Danfoss FC 302, FC 301 Design guide [sv]

MAKING MODERN LIVING POSSIBLE

Design Guide

VLT® AutomationDrive FC 301/302

0,25–75 kW

www.danfoss.com/drives

Innehåll

Design Guide

 

 

Innehåll

1 Inledning

8

1.1 Syftet med Design Guide

8

1.2 Ytterligare dokumentation

8

1.3 Förkortningar, symboler och konventioner

8

1.4 Definitioner

9

1.5 Dokumentoch programversion

10

1.6 Överensstämmelse med föreskrifter

10

1.6.1 CE-märkning

10

1.6.1.1 Lågspänningsdirektivet

10

1.6.1.2 EMC-direktivet

10

1.6.1.3 Maskindirektivet

11

1.6.2 Uppfyller UL

11

1.6.3 Uppfyller C-tick

11

1.6.4 Uppfyller Marine

11

1.7 Instruktion för avfallshantering

11

1.8 Säkerhet

11

2 Säkerhet

12

2.1 Säkerhetssymboler

12

2.2 Behörig personal

12

2.3 Säkerhetsåtgärder

12

3 Grundläggande driftprinciper

14

3.1 Allmänt

14

3.2 Driftsbeskrivning

14

3.3 Driftsekvens

14

3.3.1 Likriktardelen

14

3.3.2 Mellanliggande del

14

3.3.3 Växelriktardel

14

3.3.4 Bromstillval

14

3.3.5 Lastdelning

15

3.4 Styrgränssnitt

15

3.5 Kopplingsschema

16

3.6 Regulatorer

18

3.6.1 Styrprincip

18

3.6.2 FC 301 kontra FC 302 Styrprincip

19

3.6.3 Styrstruktur i VVCplus

20

3.6.4 Styrstruktur i Flux utan återkoppling (endast FC 302)

21

3.6.5 Styrstruktur i Flux med motoråterkoppling (endast FC 302)

22

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

1

Innehåll

Design Guide

 

 

3.6.6 PID

23

3.6.6.1 Varvtal PID-styrning

23

3.6.6.2 Finjustering av PID-varvtalsreglering

26

3.6.6.3 Process-PID-styrning

27

3.6.6.4 Avancerad PID-reglering

28

3.6.7 Intern strömreglering i VVCplus-läge

28

3.6.8 Lokalstyrning (Hand On) och Fjärrstyrning (Auto On)

29

3.7 Referenshantering

30

3.7.1 Referenser

30

3.7.2 Referensgränser

32

3.7.3 Skalning av förinställda referenser och bussreferenser

33

3.7.4 Skalning av analog referens och återkoppling och pulsreferens och pulsåter-

 

koppling

33

3.7.5 Dödband kring noll

34

4 Produktfunktioner

38

4.1 Automatiserade driftfunktioner

38

4.1.1 Kortslutningsskydd

38

4.1.2 Överspänningsskydd

38

4.1.3 Detektering av motorfas saknas

39

4.1.4 Detektering av nätfasobalans

39

4.1.5 Slå på utgången

39

4.1.6 Överbelastningsskydd

39

4.1.7 Låst rotor-funktion

39

4.1.8 Automatisk nedstämpling

39

4.1.9 Automatisk energioptimering

40

4.1.10 Automatisk switchfrekvensmodulering

40

4.1.11 Automatisk nedstämpling för hög bärfrekvens

40

4.1.12 Prestanda vid effektfluktuationer

40

4.1.13 Resonansdämpning

40

4.1.14 Temperaturstyrda fläktar

40

4.1.15 EMC-överensstämmelse

40

4.1.16 Galvanisk isolation av styrplintar

40

4.2 Anpassade tillämpningsfunktioner

41

4.2.1 Automatisk motoranpassning

41

4.2.2 Termiskt motorskydd

41

4.2.3 Nätavbrott

41

4.2.4 Inbyggd PID-regulator

42

4.2.5 Automatisk omstart

42

4.2.6 Flygande start

42

4.2.7 Fullt moment med reducerad hastighet

42

2

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Innehåll

Design Guide

 

 

4.2.8 Frekvenshopp

42

4.2.9 Förvärmning av motor

42

4.2.10 Fyra programmerbara inställningar

42

4.2.11 Dynamisk bromsning

43

4.2.12 Styrning av mekanisk broms utan återkoppling

43

4.2.13 Mekanisk bromsstyrning med återkoppling/mekanisk broms vid lyft

44

4.2.14 Smart Logic Control (SLC)

45

4.2.15 Säkert vridmoment av

46

4.3 Danfoss VLT® FlexConcept®

46

5 Systemintegrering

47

5.1 Omgivande miljöförhållanden

47

5.1.1 Fukt

47

5.1.2 Temperatur

47

5.1.3 Temperatur och kylning

47

5.1.4 Manuell nedstämpling

48

5.1.4.1 Nedstämpling för drift vid lågt varvtal

48

5.1.4.2 Nedstämpling för lågt lufttryck

48

5.1.5 Ljudnivå

49

5.1.6 Vibrationer och stötar

49

5.1.7 Aggressiva miljöer

49

5.1.7.1 Gaser

49

5.1.7.2 Exponering för damm

50

5.1.7.3 Omgivningar med explosionsrisk

50

5.1.8 Underhåll

51

5.1.9 Lagring

51

5.2 Allmänt om EMC

52

5.2.1 EMC-testresultat

53

5.2.2 Emissionskrav

54

5.2.3 Immunitetskrav

54

5.2.4 Motorisolering

55

5.2.5 Lagerströmmar i motorn

56

5.3 Nätstörningar/Övertoner

56

5.3.1 Övertonseffekter i ett strömdistributionssystem

57

5.3.2 Övertonsbegränsningar, standard och krav

57

5.3.3 Övertonsbegränsning

58

5.3.4 Övertonsberäkning

58

5.4 Galvanisk isolation (PELV)

58

5.4.1 PELV – Protective Extra Low Voltage

58

5.5 Bromsfunktioner

59

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

3

Innehåll

Design Guide

 

 

5.5.1 Val av bromsmotstånd

59

6 Produktspecifikationer

62

6.1 Elektriska data

62

6.1.1 Nätförsörjning 200–240 V

62

6.1.2 Nätförsörjning 380–500 V

64

6.1.3 Nätförsörjning 525–600 V (endast FC 302)

67

6.1.4 Nätförsörjning 525–690 V (endast FC 302)

70

6.2 Allmänna specifikationer

72

6.2.1 Nätström

72

6.2.2 Motoreffekt och motordata

72

6.2.3 Omgivande miljöförhållanden

73

6.2.4 Kabelspecifikationer

73

6.2.5 Styrning av ingång/utgång och styrdata

73

6.2.6 Nedstämpling för omgivningstemperaturer

77

6.2.6.1 Nedstämpling för omgivningstemperatur, kapslingstyp A

77

6.2.6.2 Nedstämpling för omgivningstemperaturer, kapslingstyp B

77

6.2.6.3 Nedstämpling för omgivningstemperatur, kapslingstyp C

80

6.2.7 Uppmätta värden för dU/dt-testning

82

6.2.8 Verkningsgrad

85

6.2.9 Ljudnivå

85

7 Så här beställer du

86

7.1 Drive Configurator

86

7.1.1 Typkod

86

7.1.2 Språk

88

7.2 Beställningsnummer

89

7.2.1 Tillval och tillbehör

89

7.2.2 Reservdelar

91

7.2.3 Tillbehörspåsar

91

7.2.4 VLT AutomationDrive FC 301

92

7.2.5 Bromsmotstånd för FC 302

94

7.2.6 Andra flat pack-bromsmotstånd

98

7.2.7 Övertonsfilter

100

7.2.8 Sinusfilter

102

7.2.9 dU/dt-filter

104

8 Mekanisk installation

106

8.1 Säkerhet

106

8.2 Dimensioner

107

8.2.1 Mekanisk montering

109

4

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Innehåll

Design Guide

 

 

8.2.1.1 Avstånd

109

8.2.1.2 Väggmontering

109

9 Elinstallation

111

9.1 Säkerhet

111

9.2 Kablar

112

9.2.1 Åtdragningsmoment

112

9.2.2 Ingångshål

113

9.2.3 Åtdragning av skydd efter att anslutningar upprättats

117

9.3 Nätanslutning

117

9.3.1 Säkringar och maximalbrytare

121

9.3.1.1 Säkringar

121

9.3.1.2 Rekommendationer

121

9.3.1.3 CE-överensstämmelse

122

9.3.1.4 Uppfyller UL

125

9.4 Motoranslutning

130

9.5 Skydd mot läckström till jord

133

9.6 Ytterligare anslutningar

134

9.6.1 Relä

134

9.6.2 Frånskiljare och kontaktorer

135

9.6.3 Lastdelning

136

9.6.4 Bromsmotstånd

136

9.6.5 PC-programvara

136

9.6.5.1 MCT 10

137

9.6.5.2 MCT 31

137

9.6.5.3 Programvaran Harmonic Calculation Software (HCS)

137

9.7 Ytterligare motorinformation

137

9.7.1 Motorkabel

137

9.7.2 Ansluta flera motorer

138

9.8 Säkerhet

140

9.8.1 Test för hög spänning

140

9.8.2 EMC-jordning

140

9.8.3 ADN-korrekt installation

140

10 Tillämpningsexempel

141

10.1 Vanliga tillämpningar

141

10.1.1 Drivsystem med återkoppling

146

10.1.2 Programmering av Momentgräns och stopp

146

10.1.3 Programmering av varvtalsreglering

147

11 Tillval och tillbehör

149

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

5

Innehåll

Design Guide

 

