AK-PC 783A är kompletta regleringsenheter för kapacitetsreglering av kompressorer och kondensorer i kylanläggningar med
kaskadfunktion.
Regulatorn styr högtryckskretsen, lågtryckskretsen och kaskadkretsen.
Regulatorn har oljehantering, enkel värmeåtervinningsfunktion
och koordinering mellan hög- och lågtrycksregleringen.
Förutom kapacitetsreglering kan regulatorerna ge signaler till
andra regulatorer om driftläge, t. ex tvångsstängning av expansionsventiler, larmsignaler och larmmeddelanden.
Regulatorns huvudfunktion är att styra kompressorer och kondensorer så att driften alltid optimeras. Både sugtryck och kondenstryck styrs av signaler från trycktransmitter.
Kapacitetsreglering utföras av sugtryck P0, på båda kretsarna.
Kaskadreglering utförs enligt de två temperaturgivarna Scasc2
och Scasc3.
Bland de olika funktionerna finns:
- Kapacitetsreglering av upp till 12 kompressorer
(Max. 6 på varje krets eller 7 MT + 5 LT eller 8 MT + 4 LT)
- Upp till 3 avlastare för varje kompressor
– Upp till 3 skruvkompressorer
– Digital scroll-kompressor
– Oljetryckutjämningsfunktion på MT-kretsen
- Oljestyrning. Antingen gemensam eller individuellt för alla kompressorns oljeventiler i LT kretsen. Receiver tryckreglering
- Varvtalsreglering av en eller två kompressorer
- Upp till 6 säkerhetsingångar för varje kompressor
- Alternativ för effektbegränsning för att minimera konsumtionstoppar
- När kompressorn inte startar kan signaler överföras till andra regulatorer så att den elektroniska expansionsventilen kan stängas
- Reglering av vätskeinsprutning i sugledningen
- Reglering av vätskeinsprutning i skruekompressor
- Reglering av vätskeinsprutning i värmeväxlare (kaskad)
- Reglering av två parallellkopplade kaskadkretsar
- Säkerhetsövervakning av högt tryck/lågt tryck/utsläppstemperatur
- Kapacitetsreglering av upp till 8 fläktar på kondensorn
- Flytande referens i förhållande till utomhustemperatur
- Värmeåtervinningsfunktion
- Stegkoppling, varvtalsreglering eller en kombination
- Reglering av CO2 pumpesystem
- Säkerhetsövervakning av fläktar
- Reglering av fläktar med EC-motorer
- Status på utgångar och ingångar visas med lysdioder på framsidan
- Larmsignaler kan genereras via datakommunikation
- Larm visas med text så att det är lätt att se orsaken till larmet.
- Plus några separata funktioner som är helt oberoende av regleringen, som larm, termostat, tryckregleringsfunktioner och
PI-reglering funktioner.
Fördelen med den här regulatorserien är att den kan utökas till
den storlek som anläggningen utökas till. Serien har utvecklats
speciellt för reglering av kylsystem men inte för en specifik
applikation - variation skapas genom programvara och sättet du
väljer att definiera anslutningarna.
Det är samma moduler som används för varje reglering och
sammansättningen kan ändras vid behov. Med de här modulerna
är det möjligt att skapa olika typer av reglering. Men det är du som
måste justera regleringen så att den passar faktiska behov - dessa
instruktioner kommer att hjälpa dig att definiera regleringen och
anslutningarna.
Regulator
Toppdel
Fördelar
• Regulatorns storlek kan “växa” när systemet växer
• Programvaran kan ställas in för en eller flera regleringar
• Flera regleringar med samma komponenter
• Lätt att utöka när systemkraven ändras
• Flexibelt koncept:
- En serie regulatorer med vanlig konstruktion
- En princip - flera användningsområden för regleringen
- modulerna väljs för de faktiska anslutningskraven
- Samma moduler kan användas för flera regleringar
Tilläggsmoduler
Bottendel
Regulatorn är hörnstenen i regleringen. Modulen har ingångar och utgångar som
kan hantera små system.
• Bottendelen och plintarna är likadana för alla regulatortyper.
• Toppdelen innehåller programvaran. Den här enheten varierar enligt typen av
regulator. Men den kommer alltid försörjas tillsammans med bottendelen.
• I tillägg till programvaran har toppdelen anslutningar för datakommunikation och
adressinställningar.
Exempel
En reglering med få anslutningar kan
utföras enbart med regulatormodulen
Om systemet växer och fler funktioner måste styras, kan regleringen utökas.
Med extra moduler kan fler signaler tas emot och fler reläer kan slå till och från, hur
många och vilka bestäms av relevant applikation.
Om det är många anslutningar, måste en eller flera
tilläggsmoduler monteras
Inställningar och drift av en AK-regulator måste ske via
programvaran “AK-Service Tool”.
Programmet installeras på en PC. Inställningar och drift av de olika
funktionerna utförs via regulatorns displaymeny.
Displayer
Displaymenyn är dynamisk och därmed kan olika inställningar i en
meny resultera i olika inställningsmiljöer i andra menyer.
En enkel applikation med få anslutningar ger en konfiguration
med få inställningar.
En motsvarande applikation med många anslutningar ger en
konfiguration med många inställningar.
Från displayöversikten kan du komma vidare till andra menyer för
kompressor- och kondensorregleringen.
Längst ned i displayen finns det ett antal generella funktioner
som “schema”, “manuell drift”, “loggfunktion”, “larm” och “service”
(konfiguration).
Nätverkslänkning
Regulatorn kan länkas till nätverket tillsammans med andra
regulatorer i ADAP-KOOL® kylstyrsystemet. Efter konfigurationen
kan driften ärrstyras med t.ex Danfoss AKM-program.
Användare
Med regulatorn följer flera olika språk, varav ett väljs av
användaren. Om det finns flera användare, kan varje användare
välja det språk som önskas. Alla användare måste tilldelas en
användarprofil som antingen ger full åtkomst till hela driften eller
så begränsas åtkomsten till “enbart läsning”.
Språkval är en del av Service Tool inställningarna.
Om språkval inte är tillgängligt i Service Tool för den aktuella regulatorn, visas engelsk text.
Extern display
En extern display kan sättas in så att avläsningar av P0 (insug) och
Pc (kondens) visas.
Totalt kan 4 displayer anslutas och med en inställning är det
möjligt att välja mellan följande avläsningar: sugtryck, sugtryck i
temperatur, S4, Ss, Sd, kondensortryck, kondensortryck i temperatur, S7, mediatemperatur m.m.
Det går också att montera en grafisk display med knappar.
Ett antal lysdioder gör det möjligt att följa signalen som tas emot
och överförs av regulatorn.
Logg
Med loggfunktionen kan du definiera de mätningar som du vill
ska visas.
De insamlade värdena kan skrivas ut eller exporteras till en fil. Du
kan öppna filen i Excel.
I en servicesituation kan du visa mätningarna i en trendfunktion.
Mätningar görs sedan i realtid och visas direkt.
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4 ■ I/O Extension
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7 ■ Display
■ DO8 ■ Service Pin
Långsamt blinkade = OK
Snabbt blinkande = svar från porten
Kontinuerligt PÅ = fel
Kontinuerligt AV = fel
Blinkande = aktivt larm/ej avbruten
Konstant på = Aktivt larm/avbruten
Larm
Displayen ger en översikt av alla aktiva larm. Om du vill bekräfta
att du har sett larmet kan du kryssa i fältet bekräfta.
Om du vill veta mer om aktuellt larm kan du klicka på larmet och
få upp en dialogruta.
En motsvarande display finns för alla tidigare larm. Här kan du
hämta hem information om du behöver mer information om
larmet.
Felsökning
Regulatorn har en funktion som kontinuerligt följer ett antal
mätningar och hanterar dem. Resultatet indikerar om funktionen
är OK eller om det förväntas ett fel inom en given tidsperiod. Vid
den här tidpunkten har ett larm om situationen sänts - men inget
fel visas ännu, men det kommer.
Ett exempel kan vara långsam nedsmutsning av kondensorn.
När larmet kommer har effekten minskas men situationen är inte
allvarlig. Det finns tid för att planera att ringa in service.
Det här avsnittet beskriver regulatorns utformning.
Regulatorn i systemet baseras på en enhetlig anslutningsplattform
där avvikelser från reglering till reglering bestäms av den toppdel
med specifik programvara som används, och med vilka ingångsoch utgångssignaler relevant applikation kräver. Om det är en
applikation med få anslutningar kan regulatormodulen vara
tillräckligt (toppdelen med medföljande bottendel). Om det är en
applikation med många anslutningar, måste regulatormodulen
plus en eller flera tilläggsmoduler användas.
Det här avsnittet ger dig en sammanställning av möjliga
anslutningar och hjälp med att välja den modul som din
applikation kräver.
• Regulatormodul - kan hantera små anläggningskrav.
• Tilläggsmoduler. När komplexiteten blir större och extra ingångar
eller utgångar krävs, kan moduler kopplas till regulatorn. En kontakt på sidan av modulen överför strömförsörjning och datakommunikationen mellan modulerna.
