Sharp EL-546W, EL-506W User Manual [sv]

EL-506W EL-546W

TEKNISK RÄKNARE

BRUKSANVISNING

MODELL

MEM RESET

0 1

DRG FSE TA B

0 1

SVENSKA

P (x,y )

P (r,θ )

x x x

2 3

PRINTED IN CHINA / TRYCKT I KINA / PAINETTU KIINASSA

INLEDNING

Vi tackar för köpet av denna tekniska räknare av modell EL-506W/546W. Vi hänvisar till motsatt sida i den engelska bruksanvisningen för detaljer om

räkneexemplen (inklusive vissa formler och tabeller). Vi hänvisar till numret till höger om varje rubrik i bruksanvisningen för närmare detaljer.

När du läst denna bruksanvisning bör du förvara den på lämplig plats, om du behöver den igen. Obs: Det kan hända att några av de modeller som beskrivs i denna

bruksanvisning inte finns tillgängliga i vissa länder.

Handhavande

• Bär aldrig räknaren i bakfickan då den kan förstöras om du råkar glömma och sätter dig. Bildskärmen är tillverkad av glas och väldigt skör.

•Håll räknaren borta från ställen som utsätts för höga temperaturer, såsom instrumentbrädan i en bil eller ett element, och undvik att utsätta den för fukt och damm.

• Eftersom denna produkt inte är vattentät bör den inte användas eller förvaras där den kan komma i kontakt med vätska (t ex vatten). Regndroppar, vattenspray, juice, kaffe, ånga, svett etc. orsakar också funktionsstörningar.

• Rengör den endast med en mjuk, torr trasa. Använd aldrig några rengöringsmedel eller en fuktig trasa.

• Tappa inte räknaren och utsätt den inte för våld.

• Försök aldrig att bränna förbrukade batterier.

• Förvara batterier utom räckhåll för barn.

• Av uppgraderingsskäl kan utformningen av denna produkt, inklusive dess tillbehör, ändras utan föregående meddelande.

OBSERVERA!

• SHARP rekommenderar verkligen att skriftliga säkerhetskopior görs av alla viktiga data. Data kan i praktiskt taget vilken elektronisk minnesprodukt som helst gå förlorade eller ändras under vissa förhållanden. Därför tar SHARP inte på sig något ansvar för data som gått förlorade eller på annat sätt blivit oanvändbara till följd av olämplig användning, reparation, felaktighet, batteribyte, användning efter att specificerad batterilivslängd har gått ut eller någon annan orsak.

• SHARP åtar sig inget ansvar för några som helst obetydliga eller betydande skador eller förluster till följd av felaktigt bruk och/eller felfunktioner hos denna produkt och dess kringutrustning, såvida inte sådant ansvar är lagfäst.

♦ Tryck enbart i nedanstående fall in omkopplaren RESET (på baksidan)

med en kulspetspenna eller liknande föremål. Använd inte ett föremål som är alltför vasst eller vars spets kan brytas. Tänk på att ett tryck på omkopplaren RESET raderar alla data som lagrats i minnet.

• Då räknaren används för första gången

• Då du bytt batterier

• För att tömma innehållet i alla minnen

• Då räknaren låst sig och inga tangenter fungerar. Om räknaren behöver teknisk service ska du endast anlita en SHARPåterförsäljare med service, en av SHARP godkänd serviceverkstad eller SHARPs reparationsservice, där sådan finns.

Hårt fodral

SKÄRM

Ekvationsvisning

• Vid normal användning syns inte alla symboler på samma gång.

• Det kan hända att även vissa inaktiva symboler syns, när skärmen ses ur

en smal vinkel.

• Endast de symboler som är nödvändiga för det användningssätt som

beskrivs visas på skärmen och i räkneexemplen i denna bruksanvisning.

: Visas då en hel ekvation inte får plats. Tryck på </> så

xy/r

visas resten av ekvationen.

: Indikerar att resultaten visas som komplexa tal. : Indikerar att data ovanför/nedanför det som syns på skärmen

kan rullas fram. Tryck på [/] för att rulla uppåt/neråt på skärmen.

2ndF : Visas när @ trycks in. HYP : Indikerar att man har tryckt på h och de hyperboliska

ALPHA : Visas när K (STAT VAR), O eller R trycks in. FIX/SCI/ENG: Indikerar den notation som används för att visa ett värde.

funktionerna går att nå. Om man trycker på @H visas symbolerna “2ndF HYP” och man kan nå de inverterade hyperboliska funktionerna.

→

04DGK (TINSZ0726EHZZ)

←Symbol

ExponentMantissa

DEG/RAD/GRAD: Indikerar vinkelenheter.

: Visas medan matrisläget är valt. : Visas medan listläget är valt. : Visas medan statistikläget är valt.

M:Indikerar att ett värde är lagrat i det oberoende minnet.

? : Anger att räknaren väntar på att ett numeriskt värde ska matas in,

i : Indikerar att räknaren visar ett imaginärt tal som resultat vid

exempelvis under simuleringsberäkning.