 

11.1 Kommunikationstillval

149

11.2 I/O, återkopplingsoch säkerhetstillval

149

11.2.1 VLT® modul för generellt I/O-kort MCB 101

149

11.2.2 VLT® Pulsgivartillval MCB 102

151

11.2.3 VLT® resolver-tillval MCB 103

153

11.2.4 VLT® reläkort MCB 105

155

11.2.5 VLT® Safe PLC-gränssnittstillval MCB 108

157

11.2.6 VLT® PTC-termistorkort MCB 112

158

11.2.7 VLT® Extended Relay Card MCB 113

159

11.2.8 VLT® givaringångstillval MCB 114

161

11.2.9 VLT® Safe Option MCB 15x

162

11.2.10 VLT® C-tillvalsadapter MCF 106

166

11.3 Rörelsekontrolltillval

166

11.4 Tillbehör

168

11.4.1 Bromsmotstånd

168

11.4.2 Sinusfilter

168

11.4.3 dU/dt-filter

168

11.4.4 Common Mode-filter

168

11.4.5 Övertonsfilter

168

11.4.6 IP21/typ 1 kapslingssats

169

11.4.7 Fjärrmonteringssats för LCP

171

11.4.8 Monteringsfäste för kapslingstyp A5, B1, B2, C1 och C2

171

12 Installation och konfiguration av RS-485

174

12.1 Installation och inställning av

174

12.1.1 Översikt

174

12.2 Nätverksanslutning

175

12.3 Bussavslutning

175

12.4 Installation och konfiguration av RS-485

175

12.5 Översikt över FC-protokollet

176

12.6 Nätverkskonfiguration

176

12.7 FC-protokollets grundstruktur för meddelanden

176

12.7.1 Innehållet i ett tecken (en byte)

176

12.7.2 Telegramstruktur

176

12.7.3 Telegramlängd (LGE)

177

12.7.4 Frekvensomformarens adress (ADR)

177

12.7.5 Datakontrollbyte (BCC)

177

12.7.6 Datafältet

178

12.7.7 PKE-fältet

179

12.7.8 Parameternummer (PNU)

179

6

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Danfoss FC 302, FC 301 Design guide

Innehåll

Design Guide

 

 

12.7.9 Index (IND)

179

12.7.10 Parametervärde (PWE)

180

12.7.11 Datatyper som stöds

180

12.7.12 Konvertering

180

12.7.13 Processord (PCD)

181

12.8 Exempel

181

12.8.1 Skriva ett parametervärde

181

12.8.2 Läsa ett parametervärde

181

12.9 Översikt över Modbus RTU

182

12.9.1 Antaganden

182

12.9.2 Vad användaren redan bör känna till

182

12.9.3 Översikt över Modbus RTU

182

12.9.4 Frekvensomformare med Modbus RTU

182

12.10 Nätverkskonfiguration

182

12.11 Grundstruktur för Modbus RTU-meddelanden

183

12.11.1 Frekvensomformare med Modbus RTU

183

12.11.2 Meddelandestruktur för Modbus RTU

183

12.11.3 Start-/stoppfält

183

12.11.4 Adressfält

183

12.11.5 Funktionsfält

184

12.11.6 Datafält

184

12.11.7 Fältet CRC-kontroll

184

12.11.8 Adressering av spolregister

184

12.11.9 Styra frekvensomformaren

185

12.11.10 Funktionskoder som stöds av Modbus RTU

186

12.11.11 Modbus--undantagskoder

186

12.12 Åtkomst till parametrar

186

12.12.1 Parameterhantering

186

12.12.2 Datalagring

186

12.12.3 IND (Index)

187

12.12.4 Textblock

187

12.12.5 Konverteringsfaktor

187

12.12.6 Parametervärden

187

12.13 Danfoss FC-styrprofil

187

12.13.1 Styrord enligt FC-profil (8-10 Styrprofil = FC-profile)

187

12.13.2 Statusord enligt FC-profil (STW) (8-10 Styrprofil = FC-profil)

189

12.13.3 Varvtalsreferens för buss

190

12.13.4 Styrord enligt PROFIdrive-profilen (CTW)

190

12.13.5 Statusord enligt PROFIdrive-profil (STW)

192

Index

194

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

7

Inledning

Design Guide

 

 

1

1

1 Inledning

 

 

1.1 Syftet med Design Guide

Design Guide innehåller den information som krävs för integrering av frekvensomformaren i en mängd olika tillämpningar.

VLT® är ett registrerat varumärke.

1.2 Ytterligare dokumentation

Det finns ytterligare dokumentation som hjälper dig att förstå frekvensomformarens avancerade funktioner, programmering och överensstämmelse med krav.

Handboken innehåller detaljerade anvisningar för hur du installerar och startar frekvensomformaren.

Programmeringshandboken innehåller detaljerad information om hur du arbetar med parametrar och många tillämpningsexempel.

Handboken för VLT® Säkert vridmoment av innehåller information om hur du använder Danfoss frekvensomformare i funktionssäkerhetstillämpningar.

Du kan få tag på ytterligare dokumentation och handböcker via Danfoss. Se danfoss.com/Product/ Literature/Technical+Documentation.htm för listor.

De beskrivna procedurerna gäller inte alltid helt och fullt om du använder viss tillvalsutrustning. Glöm inte att kontrollera de specifika krav som beskrivs i instruktionerna som medföljer tillvalsutrustningen.

Kontakta en Danfoss-leverantör eller besök

www.danfoss.com om du vill ha ytterligare information.

1.3Förkortningar, symboler och konventioner

Konventioner

Numrerade listor används för procedurer. Punktlistor används för annan information och för beskrivning av illustrationer.

Kursiv text används för

hänvisningar

länk

fotnot

parameternamn, parametergruppens namn, parameteralternativ

60° AVM

60° Asynkron vektor modulering

A

Ampere/AMP

 

 

AC

Växelström

 

 

AD

Frånluft

 

 

AI

Analog ingång

 

 

AMA

Automatisk motoranpassning

 

 

AWG

American Wire Gauge

 

 

°C

Grader Celsius

CD

Konstant urladdning

 

 

CM

Common mode

 

 

CT

Konstant moment

 

 

DC

Likström

 

 

DI

Digital ingång

 

 

DM

Differential mode

 

 

D-TYP

Beror på frekvensomformaren

 

 

EMC

Elektromagnetisk kompatibilitet

 

 

ETR

Elektronisk-termiskt relä

 

 

fJOG

Motorfrekvensen när joggfunktion aktiveras

 

 

fM

Motorfrekvens

 

 

fMAX

Den maximala utfrekvens som frekvensom-

 

formaren använder på denna utgång.

 

 

fMIN

Den minimala motorfrekvensen från frekven-

 

somformaren.

 

 

fM,N

Nominell motorfrekvens

 

 

FC

Frekvensomformare

g

Gram

Hiperface®

Hiperface® är ett registrerat varumärke som

 

tillhör Stegmann

hk

Hästkraft

HTL

HTL-pulsgivarpulser (10–30 V) – högspännings-

 

transistorlogik

Hz

Hertz

IINV

Nominell växelriktarutström

 

 

ILIM

Strömgräns

 

 

IM,N

Nominell motorström

 

 

IVLT,MAX

Den maximala utströmmen

 

 

IVLT,N

Den nominella utströmmen från frekvensom-

 

formaren

kHz

Kilohertz

 

 

LCP

Lokal manöverpanel

 

 

lsb

Den minst signifikanta biten (least significant

 

bit)

 

 

m

Meter

 

 

mA

Milliampere

 

 

MCM

Mille Circular Mil

 

 

MCT

Rörelsekontrollverktyg

 

 

mH

Millihenry-induktans

 

 

min

Minut

 

 

ms

Millisekund

 

 

8

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Inledning

Design Guide

 

 

msb

Den mest signifikanta biten (most significant

 

bit)

ηVLT

Frekvensomformarens verkningsgrad

 

definierad som förhållandet mellan utgående

 

och ingående effekt

nF

Nanofarad

NLCP

Numerisk lokal manöverpanel (NLCP)

Nm

Newtonmeter

ns

Synkront motorvarvtal

Online-/offline-

Ändringar av onlineparametrar aktiveras

parametrar

omedelbart efter det att datavärdet ändrats.

Pbr,cont.

Bromsmotståndets märkeffekt (genomsnittlig

 

effekt vid kontinuerlig bromsning)

PCB

Kretskort

PCD

Processdata

PELV

Protective Extra Low Voltage

Pm

Frekvensomformarens nominella uteffekt som

 

PM,N

Nominell motoreffekt

 

 

PM-motor

Permanentmagnetmotor

Process-PID

PID-regulatorn upprätthåller önskat varvtal,

 

tryck, temperatur osv.