• Toppdel
Den övre delen av regulatormodulen innehåller intelligensen.
Det här är enheten där regleringen definieras och där
datakommunikationen är ansluten till andra regulatorer i ett
större nätverk.
• Anslutningstyper
Det finns olika typer av ingångar och utgångar. En typ kan till
exempel ta emot signaler från givare och brytare, en annan kan
ta emot en spänningssignal, en tredje typ kan vara utgångar
med relä. De individuella typerna visas i tabellen nedan.
Tilläggsmodul med extra
analoga ingångar
• Alternativ anslutning
När en reglering har konfigurerats kommer det att generera ett
krav på ett antal anslutningar. Denna anslutning måste göras
på antingen regulatormodulen eller en tilläggsmodul. Det enda
du bör komma ihåg är att typerna inte får blandas (en analog
ingångssignal får inte kopplas till en digital ingång).
• Programmering av anslutningarna
Regulatorn måste veta var du har anslutit de individuella
ingångs- och utgångssignalerna. Detta görs i ett senare skede
i konfigurationen där varje individuell anslutning är definierad
baserat på följande princip:
- till vilken modul
- på vilken punkt (“plintar”)
- vad har anslutits (trycktransmitter/typ/
tryckområde)
Tilläggsmodul med extra
reläutgångar och extra analoga
ingångar.
Extern display för
sugtryck etc.
Regulator med analoga ingångar
och reläutgångar.
Toppdel
Tilläggsmodul med
2 x analoga utgångssignaler
Modulen med extra reläingångar finns även i
en version där toppdelen har omkopplare så
att reläerna kan överstyras.
Om raden med moduler behöver
brytas för att den är för lång eller
för att den ska placeras externt
bör en kommunikationsmodul
användas.
Modulens mått är 72 mm.
Moduler i 100-serien består av en modul
Moduler i 200-serien består av en modul
Regulatorer består av tre moduler
Längden på den sammanlagda enheten är = n
x 72 + 8
Det finns flera regulatorer i serien. Funktionen bestäms av
programvaran, men utåt sett är regulatorerna identiska, de har alla
likadana anslutningsmöjligheter:
11 analoga ingångar för givare, trycktransmittrar,
spänningssignaler och kontaktsignaler.
8 digitala utgångar, med 4 fasta utgångar och 4 reläutgångar
Matningsspänning
24 V AC eller DC ska anslutas till regulatorn.
24 V får inte vidareöverföras och användas av andra regulatorer
eftersom den inte är galvanisk separerad från ingångar och
utgångar. Med andra ord, måste du ha en transformator för varje
regulator. Klass II krävs. Plintarna får inte vara jordade.
Strömförsörjningen till tilläggsmodulerna överförs via en kontakt
på högersidan.
Transformatorns storlek avgörs av den effekt som krävs för totalt
antal moduler.
Strömförsörjningen till en trycktransmitter kan tas från 5 V-utgång
eller från 12 V-utgången beroende på transmittertyp.
PIN
Datakommunikation
Om regulatorn ska ingå i ett system, måste kommunikationen gå
via LON-anslutningen.
Installationen måste göras enligt de separata instruktionerna för
LON-kommunikation.
Adressinställningar
När regulatorn är ansluten till en gateway av typen AKA 245,
måste regulatorns adress ställas in på ett värde mellan 1 och 119
(om det är en System Manager av typen AK-SM, ska värdet ligga
mellan 1 och 999).
Service PIN
När regulatorn ansluts till datakommunikationskabeln, måste
gateway ha kännedom om den nya regulatorn. Detta görs genom
att trycka på knappen PIN. Lysdioden “Status” blinkar när gateway
skickar ett meddelande för att godkänna.
Drift
Konfigurationen av regulatorn måste göras från programvaran
“Service Tool”. Programmet måste installeras på en PC som måste
anslutas till regulatorn via nätverkskontakten på framsidan av
enheten.
Lysdioder
Det finns två rader med lysdioder. De betyder:
Vänster rad:
• Strömförsörjning till regulatorn
• Kommunikationen är aktiv med det nedersta PC-kortet (röd =
fel)
• Status på utgångar DO1 till DO8
Höger rad:
• Status på programvara (långsamt blinkande = OK)
• Kommunikation med Service Tool
• Kommunikation på LON
• Kommunikation med AK-CM 102
• Larm när lysdioderna blinkar
- 1 lysdiode som inte används
• Kommunikation med display på RJ11kontakten
• Brytaren “Service Pin” har aktiveras
Adress
Håll säkerhetsavståndet!
Låg och hög
spänning får inte
anslutas till samma
utgångsgrupp
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4 ■ I/O Extension
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7 ■ Display
■ DO8 ■ Service Pin
Långsamt blinkade = OK
Snabbt blinkande = svar från porten
Kontinuerligt PÅ = fel
Kontinuerligt AV = fel
Blinkande = aktivt larm/ej avbruten
Konstant på = Aktivt larm/avbruten
En liten insticksmodul kan placeras på den nedre delen av
regulatorn. Modulen beskrivs senare i dokumentet.
Strömförsörjningen till modulen kommer från den föregående
modulen i raden.
Enbart AK-XM 204B
Överstyrning av relä
Åtta överkopplingsswitchar på framsidan gör det möjligt att
överstyra reläfunktionen.
Antingen till läge AV eller PÅ.
I auto-läge kan regulatorn själv styra.
Lysdioder
Det finns två rader med lysdioder. De indikerar följande:
Vänster rad:
• Strömförsörjning till regulatorn
• Kommunikationen är aktiv med det nedersta PC-kortet (röd =
fel)
• Status på utgångar DO1 till DO8
Höger rad: (Enbart AK-XM 204B):
• Överstyrning av relän
PÅ = överstyrning
AV = ingen överstyrning
Säkringar
Bakom den övre delen finns det en säkring för varje utgång.
AK-XM 204A AK-XM 204B
Max. 230 V
AC-1: max. 4 A (ohm)
AC-15: max. 3 A (induktiv)
Håll säkerhetsavståndet!
Låg och hög spänning får
inte anslutas till samma
utgångsgrupp
AK-XM 204B
Överstyrning relä
Obs
Om switcharna används för att överstyra kompressorerna, är det
nödvändigt att ansluta ett säkerhetsrelä till kretsen för oljestyrning. Utan detta säkerhetsrelä, kommer regulatorn ej att stoppa
kompressorn om oljan tar slut. Se Reglerfunktioner.
Modulerna innehåller:
8 analoga ingångar för givare, trycktransmitter, spänningssignaler
och kontaktsignaler.
8 reläutgångar.
Matningsspänning
Strömförsörjningen till modulen kommer från den föregående
modulen i raden.
Enbart AK-XM 205B
Överstyrning av relä
Åtta överkopplingsswitchar på framsidan gör det möjligt att
överstyra reläfunktionen.
Antingen till läge AV eller PÅ.
I auto-läge kan regulatorn själv styra.
Lysdioder
Det finns två rader med lysdioder. De betyder:
Vänster rad:
• Strömförsörjning till regulatorn
• Kommunikationen är aktiv med det nedersta PC-kortet (röd =
fel)
• Status på utgångar DO1 till DO8
Höger rad: (Enbart AK-XM 205B):
• Överstyrning av relän
PÅ = överstyrning
AV = ingen överstyrning
Säkringar
Bakom den övre delen finns det en säkring för varje utgång.
AK-XM 205A AK-XM 205B
max. 10 V
Max. 230 V
AC-1: max. 4 A (ohm)
AC-15: max. 3 A (induktiv)
Håll säkerhetsavståndet!
Låg och hög spänning får
inte anslutas till samma
utgångsgrupp
AK-XM 205B
Överstyrning relä
Obs
Om switcharna används för att överstyra kompressorerna, är det
nödvändigt att ansluta ett säkerhetsrelä till kretsen för oljestyrning. Utan detta säkerhetsrelä, kommer regulatorn ej att stoppa
kompressorn om oljan tar slut. Se Reglerfunktioner.
8 analoga ingångar för givare, tryckgivare, spänningssignaler och
kontaktsignaler.
4 utgångar för steg motorer.
Matningsspänning
Strömförsörjningen till modulen kommer från den föregående
modulen i raden. Här matas den med 5 VA.
Matningsspänningen till ventilerna måste komma från en separat
försörjningskälla,som måste vara galvaniskt separerade från
strömförsörjningen för regleringsintervallet.
(Strömförsörjningskrav: 7,8 VA för regulatorn + xx VA per ventil).
En UPS kan vara nödvändig om ventilerna behöver öppnas/stängas under ett avbrott i strömtillförseln.
Lysdioder
Endast de två översta lysdioderna används. De indikerar följande:
• Strömförsörjning till modulen
• Kommunikationen med regulatorn är aktiv (röd = fel)
• Steg1 til steg4 ÖPPEN: Grön = öppen
• Steg1 til steg4 STÄNG: Grön = stängd
• Rött blinkande = Fel på motor eller anslutning
Separat
spänningsförsörjning
krävs
24 V a.c./d.c. fx. 13 VA
Visning av viktiga mätningar från regulatorn, det vill säga
temperatur, sugtryck eller kondenstryck.
