relä 2 frånRelä 2 till
14Ställ in lsb
15–
16Ingen reverseringReversering
Tabell 7.16 Styrord för frekvensomriktare (FC-prol)
Spole01
33Styrning inte klarStyrning klar
Frekvensomriktaren är inte
34
driftklar
35UtrullningsstoppSäkerhet sluten
36Inget larmLarm
37Används inteAnvänds inte
38Används inteAnvänds inte
39Används inteAnvänds inte
40Ingen varningVarning
41Ej på referensPå referens
42Hand-lägeLäget Auto
43Utanför frekvensområdenInom frekvensområden
44StoppadKör
45Används inteAnvänds inte
46Ingen spänningsvarningSpänningen överskrider
47Ej på strömbegränsningStrömbegränsning
48Termisk nivå är OKTermisk nivå överskrids
Tabell 7.17 Statusord för frekvensomriktare (FC-prol)
Reserverat för äldre frekvensomriktare VLT® 5000 och
VLT® 2800.
Reserverat för äldre frekvensomriktare VLT® 5000 och
VLT® 2800.
Reserverat för äldre frekvensomriktare VLT® 5000 och
VLT® 2800.
Endast TCP. Reserverat för Modbus TCP
(parameter 12-28 Lagra datavärden och
parameter 12-29 Lagra alltid - sparade i, till exempel,
EEPROM).
Felkod togs emot från parameterdatabasen, mer
information nns i WHAT 38295.
Registeradressen med det senaste felet som uppstod,
mer information nns i WHAT 38296.
Åtkomst till parameterunderindex. Mer information nns
i WHAT 38297.
Parameter 0-01 Språk (Modbus-register = 10 parameternummer)
20 byte utrymme reserverat per parameter i Modbus
Map.
Parameter 0-03 Regionala inställningar
20 byte utrymme reserverat per parameter i Modbus
Map.
Parameter 0-03 Regionala
inställningar
Beroende på
paramete-
råtkomst
Beroende på
paramete-
råtkomst
77
Tabell 7.18 Adress/Register
1) Värdet skrivet i Modbus RTU-telegrammet måste vara 1 eller mindre än registernumret. Till exempel, läs Modbus-register 1 genom att skriva
värde 0 i telegrammet.
7.8.9 Åtkomst via PCD skriv/läs
OBS!
Styrordet och referens skickas alltid i listan från
Fördelen med att använda PCD skriv/läs-konguration är
regulatorn till frekvensomriktaren.
att regulatorn kan skriva eller läsa mer data i ett telegram.
Upp till 63 register kan läsas eller skriva till via
funktionskoden läs inforegister eller skriva era register i
PCD-skrivlistan skapas alltid i parameter 8-42 PCD, skrivkon-guration.
ett telegram. Strukturen är även exibel så att endast två
register kan skrivas till och tio register kan läsas från
regulatorn.
PCD-skrivlistan är data som skickats från regulatorn till
frekvensomriktaren som statusord, faktiskt huvudvärde och
tillämpningsberoende data som drifttimmar, motorström
PCD-skrivlistan är data som skickats från regulatorn till
och larmord.
frekvensomriktaren. Informationen innehåller styrord,
referens och tillämpningsberoende data som minimumreferens, ramptider och så vidare.
OBS!
Statusordet och faktiskt huvudvärde skickats alltid i
listan från frekvensomriktaren till regulatorn.
Läs spolar1
Läs inforegister3
Skriv enskild spole5
Skriv enskilt register6
Skriv era spolarF
Skriv era register10
Hämta händelseräknare för komm.B
Rapportera slav-ID11
Läs/skriv era register17
Tabell 7.19 Funktionskoder
77
Bild 7.14 Åtkomst via PCD skriv/läs
OBS!
De grå rutorna går inte att ändra, de är standardvärden.
OBS!