Rbr,nom

Det nominella (rekommenderade) motstånds-

 

värdet som säkerställer en bromseffekt på

 

motoraxeln på 150/160 % under 1 minut.

RCD

Jordfelsbrytare

Regen

Regenerativa plintar

Rmin

Minsta tillåtna bromsmotståndsvärde enligt

 

frekvensomformaren

 

 

RMS

Effektivvärde

 

 

varv/minut

Varv per minut

 

 

Rrec

Bromsmotståndets motståndsvärde och

 

motstånd

 

 

s

Sekund

 

 

SFAVM

Stator Flux-orienterad Asynkron Vektor

 

Modulering

 

 

STW

Statusord

 

 

SMPS

Strömförsörjning i switchläge

 

 

THD

Total övertonsdistorsion

 

 

TLIM

Momentgräns

 

 

TTL

TTL-pulsgivarpulser (5 V) – transistor-transis-

 

torlogik

 

 

UM,N

Nominell motorspänning

 

 

V

Volt

 

 

VT

variabelt moment

 

 

VVCplus

Voltage Vector Control

Tabell 1.1 Förkortningar

Följande symboler används i det här dokumentet:

VARNING

Indikerar en potentiellt farlig situation som kan leda till dödsfall eller allvarliga personskador.

 

 

1

1

FÖRSIKTIGT

 

 

 

 

 

 

 

Indikerar en potentiellt farlig situation som kan leda till mindre eller måttliga personskador. Symbolen kan också användas för att uppmärksamma tillvägagångssätt som inte är säkra.

OBS!

Indikerar viktig information, inklusive situationer som kan leda till skador på utrustning eller egendom.

1.4 Definitioner

Utrullning

Motoraxeln är i fritt läge. Inget moment på motorn.

Bromsmotstånd

Bromsmotståndet är en modul som kan absorbera bromseffekten som genereras vid regenerativ bromsning. Denna regenerativa bromseffekt höjer mellankretsspänningen. En bromschopper ser till att effekten avsätts i bromsmotståndet.

CT-kurva

Konstant moment används för tillämpningar med t.ex. transportband, förträngningspumpar och kranar.

Initiering

Om initiering utförs (14-22 Driftläge) återställs frekvensomformaren till fabriksinställningarna.

Intermittent driftcykel

Ett intermittent driftvärde avser en serie driftcykler. Varje cykel består av en period med och en period utan belastning. Driften kan vara endera periodisk eller ickeperiodisk.

Meny

Spara parameterinställningarna i fyra menyer. Byt mellan de fyra parameterinställningarna och redigera en uppsättning medan en annan uppsättning är aktiv.

Eftersläpningskompensation

Frekvensomformaren kompenserar eftersläpningen med ett frekvenstillskott som följer den uppmätta motorbelastningen vilket håller motorvarvtalet närmast konstant.

Smart Logic Control (SLC)

SLC är en sekvens av användardefinierade åtgärder som utförs när motsvarande användardefinierad händelse utvärderas som sann av Smart Logic Controller. (Parametergrupp 13-** Smart Logic.

FC-standardbuss

Inkluderar RS-485-buss med FC-protokoll eller MCprotokoll. Se 8-30 Protokoll.

Termistor

Ett temperaturberoende motstånd som placeras där temperaturen ska övervakas (frekvensomformare eller motor).

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

9

Inledning

Design Guide

 

 

1 1 Tripp

Ett tillstånd som uppstår vid felsituationer, exempelvis när frekvensomformaren utsätts för överhettning eller när frekvensomformaren skyddar motorn, processen eller mekanismen. Omstart förhindras tills orsaken till felet har försvunnit och trippläget annulleras genom återställning eller, i vissa fall, programmeras för automatisk återställning. Tripp får inte användas för personlig säkerhet.

Tripp låst

Ett läge som uppstår vid felsituationer när frekvensomformaren skyddar sig själv, och som kräver fysiska ingrepp, exempelvis om frekvensomformaren utsatts för kortslutning vid utgången. En fastlåst tripp kan annulleras genom att slå av nätspänningen, eliminera felorsaken och ansluta frekvensomformaren på nytt. Omstart förhindras tills trippläget annulleras genom återställning eller, i vissa fall, genom programmerad automatisk återställning. Tripp får inte användas för personlig säkerhet.

VT-kurva

Variabel momentkurva. Används för pumpar och fläktar.

Effektfaktor

Den sanna effektfaktorn (lambda) tar alla övertoner med i beräkningen och är alltid mindre än effektfaktorn (cos-fi) som endast beaktar de första övertonerna för ström och spänning.

cosϕ =

P kW

=

Uλ x Iλ x cosϕ

 

P kVA

 

Uλ x Iλ

Cosfi kallas även förskjuten effektfaktor.

Både lambda och cosfi för Danfoss VLT®-frekvensom- formare anges i kapitel 6.2.1 Nätström.

Effektfaktorn indikerar i vilken grad frekvensomformaren belastar nätförsörjningen.

Ju lägre effektfaktor, desto högre IRMS vid samma kWeffekt.

Dessutom visar en hög effektfaktor att övertonsströmmarna är låga.

Alla Danfoss-frekvensomformare har inbyggda likströmsspolar i DC-bussen för att ge hög effektfaktor och minska THD på nätet.

1.5 Dokumentoch programversion

Denna handbok granskas och uppdateras regelbundet. Förslag på förbättringar tas tacksamt emot. Tabell 1.2 visar dokumentversionen och motsvarande programversion.

Utgåva

Anmärkningar

Programversion

MG33BFxx

Ersätter MG33BExx

6,72

 

 

 

Tabell 1.2 Dokumentoch programversion

1.6 Överensstämmelse med föreskrifter

Frekvensomformare är konstruerade i överensstämmelse med de direktiv som beskrivs i detta avsnitt.

1.6.1 CE-märkning

CE-märket (Conformité Européenne) anger att produkttillverkaren följer alla gällande EU-direktiv. De tre EU-direktiv som gäller utformning och tillverkning av frekvensomformare är lågspänningsdirektivet, EMC-direktivet, och (för enheter med integrerad säkerhetsfunktion) maskindirektivet.

CE-märkningen är avsedd att undanröja tekniska hinder för den fria rörligheten mellan EUoch EFTA-länder på den inre marknaden. CE-märkningen avser inte produktens kvalitet. Märkningen ger inte heller någon information om produktens tekniska specifikationer.

1.6.1.1 Lågspänningsdirektivet

Frekvensomformare klassificeras som elektroniska komponenter och måste vara CE-märkta i enlighet med lågspänningsdirektivet. Direktivet omfattar all elektrisk utrustning avsedd för 50–1000 V AC och 75–1600 V DC.

Direktivet gör gällande att utrustningen måste utformas på ett sådant sätt att säkerhet och hälsa för personer och djur inte riskeras, liksom materiella tillgångar, när utrustningen installeras korrekt, underhålls ordentligt och används som avsett. Danfoss CE-märkning uppfyller lågspänningsdirektivet och en försäkran om överensstämmelse med direktivet kan utfärdas på begäran.

1.6.1.2 EMC-direktivet

Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) innebär att elektromagnetiska störningar mellan apparater inte påverkar deras prestanda negativt. Det grundläggande skyddskravet i EMC-direktivet 2004/108/EG anger att enheter som genererar elektromagnetiska störningar (EMI), eller vars drift kan påverkas av EMI, måste vara konstruerade för att begränsa generering av elektromagnetiska störningar och ska ha en lämplig immunitetsklass för EMI när de installeras korrekt, underhålls och används som avsett.

En frekvensomformare kan användas som fristående enhet eller som en del av en mer omfattande anläggning. Enheter som används fristående eller som en del av ett system måste vara CE-märkta. System måste inte vara CEmärkta, men måste uppfylla EMC-direktivets grundläggande skyddskrav.

10

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Inledning

Design Guide

 

 

1.6.1.3 Maskindirektivet

Frekvensomformare klassificeras som elektroniska komponenter som lyder under lågspänningsdirektivet, men frekvensomformare med integrerad säkerhetsfunktion måste uppfylla maskindirektivet 2006/42/EG. Frekvensomformare som saknar säkerhetsfunktion omfattas inte av maskindirektivet. Om en frekvensomformare integreras i ett maskinsystem, ger Danfoss information om vilka säkerhetsbestämmelser som gäller för frekvensomformaren.

Maskindirektivet 2006/42/EG gäller maskiner som består av ett antal sammankopplade komponenter eller enheter varav minst en kan utföra mekanisk rörelse. Direktivet gör gällande att utrustningen måste utformas på ett sådant sätt att säkerhet och hälsa för personer och djur inte riskeras, liksom materiella tillgångar, när utrustningen installeras korrekt, underhålls ordentligt och används som avsett.

När frekvensomformare används i maskiner med minst en rörlig del, måste maskintillverkaren tillhandahålla en deklaration som informerar om att maskinen uppfyller alla relevanta lagar och säkerhetsföreskrifter. Danfoss CEmärkningar uppfyller maskindirektivet för frekvensomformare som har en integrerad säkerhetsfunktion och tillhandahåller en försäkran om överensstämmelse på begäran.