Inställning av individuella funktioner kan utföras med hjälp av
styrknappar.
Det är den regulator som används som avgör vilka mätningar och
inställningar som kan göras.
Anslutning
Tilläggsmodulen ansluts till regulatormodulen via en kabel med
kontaktanslutningar. Du måste använda en kabel per modul.
Kabeln levereras i olika längder.
Bägge typerna av display (med eller utan styrknappar) kan
anslutas till antingen displayutgång A, B, C eller D.
Eksmpel.
A: P0. Sugtryck i °C.
B: PcKondenseringstryck i °C.
När regulatorn startar upp, visar displayen vilken utgång som är
ansluten.
- - 1 = utgång A
- - 2 = utgång B
etc.
EKA 163B EKA 164B
Placering
Tilläggsmodulen kan placeras på ett avstång på upp till 15 meter
från regulatormodulen.
Punkt
Ingen punkt måste definieras för en displaymodul - du bara
ansluter den.
Grask display MMIGRS2
Funktion
Setting and display of values in the controller.
Anslutning
Displayen ansluts till regulatorn via en kabel med kontaktanslutningar. Använd kontakt RJ45 för att ansluta displayen till regulatorn.
Matningsspänning
Mottagits från styrenheten via kabel och RJ11-kontakt.
Avslutning
Displayen måste avslutas. Montera en anslutning mellan plintarna
H och R.
(AK-PC 783A avslutas internt.)
Placering
Tilläggsmodulen kan placeras på ett avstång på upp till 3 meter
från regulatormodulen.
Punkt/Adress
Ingen punkt måste definieras för en displaymodul - du bara
ansluter den. Dock måste adressen kontrolleras. Se instruktionerna
som medföljer regulatorn.
Modulen är en ny kommunikationsmodul, vilket innebär att raden
med tilläggsmoduler kan brytas.
Modulen kommunicerar med regulatorn via datakommunikation,
och överför information mellan regulatorn och de anslutna tillläggsmodulerna.
Anslutning
Kommunikationsmodulen och regulatorn är utrustade med RJ
45-kontaktanslutningar.
Ingenting annat får anslutas till datakommunikationen – som
mest får 5 kommunikationsmoduler anslutas till en regulator.
Kommunikationskabel
En meter kabel av följande typ medföljer:
ANSI/TIA 568 B/C CAT5 UTP-kabel med RJ45-kontakter.
Placering
Högst 30 meter från regulatorn.
(Kommunikationskablarnas totala längd är 30 meter)
Max. 32 VA
Matningsspänning
24 V AC eller DC ska anslutas till kommunikationsmodulen.
Spänningen om 24 V kan hämtas från samma försörjningskälla
som regulatorn är ansluten till. (Kommunikationsmodulen spänningskälla är galvaniskt separerad från de tilläggsmoduler som är
anslutna.)
Plintarna får inte vara jordade.
Elförbrukningen avgörs av elförbrukningen för alla moduler sammantaget.
Regulatorkabelbelastningen får inte överskrida 32 VA.
Kabelbelastningen per AK-CM 102 får inte överskrida 20 VA.
Punkt
I/O-modulernas anslutningspunkter ska definieras som om modulerna vore tillägg till varandra.
Adress
Adressen för den första kommunikationsmodulen ska anges till 1.
Finns det en andra modul ska dess adress vara 2. Högst 5 moduler
kan tilldelas adresser.
Avslutning
Den sista kommunikationsmodulens strömbrytare ska ställas in
på PÅ.
Regulatorn ska ständigt vara inställd på PÅ.
Max. 20 VA
Max. 20 VA
Varning
Det går inte att installera extra moduler förrän slutmodulen har
installerats. (Här efter modul 11; se ritning.)
Adressen får inte ändras efter konfigurationen.
Tänk på följande när antalet tilläggsmoduler planeras. En signal
måste kanske ändras, så att en extra modul kan undvikas.
• En PÅ/AV-signal kan tas emot på två sätt. Antingen tas den emot
som en kontaktsignal på en analog ingång eller som spänning
på en låg- eller högspänningsmodul.
• En AV/PÅ-signal kan ges på två sätt. Antingen med ett relä eller
fast brytare. Den primära skillnaden är den tillåtna lasten och att
reläbrytaren innehåller en urkopplingsbrytare.
Nedan nämns ett antal funktioner och anslutningar som måste
tas i beaktning när en reglering planeras. Det finns fler funktioner
i regulatorn än de som nämns här, men de som nämns har
inkluderats eftersom det behövs för att en anslutning ska kunna
etableras.
Funktioner
Klockfunktion
Klockfunktion och byte mellan sommartid och vintertid finns i
regulatorn.
Klockinställningen bibehålls under minst 12 timmar vid
strömavbrott.
Klockans inställning hålls uppdaterad om regulatorn är länkad till
ett nätverk med en System Manager.
Start/stopp av reglering
Reglering kan startas och stoppas via programvaran. Även extern
start/stopp kan anslutas.
Varning
Funktionen stoppar all reglering.
Övertryck kan leda till förlust av köldmedium.
Starta/stoppa kompressorn
Externt start/stopp kan anslutas.
Larmfunktion
Om larmet ska skickas till en signalsändare, måste en reläutgång
användas.
I'm alive-funktion
Det går att reservera ett relä som dras under normal styrning.
Reläet frigörs om styrningen stoppas via huvudbrytaren eller om
regulatorn upphör att fungera.
Extra temperaturgivare och tryckgivare
Om extra mätningar måste göras, kan givare anslutas till de
analoga ingångarna.
Tvångsstyrning
Programvaran innehåller funktionen tvångsstyrning. Om en
tilläggsmodul med reläutgångar används, kan modulens översta
del ha brytare som kan överstyra de individuella reläerna med AV
eller PÅ-läge.
Datakommunikation
Regulatormodulen har plintar för LON-datakommunikation.
Installationskraven beskrivs i ett separat dokument.
I princip finns det följande typer av anslutningar:
Analoga ingångar “AI”
Den här signalen måste anslutas till två
plintar.
Signaler kan tas emot från följande källor:
• Temperatursignal från temperaturgivaren
Pt 1000 ohm
• Kontaktsignal där ingången är kortsluten
eller “öppnad”.
• Spänningssignal från 0 till 10 V
• Signal från trycktransmitter AKS 32,AKS
32R/AKS 2050 eller MBS 8250
Strömförsörjningen tas från modulens
kopplingspanel där det finns uttag för
både 5 V och 12 V.
Vid programmering av trycktransmittern,
måste tryckområde anges.
PÅ/AV spänningsingångar “DI”
Den här signalen måste anslutas till två
plintar.
• Signalen måste ha två nivåer, antingen 0 V
eller “spänning” på ingången.
Det finns två olika tilläggsmoduler för
den här signaltypen:
- lågspänningssignaler, det vill säga 24 V
- högspänningssignaler, det vill säga 230 V
Vid programmering måste följande funktion ställas in:
• Aktiv när ingången är utan spänning
• Aktiv när spänning tillförs ingången.
PÅ/AV-utgångssignaler “DO”
Det finns två typer, se nedan:
• Reläutgångar
Alla reläutgångar har omkopplingsreläer
så att önskad funktion kan uppnås när
regulatorn inte har ström.
• Fasta utgångar
Reserverad för AKV-ventiler, men utgången kan koppla in och ur en extern
reläutgång.
Utgången finns endast på
regulatormodulen.
Vid programmering måste följande funktion ställas in:
• Aktiv när utgången är aktiverad
• Aktiv när utgången inte är aktiverad.
Analog utgångssignal “AO”
Den här signalen ska användas om en
styrsignal ska skickas till en extern enhet,
till exempel en frekvensomformare.
Vid programmering av signalområdet,
måste signalområdet definieras: 0-5 V, 1-5
V, 0-10 V eller 2-10 V.
Pulssignal för stegmotorerna.
Den här signalen används av ventilmotorer
av typen ETS, KVS, CCM och CCMT.
Ventiltypen bör ställas in vid programmeringen.
Begränsningar
Systemet är mycket flexibelt, men du måste vara noga med
att kontrollera att de enheter som du har anslutit följer den
lagstiftning som finns.
Regulatorns komplexitet avgörs av programvaran,
processorstorlek och minnets storlek. Den ger regulatorn ett
antal anslutningar från vilka data kan hämtas hem, och andra
anslutningar där kopplingar med relä kan utföras.
✔ Summan av totalt antal anslutningar kan inte överskrida 160
(AK-PC 783A).
✔ Antal tilläggsmoduler måste begränsas så att den totala effek-
ten i en rad inte överskrider 32 VA (inklusive regulator).
Om kommunikationsmodul AK-CM 102 används får varje rad
med AK-CM 102 inte överskrida 20 VA (inkl. AK-CM 102).