: Indikerar att räknaren visar en vinkel som resultat vid beräkning

med komplexa tal.

beräkning med komplexa tal.

INNAN DU ANVÄNDER RÄKNAREN

Så skrivs tangenterna i denna bruksanvisning

I denna bruksanvisning beskrivs tangenttryckningarna så här:

Så skrivs ex: @e Så skrivs ln : I Så skrivs F : Kü

För att använda en funktion som står skriven med orange text ovanför en tangent måste @ tryckas in före aktuell tangent. Tryck först på K vid val av minne. Siffror för inmatning visas inte som tangenter utan som vanliga siffror.

Slå på och stänga av

Tryck på ª för att starta räknaren och på

Nollställning av inmatning och minne

Nollställnings- Inmatning M A-F, X,Y STAT*1matA-D* metod (visat värde) F1-F4 ANS STAT VAR*2L1-4*

ª ×× × × @c ×

Val av arbetsläge ×

@∏00* @∏10*

RESET-knapp

: Nollställs × : Värdet finns kvar

Statistiska data (inmatade data).

x¯, sx, σx, n, Σx, Σx2, ¯y, sy, σy, Σy, Σy2, Σxy, r, a, b, c.

Matrisminnen (matA, matB, matC och matD)

Listminnen (L1, L2, L3 och L4)

Samtliga variabler nollställs.

Denna tangentkombination har samma funktion som RESET-knappen.

[Tangent för nollställning av minne]

Tryck på @∏ för att ta fram menyn.

• För att nollställa alla variabler (M, A-F, X, Y, ANS, F1-F4, STAT VAR, matA-D, L1-4): Tryck på 00 eller 0®.

• För att nollställa räknaren (RESET): Tryck på 10 eller 1®. Vid nollställning av räknaren (RESET) raderas alla data som lagrats i minnet samtidigt som räknaren återgår till grundinställningarna.

för att stänga av den.

Inmatning och korrigering av ekvation

[Markörtangenter]

• Tryck på < eller > för att flytta markören. Det är också möjligt att återgå till ekvationen efter att ett resultat har fåtts fram genom att trycka på > (<). Vi hänvisar till nästa avsnitt angående användning av tangenterna [ och ].

• Vi hänvisar till ‘SET UP-meny’ angående användning av markören på SET UP-menyn.

[Infogningsläge och överskrivningsläge vid ekvationsvisning]

• Tryck på @‘ för att växla mellan de två redigeringslägena: infogningsläge (grundinställning) och överskrivningsläge. En triangulär markör anger att en inmatning kommer att infogas vid markören, medan en rektangulär markör anger att redan existerande data skrivs över vid inmatning.

• För att foga in en siffra i infogningsläget: Flytta markören till platsen direkt efter önskat infogningsställe och mata därefter in önskad siffra. I överskrivningsläget skrivs data som befinner sig under markören över av den siffra som matas in.

• Valt läge kvarstår tills RESET-funktionen för nollställning av räknaren används nästa gång.

[Raderingstangent]

• Radera en siffra/funktion genom att flytta markören till siffran/funktionen du vill radera och tryck sedan på d. Om markören står vid den högra ändan av en ekvation fungerar tangenten d som en backstegstangent.

Ta fram flera rader

Tidigare ekvationer kan återkallas i normalt läge. Ekvationerna innefattar även instruktioner som avslutar beräkningen såsom “=” och högst 142 tecken får plats i minnet. När minnet är fullt raderas de äldsta sparade ekvationerna ut först. Tryck på [ för att visa den förra ekvationen. Tryck på [ igen så visas föregående ekvation (då du ser den föregående kan du trycka på ] för att se ekvationerna i tur och ordning). Dessutom kan du trycka på @[ för att komma till den äldsta ekvationen.

• Minnet för flera rader nollställs av följande åtgärder: @c, lägesändring, RESET och N-basomvandling och minnestömning (@∏).

Prioritetsnivåer vid beräkning

Operationer utförs i följande prioritetsordning: Q Bråkdelar (1 före funktionen (x värde i ett minne (2Y etc.) Y Funktioner med argument efter funktionen (sin, cos etc.) U Implicit multiplikation med en funktion (2sin30 etc.) I

O ×, ÷ P +, – { AND } OR, XOR, XNOR q =, M+, M–, ⇒M, |DEG, |RAD, |GRAD, DATA, CD, →rθ, →xy och andra instruktioner som avslutar

beräkning.

4 etc.) W ∠, tekniska prefixer E Funktioner med argument

-1

, x2, n! etc.) R Yx, x¿ T Implicit multiplikation med ett

nCr, nPr

• Då parenteser används har beräkningar inom parentes förtur framför alla andra beräkningar.

VIKTIGA INSTÄLLNINGAR

Val av arbetsläge

m0: Normalt läge (NORMAL) m1: Statistikläge (STAT) m2: Ekvationsläge (EQN) m3: Läge för komplexa tal (CPLX) m4: Matrisläge (MAT) m5: Listläge (LIST)

SET UP-meny

Tryck på ” för att ta fram SET UP-menyn.