32 bit-parameterar måste mappas i 32 bit-mallar (PCD2
och PCD3 eller PCD4 och PCD5 och så.), där parameternumret är mappad två gånger till parameter 8-42 PCD,
skrivkonguration eller parameter 8-43 PCD, läskonguration.
7.8.10 Styra frekvensomriktaren
Det här avsnittet beskriver de koder som kan användas i
funktions- och datafälten i ett Modbus RTU-telegram.
7.8.11 Funktionskoder som stöds av
Modbus RTU stöder användningen av följande
funktionskoder i telegrammets funktionsfält.
Modbus RTU
kod
Underfunkti
ons
kod
1
2
10
11
12
Underfunktion
Starta om kommunikation.
Returnera diagnostikregister.
Rensa räknare och
diagnostiskt register.
Returnera antalet
bussmeddelanden.
Returnera antalet fel vid
busskommunikation.
Funktion
Funktions
Diagnostik8
13Returnera slavfel, antal.
14
Returnera antalet
slavmeddelanden.
Tabell 7.20 Funktionskoder
7.8.12 Undantagskoder i Modbus
En fullständig förklaring av strukturen i ett undantagsreturvärde nns i kapitel 7.8.5 Funktionsfält.
KodNamnBetyder
Funktionskoden som mottogs i frågan är
inte en tillåten åtgärd för servern (eller
slaven). Detta kan ske på grund av att
funktionskoden endast är tillämpbar på
Ogiltig
1
funktion
nyare enheter och inte nns på den valda
enheten. Det kan också indikera att
servern (eller slaven) är i fel tillstånd för
att bearbeta en förfrågan av denna typ.
Till exempel är den kanske inte
kongurerad och får en förfrågan om att
returnera registervärden.
Dataadressen som togs emot i frågan är
inte en tillåten adress för servern (eller
slaven). Kombination av referensnummer
Ogiltig
2
dataadress
Ogiltigt
3
datavärde
4Fel på slav
Tabell 7.21 Undantagskoder i Modbus
Åtkomst till parametrar
7.9
och överföringslängd är ogiltig. I en
regulator med 100 poster kan en
förfrågan med oset 96 och längd 4
lyckas, men en med oset 96 och längd 5
returnerar fel 02.
Ett värde som nns i frågedatafältet är
inte ett tillåtet värde för servern (eller
slaven). Detta indikerar ett fel i strukturen
på den återstående delen av en komplex
förfrågan, till exempel att den implicerade
längden är inkorrekt. Det innebär INTE att
ett dataobjektet som skickats för lagring i
ett register har ett värde utanför tillämpningsprogrammets undantag, eftersom
Modbus-protokollet inte förstår betydelsen
av värdet i register.
Ett oåterkalleligt fel inträade när servern
(eller slaven) försökte utföra den begärda
åtgärden.
7.9.1 Parameterhantering
PNU (parameternumret) översätts från registeradressen i
Modbus läs- eller skrivmeddelandet. Parameternumret
översätts till Modbus som (10 x parameternumret) decimal.
Exempel: Avläsning av parameter 3-12 Öka/minska-värde (16
bitar): Inforegister 3120 innehåller parametervärdet. Ett
värde 1352 (decimalt) innebär att parametern är inställd på
12,52 %.
Avläsning av parameter 3-14 Förinställd relativ referens (32
bitar): Inforegister 3410 och 3411 innehåller parametervärdet. Värdet 11300 (decimalt) innebär att parametern är
inställd på 1 113,00.
Information om parametrar, storlek och konverteringsindex
nns i kapitel 6 Programmering.
7.9.3 IND (Index)
Vissa parametrar i frekvensomriktaren är matrisparametrar,
till exempel parameter 3-10 Förinställd referens. Eftersom
Modbus inte stöder matriser i inforegister har frekvensomriktaren reserverat inforegister 9 som pekare till matrisen.