1.6.2 Uppfyller UL

UL-klassad

Bild 1.1 UL

OBS!

Frekvensomformare med kapslingstyp T7 (525–690 V) är inte certifierade för UL.

Frekvensomformaren uppfyller kraven i UL508C. Mer information finns i avsnittet Termiskt motorskydd i Design Guide.

1.6.3Uppfyller C-tick

1.6.4Uppfyller Marine

Mer information om överensstämmelse med den europeiska överenskommelsen om transport av farligt gods (ADN) finns i kapitel 9.8.3 ADN-korrekt installation.

1.7 Instruktion för avfallshantering

1

1

 

 

 

Utrustning som innehåller elektriska komponenter får inte hanteras på samma sätt som hushållsavfall.

Sortera det separat i enlighet med gällande lokal lagstiftning.

Tabell 1.3 Instruktion för avfallshantering

1.8 Säkerhet

Frekvensomformare innehåller högspänningskomponenter och kan ge livshotande skador om de hanteras felaktigt. Enbart utbildade tekniker får installera och köra utrustningen. Inget reparationsarbete får utföras utan att frekvensomformaren har gjorts strömlös och att den föreskrivna tidsperioden har förflutit (så att den lagrade energin kan avges).

Se Handboken, som levereras med enheten och finns tillgänglig online för:

urladdningstid och

detaljerade säkerhetsanvisningar och varningar.

För att frekvensomformaren ska kunna köras säkert måste alla säkerhetsföreskrifter och säkerhetsmeddelanden följas.

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

11

Säkerhet

Design Guide

 

 

2 Säkerhet

2 2

2.1 Säkerhetssymboler

Följande symboler används i det här dokumentet:

VARNING

Indikerar en potentiellt farlig situation som kan leda till dödsfall eller allvarliga personskador.

FÖRSIKTIGT

Indikerar en potentiellt farlig situation som kan leda till mindre eller måttliga personskador. Symbolen kan också användas för att uppmärksamma tillvägagångssätt som inte är säkra.

OBS!

Indikerar viktig information, inklusive situationer som kan leda till skador på utrustning eller egendom.

VARNING

OAVSIKTLIG START

När frekvensomformaren är ansluten till växelströmsnätet kan motorn starta när som helst, vilket orsakar risk för dödsfall, allvarliga personskador eller materiella skador. Motorn starta med hjälp av en extern brytare, ett seriellt buss-kommando, en ingångsreferenssignal från LCP, eller ett uppklarat feltillstånd.

1.Koppla ur frekvensomformaren från nätanslutningen när hänsyn till personsäkerhet gör det nödvändigt att undvika oavsiktlig motorstart.

2.Tryck på [Av] på LCP, innan du programmerar parametrarna.

3.Frekvensomformaren, motorn och all annan elektrisk utrustning måste vara driftklara när frekvensomformaren ansluts till växelströmsnätet.

2.2 Behörig personal

Korrekt och säker transport, lagring, installation, styrning och underhåll krävs för problemfri och säker drift av frekvensomformaren. Endast behörig personal får installera och använda denna utrustning.

Behörig personal definieras som utbildade medarbetare med behörighet att installera, driftsätta och underhålla utrustning, system och kretsar i enlighet med gällande lagar och bestämmelser. Dessutom måste personalen vara införstådd med de instruktioner och säkerhetsåtgärder som beskrivs I detta dokument.

2.3 Säkerhetsåtgärder

VARNING

HÖG SPÄNNING

Frekvensomformare innehåller hög spänning när de är anslutna till växelströmsnätet. Om installation, driftsättning och underhåll inte utförs av utbildad personal kan det leda till dödsfall eller allvarliga personskador.

Installation, driftsättning och underhåll får endast utföras av behörig personal.

VARNING

URLADDNINGSTID

Frekvensomformaren har DC-busskondensatorer som kan behålla sin spänning även när nätspänningen kopplats från. Om du inte väntar den angivna tiden efter att strömmen bryts innan service eller reparationsarbete påbörjas kan det leda till dödsfall eller allvarliga personskador.

1.Stoppa motorn.

2.Koppla från nätspänningen, permanentmagnetmotorer och externa DC-bussförsörjningar, inklusive reservbatterier, UPS och DC-bussans- lutningar till andra frekvensomformare.

3.Vänta tills kondensatorerna är helt urladdade innan underhåll eller reparationsarbete utförs. Information om väntetiderna finns i Tabell 2.1.

Spänning [V]

Minsta väntetid (minuter)

 

 

 

 

 

4

7

15

 

 

 

 

200-240

0,25–3,7 kW

 

5,5–37 kW

 

 

 

 

380-500

0,25–7,5 kW

 

11–75 kW

 

 

 

 

525-600

0,75–7,5 kW

 

11–75 kW

 

 

 

 

525-690

 

1,5–7,5 kW

11–75 kW

 

 

 

 

Högspänning kan finnas kvar även om varningslysdioderna är släckta.

Tabell 2.1 Urladdningstid

12

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Säkerhet

Design Guide

 

 

VARNING

VARNING FÖR LÄCKSTRÖM

Läckström överstiger 3,5 mA. Om frekvensomformaren 2 2 inte jordas korrekt kan det leda till dödsfall eller

allvarliga personskador.

En certifierad elinstallatör ska säkerställa att utrustningen har korrekt jordning.

VARNING

FARLIG UTRUSTNING

Kontakt med roterande axlar och elektrisk utrustning kan leda till dödsfall eller allvarliga personskador.

Säkerställ att endast utbildad och behörig personal utför installation, driftsättning och underhåll.

Kontrollera att elektriskt arbete följer gällande nationella och lokala elsäkerhetsföreskrifter.

Följ procedurerna i denna handbok.

FÖRSIKTIGT

ROTERANDE DELAR

Oavsiktlig rotation av permanentmagnetmotorer utgör en risk för personskador och materiella skador.

Säkerställ att permanentmagnetmotorer blockeras för att förhindra oavsiktlig rotation.

FÖRSIKTIGT

RISK FÖR FARA I HÄNDELSE AV INTERNT FEL

Risk för personskador om frekvensomformaren inte är korrekt försluten.

Innan du kopplar på strömmen ska du säkerställa att alla skyddskåpor sitter på plats och är säkrade.

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

13

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

3 Grundläggande driftprinciper

3.1 Allmänt

3 3 Detta avsnitt innehåller en översikt över frekvensomformarens viktigaste delar och kretsar. Det beskriver interna elektriska funktioner och signalbehandling. Det beskriver också den interna styrstrukturen.

Dessutom beskrivs automatiserade funktioner och tillvalsfunktioner för frekvensomformaren, som kan användas för att utforma kraftfulla driftsystem med sofistikerade regleringsoch statusrapporteringsfunktioner.

3.2 Driftsbeskrivning

Frekvensomformaren ger en reglerad mängd växelström från elnätet till en vanlig trefas-induktionsmotor för att styra motorvarvtalet. Frekvensomformaren försörjer motorn med variabel frekvens och spänning.

Frekvensomformaren består av fyra huvudmoduler.

Likriktare

Mellankrets

Växelriktare

Styrning och reglering

Avsnitten kapitel 3.3 Driftsekvens behandlar dessa moduler mer utförligt och beskriver hur effektoch styrsignaler rör sig i frekvensomformaren.

3.3 Driftsekvens

3.3.1 Likriktardelen

När nätströmmen ansluts till frekvensomformaren för första gången, går den in via ingångsplintarna (L1, L2 och L3) och vidare till brytaren och/eller RFI-filtervalet, beroende på hur enheten är konfigurerad.

3.3.2 Mellanliggande del

Efter likriktardelen passerar spänningen till den mellanliggande delen. Denna likriktade spänningen jämnas ut av en sinusfilterkrets som består av DC-bussinduktorn och DCkondensatorbanken.

DC-bussinduktorn ger serieimpedans till varierande ström. Detta underlättar den filtreringen och minskar övertonsstörningarna på ingångsväxelströmmens vågform som normalt finns i likriktarkretsar.

3.3.3 Växelriktardel

I växelriktardelen börjar IGBT-modulerna att växla för att skapa utgångsvågformen när ett körkommando och en varvtalsreferens finns tillgängliga. Vågformen som genereras av Danfoss VVCplus PWM-principen på styrkortet ger optimal prestanda och minimala förluster i motorn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.3.4 Bromstillval

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För frekvensomformare som är utrustade med tillvalet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dynamisk broms, inkluderas en broms-IGBT tillsammans

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

med plint 81(R-) och 82(R+) för att ansluta ett externt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bromsmotstånd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ändamålet med broms-IGBT är att minska spänningen i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mellankretsen när den maximala spänningsgränsen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

överskrids. Detta görs genom att växla det externt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

monterade motståndet över DC-bussen för att ta bort

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

överskottslikspänning på busskondensatorerna. Överskotts-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

spänning på DC-bussen uppstår vanligen när negativ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

belastning orsakar att regenerativ energi sänds tillbaka till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DC-bussen. Detta inträffar till exempel när lasten driver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

motorn och och får spänningen att återgå till DC-

Bild 3.1 Intern styrlogik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

busskretsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

Att placera bromsmotståndet externt har fördelen att det går att välja motstånd baserat på tillämpningens behov, så att energin avsätts utanför manöverpanelen och frekvensomformaren skyddas mot överhettning om bromsmotståndet överbelastas.