Det får inte finnas fler än totalt 12 moduler (regulator + 11
moduler).
✔ Max 5 trycktransmitter kan anslutas till en regulatormodul.
✔ Max 5 trycktransmitter kan anslutas till en tilläggsmodul.
Gemensam trycktransmitter
Om flera regulatorer tar emot en signal från samma trycktransmitter, måste matningen till de berörda regulatorerna kopplas så att
det inte går att slå av en av regulatorerna utan att också slå av de
andra. (Om en regulator slås av kommer signalen dras ned och alla
de andra regulatorerna får en signal som är för låg)
Design av kompressor- och kondensorregulatorer
Procedur:
1. Gör en skiss av systemet i fråga
2. Kontrollera att regulatorns funktioner uppfyller de krav som
finns på funktioner
3. Beakta de anslutningar som ska göras
4. Använd projekteringstabellen. / Anteckna antal anslutningar ./
lägg ihop
5. Finns det tillräckligt med anslutningar på regulatormodulen?
- Om inte, kan det uppnås genom att byta en PÅ/AVingångssignal från spänningssignal till kontaktsignal eller krävs
det en tilläggsmodul?
6. Bestäm vilka tilläggsmoduler som ska användas
7. Kontrollera att begränsningarna följs
8. Beräkna den totala längden av moduler
9. Modulerna länkas ihop
10. Anslutningsplatserna etableras
11. Rita ett kopplingsschema eller ett översiktsdiagram
12. Storlek på strömförsörjning/transformator
1
Följ de här 12
stegen
Skiss
Gör en skiss av systemet i fråga
2
Kompressorfunktioner och kondensorfunktioner
Tillämpning
Reglering av en kompressorgrupp på MT och LTx
Reglering av en kondensorgrupp på MTx
Reglering av up till 2 kaskadvärmeväxlarenx
Reglering av kompressoreffekten
Regleringsgivare = P0x
PI-reglering x
Max. antal kompressorer
Max. antal avlastare för varje kompressor3
Annan kompressoreffektx
Sekventiell drift (först in/sist ut)x
Varvtalsreglering av 1 eller 2 kompressorerx
Drifttidsutjämningx
Min. återstarttidx
Min. På-tidx
Vätskeinsprutning i sugledningx
Vätskeinsprutning i kaskadvärmeväxlarenx
Vätskeinsprutning i skruekompressorx
AK-PC 783A
6 MT + 6 LT /
7 MT + 5 LT /
8 MT + 4 LT
Externt start/stopp av kompressorerx
Oljestyrning
Oljeinsprutning i kompressor. Delad eller individuellx
Receiver tryckstyrningx
Övervakning av oljenivå i receiverx
Styrning av oljenivå i oljeseparatorx
Återställning av oljestyrningx
Cutout kompressorer vid oljefelx
Säkerhetsrelän under tvångsstyrning av kompressor x
Sugtryck, referens
Överstyr via P0-optimeringx
Överstyr via “nigth setback”x
Överstyr via “0-10 V signal”bx
Reglering av kondensoreffekten
Regleringsgivare =: PcMTx
Stegregleringx
Max. antal steg8
Varvtalsregleringx
Steg- och varvtalsregleringx
Varvtalsreglering 1. stegx
Begränsning av varvtal vid drift på nattenx
Värmeåtervinningsfunktionx
Felsökningsfunktion FDD på kondensorx
Kondensortryckreferens
Flytande kondenstryckreferensx
Inställningar av referens för värmeåtervinningsfunktionenx
Kaskadereglering
Regleringsgivare = Scasc2 and Scasc3 (app. SdLT)x
Expansionsventil typ ETS, CCMT eller AKV Parallellventil kan
monteras
Reglering av två parallellkopplade kaskadvärmeväxlarex
Säkerhetsfunktioner
Min. sugtryckx
Max. sugtryckx
Max. kondenstryckx
Max. hetgastemperaturx
x
Mer information om funktionerna
Kompressor
- Reglering av upp till 12 kompressorer och upp till 3 avlastare till
varje kompressor.
Kompressor nr 1 eller 2 kan varvtalsregleras.
Följande kan användas som en regleringsgivare:
1) P0 - Sugtryck
2) S4 - Kall brinetemperatur
(P0-LT används även för 2, men endast för säkerhet vid lågt tryck.)
Kondensor
Reglering av upp till 8 kondensorsteg.
Fläktar kan varvtalsregleras. Antingen alla på en signal eller bara
den första fläkten av flera. EC-motor kan användas.
Reläutgångar och fasta utgångar kan användas som önskas.
Följande kan användas som en regleringsgivare:
1) PC - Sugtryck
2) S7 - Varm brinetemperatur (Pc används för säkerhet vid högt
tryck)
Anslutningar mellan högtryckskretsar och lågtryckskretsar
(MT- och LT-kretsar)
All reglering mellan MT- och LT-kretsen måste utföras internt i
regulatorn.
Varvtalsreglering av kondensorfläktar
Funktionen kräver en analog utgångsmodul.
En reläutgång kan användas för start/stopp av
varvtalsregleringen.
Fläktarna kan även kopplas in och ur av reläutgångarna.
Digital scroll
När en digital scroll används ska kompressorns avlastning anslutas
till en av regulatorns fasta utgångar.
Värmeåtervinning
En termostatfunktion kan väljas som aktiveras vid önskad tidpunkt
för uppvärmning.
Min./max. överhettningx
Säkerhetsövervakning av kompressorerx
Gemensam högtrycksövervakning av kompressorerx
Säkerhetsövervakning av kondensorfläktarx
Generella larmfunktioner med tidsfördröjning10
Diverse
Extra givare7
Insprutning På-funktionx
Tillval för anslutning av separat display2
Separata termostatfunktioner3
Separata pressostatfunktioner3
Separata spänningsmätningar3
PI reglering3
Max. ingång och utgång160
Säkerhetskrets
Om signaler ska tas emot från en eller flera delar av en
säkerhetskrets, måste varje signal anslutas till en AV/PÅ-ingång.
Dag/natt-signal för att öka sugtrycket
Klockfunktionen kan användas men även en extern AV/PÅ-signal
kan användas istället.
Om funktionen “P0-optimering” används, ges ingen signal om
ökning av sugtrycket. P0-optimeringen sköter detta.
Överstyrningsfunktionen “Inject ON”
Funktionen stänger expansionsventilerna på
förångningsstyrningarna när alla kompressorer förhindras från att
starta.
Funktionen kan fungera via datakommunikation eller så kan en
ledning dras via reläutgången.
Separata styrfunktioner för termostat och tryck
Ett antal termostater kan användas enligt dina önskningar. Funktionen kräver en givarsignal och en reläutgång. I regulatorn finns
det inställningar för ventiler som kopplas in och ur. En tillhörande
larmfunktion kan också användas.
Separata spänningsmätningar
Ett antal spänningsmätningar kan användas enligt dina önskningar. Signalen kan till exempel vara 0-10 V. Funktionen kräver en
spänningssignal och en reläutgång. I regulatorn finns det inställningar för ventiler som kopplas in och ur. En tillhörande larmfunktion kan också användas.
Separata PI-regleringar
En serie PI-regleringar kan ställas in efter önskemål.
Mer information om funktionerna nns i kapitel 5.
Anslutningar
3
Här är en sammanställning av möjliga anslutningar. Texterna kan läsas
ihop med tabellerna på nästa sida.
Analoga ingångar
Temperaturgivare
• S4 - Kall brinetemperatur
Måste användas när regleringsgivaren för kompressorstyrningen har
valts som S4.
• Ss (suggastemperatur)
Måste alltid användas i anslutning med kompressorreglering.
• Sd (hetgastemperatur)
Måste alltid användas i anslutning med kompressorreglering.
• Sc3 (utomhustemperatur)
Ska användas när övervakningsfunktionen FDD används.
Ska användas när regleringen utförs med flytande kondensorreferens.
• S7 (temperatur på varm brine)
Måste användas när regleringsgivaren för kondensorn har valts som S7.
• Saux (1-4), alla extra temperaturgivare
Upp till fyra extra givare för övervakning och datainsamling kan anslutas.
Dessa givare kan användas till vanliga termostatfunktioner.
• Scasc2, Scasc3
Regleringsgivare för kaskad
(SdLT-signalen kan användas istället för SCasc3-signalen, men endast om
ingenting annat är monterat i tryckröret).
• P0-sugtryck
Måste alltid användas i anslutning till kompressorreglering.
(frostskydd).
• Pc kondenstryck
Måste alltid användas i anslutning till kompressorreglering eller kondensorreglering.
• Prec. Oljereceiver tryck. Måste användas till receivertrycksreglering.
• Paux (1-3)
Upp till 3 extra trycktransmitter kan anslutas för övervakning och datainsamling.
Dessa givare kan användas för vanliga tryckbrytarefunktioner.
Obs! En trycktransmitter av typen AKS 32 eller AKS 32R kan ge signaler till
max fem regulatorer.