Innan du avläser eller skriver en matrisparameter ska
inforegister 9 anges. Om inforegistret anges till värdet 2
sker alla efterföljande läsningar/skrivningar till matrisparametrar till index 2.
7.9.4 Textblock
Parametrar lagrade som textsträngar nås på samma sätt
som andra parametrar. Maximal textblockstorlek är 20
tecken. Om en läsbegäran för en parameter består av er
tecken än vad som nns i parametern avkortas svaret. Om
läsbegäran för en parameter avser färre tecken än vad som
nns i parametern utfylls svaret med blanksteg.
7.9.5 Konverterings faktor
Ett parametervärde kan endast överföras som ett helt
nummer. Om du vill överföra decimaler ska du använda en
konverteringsfaktor.
7.9.6 Parametervärden
Standarddatatyper
Standarddatatyperna är int 16, int 32, uint 8, uint 16 och
uint 32. De lagras som 4x register (40001–4FFFF).
Parametrarna läses med hjälp av funktionen 03 hex Läs
inforegister. Parametrarna skrivs med hjälp av funktionen 6
hex Förinställt enskilt register för ett register (16 bitar), och
funktionen 10 hex Flera förinställda register för två register
(32 bitar). Läsbara storlekar från ett register (16 bitar) upp
till tio register (20 tecken).
Icke standarddatatyper
Icke standarddatatyper är textsträngar och lagras som 4x
register (40001–4FFFF). Parametrarna läses med hjälp av
funktionen 03 hex Läs inforegister och skrivs med hjälp av
funktionen 10 hex Förinställ era register. De läsbara
storlekarna varierar från ett register (2 tecken) upp till tio
register (20 tecken).
77
7.9.2 Datalagring
Spole 65 decimalt avgör om data som skrivs till frekvensomriktaren lagras i EEPROM och RAM-minne (spole 65 =
Nedan hittar du exempel på olika Modbus RTUkommandon.
7.10.1 Läs spolstatus (01 hex)
Beskrivning
Den här funktionen läser av TILL/FRÅN-status för diskreta
utsignaler (spolar) i frekvensomriktaren. Broadcast stöds
aldrig för avläsningar.
Förfrågan
Ett telegram med en förfrågan anger första spole och
antalet spolar som ska läsas av. Spoladresserna börjar med
0, vilket innebär att spole 33 benämns 32.
Exempel på en begäran om att läsa spole 33-48 (statusord)
OBS!
Spolar och poster adresseras explicit med en förskjutning
på -1 i Modbus.
Spole 33 benämns som spole 32, till exempel.
7.10.2 Tvinga/skriv enskild spole (05 hex)
Beskrivning
Denna funktion tvingar spolen till antingen TILL eller FRÅN.
När denna funktion ingår i ett broadcastmeddelande
framtvingas samma spolreferenser i alla anslutna slavar.
Förfrågan
Förfrågningsmeddelandet anger att spole 65 (styrning av
parameterskrivning) ska tvingas. Spoladresserna börjar med
0, vilket innebär att spole 65 benämns 64 Tvångsdata = 00
00 hex (FRÅN) eller FF 00 hex (TILL).
Det normala svaret är ett eko av förfrågan som returneras
när spolstatus har framtvingats.
representeras av en bit i datafältet. Status anges som: 1 =
TILL; 0 = FRÅN. lsb i den första databyten innehåller den
spole som avses med förfrågan. Övriga spolar följer mot
den höga delen av detta byte, och från låg till hög i
efterföljande byte.
Om returnerat spolantal inte är en multipel av åtta
kommer resterande bitar i den sista databyten att fyllas ut
med värdet 0 (mot den höga delen av byten). Fältet för
byteantal specicerar antalet fullständiga databyte.