Broms-IGBT-växelsignalen kommer från styrkortet och levereras till broms-IGBT via effektkortet och växelriktarkortet. Dessutom övervakar effektoch styrkorten bromsIGBT och bromsmotståndsanslutningen avseende kortslutning och överbelastning.

3.3.5 Lastdelning

Enheter med inbyggt lastdelningstillval innehåller plintarna

(+) 89 DC och (–) 88 DC. I frekvensomformaren ansluter dessa plintar till DC-bussen framför DC-bussreaktorn och busskondensatorerna.

Lastdelningsplintar kan användas med två olika konfigurationer.

Med den ena metoden används plintarna för att koppla ihop flera frekvensomformares DC-busskretsar. På så sätt kan en enhet som är i regenerativt läge dela sin överskottsbusspänning med en annan enhet som kör en motor. Lastdelning på detta sätt kan minska behovet av externa dynamiska bromsmotstånd och samtidigt spara energi. Teoretiskt är antalet enheter som kan anslutas på detta sätt obegränsat, men alla enheter måste ha samma märkspänning. Beroende på storlek och antal enheter kan det dessutom vara nödvändigt att installera likströmsreaktorer och likströmssäkringar i DC-bussens anslutningar och växelströmsreaktorer på nätet. Innan du genomför en sådan konfiguration måste du göra specifika överväganden och kontakta en tillämpningskonstruktör från Danfoss.

Med den andra metoden får frekvensomformaren ström enbart från en likströmskälla. Detta är lite mer komplicerat. Först och främst krävs en likströmskälla. Därefter krävs ett sätt att mjukladda DC-bussen vid start. Sedan krävs en spänningskälla för att driva fläktarna inuti enheten. Innan du genomför denna konfiguration ska du kontakta en tillämpningskonstruktör från Danfoss.

3.4 Styrgränssnitt

3.4.1 Styrprincip

Frekvensomformaren tar emot styrindata från flera källor.

Lokal manöverpanel (Hand-läge)

3

3

Programmerbara analoga, digitala och analoga/ digitala styrplintar (läget Auto)

RS 485-, USBeller seriell kommunikationsportar (läget Auto)

Korrekt anslutna och programmerade styrplintar ger återkopplings-, referensoch andra ingångssignaler till frekvensomformaren: utgångsstatus och feltillstånd från frekvensomformaren , reläer som används för extrautrustning och gränssnitt för seriell kommunikation. En gemensam 24 V-ledning ingår också. Du kan programmera styrplintarna för olika funktioner genom att välja parametertillval via den lokala manöverpanelen (LCP) på enhetens framsida eller externa källor. Majoriteten av styrkabeldragningen görs av kunden om det inte beställs från fabriken.

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

15

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

 

3.5

Kopplingsschema

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3-phase

91

(L1)

 

 

 

 

 

 

(U) 96

 

 

 

92

(L2)

 

 

 

 

 

 

(V) 97

 

3

3

power

 

 

 

 

 

 

 

93

(L3)

 

 

 

 

 

 

(W) 98

 

input

 

 

 

 

 

 

 

95

PE

 

 

 

 

 

 

(PE) 99

 

 

 

 

 

 

 

 

Motor

 

 

 

 

 

 

Switch Mode

 

 

 

DC bus

88

(-)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Power Supply

 

 

 

 

 

89

(+)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 V DC

 

24 V DC

(R+) 82

Brake

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 mA

130/200 mA

 

resistor

 

 

 

50

(+10 V OUT)

 

+

-

+

-

 

 

 

+10 V DC

 

(R-) 81

 

 

 

 

 

S201

 

 

 

 

 

 

 

 

0/-10 V DC-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

53

(A IN)

<![if ! IE]>

<![endif]>2 1

<![if ! IE]>

<![endif]>ON

 

 

 

 

 

 

 

 

+10 V DC

ON=0/4-20 mA

 

 

relay1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0/4-20 mA

 

 

S202

 

 

 

03

 

 

 

 

 

 

OFF=0/-10 V DC -

 

 

 

 

 

0/-10 V DC -

54

(A IN)

<![if ! IE]>

<![endif]>2 1

<![if ! IE]>

<![endif]>ON

+10 V DC

 

 

02

240 V AC, 2 A

 

 

+10 V DC

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0/4-20 mA

55

(COM A IN)

 

 

 

 

 

01

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

(+24 V OUT)

 

 

 

 

 

* relay2

 

 

 

 

 

 

06

240 V AC, 2 A

 

 

 

 

 

 

 

 

13

(+24 V OUT)

 

P 5-00

 

 

 

05

400 V AC, 2 A

 

 

 

 

 

 

 

 

18

(D IN)

 

24 V (NPN)

 

 

 

04

 

 

0 V (PNP)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

(D IN)

 

24 V (NPN)

 

 

 

(COM A OUT) 39

Analog Output

 

0 V (PNP)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0/4-20 mA

 

 

 

 

 

 

 

(A OUT) 42

20

(COM D IN)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

(D IN/OUT)

 

24 V (NPN)

S801

 

 

 

 

24 V

0 V (PNP)

 

ON=Terminated

 

 

 

 

<![if ! IE]>

<![endif]>2 1

<![if ! IE]>

<![endif]>ON

 

 

 

 

 

OFF=Open

 

*

 

0 V

 

5V

 

 

 

 

 

 

24 V (NPN)

 

 

 

 

 

29

(D IN/OUT)

 

 

 

 

 

 

24 V

0 V (PNP)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

S801

0 V

 

 

 

0 V

 

RS-485

 

 

RS-485

 

 

 

 

 

(N RS-485) 69

 

 

 

24 V (NPN)

Interface

 

32

(D IN)

 

 

 

 

 

0 V (PNP)

 

 

 

(P RS-485) 68

 

 

 

 

 

 

 

 

33

(D IN)

 

24 V (NPN)

 

 

 

(COM RS-485) 61

**

 

0 V (PNP)

 

 

 

: Chassis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

(D IN)

 

 

 

 

 

 

: Ground

37

 

 

 

 

 

 

 

<![if ! IE]>

<![endif]>130BD599.10

Bild 3.2 Grundläggande kopplingsschema

A = analog, D = digital

*Plint 37 (tillval) används för Säkert vridmoment av. Installationsinstruktioner för Säkert vridmoment av finns i Handbok för Säkert vridmoment av för Danfoss VLT®-frekvensomformare. Plint 37 finns inte på FC 301 (utom kapsling av typen A1). Relä 2 och Plint 29, har ingen funktion i FC 301.

**Anslut inte kabelskärmen.

16

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

 

2

<![if ! IE]>

<![endif]>130BD529.11

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

3

3

1

 

 

 

 

 

3

 

 

 

4

 

 

 

5

 

9

 

 

 

10

 

 

 

 

 

11

 

L1

 

 

 

L2

 

U

 

L3

 

 

 

V

 

PE

 

 

 

W

 

 

 

 

 

 

PE

 

 

 

8

 

 

 

7

 

1

PLC

7

Motor, 3-fas och PE (skärmad)

2

Frekvensomformare

8

Nät, 3-fas och förstärkt PE (inte skärmad)

3

Utgångskontaktor

9

Styrkablar (skärmade)

4

Kabelklämma

10

Potentialutjämning min. 16 mm2 (0,025 tum)

5

Kabelisolering (skalad)

11

Avstånd mellan styrkabel, motorkabel och nätkabel:

6

Kabelförskruvning

Minst 200 mm

 

 

 

 

 

Bild 3.3 EMC-korrekt elektrisk anslutning

Mer information om EMC finns i kapitel 4.1.15 EMC-överensstämmelse.

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

17

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

OBS!

EMC-STÖRNINGAR

Använd skärmade kablar för motoroch styrkablar och separera kablar för ingångsström, motorledningar och styrkablar. Oisolerade ström-, motor-, och styrkablar kan

3 3 leda till oönskad funktion eller försämrad prestanda. Minst 200 mm avstånd måste finnas mellan nät-, motoroch styrkablar.

3.6 Regulatorer

3.6.1 Styrprincip

En frekvensomformare omvandlar växelspänning från nätspänningen till likspänning och ändrar därefter denna till en reglerbar växelspänning med reglerbar amplitud och frekvens.

Motorn försörjs med variabel spänning/ström och frekvens, vilket ger möjlighet till variabel varvtalsreglering av trefasasynkronmotorer av standardtyp och permanentmagnetmotorer.

Frekvensomformaren kan styra antingen motoraxelns varvtal eller moment. Inställningen av 1-00 Konfigurationsläge anger vilken typ av styrning som ska användas.

Varvtalsreglering

Det finns 2 typer av varvtalsreglering:

Varvtalsreglering utan återkoppling, vilket inte kräver någon motoråterkoppling (givarlös).