Spänningssignal
• Ext. Ref
Används om en överstyrningssignal tas emot från en annan regulator
• Spänningsingångar (1-3)
Upp till 3 extra spänningssignaler kan anslutas för övervakning och
datainsamling. Dessa signaler används för vanliga spänningsingångs-
funktioner.
Av/På-ingångar
Kontaktfunktion (på en analog ingång) eller
spänningssignal (på en tilläggsmodul)
• Vanliga säkerhetsingångar för kompressorer (det vill säga vanliga hög-
tryck/lågtrycksbrytare)
• Upp till 6 signaler från säkerhetskretsen på varje kompressor
• Signal från kondensorfläkten i säkerhetskretsen
• Vilken signal som helst från frekvensomformarens säkerhetskrets
• Extern start/stopp av reglering
• Externt stopp av reglering av kaskadvärmeväxlare (1 ingång för varje
används inte om funktionen “P0-optimering” används.
• DI-larm (1-10) ingångar
Upp till 10 extra av/på-signaler till vanliga larm för övervakning och
insamling av data, kan anslutas.
• Nivåkontakter
På/av-utgångar
Reläutgångar
• Kompressorer
• Avlastare
• Fläktmotor
• Insprutning På-funktion (signal för förångarstyrning. En per suggrupp).
• Start/stopp av vätskeinsprutning i värmeväxlare
• Start/stopp av vätskeinsprutning i sugledningen
• Start/stopp av 3-vägs ventiler på värmeåtervinning
• AV/PÅ-signal för start/stopp av varvtalsreglering
• Larmrelä. I'm alive relais
• På/av-signaler från vanliga termostater (1-3), tryckbrytare (1-3) eller spänningsingångsfunktioner (1-3).
• Oljeventiler
• Säkerhetsrelän för cutout av kompressor vid oljefel
Fasta utgångar
Fasta utgångar på regulatormodulen kan användas till samma funktioner
som nämns i “reläutgångar”. (Utgången kommer alltid vara “AV” på
regulatorn vid strömavbrott).
Analog utgång
• Varvtalsreglering av kondensorfläktar.
• Varvtalsreglering av kompressorer
• Stegsignal för expansionsventilen för kaskadvärmeväxlaren
Exempel
Kompressorgrupp
• MT och LT kretsar
• Kylmedium MT =134a. LT=CO2 (R744)
• 4 och 2 kompressorer med "cyklisk".
• Första kompressor hastighet regleras
• Säkerhetsövervakning av varje kompressor
• Vanlig högtrycksövervakning i varje krets
• ToMT Setpoint =-10°C, ToLT = -30°C
• P0 optimering
• Oljestyrning av varje LT kompressor
• Pulsåterställning för stopped kompressor (brist på olja)
Kondensor:
• Fläktar med EC motor, varvtalsreglerade
• Pc-MT-reglering baseras på temperatur givare Sc3
Kaskade värmeväxlare
• Kontroll givare = Scasc3
• Ventiler = stepper ventil ETS och Magnetventil EVR
Receiver:
• Styrning av tryck i oljereceiver
Säkerhetsfunktioner:
• Övervakning av Po, Pc, Sd och överhettning i sugledningen
• Övervakning av låg och hög nivå i oljereceiver
Data från det här exemplet används på nästa sida.
Resultatet är att följande moduler ska användas:
Tabellen hjälper dig att avgöra om det finns tillräckligt
med ingångar och utgångar på den grundläggande
regulatorn.
Om det inte finns tillräckligt många, måste regulatorn
utökas med en eller flera av de ovan nämnda tilläggsmodulerna.
Anteckna de anslutningar som du vill göra och lägg ihop
dem
Analoga ingångar
Temperaturgivare, Ss, Sd, Sc3, S4, S7, Stw.., Shr..7
Extra temperaturgivare/separata termostater /PI-reglering0
Trycktransmitter P0, Pc, Prec, separata pressostater5P = Max. 5 / modul
Spänningssignal från annan regulator, separata signaler
Värmeåtervinning via termostat
Av/på-ingångarKontakt24 V230 V
Säkerhetskretsar, gemensam för alla kompressorer2Max.2
Säkerhetskrets, oljetryckMax. 1/ Comp.
Säkerhetskrets, komp. Motorskydd
Säkerhetskrets, komp. Motortemp.
Säkerhetskrets, komp. Högtryckstermostat
Säkerhetskrets, komp. Högtryckspressostat
Säkerhetskrets, generell för varje kompressor6
Säkerhetskrets, kondensfläktar
Säkerhetskrets, Flödesbrytare
Extern start/stopp
Extern start/stopp av varje reglering av kaskadvärmeväxlare
Nattjustering av sugtryck
Separata larmfunktioner via DI
Belastningsutjämning
Start av Värmeåtervinning
Vätskenivå, Oljenivå5
Pulstryck, Pulsåterställning av oljestyrning1
På/av-utgångar
Kompressorer, motorer 6
Avlastare
Fläktmotorer, cirkulationspumpar1
Larmrelä. I'm alive relais
Insprutning PÅMax. 2
Separata termostat- och pressostatfunktioner och spänningsmät-
ningar
Värmeåtervinningsfunktion via termostatMax.1
Vätskeinsprutning i sugledningen/värmeväxlaren1
Signal för extern kaskadreglering
Magnetventil för olja. 3
3-vägsventil
Om du använder många tilläggsmoduler kommer regulatorns
längd att växa därefter. Raden med moduler är en enhet som inte
kan brytas.
Om raden blir längre än önskvärt kan den delas upp med hjälp av
AK-CM 102.
Modulens mått är 72 mm.
Moduler i 100-serien består av en modul
Moduler i 200-serien består av en modul
Regulatorn består av tre moduler
Längden på den sammanlagda enheten är = n x 72 + 8
eller:
Modul Typ Antal på Längd
Regulatormodulen 1 x 224 = 224 mm
Tilläggsmodul 200-serien _ x 144 = ___ mm
Tilläggsmodul 100-serien _ x 72 = ___ mm
Total längd = ___ mm
9
Länkning av moduler
Starta med regulatormodulen och montera sedan de valda
tilläggsmodulerna. Sekvensen är inte viktig.
Exemplet fortsätter:
Regulatormodulen + 2 tilläggsmoduler i 200-serien + 2 tilläggsmoduler i
100-serien =
224 + 144 + 144 + 72 + 72 = 656 mm.
Men du får inte ändra sekvensen, det vill säga arrangera om
modulerna efter det att du gjort inställningarna som talar om vilka
anslutningar som hör till de olika plintarna och modulerna.
Modulerna sitter fast i varandra och hålls ihop av en anslutning
som på samma gång överför matningsspänning och
datakommunikation.
Montering och borttagning ska alltid ske när spänningen är
bortkopplad.
Den skyddande kåpan som är monterad på regulatorns
kontaktanslutning måste flyttas till den sista lediga kontakten så
att den skyddas mot kortslutning och smuts.
När regleringen har startat, kommer regulatorn att kontrollera
hela tiden om det finns en anslutning till de anslutna modulerna.
Denna status kan följas en lysdiod.
När de två hakarna på DIN-skenan är öppna, kan modulen skjutas
på plats på DIN-skenan, oavsett var i raden modulen befinner sig.
Borttagning görs när de två hakarna är i öppet läge.
Alla anslutningar måste programmeras med modul och punkt, så
att det i princip inte gör något var anslutningarna görs, så länge
de görs på korrekt ingång eller utgång.
• Regulatorn är den första modulen, nästa är 2, etc.
• En punkt är två eller tre plintar som hör till en ingång eller utgång (två plintar för en givare och tre plintar för ett relä).
Förberedelsen för kopplingsschemat och programmeringen
(konfiguration). Det görs enklast genom att fylla i
anslutningssammanställningen för de relevanta modulerna.
Princip:
Namn på modul På punkt Funktion
fx Kompressor 1 x x Stäng
fx Kompressor 2 x x Stäng
fx Larmrelä x x NC
fx Huvudbrytare x x Stäng
fx P0 x x AKS 32R 1-6 bar
Anslutningssammanställningen från regulatorn och eventuella
tilläggsmoduler kan hämtas från “Modulsammanställning, dvs.
regulatormodul:
SignalModulPunkt Plint
1 (AI 1)1 - 2
2 (AI 2)3 - 4
3 (AI 3)5 - 6
4 (AI 4)7 - 8
Signaltyp/
Aktiv på
Modul Punkt
Var uppmärksam på
numreringen.
Den högra delen av regulatorn
är mycket lik en separat modul.
Men det är den inte.
Obs
Säkerhetsrelän ska ej anslutas till en modul med överstyrningsswitcar, eftersom de då kan inaktiveras genom
felaktig inställning.
- Kolumner 1, 2, 3 och 5 används till programmeringen.
Strömförsörjning ansluts endast till regulatormodulen.
Strömförsörjningen till de andra modulerna överförs via kontakten
mellan modulerna. Strömförsörjningen måste vara 24 V +/-20%.