• Ett menyalternativ kan väljas genom att:

• flytta den blinkande markören med hjälp av

>< och trycka på ® (tangenten =), eller

• trycka på den siffertangent som motsvarar numret på menyalternativet

ifråga.

• Om

eller visas på skärmen, tryck på [ eller ] för att ta fram

föregående/nästa menysida.

• Tryck på ª för att lämna SET UP-menyn.

[Ställ in rätt vinkelenhet]

Följande tre vinkelenheter (grader, radianer och decimalgrader) kan anges.

• DEG (°) : Tryck på ”00.

• RAD (rad) : Tryck på ”01.

• GRAD (g) : Tryck på ”02.

[Val av hur tal visas och antal decimaler]

Fyra notationssystem används för visning av beräkningsresultat: flyttal, fast decimalpunkt, vetenskaplig notation och teknisk notation.

• Medan symbolen FIX, SCI eller ENG visas kan antalet decimaler (TAB) ställas in på mellan 0 och 9. Visade värden avkortas till motsvarande antal siffror.

[Inställning av system för flyttalsvärden i vetenskaplig notation]

Två inställningslägen för visning av flyttalsvärden används: NORM1 (grundinställning) och NORM2. Ett tal visas automatiskt i vetenskaplig notation utanför ett förinställt omfång:

• NORM1: 0.000000001 ≤ x ≤ 9999999999

• NORM2: 0.01 ≤ x ≤ 9999999999

TEKNISKA BERÄKNINGAR

• Tryck på m0 för att välja normalläge.

• Tryck innan varje ny beräkning på ª för att tömma skärmen. Om indikeringen FIX, SCI eller ENG visas på skärmen, välj NORM1 på SET UPmenyn för att ta bort indikeringen.

Aritmetiska operationer

• Den avslutande parentesen ) precis före = eller ; kan utelämnas.

Konstanträkning

•I konstantberäkningarna blir addenden en konstant. Subtraktion och division utförs på samma sätt. Vid multiplikation blir multiplikanden en konstant.

• Vid konstantberäkning visas en konstant som K.

Funktioner

• Vi hänvisar till räkneexemplen för detaljer om varje funktion.

• Välj vinkelenhet innan beräkningar görs.

Differential-/integralkalkyl

Differential- och integralkalkyl kan endast utföras i normalt arbetsläge. Beräkningsvillkor som x värdet vid differentialkalkyl eller startpunkt vid integrering kan endast anges som numeriska värden och formler som 2 inte användas. Man kan använda samma formel flera gånger efter varann och göra om beräkningen med ändrade villkor utan att skriva om formeln.

• När en beräkning utförs nollställs värdet i minnet X.

• Vid utförande av en differentialberäkning ska formeln anges först och därefter värde x i differentialberäkning och minutintervall (dx). Om inget numeriskt värde är specificerat för minutintervall, så kommer x≠0 att vara

x

×10–5 och x=0 att vara 10–5 från värdet på det numeriska derivatat.

• Vid utförande av en integralberäkning ska formeln anges först och därefter gränsvärden (a, b) och delintervaller (n). Om inget numeriskt värde är specificerat för delintervaller, så kommer beräkning att utföras med hjälp av n=100.

Differential- och integralkalkyl utförs med nedanstående formler. Resultatet kan i vissa sällsynta fall bli felaktigt, då funktionen är diskontinuerlig.

Integralkalkyl (Simpsons formel):

S=—h{ƒ(a)+4{ƒ(a+h)+ƒ(a+3h)+······+ƒ(a+(N–1)h)}

+2{ƒ(a+2h)+ƒ(a+4h)+······+ƒ(a+(N–2)h)}+f(b)}

Differentialkalkyl:

f’(x)=————————

[Beräkning av integraler]

Integralkalkyl kräver lång beräkningstid beroende på integrander och underintervall. Under pågående beräkning visas meddelandet “Calculating!”. Tryck på ª för att avbryta beräkningen. Notera att det blir större integrala fel när stora fluktuationer förekommer

dx2dx

f(x+––)–f(x –––)





N=2n

 

a ≤x ≤b

b – a

——

kan

   

i de integrala värdena vid ytterst liten förskjutning av det integrala omfånget

P (x,y )

P (r,θ )

liksom för periodiska funktioner etc., där positiva och negativa integrala värden förekommer beroende på intervallen. I det första fallet bör integrationsintervallen göras så små som möjligt. I det senare fallet ska de positiva och negativa värdena skiljas åt. Följ dessa råd så blir beräkningens resultat noggrannare och beräkningstiden kortare.

Slumpvalsfunktion

Slumpvalsfunktionen har fyra inställningslägen för användning i normalt läge, statistikläget, matrisläget och listläget. (Denna funktion kan inte utföras när funktionen N-Base används.) Tryck på ® för att generera ytterligare slumptal i följd. Tryck på ª för att avsluta.