Momentstyrning

Momentstyrningsfunktionen används i tillämpningar där momentet på motorns drivaxel styr tillämpning som spänningskontroll. Momentstyrning kan väljas i

1-00 Konfigurationsläge, antingen i VVCplus [4] Moment utan återkoppling eller Flödesstyrning med återkoppling med [2] varvtalsåterkoppling. Momentinställningen görs genom att ställa in en referens som styrs analogt, digitalt eller via buss. Varvtalsgränsens begränsningsfaktor ställs in i

4-21 Gränsfaktorkälla, varvtal. När momentstyrning används rekommenderas det att utföra en fullständig AMAprocedur eftersom korrekta motordata är viktigt för optimal prestanda.

Återkoppling i Flux-läge med pulsgivaråterkoppling ger överlägsen prestanda i alla fyra kvadranter samt i alla motorvarvtal.

Utan återkoppling i VVCplus-läge. Funktionen används i mekaniska robusta tillämpningar men noggrannheten är begränsad. Momentfunktion utan återkoppling fungerar bara i en rotationsriktning. Momentet beräknas baserat på aktuell intern mätning i frekvensomformaren.

Varvtalsoch momentreferens

Referensen för dessa styrningar kan antingen vara en enkel referens eller vara en summering av olika referenser med relativa viktningar. Hur referenser hanteras förklaras närmare i kapitel 3.7 Referenshantering.

PID-reglering av varvtal med återkoppling kräver en varvtalsåterkopplingssignal på en av ingångarna. En korrekt optimerad styrning med återkoppling ger en bättre noggrannhet än en styrning utan återkoppling.

Väljer vilken ingång som ska användas som varvtals-PID för återkopplingen i 7-00 Varvtal PID-återkopplingskälla.

18

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

3.6.2 FC 301 kontra FC 302 Styrprincip

FC 301 är en frekvensomformare för allmänna tillämpningar med variabelt varvtal. Styrprincipen baseras på Voltage Vector Control (VVCplus).

FC 301 kan hantera både asynkrona motorer och PM-motorer.

Strömavkänningsprincipen i FC 301 är baserad på strömmätningen i DC-bussen eller motorfasen. Jordfelsskyddet på 3 3 motorsidan löses genom en avsatureringskrets i IGBT:erna ansluten till styrkortet.

Kortslutningsbeteendet i FC 301 beror på strömomvandlaren i den positiva DC-bussen och omättat skydd med återkoppling från de tre lägre IGBT-enheterna och bromsen.

Bild 3.4 Styrprincip FC 301

FC 302 är en frekvensomformare med höga prestanda för krävande tillämpningar. Frekvensomformaren kan hantera olika motorstyrningsprinciper, till exempel U/f specialmotordrift, VVCplus och fluxvektormotorstyrning.

FC 302 kan hantera såväl synkrona permanentmagnetmotorer (borstlösa servomotorer) som normala burlindade asynkronmotorer.

Kortslutning i FC 302 beror på de 3 strömomvandlarna i motorfasen och omättat skydd med återkoppling från bromsen.

Bild 3.5 Styrprincip FC 302

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

19

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

3.6.3 Styrstruktur i VVCplus

3 3

Bild 3.6 Styrstruktur i VVCplus-konfigurationer med och utan återkoppling

I Aktiva/inaktiva parametrar i olika styrningslägen för frekvensomformare i Programmeringshandboken finns en översikt över tillgänglig styrningskonfiguration, beroende på inställningen av växelströmsmotor eller PM-motor (ej särpräglad). I den konfiguration som visas i Bild 3.6, är 1-01 Motorstyrningsprincip satt till [1] VVCplus och 1-00 Konfigurationsläge är satt till [0] Varvtal utan återkoppling. Resulterande referens från referenshanteringssystemet tas emot och matas genom rampoch varvtalsgränsen innan den skickas till motorstyrningen. Utgående värde från motorstyrningen begränsas sedan av den maximala frekvensgränsen.

Om 1-00 Konfigurationsläge har satts till [1] Varvtal med återkoppling kommer den resulterande referensen att skickas från rampoch varvtalsgränsen till en varvtal PID-styrning. Varvtal PID-styrningsparametrar finns i parametergruppen 7-0* Varvtal PID-styrning. Resulterande referens från varvtal PID-styrningen skickas till motorstyrningen och begränsas av frekvensgränsen.

Välj [3] Process i 1-00 Konfigurationsläge för att använda process-PID-styrningen för styrning med återkoppling, t.ex. av varvtal eller tryck i den styrda tillämpningen. Process-PID-parametrarna finns i parametergrupp 7-2* Processtyrning. Återkoppling och

7-3* Process-PID regl.

20

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

3.6.4 Styrstruktur i Flux utan återkoppling (endast FC 302)

3 3

Bild 3.7 Styrstruktur i konfigurationerna Flux utan återkoppling och med återkoppling.

I Aktiva/inaktiva parametrar i olika styrningslägen för frekvensomformare i Programmeringshandboken finns en översikt över tillgänglig styrningskonfiguration, beroende på inställningen av växelströmsmotor eller PM-motor (ej särpräglad). I den visade konfigurationen har 1-01 Motorstyrningsprincip satts till [2] Flux utan återkoppling och 1-00 Konfigurationsläge till [0] Varvtal utan återkoppling. Resulterande referens från referenshanteringssystemet matas genom rampoch varvtalsgränsen i enlighet med angivna parameterinställningar.

En beräknad varvtalsåterkoppling genereras och skickas till varvtals-PID för styrning av den utgående frekvensen. Varvtals-PID måste ställas in med parametrarna P, I, och D (parametergrupp 7-0* Varvtal, PID-reg).

Välj [3] Process i 1-00 Konfigurationsläge för att använda process-PID-styrning för styrning med återkoppling, t.ex. av varvtal eller tryck i den styrda tillämpningen. Process-PID-parametrarna finns i parametergruppen 7-2* Processregl. Återkoppling och

7-3* Process-PID regl.

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

21

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

3.6.5 Styrstruktur i Flux med motoråterkoppling (endast FC 302)

3 3

Bild 3.8 Styrstruktur i konfigurationen Flux med motoråterkoppling (endast tillgänglig i FC 302):

I Aktiva/inaktiva parametrar i olika styrningslägen för frekvensomformare i Programmeringshandboken finns en översikt över tillgänglig styrningskonfiguration, beroende på inställningen av växelströmsmotor eller PM-motor (ej särpräglad). I den visade konfigurationen har 1-01 Motorstyrningsprincip angetts till [3] Flux med motoråterk. och 1-00 Konfigurationsläge till [1] Varvtal med återkoppling.

Motorstyrningen i den här konfigurationen använder en återkopplingssignal från en pulsgivare eller resolver monterad direkt på motorn (som ställs in i 1-02 Flux motoråterkopplingskälla).

Välj [1] Varvtal med återkoppling i 1-00 Konfigurationsläge för att använda den resulterande referensen som insignal till varvtal PID-styrningen. Varvtal PID-styrningens parametrar finns i parametergrupp 7-0* varvtal, PID-reg.

Välj [2] Moment i 1-00 Konfigurationsläge om du direkt vill använda resulterande referens som momentreferens. Momentstyrningen kan endast väljas i konfigurationen Flux m. motoråterk. (1-01 Motorstyrningsprincip). När detta läge valts använder referensen enheten Nm. Den kräver ingen momentåterkoppling eftersom det verkliga momentet beräknas baserat på aktuell mätning av frekvensomformaren.

Välj [3] Process i 1-00 Konfigurationsläge för att använda process-PID-styrningen för styrning med återkoppling, t.ex. av varvtal eller en processvariabel i den styrda tillämpningen.

22

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

3.6.6 PID

3.6.6.1 Varvtal PID-styrning

Varvtal PID-styrningen bibehåller ett konstant motorvarvtal, oberoende av att motorbelastningen varierar.

 

 

 

 

 

3

3

1-00 Konfigurationsläge

1-01 Motorstyrningsprincip

 

 

U/f

VVCplus

Flux utan återkoppling

Flux m. motoråterk.

 

 

 

 

 

[0] Varvtal utan återkoppling

AKTIV

AKTIV

AKTIV

Saknas

 

 

[1] Varvtal med återk.

Saknas

Inte aktiv

Saknas

AKTIV

 

 

[2] Moment

Saknas

Saknas

Saknas

Inte aktiv

 

 

[3] Process

Inte aktiv

Inte aktiv

Inte aktiv

Saknas

 

 

[4] Mom u återkoppl.

Saknas

Inte aktiv

Saknas

Saknas

 

 

[5] Fädning

Inte aktiv

Inte aktiv

Inte aktiv

Inte aktiv

 

 

[6] Yt-winder

Inte aktiv

Inte aktiv

Inte aktiv

Saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

[7] Utökad PID-vrvtl OL

Inte aktiv

Inte aktiv

Inte aktiv

Saknas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

[8] Utökad PID-vrvtl CL

Saknas

Inte aktiv

Saknas

Inte aktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 3.1 Styrkonfigurationer med aktiv varvtalsreglering

"Saknas" innebär att det aktuella läget inte är tillgängligt alls. "Inte aktiv" innebär att det aktuella läget är tillgängligt, men att varvtalsreglering inte är aktiv i detta läge.