En strömförsörjning måste användas för varje enskild regulator.
Strömförsörjningen måste vara klass II. 24 V får inte delas med
andra regulatorer eller enheter. De analoga ingångarna och
utgångarna är inte galvaniskt separerade från strömförsörjningen.
Plus och minus 24 V-igången får inte vara jordad.
Om stegmotorventiler används måste matningsspänningen för
dessa komma från en separat spänningskälla.
I CO2-anläggningar är det dessutom nödvändigt att skydda spänningen till regulatorn och ventilerna med hjälp av UPS.
Exemplet fortsätter:
Regulatormodulen 8 VA
+ 2 tilläggsmodul i 200-serien 10 VA
+ 2 tilläggsmodul i 100-serien 4 VA
-----Transformatorstorlek (minst) 22 VA
+ Separat strömtillförsel för modulen med stegmotorerna: 13 VA.
Strömförsörjning storlek
Strömförbrukningen växer med antal moduler som används:
Modul Typ Antal á Effekt
Regulator 1 x 8 = 8 VA
Tilläggsmodul 200-serien _ x 5 = __ VA
Tilläggsmodul 100-serien _ x 2 = __ VA
Totalt ___ VA
Gemensam trycktransmitter
Om flera regulatorer tar emot en signal från samma trycktransmitter, måste matningen till de berörda regulatorerna kopplas så att
det inte går att slå av en av regulatorerna utan att också slå av de
andra. (Om en regulator slås av kommer signalen dras ned och alla
de andra regulatorerna får en signal som är för låg)
Ta bort den skyddande kåpan från anslutningskontakten på
höger sida av basmodulen.
Placera kåpan på anslutningskontakten till höger om den tillläggsmodul som ska monteras längst till höger.
2. Sätt ihop tilläggsmodulen och basmodulen
Du får inte ansluta ström till basmodulen.
I vårt exempel ska 4 tilläggsmoduler monteras på basmodulen. Vi har
valt att montera modulen med reläer direkt på basmodulen och sedan
modulen med ingångssignaler. Således blir sekvensen följande:
Alla efterföljande inställningar som påverkar de 4 tilläggsmodulerna
bestäms av den här sekvensen.
När de två hakarna på DIN-skenan är öppna, kan modulen skjutas på
plats på DIN-skenan, oavsett var i raden modulen befinner sig.
Nedmontering görs således när de två hakarna är öppna.
Kom ihåg isoleringsförstärkaren
Om signaler tas emot från olika regulatorer, exempelvis
värmeåtervinning för någon av ingångarna, bör en galvaniskt
isolerad modul monteras.
Brytarens funktion visas i sista kolumnen.
Trycktransmittern AKS 32 och AKS 2050 finns för olika tryckområden.
Här finns det tre olika. En upp till 12 bar, 34 bar och en upp till 59 bar.
Installationen av datakommunikation måste följa de krav som
finns i dokument RC8AC.
3. Anslut strömförsörjning
Den är 24 V och får inte användas av andra regulatorer eller
utrustningar. Plintarna får inte vara jordade.
4. Följ lysdiodindikatorerna
När strömförsörjningen ansluts kommer regulatorn att göra
en intern kontroll. Regulatorn är färdig efter cirka en minut när
lysdioden “Status” börjar blinka långsamt.
5. Vid nätverk
Ange adressen och aktivera “Service Pin”.
6. Regulatorn är nu klar för konfigurering.
Intern kommunikation
mellan modulerna:
Snabbt blinkande = fel
Kontinuerligt På = fel
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4 ■ I/O extension
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7 ■ Display
■ DO8 ■ Service Pin
Status på utgång 1-8
Långsamt blinkade = OK
Snabbt blinkande = svar från porten
i 10 min. efter nätverk
installation
Kontinuerligt PÅ = fel
Kontinuerligt AV = fel
Extern kommunikation
Kommunication til AK-CM 102
Blinkande = aktivt larm/ej avbruten
Konstant på = Aktivt larm/avbruten
PC med programmet “Service Tool” är anslutet till regulatorn.
Regulatorn måste sättas på först och lysdioden “Status” måste
blinka innan programmet Service Tool startas.
Starta Service Tool-programmet
Information om anslutning och drift av programvaran “AK service tool” finns i handboken för programvaran.
Första gången Service Tool ansluts till en ny version av regulatorn tar
starten av Service Tool längre tid än normalt eftersom den hämtar information från regulatorn.
Tiden kan följas på indikatorn längst ned på displayen.
Logga in med användarnamnet SUPV
Välj användarnamnet SUPV och skriv in säkerhetskoden.
När regulatorn levereras är SUPV-säkerhetskoden 123.
När du är inloggad på regulatorn kommer alltid en översikt över regulatorn att visas.
I det här fallet är översikten tom. Detta beror på att regulatorn inte har
konfigurerats ännu.
Den röda larmklockan längst ned till höger visar om det finns ett aktivt
larm i regulatorn. I vårt fall beror larmet på att tiden i regulatorn inte har
ställts in ännu.
Klicka på den orangea knappen med en skiftnyckel på, nederst
på displayen.
2. Välj Authorization (behörighet)
3. Ändra inställningar för användaren “SUPV”
Vid leverans är regulatorn uppsatt med standard behörigheter för olika
användartyper. Denna inställning ska ändras och anpassas till anläggningen. Ändringarna kan göras nu eller senare.
Du kommer att använda den här knappen igen när du vill komma till
den här displayen.
På vänster sida visas inte alla funktioner ännu. Här kommer det att finnas fler funktioner ju längre vi kommer med inställningarna.
Klicka på raden Authorization (behörighet) för att komma till displayen för användarinställningar.
4. Välj användarnamn och behörighetskod
5. Gör en ny login med användarnamnet och den nya
behörighetskoden
Markera raden med användarnamnet SUPV.
Klicka på knappen Change (ändra)
Det är här man väljer supervisor för denna anläggning och en motsvarande behörighetskod för denna person.
Om regulatorn har en nyare programvara, sker språkval i samband med
konfigurationen av AK-ST 500.
Regulatorn kommer att använda samma språk som är valt i service tool,
men bara om regulatorn innehåller detta språk. Om språket inte finns i
regulatorn, kommer inställningar och avläsningar att visas på engelska.
För att aktivera de nya inställningarna måste du göra en ny login på
regulatorn med det nya användarnamnet och relevant behörighetskod.
Du når loginmenyn genom att klicka i övre vänstra hornet.
Alla inställningar kan ändras genom att klicka på det blå fältet med
inställningen och sedan ange det värde som önskas.
I det första fältet anger du vad regulatorn kommer att styra. Texten i det
här fältet visas längst upp på alla skärmar, tillsammans med regulatorns
adress.
När tiden har ställts in kan PC-tiden överföras till regulatorn.
När regulatorn är ansluten till ett nätverk, kommer datum och tid automatiskt ställas in av systemenheten i nätverket. Detta gäller även för
övergång till sommartid.
Vid strömavbrott kommer klockan fortsätta att fungera i minst 12 timmar.
Klicka på raden Select plant type (välj anläggningstyp) .
3. Välj anläggningstyp
3. fortsat
Vårt exempel
Kommentarerna till exemplet visas i mittenkolumnen på de följande sidorna.
I vårt exempel vill vi att regulatorn ska
styra både en MT-kompressorgrupp,
en LT-gruppe,. en kondensorgrupp.,
och en kaskade värmeväxlare.
Därför väljer vi anläggningstypen
Kaskade.
I samband med detta blir nya alternativ
tillgängliga, som är anpassade efter det
aktuella valet.
Välj en typ av köldmedium – i detta fall
R134a och CO2. När du gör det blir fler
alternativ tillgängliga.
Du kan se inställningarna för vårt exempel
på displayen.
Generellt
Mer information om de olika konfigurationsalternativen finns i kolumnen till högre.
Sifforna refererar till siffran och bilden i kolumnen
till vänster.
Eftersom skärmen bara visar de inställningar och
mätvärden som krävs för en viss inställning visas
alla möjliga inställningar i den högra kolumnen.
3 - Plant type
Val av program
Välj kaskade reglering
3- Efter program val
Refrigerant
Välj köldmedie
Köldmediefaktorer K1, K2, K3
Används endast om köldmedietyp är inställd på
anpassad (kontakta Danfoss för mer information)
MT = Medium temperatur. LT = Låg temperatur
Reglering av kondensorfläkt
Välj att regulatorn ska styra kondensorn. Välj
senare.
No. of fans
Ställ in antal fläktar
Kall pumpreglering
Välj om regulatorn ska styra pumpens
CO2-cirkulation.
Heat recovery (Värmeåtervinning)
Värmeåtervinning aktiverat. Justeras senare.
Oil management
Oljereglering aktiverat. Justeras senare.
Välj snabbinställning
Här kan du återställa alla inställningar och
gå tillbaka till fabriksinställningarna.
4 - Kompressorkombinationer MT
Välj mellan följande:
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
4. Ange vanliga funktioner
Det finns flera sidor, en efter en.