Slavadress01
Funktion05
Tvångsdata HÖGFF
Tvingad data LÅG00
Antal spolar HÖG00
Antal spolar LÅG01
Felkontroll (CRC)–
FältnamnExempel (hex)
Tabell 7.24 Förfrågan
FältnamnExempel (hex)
FältnamnExempel (hex)
Slavadress01 (frekvensomriktarens adress)
Funktion01 (lässpolar)
Antal byte02 (2 byte data)
Data (spole 40-33)07
Data (spole 48-41)06 (STW = 0607hex)
Felkontroll (CRC)–
Denna funktion tvingar varje spole i en spolsekvens till
antingen till eller från. När denna funktion ingår i ett
broadcastmeddelande framtvingas samma spolreferenser i
alla anslutna slavar.
Förfrågan
Frågemeddelandet anger att spole 17 till 32 (varvtalsbörvärde) ska tvingas.
OBS!
Spoladresserna börjar med 0, vilket innebär att spole 17
benämns som 16.
FältnamnExempel (hex)
Slavadress01 (frekvensomriktarens adress)
Funktion0F (skriv till era spolar)
Spoladress HÖG00
Spoladress LÅG10 (spoladress 17)
Antal spolar HÖG00
Antal spolar LÅG10 (16 spolar)
Antal byte02
Tvinga data HI
(spole 8-1)
Tvinga data LO
(spole 16–9)
Felkontroll (CRC)–
Tabell 7.26 Förfrågan
Svar
Normalsvaret returnerar slavens adress, funktionskod,
startadress och antal tvingade spolar.
FältnamnExempel (hex)
Slavadress01 (frekvensomriktarens adress)
Funktion0F (skriv till era spolar)
Spoladress HÖG00
Spoladress LÅG10 (spoladress 17)
Antal spolar HÖG00
Antal spolar LÅG10 (16 spolar)
Felkontroll (CRC)–
20
00 (referens = 2000 hex)
7.10.4 Läs inforegister (03 hex)
Beskrivning
Denna funktion läser av innehållet i slavens inforegister.
Förfrågan
Meddelandet med förfrågan anger första register och antal
register som ska läsas. Registeradresserna börjar vid noll,
vilket innebär att register 1-4 benämns 0-3.
Exempel: Läs parameter 3-03 Maximireferens, register 03030.
Registerdata i svarstelegrammet packas som 2 byte per
register med det binära innehållet högerjusterat inom varje
byte. För varje register innehåller byte 1 de höga bitarna,
och byte 2 innehåller de låga.
Exempel: hex 000088B8 = 35,000 = 35 Hz.
Slavadress01
Funktion03
Antal byte04
Data HÖG (register 3030)00
Data LÅG (register 3030)16
Data HÖG (register 3031)E3
Data LÅG (register 3031)60
Felkontroll (CRC)–
Tabell 7.29 Svar
02 – (parameter 3-03 Maximireferens är
32 bitar lång, alltså 2 register)
Förinställda data HÖG00
Förinställda data LÅG01
Felkontroll (CRC)–
Tabell 7.30 Förfrågan
Svar
Det normala svaret är ett eko av förfrågan som returneras
när registerinnehållet har överförts.
FältnamnExempel (hex)
Slavadress01
Funktion06
Registeradress HÖG03
Registeradress LÅGE7
Förinställda data HÖG00
Förinställda data LÅG01
Felkontroll (CRC)–
Funktion10
Startadress HÖG04
Startadress LÅG07
Antal punkter HÖG00
Antal register LÅG02
Antal byte04
Skriv data HÖG (register 4: 1049)00
Skriv data LÅG (register 4: 1049)00
Skriv data HÖG (register 4: 1050)02
Skriv data LÅG (register 4: 1050)E2
Felkontroll (CRC)–
Tabell 7.32 Förfrågan
Svar
Ett normalt svar returnerar slavens adress, funktionskod,
startadress och antal förinställda register.