OBS!

Varvtalsreglerings-PID fungerar med standardparameterinställningarna, men justering av parametrarna rekommenderas för optimering av motorstyrningens prestanda. De två Flux-motorstyrningsprinciperna är särskilt beroende av korrekt finjustering för att kunna ge bästa möjliga resultat.

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

23

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

Tabell 3.2 sammanfattar de egenskaper som kan anges för varvtalsreglering. I VLT® AutomationDrive FC 301/FC 302 Programmeringshandboken finns information om programmering.

 

 

 

 

Parameter

Funktionsbeskrivning

 

 

 

 

 

7-00 Varvtal PID-återkopplingskälla

Välj vilken ingång som varvtals-PID ska hämta sin återkoppling från.

3

 

3

 

7-02 Varvtal, prop. PID-förstärkning

Ju högre värde, desto snabbare styrning. Ett för högt värde kan dock leda till

 

 

 

svängningar.

 

 

 

 

 

7-03 Varvtal, PID-integraltid

Eliminerar varvtalsfel i steady state. Ett lägre värde innebär snabb reaktion. Ett för lågt

 

 

 

 

värde kan dock leda till svängningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7-04 Varvtal, PID-derivatatid

Ger en förstärkning i proportion till återkopplingens förändringsfrekvens. En inställning

 

 

 

 

 

på noll inaktiverar differentiatorn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om förändringar i referens eller återkoppling sker snabbt i en tillämpning (vilket innebär

 

 

 

 

 

att felet förändras snabbt) blir differentiatorn snart alltför dominerande. Detta beror på

 

 

 

 

7-05 Varvtal, PID-diff.förstärkn.gräns

att den reagerar på förändringar i felet. Ju snabbare felet förändras, desto starkare blir

 

 

 

 

differentiatorförstärkningen. Differentiatorförstärkningen kan således begränsas till att

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillåta inställning av lämplig derivatatid för långsamma förändringar och en lämplig

 

 

 

 

 

snabb förstärkning för snabba förändringar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett lågpassfilter som dämpar svängningar hos återkopplingssignalen och förbättrar

 

 

 

 

 

prestanda i steady state. Men för lång filtertid försämrar dynamiska prestanda för varvtal

 

 

 

 

 

PID-styrningen.

 

 

 

 

 

 

Praktiska inställningar av parameter 7-06 tagna från antalet pulser per varv från

 

 

 

 

7-06 Varvtal, PID-lågpassfiltertid

pulsgivaren (PPR):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pulsgivare PPR

7-06 Varvtal, PID-lågpassfiltertid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

512

10 ms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1024

5 ms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2048

2 ms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4096

1 ms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7-07 Varvtalsåterkoppling utväxling

Frekvensomformaren multiplicerar varvtalsåterkopplingen med detta förhållande.

 

 

 

 

7-08 Varvtal, PID-frammatningsfaktor

Referenssignalen förbikopplar varvtalsregleringen med det angivna värdet. Detta filter

 

 

 

 

 

ökar de dynamiska prestanda för varvtalsregleringsslingan.

 

 

 

 

7-09 Speed PID Error Correction w/ Ramp

Varvtalsfelet mellan ramp och faktiskt varvtal mäts mot inställningen i denna parameter.

 

 

 

 

 

Om varvtalsfelet överskrider denna parameterinställning kommer varvtalsfelet att

 

 

 

 

 

korrigeras via rampning på ett kontrollerat sätt.

Tabell 3.2 Relevanta parametrar för varvtalsreglering

24

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

Programmera i angiven ordningsföljd (se förklaringar till inställningarna i Programmeringshandboken)

I Tabell 3.3 förutsätts det att alla andra parametrar och brytare behåller sina fabriksinställningar.

Funktion

Parameter

Inställning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1) Kontrollera att motorn går korrekt. Gör följande:

 

 

 

 

 

 

Ange motorparametrarna med hjälp av märkskyltsdata

1-2*

Enligt uppgifterna på motorns märkskylt

 

3

 

3

 

 

 

 

 

Utför automatisk motoranpassning

1-29 Automatisk

[1] Aktivera fullständig AMA

 

 

 

 

 

motoranpassning (AMA)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2) Kontrollera att motorn går och att pulsgivaren är rätt ansluten. Gör följande:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tryck på [Hand On] på LCP. Kontrollera att motorn körs

 

Ange en positiv referens.

 

 

 

 

och observera i vilken riktning den roterar (hädanefter

 

 

 

 

 

 

benämnd "positiv riktning").

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gå till 16-20 Motorvinkel. Vrid motorn långsamt i positiv

16-20 Motorvinkel

Saknas (skrivskyddad parameter) Obs: Ett ökande

 

 

 

 

riktning. Den måste vridas så långsamt (endast ett fåtal

 

värde spiller över vid 65535 och börjar på nytt vid 0.

 

 

 

 

varv/minut) att det går att avgöra om värdet i

 

 

 

 

 

 

16-20 Motorvinkel ökar eller minskar.

 

 

 

 

 

 

Om 16-20 Motorvinkel minskar ska du ändra pulsgivarens

5-71 Plint 32/33, pulsgi-

[1] Moturs (om 16-20 Motorvinkel minskar)

 

 

 

 

rotationsriktning i 5-71 Plint 32/33, pulsgivarriktning.

varriktning

 

 

 

 

 

3) Kontrollera att gränserna för frekvensomformaren ligger inom säkerhetsintervallet

 

 

 

 

 

Ange acceptabla gränser för referenserna.

3-02 Minimireferens

0 varv/minut (standard)

 

 

 

 

 

3-03 Maximireferens

1 500 varv/minut, varv per minut (standard)

 

 

 

 

Kontrollera att rampinställningarna ligger inom frekven-

3-41 Ramp 1,

fabriksinställning

 

 

 

 

somformarens kapacitet och tillåtna driftspecifikationer

uppramptid

fabriksinställning

 

 

 

 

för tillämpningen.

3-42 Ramp 1,

 

 

 

 

 

 

nedramptid

 

 

 

 

 

Ange acceptabla gränser för motorvarvtal och frekvens.

4-11 Motorvarvtal, nedre

0 varv/minut (standard)

 

 

 

 

 

gräns [rpm]

1 500 varv/minut

 

 

 

 

 

4-13 Motorvarvtal, övre

60 Hz (standard 132 Hz)

 

 

 

 

 

gräns [rpm]

 

 

 

 

 

 

4-19 Max. utfrekvens

 

 

 

 

 

4) Konfigurera varvtalsregleringen och välj motorstyrningsprincipen

 

 

 

 

 

Aktivering av varvtalsreglering

1-00 Konfigurationsläge

[1] Varvtal med återk.

 

 

 

 

Val av motorstyrningsprincip

1-01 Motorstyrnings-

[3] Flux m. motoråterk.

 

 

 

 

 

princip

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5) Konfigurera och skala referensen för varvtalsregleringen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ange Analog ingång 53 som referenskälla

3-15 Referensresurs 1

Behövs ej (standard)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skala analog ingång 53 0 varv/minut (0 V) till 1 500 varv/

6-1*

Behövs ej (standard)

 

 

 

 

minut (10 V)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6) Konfigurera 24 V HTL-pulsgivarsignalen som återkoppling för motorstyrning och varvtalsreglering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ställ in de digitala ingångarna 32 och 33 som HTL-

5-14 Plint 32, digital

[0] Ingen funktion (standard)

 

 

 

 

pulsgivaringångar

ingång

 

 

 

 

 

 

5-15 Plint 33, digital

 

 

 

 

 

 

ingång

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Välj plint 32/33 som motoråterkoppling

1-02 Flux motoråter-

Behövs ej (standard)

 

 

 

 

 

kopplingskälla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Välj plint 32/33 som varvtals-PID-återkoppling

7-00 Varvtal PID-

Behövs ej (standard)

 

 

 

 

 

återkopplingskälla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7) Finjustera PID-parametrarna för varvtalsreglering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Använd riktlinjerna för finjustering när de behövs, eller

7-0*

Se riktlinjerna

 

 

 

 

gör justeringen manuellt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8) Spara om du vill slutföra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spara parameterinställningen i LCP för senare bruk

0-50 LCP-kopiering

[1] Alla till LCP

 

 

 

 

Tabell 3.3 Programmeringsordning

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

25

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

3.6.6.2 Finjustering av PID-varvtalsreglering

Följande riktlinjer för finjustering är relevanta när en av Flux-motorstyrningsprinciperna används för tillämpningar där belastningen huvudsakligen är trög (lite friktion).

3

3

 

Värdet för

30-83 Varvtal, prop. PID-förstärkning är beroende

 

 

 

 

 

 

av den kombinerade trögheten hos motor och belastning,

 

 

 

och den valda bandbredden kan beräknas med följande

 

 

 

formel:

 

 

 

 

 

Par.. 7ì 02 =

 

Total tröghet kgm2 x par . 1ì 25

x Bandbredd rad / s

 

 

 

Par.. 1ì 20 x 9550

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OBS!