• De genererade serierna med pseudoslumptal är lagrade i minnet Y. Varje slumptal är baserat på en talserie.

[Slumptal]

Ett pseudoslumptal med tre signifikanta siffror, från 0 till 0.999, kan genereras genom tryckning på @`0®.

[Slumptärning]

Ett tärningskast kan simuleras genom tryckning på @`1 ® för slumpmässig generering av ett heltal mellan 1 och 6.

[Slumpmynt]

Slantsingling kan simuleras genom tryckning på @`2 ® för slumpmässig generering av 0 (krona) eller 1 (klave).

[Slumpheltal]

Ett slumpmässigt heltal mellan 0 och 99 kan genereras genom tryckning på @`3®.

Vinkelenhetsomvandling

Varje gång @g trycks in ändras vinkelenheten i följd.

Minnesberäkningar

Arbetsläge ANS M, F1-F4 A-F, X,Y NORMAL

STAT ×× EQN × ×× CPLX × MAT × LIST ×

: Finns × : Saknas

[Tillfälliga minnen (A-F, X och Y)]

Tryck på O och en variabeltangent för att lagra ett värde i minnet. Tryck på R och en variabeltangent för att återkalla ett värde från minnet. Tryck på K följt av önskad variabeltangent för att placera en variabel i en ekvation.

[Det oberoende minnet (M)]

Fungerar som de tillfälliga minnena och dessutom kan ett värde adderas till eller subtraheras från det värde som finns i minnet. Tryck på ªOM för att nollställa det oberoende minnet (M).

[Minnet för senaste resultat (ANS)]

Beräkningens resultat lagras automatiskt i minnet för senaste resultat då man tryckt på = eller utfört en instruktion som avslutar beräkningen. Ett resultat i matris- eller listformat lagras inte.

[Formelminnen (F1-F4)]

Formler innehållande upp till 256 tecken totalt kan lagras i minnena F1 - F4 (funktioner såsom sin etc. räknas som ett tecken). Vid lagring av en ny ekvation i något av minnena ersätter denna automatiskt en redan existerande ekvation.

Observera:

• Beräkningsresultat från de funktioner som anges nedan lagras automatiskt i minnet X eller Y och ersätter där tidigare existerande värden.

• Slumpvalsfunktion ....... i minnet Y

• →rθ, →xy ....................

• Vid användning av R eller K återkallas värdet som lagrats i minnet med användning av upp till 14 siffror.

i minnet X (r eller x), i minnet Y (θ eller y)

Bråkdelar kan inte skrivas in i de binära, pentala, oktala och hexadecimala systemen. Om ett decimalt tal som innehåller en bråkdel omvandlas till ett binärt, pentalt, oktalt eller hexadecimalt tal, så stympas bråkdelen. Bråkdelen tas på samma sätt bort, om resultatet av en binär, pental, oktal eller hexadecimal beräkning inkluderar en bråkdel. I de binära, pentala, oktala och hexadecimala systemen visas negativa tal som komplement.

Beräkningar med tid, decimal och sexagesimal

Omvandling kan utföras mellan decimala och sexagesimala tal. Vid användning av sexagesimala tal kan omvandling utföras till notation med sekunder och minuter. De fyra grundläggande aritmetiska räknesätten och minnesberäkningar kan utföras med det sexagesimala systemet. Sexagesimal har följande notation:

Koordinatomvandling

• Innan en beräkning görs ska man välja vinkelenhet.

• Beräkningens resultat lagras automatiskt i minnena X och Y.

Beräkningar med hjälp av fysiskalika konstanter

Vi hänvisar till snabbreferenskortet och till baksidan på bruksanvisningen på engelska. En konstant återkallas genom att trycka på ß följt av den fysikaliska konstantens tal, vilket anges av ett 2-siffrigt nummer. Den återkallade konstanten visas på skärmen enligt valt visningsläge med angivet antal decimaler. Fysikaliska konstanter kan återkallas i det normala läget (när inte det binära, pentala, oktala eller hexadecimala systemet är inställt), statistikläget, ekvationsläget, matrisläget eller listläget.

Observera: Fysikaliska konstanter och metriska omvandlingar är baserade

Kedjeberäkningar

• Det senaste beräkningsresultatet kan användas i efterföljande beräkning. Det kan emellertid inte återkallas efter inmatning av flera instruktioner eller när beräkningsresultatet är i matris- eller listformat.

• Vid användning av efterfixeringsfunktioner (¿ , sin etc.) kan en kedjeberäkning utföras även om resultatet av föregående beräkning har nollställts med hjälp av tangenten ª eller tangenterna @c.

Bråktal

Aritmetiska operationer och minnesberäkningar kan utföras med hjälp av bråktal eller genom omvandling mellan ett decimalt tal och ett bråktal.