Slavadress01
Funktion10
Startadress HÖG04
Startadress LÅG19
Antal punkter HÖG00
Antal register LÅG02
Felkontroll (CRC)–
Tabell 7.33 Svar
7.10.7 Läs/skriv era register (17 hex)
Beskrivning
Den här funktionskoden utför en kombination av 1
FältnamnExempel (hex)
FältnamnExempel (hex)
lässtyrning och 1 skrivstyrning i en enkel MODBUS-
Tabell 7.31 Svar
transaktion. Skrivkommandot har utförts innan läsning.
Förfrågan
7.10.6 Flera förinställda register (10 hex)
Frågemeddelandet anger startadressen och antal inforegister som ska läsas, och startadress, antal inforegister och
Beskrivning
Denna funktion förinställer värden i en sekvens inforegister.
Förfrågan
Telegrammet med förfrågan anger den registerreferens
som ska förinställas. Registeradresserna börjar vid 0, vilket
den data som ska skrivas. Inforegister har adresser som
startar på noll. Exempel på en förfrågan som förinställer
parameter 1-24 Motorström till 738 (7,38 A) och läser
parameter 3-03 Maximireferens som har värdet 50000
(50,000 Hz):
innebär att register 1 benämns 0. Exempel på en förfrågan
som förinställer två register (ange
parameter 1-24 Motorström till 738 (7,38 A)):
Slavadress01
Funktion17
Läser startadress HÖG0B (Registeradress 3029)
Läs startadress LÅGD5 (Registeradress 3029)
Antal för att läsa HÖG00
02
Antal för att läsa LÅG
Skriv startadress HÖG04 (registeradress 1239)
Skriv startadress LÅGD7 (registeraddress 1239)
Antal för att skriva HÖG00
Antal för att skriva LÅG02
Skriv byteantal04
Skriv registervärde HÖG00
Skriv registervärde LÅG00
Skriv registervärde HÖG02
Skriv registervärde LÅG0E
Felkontroll (CRC)–
Tabell 7.34 Förfrågan
(Parameter 3-03 Maximireferens är
32 bitar lång, det vill säga, 2
register)
Svar
Normalt svar innehåller data från den grupp register som
lästes. Fältet för byteantal
specicerar antalet byte som
kommer i Läs datafältet.
FältnamnExempel (hex)
Slavadress01
Funktion17
Antal byte04
Läs registervärde HÖG00
Läs registervärde LÅG00
Läs registervärde HÖGC3
Läs registervärde LÅG50
Felkontroll (CRC)–
Tabell 7.35 Svar
Danfoss FC-styrprol
7.11
7.11.1 Styrord enligt FC-prolen (8–
10 protokoll = FC-prol)
Bild 7.15 Styrord enligt FC-prol
BitBitvärde = 0Bitvärde = 1
00ReferensvärdeExternt val lsb
01ReferensvärdeExternt val msb
02DC-bromsRamp
03UtrullningIngen utrullning
04Snabb stoppRamp
Bit 00 och 01 används för att välja mellan de fyra referensvärdena som nns förprogrammerade i
parameter 3-10 Förinställd referens enligt Tabell 7.37.
Deniera i parameter 8-56 Välj förinställd referens hur bit
00/01 ska sammanföras med motsvarande funktion på
de digitala ingångarna.
Bit 02, DC-broms
Bit 02 = 0: Medför likströmsbroms och stopp. Bromsström
och varaktighet ställs in i parameter 2-01 DC-bromsström
och parameter 2-02 DC-bromstid.
Bit 02 = 1: Ger ramp.
Bit 03, Utrullning
Bit 5 = 0: Frekvensomriktaren släpper omedelbart motorn
(utgångstransistorerna stängs av) så att den utrullar och
stannar.
Bit 03 = 1: Frekvensomriktaren startar motorn om övriga
startvillkor är uppfyllda.
Deniera i parameter 8-50 Välj utrullning hur bit 03 ska
77
sammanföras med motsvarande funktion på de digitala
ingångarna.