Den svarta stapeln i det här fältet visar
vilken sida som visas just nu.
Flytta mellan sidorna med knapparna
+ och -.
Antal kompressorer
Ställ in antal kompressorenheter som kommer
att användas
Kompressorkombinationer LT
Se ovan, men utan skruvkompressor
Antal kompressorer
Ställ in antal kompressorenheter
External main switch (Extern huvudbrytare)
Det går att koppla in en brytare för att starta
och stoppa regleringen.
Mon. Ext. Power loss (signal från en UPS)
Övervakn. av ext. effektförlust
Övervakning av den externa spänningen. Om
du väljer "ja" avsätts en digital ingång för detta.
Larmutgång
Här kan du ställa in om larmutgången ska vara
ett larmrelä eller inte, samt ange vilka prioriteringar som ska aktivera utgången.
I'm alive-relä
Ett relä ”frigörs” om styrningen stoppas.
Night select via DI
Ändra till nattdrift efter signal från en DIingång.
Comp. cap. out to AO
Om du väljer "ja" måste du ange den aktuella
kapaciteten för en utgång.
Menyn Configuration i Service Tool har nu
ändrats. Den visar möjliga inställningar för
den valda anläggningstypen.
I vårt exempel väljer vi inställningarna:
- Setpoint = -10°C
Inställningarna visas i displayen.
3 - Referensläge
Förskjutning av sugtrycket som en funktion med
externa signaler
0: Referens = ange referens + nattjustering + kompensering från extern 0- 10 V-signal
1: Referens = ställ in referens + kompensering från
P0-optimering
Börvärde ( -80 till +30 °C)
Inställning av det sugtryck som krävs i °C
Kompensering via ext. Ref
Välj om en 0-10 V extern överstyrningssignal som
referens krävs
Kompensering vid max. ingång (-100 till +100 °C)
Förskjutningsvärdet vid max. signal (10)
Kompensering vid min. ingång (-100 till +100 °C)
Förskjutningsvärdet vid min. signal (0)
Justeringsfilter (10 - 1800 sek)
Här kan du ställa in hur snabbt referensen ska
aktiveras.
Nattjustering (-25 till +25 K)
Förskjutningsvärdet för sugtrycket i anslutning med
en aktiv nattjusterings-signal (angiven i Kelvin)
Max. referens (-50 till +80 °C)
Max. tillåten referens för sugtryck
Max. referens (-80 till +25 °C)
Min. tillåten referens för sugtryck
4 - Kompressorapplikation
Välj en av de tillgängliga kompressorkonfigurationerna här
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
4. Ange värdena för kapacitetsregleringen
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
Om skruvkompressor väljs på
första raden måste dess typ anges
på nästa rad.
I vårt exempel väljer vi:
- Ekstern kompressor stop
- VSD + Single step
- 4 kompressorer
- P0 som signal till regleringen
- Cyclic
Lead compressors
Följande alternativ är tillgängliga för variabel:
Följande alternativ är tillgängliga för skruvkompressorer
Antal kompressorer
Ställ in total antal kompressorer
Antal avlastare
Ange antal avlastningsventiler
Ext. kompressorstopp
Det går att ansluta en extern brytare som kan starta
och stoppa kompressorregleringen.
Regulatorgivare
Po: Sugtryck Po används för reglering
S4: Medeltemperatur S4 används för reglering
Stegregleringsläge
Välj kopplingsmönstret för kompressorer
Cyklisk: Drifttidsutjämning mellan kompressorer
(FIFO)
Bäst anpassning: Kompressorer kopplas in/ur för att
bäst passa faktisk belastning
Pump down
Välj om funktionen Pump down krävs för den kompressor som kördes sist
Pump downgräns T0 (-80 till +30 °C)
Ange faktisk pump downsgräns för den sista kompressorn
Synkront varvtal.
Välj om de två kompressorerna ska arbeta synkront.
VSD min. varvtal (0,5 - 60,0 Hz)
Min. varvtal där kompressorn måste kopplas ur
VSD startvarvtal (20,0 - 60,0 Hz)
Min. varvtal för start av variabelt varvtal (måste ställas in till ett högre värde än “VSD Min. varvtal Hz”)
VSD max. varvtal (40,0 - 120,0 Hz)
Högsta tillåtna varvtal för kompressormotorn
6. Ställ in värdena för huvudsteg
och eventuella avlastare
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
7. Ange värdena för säker drift
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
I vårt exempel finns det inga
avlastare och följaktligen heller
inga ändringar.
I vårt exempel väljer vi:
- Säkerhetsgräns för
utsläppstemperaturen = 120 °C
- Säkerhetsgräns för högt
kondenstryck = 103,5 bar
- Säkerhetsgräns för lågt sugtryck
= -40 °C
- Larmgräns för högt sugtryck =
-5 °C
- Larmgräns för min. och max.
överhettning = 5 och 35 K.
VSD säkerhetsövervakning
Välj det här om det krävs en ingång för övervakning av
frekvensomformaren
PWM-periodtid.
Periodtid för förbikopplingsventil (On-tid + Off-tid)
Min.kapacitet PWM
Min.kapacitet under periodtiden (utan minimikapacitet kyls
inte kompressorn)
Start kapacitet PWM
Minsta kapacitet vid vilken kompressorn startar
Belastningsutjämningsgränser
Välj hur många belastningsutjämningsingångar som krävs
Tid för belastningsbegränsning
Ange maximal tillåten tid för belastningsbegränsning
Belastningsutjämningsgräns 1
Ange max. kapacitetsgräns för belastningsutjämningsingång
1
Belastningsutjämningsgräns 2
Ange max. kapacitetsgräns för belastningsutjämningsingång
2
Överstyrningsgräns To
Laster under gränsvärdet tillåts. Om T0 överskrider värdet,
startar en tidsfördröjning. Om tidsfördröjningen överskrids,
avbryts belastningsgränsen
Överstyr fördröjning 1
Max. tid för kapacitetsgräns om P0 är för hög
Överstyr fördröjning 2
Max. tid för kapacitetsgräns om P0 är för hög
Easy PI Selection
Gruppinställning för de 4 styrparametrarna: Kp, Tn, +acceleration och -acceleration. Om inställningen är ställd till ”user
defined” (användardefinierad) kan de 4 styrparametrarna
finjusteras.
Kp To (0,1 - 10,0)
Förstärkningsfaktor för PI-regleringen
Tn To
Integrationstid för PI-reglering
+ Zone acceleration (A+)
Högre värde resulterar i en snabbare reglering
- Zone acceleration (A-)
Högre värde resulterar i en snabbare reglering
Avancerade regleringsinställningar
Po filter
Minskar ändringarna i Po-referensvärdet
Pc filter
Minskar ändringarna i Pc-referensvärdet
Initial starttid (15 - 900 s)
Tiden efter start där inkopplingskapaciteten är begränsad till
det första kompressorsteget.
Avlastningsläge
Välj om antingen en eller flera kapacitetsreglerade kompressorer tillåts att avlastas samtidigt som effekten minskas
Driftsignal för kompressor DO
Vid ”Ja” reserveras en utgång som visar huruvida kompressorerna är igång
AO filter
Dämpar ändringar på den analoga utgången
AO max. limit
Begränsar spänningen på den analoga utgången.
5 - Kompressorer
På den här skärmen är kapacitetsfördelningen mellan kompressorerna definierad.
De kapaciteter som behöver ställas in beror på de “compressor application” och “Step control mode” som har valts.
Nominell kapacitet (1,0 - 1000,0 m
Ange nominell effekt för kompressorn i fråga.
För kompressorer med variabelt varvtal måste den nominella
effekten ställas in för huvudfrekvensen (50/60 Hz)
Avlastare
Antal avlastningsventiler för varje kompressor (0-3)
6 - Kapacitetfördelning
Installationen är beroende av kombinationen av kompressorer och kopplingsmönster.
Huvudsteg
Ange nominell effekt för huvudsteget (ange procenten av
kompressorns nominella kapacitet) 0 - 100 %.
Avlasta
Avläsning av kapaciteten på varje avlastning 0-100 %.
- Gemensam högtryckspressostat
för alla kompressorer
- En generell
säkerhetsövervakning för varje
kompressor
(De kvarvarande alternativen
kunde ha valts, om det krävdes en
specifik säkerhetskrets för varje
kompressor).
Ställ in min. AV-tid för kompressorreläet
Ställ in min. PÅ-tid för kompressorreläet
Ställ in hur ofta kompressorn
får starta
7 - Säkerhet
Emergency cap. day
Den önskade inkopplingskapaciteten för daglig drift i de fall
där nöddrift startar på grund av ett fel i insugtryckgivaren/
medeltemperaturgivaren.
Emergency cap. night
Den önskade inkopplingskapaciteten för drift på natten i de
fall där nöddrift startar på grund av ett fel i insugtryckgivaren/medeltemperaturgivaren.