 

 

 

 

1-20 Motoreffekt [kW] är motoreffekten i [kW] (dvs. ange "4" kW i stället för "4 000" W i formeln).

20 rad/s är ett praktiskt värde för bandbredden. Kontrollera resultatet från beräkningen av 7-02 Varvtal, prop. PIDförstärkning i med följande formel (behövs inte om du använder återkoppling med hög upplösning, till exempel SinCos):

Par.. 7ì 02MAX =

0.01 x 4 x Pulsgivare Upplösning x Par.. 7ì 06

x

2 x π

 

 

Max. moment rippel %

Det rekommenderade startvärdet för 7-06 Varvtal, PIDlågpassfiltertid är 5 ms (lägre pulsgivarupplösning kräver ett högre filtervärde). Vanligen är en maximal momentrippel på 3 % godtagbar. För inkrementella pulsgivare hittas pulsgivarupplösningen i antingen

5-70 Plint 32/33 pulser per varv (24 V HTL på frekvensomformare av standardtyp) eller 17-11 Upplösning (PPR) (5 V TTL för pulsgivartillvalet MCB 102).

I allmänhet avgörs den praktiska maximigränsen för

7-02 Varvtal, prop. PID-förstärkning av pulsgivarupplösningen och filtertiden för återkopplingen, men även andra faktorer hos tillämpningen kan begränsa 7-02 Varvtal, prop. PID-förstärkning till ett lägre värde.

För att minimera toppspänningen kan 7-03 Varvtal, PIDintegraltid ställas in på ca 2,5 sekunder (varierar beroende på tillämpning).

Ange 7-04 Varvtal, PID-derivatatid till 0 tills allt annat har finjusterats. Vid behov avslutar du finjusteringen genom att experimentera med små stegvisa förändringar av den här inställningen.

26

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

3.6.6.3 Process-PID-styrning

Använd process-PID-styrningen för att styra tillämpningsparametrar som kan mätas med en givare (t.ex. tryck, temperatur, flöde) och påverkas av den anslutna motorn via en pump, fläkt eller annat.

Tabell 3.4 visar de styrkonfigurationer där processreglering är möjlig. När en motorstyrningsprincip av typen fluxvektor

används måste du också tänka på att justera PID-parametrarna för varvtalsreglering. Information om var varvtalsregleringen 3 3

är aktiv finns i kapitel 3.6 Regulatorer.

1-00 Konfigurationsläge

1-01 Motorstyrningsprincip

 

 

 

 

 

 

 

 

U/f

VVCplus

Flux utan återkoppling

Flux m. motoråterk.

[3] Process

Inte aktiv

Process

Process och varvtal

Process och varvtal

 

 

 

 

 

Tabell 3.4 Styrkonfigurationer med processreglering

OBS!

Processreglerings-PID fungerar med standardparameterinställningarna, men justering av parametrarna rekommenderas för optimering av applikationsstyrningens prestanda. De två Flux-motorstyrningsprinciperna är speciellt beroende av korrekt finjustering av varvtalsreglerings-PID (innan processreglerings-PID finjusteras) för att kunna ge bästa möjliga resultat.

Bild 3.9 Diagram över Process-PID-styrning

Tabell 3.5sammanfattar egenskaper som kan konfigureras för processregleringen.

Parameter

Funktionsbeskrivning

7-20

Processregl. m. 1 återk.signal

Välj från vilken källa (dvs. analog ingång eller pulsingång) process-PID ska hämta sin

 

 

återkoppling

7-22

Processregl. m. 2 återk.signaler

Tillval: Avgör om (och varifrån) process-PID bör få en ytterligare återkopplingssignal. Om

 

 

en extra återkopplingskälla väljs kommer de två återkopplingssignalerna att adderas innan

 

 

de används för process-PID-styrningen.

7-30

Norm./inv. regl. av process-PID

Under [0] normal drift reagerar processregleringen med en ökning av motorvarvtalet om

 

 

återkopplingen sjunker under referensen. I samma situation, men under [1] inverterad drift,

 

 

kommer processregleringen i stället att reagera med ett minskande motorvarvtal.

7-31

Anti-windup för process-PID

Anti-windup-funktionen säkerställer att integratorn får en förstärkning som motsvarar

 

 

aktuell frekvens när en frekvensgräns eller en momentgräns har uppnåtts. På så sätt

 

 

undviker man integrering med ett fel som ändå inte kan kompenseras med en ändring av

 

 

varvtalet. Du kan inaktivera funktionen genom att [0] Av.

MG33BF07

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

27

 

 

 

 

Grundläggande driftprincipe...

Design Guide

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Parameter

Funktionsbeskrivning

 

 

 

 

7-32 Regulatorstartvärde för process-PID

I en del applikationer kan det ta mycket lång tid att nå det nödvändiga varvtalet eller

 

 

 

 

 

börvärdet. I sådana tillämpningar kan det vara en fördel att fastställa ett bestämt

 

 

 

 

 

motorvarvtal från frekvensomformaren innan processregleringen aktiveras. Detta görs

 

 

 

 

 

genom att ange ett process-PID-startvärde (varvtal) i 7-32 Regulatorstartvärde för process-

3

 

3

 

 

PID.

 

 

7-33 Prop. först. för process-PID

Ju högre värde, desto snabbare styrning. Ett för högt värde kan dock leda till svängningar.

 

 

 

 

7-34 I-tid för process-PID

Eliminerar varvtalsfel i steady state. Ett lägre värde innebär snabb reaktion. Ett för lågt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

värde kan dock leda till svängningar.

 

 

 

 

7-35 D-tid för process-PID

Ger en förstärkning i proportion till återkopplingens förändringsfrekvens. En inställning på

 

 

 

 

 

noll inaktiverar differentiatorn.

 

 

 

 

7-36 Process-PID först.gräns för diff.

Om förändringar i referens eller återkoppling sker snabbt i en tillämpning (vilket innebär

 

 

 

 

 

att felet förändras snabbt) blir differentiatorn snart alltför dominerande. Detta beror på att

 

 

 

 

 

den reagerar på förändringar i felet. Ju snabbare felet förändras, desto starkare blir

 

 

 

 

 

differentiatorförstärkningen. Differentiatorförstärkningen kan således begränsas till att

 

 

 

 

 

tillåta inställning av lämplig derivatatid för långsamma förändringar.

 

 

 

 

7-38 Feed forward faktor för process-PID

I tillämpningar där det finns en god (och ungefärligen linjär) korrelation mellan processre-

 

 

 

 

 

ferensen och motorvarvtalet som krävs för att erhålla referensen, kan frammatningsfaktorn

 

 

 

 

 

användas för att uppnå bättre dynamiska prestanda hos process-PID-styrningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5-54 Pulsfilter, tidskonstant nr 29 (Puls-plint

Ett lågpassfilter kan dämpa svängningar i strömmens/spänningens återkopplingssignal.

 

 

 

 

29),

Denna tidskonstant är ett uttryck för varvtalsgränsen för de ripplar som uppträder på

 

 

 

 

5-59 Pulsfilter, tidskonstant nr 33 (Puls-plint

återkopplingssignalen.

 

 

 

 

33),

Exempel: Om lågpassfiltret har ställts in på 0,1 sekunder, blir gränshastigheten 10 rad/s

 

 

 

 

6-16 Plint 53, tidskonstant för filter (Analog

(motsvarande 0,1 s), vilket motsvarar (10/(2 x π)) = 1,6 Hz. Detta innebär att alla strömmar/

 

 

 

 

plint 53),

spänningar som varierar med en frekvens överstigande 1,6 Hz dämpas av filtret. Styrning

 

 

 

 

6-26 Plint 54, tidskonstant för filter (Analog

utförs enbart på en återkopplingssignal som varierar med en frekvens (ett varvtal) på

 

 

 

 

plint 54)

under 1,6 Hz.

 

 

 

 

6-36 Plint X30/11, tidskonstant för filter

Lågpassfiltret förbättrar prestanda i steady state, men om en för lång filtertid väljs kommer

 

 

 

 

6-46 Plint X30/12, tidskonstant för filter

dynamiska prestanda för process-PID-styrning att försämras.

 

 

 

 

35-46 Term. X48/2 Filter Time Constant

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 3.5 Relevanta parametrar för processreglering

3.6.6.4 Avancerad PID-reglering

I VLT® AutomationDrive FC 301/FC 302 Programmeringshandboken finns information om avancerade PID-regleringsparametrar

3.6.7 Intern strömreglering i VVCplus-läge

När motorströmmen/momentet överstiger momentgränserna som är programmerade i 4-16 Momentgräns, motordrift, 4-17 Momentgräns, generatordrift och 4-18 Strömbegränsning aktiveras den inbyggda strömbegränsningsstyrningen. När frekvensomformaren körs på strömgränsen med motordrift eller återkopplingsdrift, försöker den att så snabbt som möjligt komma under de programmerade momentgränserna utan att förlora kontrollen över motorn.

28

Danfoss A/S © Rev. 2014-04-04 Med ensamrätt.

MG33BF07

Loading...
+ 170 hidden pages