• Om det antal siffror som ska visas är större än 10, omvandlas talet till och visas som ett decimaltal

Metriska omvandlingar

Vi hänvisar till snabbreferenskortet och till baksidan på bruksanvisningen på engelska. Enhetsomvandlingar kan utföras i det normala läget (när inte det binära, pentala, oktala eller hexadecimala systemet är inställt), statistikläget, ekvationsläget, matrisläget eller listläget.

Binära, pentala, oktala, decimala och hexadecimala operationer (N-bas)

Omvandlingar kan utföras mellan olika N-bastal. Beräkningar med de fyra grundläggande aritmetiska räknesätten, beräkningar med parenteser och minnesberäkningar kan också utföras, liksom de logiska operationerna AND, OR, NOT, NEG, XOR och XNOR på binära, pentala, oktala och hexadecimala tal. Omvandling till önskad notation görs med hjälp av följande tangenter:

@ê ( “ visas), @ì (“ slocknar)

Observera: Med denna räknare skiver man de hexadecimala talen A – F med

” visas), @û (“ ” visas), @î (“ ”

” visas), @í (“ ”, “ ”, “ ” och “ ”

ß, ™, L, ÷, l och I. Talen visas på följande sätt:

A → ï, B → ∫, C → ó, D → ò, E → ô, F → ö

grad sekund

Rätvinkliga koordinater

•

Värdet på r eller x: i minnet X

på antingen rekommenderade värden i 2002 CODATA eller 1995 års upplaga av “Guide for the Use of the International System of Units (SI)” (vägledning för användning av det internationella enhetssystemet SI) utgiven av NIST (National Institute of Standards and Technology) eller på ISO-standarder.

Nr Konstant

01 Ljusets hastighet i vakuum 02 Newtons gravitationskonstant 03 Standardacceleration för tyngdkraft 04 Elektronmassa 05 Protonmassa 06 Neutronmassa 07 Muonmassa 08 Sambandet mellan atomviktsenhet

och kilogram 09 Elementär laddning 10 Plancks konstant 11 Boltzmanns konstant 12 Magnetisk konstant 13 Elektrisk konstant 14 Klassisk elektronradie 15 Finstrukturkonstant 16 Bohrs radie 17 Rydbergs konstant 18 Magnetisk flödesmängd 19 Bohrmagneton 20 Elektronmagnetiskt moment 21 Kärnmagneton 22 Protonmagnetiskt moment 23 Neutronmagnetiskt moment 24 Muonmagnetiskt moment 25 Comptonvåglängd 26 Protons Comptonvåglängd 27 Stefan-Boltzmanns konstant

Nr Förklaring

1in : tum 2cm: centimeter 3ft : fot 4m : meter 5yd: yard 6m : meter 7 mile : mile 8km: kilometer

9n mile : nautiska mil 10 m : meter 11 acre : acre 12 m2: kvadratmeter 13 oz : uns 14 g : gram 15 lb : pund 16 kg : kilogram 17 °F : grader Fahrenheit 18 °C : grader Celsius 19 gal (US) : gallon (USA) 20 l : liter 21 gal (UK) : gallon (GB) 22 l : liter

minut

↔

Polära koordinater

•

Värdet på θ eller y: i minnet Y

Nr Konstant

28 Avogadros konstant 29 Molvolym hos ideal gas

(273,15 K, 101,325 kPa) 30 Molar gaskonstant 31 Faradays konstant 32 Von Klitzings konstant 33 Kvot mellan elektrons laddning

och massa 34 Cirkulationskvantum 35 Protons gyromagnetiska kvot 36 Josephsons konstant 37 Elektronvolt 38 Celsius-temperatur 39 Astronomisk enhet 40 Parsek 41 Molmassa hos kol-12 42 Plancks konstant genom 2 pi 43 Hartree-energi 44 Konduktansmängd 45 Omvänd finstrukturkonstant 46 Massförhållande mellan proton

och elektron 47 Molar masskonstant 48 Neutrons Comptonvåglängd 49 Första strålningskonstanten 50 Andra strålningskonstanten 51 Vakuums karakteristiska impedans 52 Standardatmosfär

Nr Förklaring

23 fl oz(US) : 24 ml : milliliter 25 fl oz(UK) : ounce för vätska (GB) 26 ml : milliliter 27 J : joule 28 cal : kalorier 29 J : joule 30 cal15 : kalorier (15 n°C) 31 J : joule 32 calIT : I.T.-kalorier 33 hp : hästkrafter 34 W : watt 35 ps : franska hästkrafter 36 W : watt 37 38 Pa : pascal 39 atm : atmosfär 40 Pa : pascal 41 (1 mmHg = 1 Torr) 42 Pa : pascal 43 44 J : joule

ounce för vätska (USA)

Beräkningar med hjälp av tekniska prefixer

EL-506W EL-546W

TEKNISK RÄKNARE

BRUKSANVISNING

MODELL

SHARP CORPORATION

MEM RESET

0 1

DRG FSE TA B

0 1

P (x,y )

P (r,θ )

x x x

2 3

Beräkningar kan utföras i det normala läget (utom med N-basfunktionen) med hjälp av följande 9 typer av prefixer.