Bit 04, Snabbstopp
Bit 04 = 0: Gör att motorvarvtalet rampar ned till stopp
(angivet i parameter 3-81 Snabbstopp, ramptid).
Bit 05, Frys utfrekvens
Bit 05 = 0: Fryser den aktuella utfrekvensen (i Hz). Ändra
den frysta utgångsfrekvensen enbart med hjälp av de
digitala ingångarna [21] Öka varvtal och [22] Minska varvtal
parameter 5-10 Plint 18, digital ingång till
parameter 5-13 Plint 29, digital ingång.
Bit 07, Återställning
Bit 07 = 0: Ingen återställning.
Bit 07 = 1: Återställning efter tripp. Återställning aktiveras
på signalens framank, dvs. vid växling från logisk 0 till
logisk 1.
Bit 08, Jogg
Bit 08 = 1: Parameter 3-11 Joggvarvtal [Hz] bestämmer
utfrekvens.
Bit 09, Val av ramp 1/2
Bit 09 = 0: Ramp 1 är aktiv (parameter 3-41 Ramp 1,
uppramptid till parameter 3-42 Ramp 1, nedramptid).
Bit 09 = 1: Ramp 2 (parameter 3-51 Ramp 2, uppramptid till
parameter 3-52 Ramp 2, nedramptid) är aktiv.
Bit 10, Ogiltiga data/giltiga data
Används för att bestämma om frekvensomriktaren ska
använda eller ignorera styrordet.
Bit 10 = 0: Styrordet ignoreras.
Bit 10 = 1: Styrordet används. Denna funktion är relevant
eftersom telegrammet alltid innehåller styrordet oavsett
vilken typ av telegram det är. Stäng av styrordet om det
inte används vid uppdatering eller läsning av parametrar.
Bit 11, relä 01
Bit 11 = 0: Reläet är inte aktivt.
Bit 11 = 1: Relä 01 aktiveras om [36] Styrord bit 11 har valts
i parameter 5-40 Funktionsrelä.
Bit 12, relä 02
Bit 12 = 0: Relä 02 är inte aktivt.
Bit 12 = 1: Relä 02 aktiveras om [37] Styrord bit 12 har valts
i parameter 5-40 Funktionsrelä.
OBS!
Om Frys utfrekvens är aktivt kan frekvensomriktaren
endast stoppas på följande sätt:
Bit 03 utrullningsstopp.
•
Bit 02, DC-broms.
•
Digital ingång programmerad till [5] DC-broms,
•
inv., [2] Utrullning, inv. eller [3] Utr. och återst.,
inv (parameter 5-10 Plint 18, digital ingång till
parameter 5-13 Plint 29, digital ingång).
Bit 06, Ramp stopp/start
Bit 06 = 0: Orsakar ett stopp och gör att motorvarvtalet
rampas ned till stopp via den valda nedrampparametern.
Bit 06 = 1: Bit 06 tillåter frekvensomriktaren att starta
motorn om övriga startvillkor är uppfyllda.
Deniera i parameter 8-53 Välj start hur bit 06 ska
sammanföras med motsvarande funktion på de digitala
ingångarna.
Bit 13, Menyval
Bit 13 används för att välja mellan de två menykongurationerna enligt Tabell 7.38.
MenyBit 13
10
21
Tabell 7.38 Menyval
Funktionen är bara tillgänglig när [9] Ext menyval har valts i
parameter 0-10 Aktiv meny.
Deniera i parameter 8-55 Menyval hur bit 13 ska
sammanföras med motsvarande funktion på de digitala
ingångarna.
Bit 15, Reversering
Bit 15 = 0: Ingen reversering.
Bit 15 = 1: Reversering. I fabriksinställningen är reversering
angett till digital i parameter 8-54 Välj reversering. Bit 15
medför reversering endast när seriell kommunikation, [2]Logisk ELLER eller [3] Logiskt OCH har valts.