Prefix Operation Enhet

k(kilo) ∑10 10 M(mega) ∑11 10 G (giga) ∑12 10 T (tera) ∑13 10 m (milli) ∑14 10 µ(mikro) ∑15 10 n (nano) ∑16 10 p (piko) ∑17 10 f (femto) ∑18 10

Modifieringsfunktion

Beräkningsresultat erhålls internt i vetenskaplig notation med upp till 14 siffror i mantissan. Beräkningens interna (verkliga) resultat kan skilja sig något från det som visas på skärmen, eftersom resultatet visas i form du ställt in och med inställt antal decimaler. Modifieringsfunktionen omvandlar det interna värdet till det värde som visas, så att nästa beräkning utgår från det visade värdet.

Ekvationslösare

Det är möjligt att finna det x-värde som minskar en inmatad ekvation till “0”.

• Denna funktion använder sig av Newtons metod för att erhålla en approximation. Beroende på funktionen (t.ex. periodisk) eller startvärdet kan ett fel inträffa (Error 2) på grund av att det inte finns någon konvergens till lösningen för ekvationen.

• Det värde som erhålls med denna funktion kan inkludera en felmarginal. Ändra värdena ‘Start’ (startvärde) och dx och beräkna därefter om lösningen, om felmarginalen är oacceptabelt stor.

• Ändra ‘Start’-värdet (t.ex. till ett negativt värde) eller dx-värdet (t.ex. till ett mindre värde), om:

• ingen lösning kan finnas (Error 2),

• fler än två lösningar tycks vara möjliga (t.ex. en kubisk ekvation),

• den aritmetiska precisionen behöver förbättras.

• Beräkningsresultatet lagras automatiskt i minnet X.

[Användning av ekvationslösare]

Q Tryck på m0. W Mata in en formel med en x variabel. E Tryck på ∑0. R Mata in ett ‘Start’-värde och tryck på ®. Grundvärdet är “0”. T Mata in ett dx-värde (minutintervall). Y Tryck på ®.

SIMULERINGSBERÄKNING (ALGB)

Om du behöver finna ett värde genom att i följd använda samma formel, för att exempelvis rita en kurva för 2x =14, så är det enda du behöver göra efter att ha matat in ekvationen att ange värdet på variabeln i formeln. Användbara variabler: A-F, M, X och Y Användbara funktioner: Slumpvalsfunktion

• Simuleringsberäkning kan endast genomföras i normalt läge.

• Inga beräkningsavslutande instruktioner förutom = kan användas.

+ 1 eller finna en variabel för 2x + 2y

Utförande av beräkningar

Q Tryck på m0. W Mata in en formel med minst en variabel. E Tryck på @≤. R Läget för variabelinmatning visas på skärmen. Mata in värdet för den

blinkande variabeln och tryck sedan på ® för att bekräfta. Beräkningsresultatet visas efter att värdena för alla använda variabler har angetts.

• Endast numeriska värden godkänns som variabler. Inmatning av formler är inte tillåtet.

• Tryck på @≤, efter att beräkningen är klar, för att utföra fler beräkningar med hjälp av samma formel.

• Variabler och numeriska värden som finns lagrade i minnena visas på skärmen i läget för variabelinmatning. Ändra ett numeriskt värde genom att mata in det nya värdet och sedan trycka på ®.

• Vid utförande av simuleringsberäkning skrivs minnesplatser över med nya värden.

STATISTISKA BERÄKNINGAR

Tryck på m1 för att välja statistikläget. Följande sju statistiska beräkningar kan utföras. När du har valt statistikläget väljer du önskat beräkningssätt genom att trycka på motsvarande siffertangent. För att ändra till ett annat statistikberäkningssätt: välj statistikläget på nytt (tryck på m1) och välj därefter önskat statistikberäkningssätt.

0 (SD) : Statistikberäkningar med en variabel 1 (LINE) : Linjär regression 2 (QUAD) : Kvadratisk regression 3 (EXP) : Exponentiell regression 4 (LOG) : Logaritmisk regression 5 (PWR) : Potensregression 6 (INV) : Invers regression

Följande statistik kan erhållas för varje statistisk beräkning (vi hänvisar till tabellen nedan):

Statistiskberäkningar med en variabel

Statistik för Q och den normala sannolikhetsfunktionens värde.

Beräkning med linjär regression

Statistik för Q och W och dessutom uppskattning av y för ett givet x (uppskatta y´) och uppskattning av x för ett givet y (uppskatta x´)

Beräkning med exponentiell regression, logaritmisk regression, potensregression och invers regression

Statistik för Q och W. Dessutom uppskattning av y för ett givet x och

–3

–6

–9

–12

–15

uppskattning av x för ett givet y. (Eftersom räknaren omvandlar varje formel till en formel med linjär regression innan en egentlig beräkning påbörjas, erhåller den all statistik, förutom koefficienterna a och b, från omvandlat data istället för från inmatat data.)

Kvadratisk regressionsanalys

Statistik för Q och W och koefficienterna a, b och c i den kvadratiska regressionsformeln (y = a + bx + cx ingen korrelationskoefficient (r).) Tryck på @≠, när två x´-värden förekommer.

Vid beräkningar med a, b och c kan endast ett numeriskt värde sparas.

x Medelvärde av stickprov (x data)

). (Kvadratisk regressionsanalys ger

sx Stickprovens standardavvikelse (x data)

x Populationens standardavvikelse (x data)

n Antal stickprov

x Summan av stickproven (x data)

x2Summan av kvadrater av stickprov (x data)

y Medelvärde av stickprov (y data)

sy Stickprovens standardavvikelse (y data)

y Populationens standardavvikelse (y data)

y Summan av stickproven (y data)

y2Summan av kvadrater av stickprov (y data)

xy Summa av stickprovsprodukter (x, y) r Korrelationskoefficient a Regressionsekvationens koefficient b Regressionsekvationens koefficient c Kvadratiska regressionsekvationens koefficient

• Använd K och R för beräkning med STAT-variabel.

Inmatning och korrigering av data

Inmatade data kvarhålls i minnet tills @c eller lägesval. Innan nya data matas in ska minnets innehåll tas bort.

[Inmatning av data]

Data med en variabel

Data

Data & frekvens

Data med två variabler

Data

x &

Data

x &

samma x- och y-data)

• Upp till 100 dataposter kan inmatas. För data med en variabel räknas en datauppgift utan frekvenstilldelning som en datauppgift, medan en datauppgift som tilldelats frekvens lagras som en mängd av två datauppgifter. För data med två variabler räknas en mängd datauppgifter utan frekvenstilldelning som två datauppgifter, medan en mängd datauppgifter som tilldelats frekvens lagras som en mängd av tre datauppgifter.

[Ändring av data]

Ändring före tryck på k direkt efter en datainmatning:

Ta bort felaktigt data med ª och mata därefter in korrekt data.

Ändring efter tryck på k:

Använd [] till att ta fram det tidigare inmatade datat. Tryck på ] för att ta fram data i framåtgående ordning (äldsta först). Tryck på [ för att ta fram data i bakåtgående ordning (senaste först). Varje post visas med ‘Xn=’, ‘Yn=’ eller ‘Nn=’ (n är sekvensnumret för datasatsen). Uppvisa dataposten som ska modifieras, mata in det rätta värdet och tryck sedan på k. Med hjälp av & går det att korrigera alla värden i datasatsen samtidigt.

• Radera en datasats genom att uppvisa en post i datasatsen som ska raderas och sedan trycka på @J. Datasatsen raderas.

• Lägg till en nya datasats genom att trycka på ª, mata in värdena och sedan trycka på k.

k (då samma värde återkommer flera gånger)

Data

y k

Data

y &

frekvens

k (för inmatning av multipler av

Statistiska beräkningsformler

Typ Regressionsformel Linjär y = a + bx Exponentiell y = a • e Logaritmisk y = a + b • ln x Potens y = a • x

Invers

Kvadratisk y = a + bx + cx

Ett fel uppstår i de statistiska beräkningsformlerna:

• då absolutvärdet av ett delresultat eller beräkningsresultat är lika med eller

större än 1 × 10

• vid division med noll.

• vid försök att dra kvadratroten ur ett negativt tal.

• då ingen lösning existerar vid kvadratisk regressionsanalys.

Normala sannolikhetsberäkningar

•P(t), Q(t) och R(t) tar alltid positiva värden, också då t<0, eftersom dessa funktioner följer samma princip som används vid problemlösning för en yta. Värden för P(t), Q(t) och R(t) ges med upp till sex decimaler.

SIMULTANA LINJÄRA EKVATIONER

En simultan linjär ekvation med två obekanta (2-VLE) eller med tre obekanta (3-VLE) kan eventuellt lösas med hjälp av denna funktion.

Q 2-VLE: m20 W 3-VLE: m21

• Om determinanten D = 0, så uppstår ett fel.

y = a + b —

100

• Om det absoluta värdet av ett delresultat eller ett beräkningsresultat är

100

eller mer, så uppstår ett fel.

1 × 10

• Koefficienter (a

• Tryck på @c för att ta tömma angivna koefficienter.

• Vid tryck på ® medan determinanten D visas på skärmen återkallas koefficienterna. Med vart tryck på ® visas en koefficient enligt den ordningsföljd de matats in, så att varje angiven koefficient kan verifieras. (Vid tryck på @® visas koefficienterna i motsatt ordningsföljd.) Mata in det korrekta värdet och tryck på ® för att vid behov korrigera en viss koefficient medan den visas på skärmen.

1 etc.) kan anges med hjälp av vanliga aritmetiska operationer.

KVADRATISK OCH KUBISK EKVATIONSLÖSARE

En kvadratisk ekvation (ax2 + bx + c = 0) eller en kubisk ekvation (ax3 + bx + cx + d = 0) kan eventuellt lösas med hjälp av denna funktion.

Q Kvadratisk ekvationslösare: m22 W Kubisk ekvationslösare: m23

• Tryck på ® efter inmatning av varje koefficient.

• Tryck på ® efter inmatning av alla koefficienter för att få fram resultatet. När fler än 2 resultat förekommer visas följande lösning.

• Om resultatet är ett imaginärt tal visas symbolen “xy”. Genom att trycka på @≠ är det möjligt att växla mellan visning av imaginära och reella delar.

BERÄKNINGAR MED KOMPLEXA TAL

Det går att utföra addition, subtraktion, multiplikation och division med komplexa tal. Tryck på Resultat av beräkningar med komplexa tal uttrycks på två olika sätt:

Q @}: Som rätvinkliga koordinater (xy visas). W @{: Som polära koordinater (

för att välja läget för komplexa tal.

visas).

Inmatning av komplexa tal

Q Rätvinkliga koordinater

x-koordinat

eller

W Polära koordinater

r: absolut värde θ: argument

• Vid val av ett annat läge nollställs den imaginära delen av ett eventuellt komplext tal lagrat i det oberoende minnet (M).

• Ett komplext tal som uttrycks som rätvinkliga koordinater med y-värdet noll eller som polära koordinater med vinkeln noll behandlas som ett reellt tal.

• Tryck på ∑0 för att återhämta det komplexa konjugatet till det angivna komplexa talet.

x-koordinat

y-koordinat

+ Ü

y-koordinat

MATRISBERÄKNINGAR

Med hjälp av denna funktion är det möjligt att spara upp till 4 matriser (4 rader × 4 kolumner) för beräkningar. Tryck på m4 för att välja matrisläget.

• Matrisdata måste matas in innan några beräkningar görs. Tryck på [/ ], så att matrisredigeringsbufferten visas tillsammans med Mata in värdet för varje post (‘ROW’ (rad), ‘COLUMN’ (kolumn) och därefter varje element, t.ex. ‘MAT1,1’) och tryck på k efter varje. Tryck på ª efter att alla poster har matats in. Tryck därefter på °2 och ange matA-D för att spara datat.

• För att ändra data sparat i matA-D: tryck på °1 och ange matA-D för att återkalla datat till matrisredigeringsbufferten. Tryck på ª efter att önskade ändringar har gjorts. Tryck därefter på °2 och ange matA-D för att spara datat.

• Tryck på ª för att stänga matrisredigeringsbufferten, innan beräkningar påbörjas.

• När resultat av beräkningar är i matrisformat visas matrisredigeringsbufferten med de aktuella resultaten. (I detta läge är det inte möjligt att återgå till ekvationen.) Resultaten kan sparas i matA-D genom att trycka först på ª och därefter på °2 och sedan ange matA-D.

• Eftersom det bara finns en matrisredigeringsbuffert skrivs tidigare data över av en ny beräkning.

• Förutom de 4 aritmetiska funktionerna (utom divisioner mellan matriser),

, x2 och x–1 är följande kommandon tillgängliga:

dim(

matrisnamn,

rad,kolumn

fill(

värde,rad,kolumn

cumul

matrisnamn

aug(

matrisnamn,

matrisnamn

identity

värde

rnd_mat(

rad,kolumn

det

matrisnamn

trans

matrisnamn

mat→list (∑5)

matA→list (∑6)

)

Beräknar en matris med dimensioner ändrade såsom specificerats.

) Fyller varje element med ett angett värde.

Beräknar den kumulativa matrisen. Lägger till den andra matrisen till den första matrisen som

nya kolumner. Den första matrisen måste ha lika många rader som den andra.

Beräknar identitetsmatrisen med angivet värde för rader och kolumner.

) Beräknar en slumpmatris med angivna värden för rader och

kolumner. Beräknar determinanten i en kvadratisk matris. Beräknar matrisen med kolumnerna omkastade till rader

och raderna omkastade till kolumner. Skapar listor med element från den vänstra kolumnen i

varje matris. (matA→L1, matB→L2, matC→L3, matD→L4) Läget ändras från matrisläge till listläge.

Skapar listor med element från varje kolumn i matrisen. (matA→L1, L2, L3, L4) Läget ändras från matrisläge till listläge.

LISTBERÄKNINGAR

Med hjälp av denna funktion är det möjligt att spara upp till 4 listor med 16 element för beräkningar. Tryck på m5 för att välja listläget.

• Listdata måste matas in innan några beräkningar görs. Tryck på [/ ], så att listredigeringsbufferten visas tillsammans med in värdet för varje post (‘SIZE’(storlek) och därefter varje element, t.ex. ‘LIST1’) och tryck på k efter varje. Tryck på ª efter att alla poster har matats in. Tryck därefter på °2 och ange L1-4 för att spara datat.

. Mata

+ 5 hidden pages

Sharp EL-546W, EL-506W User Manual [sv]

Specifications and Main Features

Frequently Asked Questions

User Manual