Sd max limit
Max. värde för temperaturen på hetgasen
Vid 10 K under gränsen ska kompressorkapaciteten minskas
och hela kondensorkapaciteten kopplas in.
Om gränsen överskrids kommer hela kompressorkapaciteten
att kopplas ur.
Pc Max limit
Max. värde för kondenstryck i °C
Vid 3 K under gränsen, kommer hela kondensorkapaciteten
att kopplas in och kompressorkapaciteten att minskas.
Om gränsen överskrids kommer hela kompressorkapaciteten
att kopplas ur.
Pc Max delay
Tidsfördröjning för larmet Pc max
T0 Min limit
Min. värde för sugtrycket i °C
Om gränsen minskas kommer hela kompressorkapaciteten
att kopplas ur.
T0 Max alarm
Larmgräns för högt sugtryck P0
T0 Max delay
Tidsfördröjning innan larm för högt sugtryck P0.
Safety restart time
Allmän tidsfördröjning innan kompressorn startar.
(Gäller följande funktioner: “Sd max. limit”, Pc max. limit” och
“P0 min. limit).
SH Min alarm
Larmgräns för min. överhettning i sugledningen.
SH Max alarm
Larmgräns för max. överhettning i sugledningen.
SH alarm delay
Tidsfördröjning innan larm för min./max. överhettning i
sugledningen.
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
10. Ange övriga funktioner
Inställningarna gäller enbart
reläer som kopplar till och från
kompressormotorn.
De gäller inte för avlastare.
Om begränsningarna
överlappar varandra kommer
regulatorn att välja den längsta
begränsningstiden.
I vårt exempel använder vi inte
dessa funktioner.
8 - Kompressorsäkerhet
Säkerhetskrets
Välj om du önskar en gemensam säkerhetskrets för alla kompressorer. Om larmet aktiveras kommer alla kompressorer att
kopplas ur.
Oljetryck etc.
Definiera här vilken typ av skydd som ska anslutas.
Med “General” skickas en signal från varje kompressor.
Sd sensor pr. compressor
Delad Sd-avläsning eller en Sd-sensor för varje kompressor
9 - Min. drifttider
Konfigurera drifttiderna här så “onödig drift” kan undvikas.
Omstarttid är tidsintervallet mellan två starter i följd.
Urkopplingsfördröjning
Tidsfördröjningen mellan urkoppling av säkerhetskrets och
kompressor larm. Den här inställningen är gemensam för alla
säkerhetsingångar för relevant kompressor.
Omstartfördröjning
Min. tid tills kompressorn är OK efter en säkerhetsurkoppling.
Efter det här intervallet kan den starta igen.
10 - Övriga funktioner
Injection On
Välj den här funktionen om ett relä måste reserveras för
funktionen. (Funktionen måste dras via ledningar till
regulatorerna med expansionsventiler för att kunna stänga
vätskeinsprutningen för säkerhetsurkopplingen av den sista
kompressorn.)
Nätverk: Signalen skickas till regulatorerna via datakommu-
nikation.
Liq. inj suction line
Välj den här funktionen om det krävs en vätskeinsprutning i
sugledningen för att hålla ned temperaturen på hetgasen.
Regleringen kan antingen skötas via en magnetventil och en
TEV eller via en AKV-ventil.
Överhettningsvärde där vätskeinsprutningen startar
Inject diff SH
Differens justerat för överhettning
Inject start Sd temp.
Starttemperatur för vätskeinsprutning i sugledningen
Inject diff. Sd temp.
Differens justerad på Sd
SH Min suction line
Minimal överhettning i sugledningen
SH Max suction line
Maximal överhettning i sugledningen
AKV period time
Periodtid för AKV-ventil
Inject delay at start up
Fördröjningstid för vätskeinsprutning vid start
Skruvkompressor:
Särskild inställning för skruvkompressorer
Use Economizer
Välj om regulatorn ska reglera en EVR för användning av
ECO-funktion.
Use Liq. Injection (individual Sd)
Välj om vätskeinsprutning i kompressorn ska användas vid högt Sd-värde.
Måste stoppas igen 20 K under ”Max discharge”.
Utgångstyp: Välj ventilsignal för steppermotorn eller analog signal här.
Max liquid injection OD
Ställ in ventilens maximala öppningsgrad i procent.
Max discharge
Maximal Sd-temperatur i händelse av individuella
Sd-avläsningar.
I vårt exempel används inte
oljereglering på MT-kretsen.
(Oljetryckutjämning kan
definieras via ”Select plant
type ...” men endast för cyklisk
kompressordrift.)
Vi använder inte säkerhetsreläer i
vårt exempel.
I detta exempel vill vi styra
oljereceivern.
Detta görs med en pressostat. Här
har vi valt en pressostat.
Pressostaten ska ställas in enligt
följande:
- Välj trycktransmitter
När trycket faller i receivern, ska
ventilen öppna.
- Ställ in trycknivån vid vilken
ventilen ska öppna. Ställ in 18 bar
här.
- Ställ in trycknivån vid vilken
ventilen ska stänga helt igen. Ställ
in 22 bar här.
I exemplet har vi två nivåswitchar i
receivern. Både en hög och en låg.
3
Oljestyrning
Välj om du vill aktivera oljestyrning och om det ska vara
högtryck eller lågtryck.
Använd oljetryckutjämning
(Endast möjligt vid cyklisk drift)
Intervalltid
Ställ in hur ofta en kompressor måste ta en paus vid full drift.
Tryckutjämningstid
Ställ in hur länge oljetryckutjämningen ska pågå (hur lång
pausen ska vara).
4
Välj om du vill aktivera oljestyrning och om det ska vara
högtryck eller lågtryck.
Använd oljetryckutjämning
(Endast möjligt vid cyklisk drift)
Intervalltid
Ställ in hur ofta en kompressor måste ta en paus vid full drift.
Tryckutjämningstid
Ställ in hur länge oljetryckutjämningen ska pågå (hur lång
pausen ska vara).
Oljestyrning säkerhetsrelä
Om denna ställs in på JA, kommer regulatorn att reservera ett
säkerhetsrelä för varje kompressor. Reläterminalen ansluts i
serie till kompressor reläet. Reläet kan på detta sätt stoppa
kompressorn, om brist på olja registreras när kompressorn
tvångsstyrs. (Tvångsstyrd TILL med inställningen "Manuell"
eller med "switch" på en expansionsmodul.)
Danfoss rekommenderar denna funktion för att undvika
kompressorskador.
(För att hålla detta enkelt, används inte denna funktion i
exemplet.)
Oljereceiver
Välj om du vill aktivera tryckreglering i en av oljereceivrarna.
Nivåswitch receiver
Definiera önskade nivågivare. Bara Hög / Hög och låg
Nivålarm fördröjning
Fördröjning för nivålarm
Ingång för tryck
Välj om trycket ska styras från en pressostat eller signal från
pulsräknare.
Komp. per. för start sekv.
(För pulsräknare): Procentuellt värde av totalt antal pulser för
olika kompressorer
Tryck sekv.
(För pulsräknare) Välj mellan:
Bara pulser från HP krets. Pulser från både HP och LP
inkluderas
I vårt exempel styrs oljeförsörjningen separat
för varje kompressor.
Inställningarna visas här i diagrammet.
Processen är enligt följande:
20 sekund efter signalen från nivåswitchen
ges, startar oljeinsprutningen. Denna
pulserar tre gånger med en minuts intervall.
Varje puls varar en sekund. Sedan kommer
en paus på 20 sekunder. Om nivåswitchen
inte har registrerat någon olja nu, stoppas
kompressorn.
I vårt exempel är det bara en separator som
bara har en nivåswitch.
Inställningarna visas här i diagrammet.
Processen är enligt följande:
När en signal kommer från nivåswitchen,
startar tömningsprocessen för receivern
Denna pulserar tre gånger med en minuts
intervall. Varje puls varar en sekund.
Om nivåswitchen inte registrerar en
oljenivåsänkning nu, ges ett larm när
tidsfördröjningen gått ut.
5
Kompressor oljestyrning
Välj om oljeförsörjningen till kompressorerna
ska vara gemensam eller om varje kompressor
ska styras separat.
Avancerat stopp
”Yes” innebär att pulser tillåts efter
kompressorstopp
Fördröjning innan oljecykel
Fördröjningstid innan oljepulser startas
Fördröjning efter oljecykel
Fördröjningstiden för den signal som ska
stoppa oljepulserna
Hög oljenivå larmfördröjning
Om en aktivering av nivåswitchen ej
registrerats innan tiden löpt ut, ges ett larm.
Antal perioder
Antal pulser som ska aktiveras i
oljepåfyllningssekvensen
Antal perioder före stopp (avancerat stopp
= ja)
Om olja fortfarande saknas efter detta antal
pulser stannar kompressorn. Återstående
pulser kommer då att tillåtas.
Periodtid
Tid mellan pulser
Oljeventil öppentid
Ventilens öppningstid för varje puls.
6
Separator
Välj om det ska vara en gemensam separator
för alla kompressorer eller en separator för
varje kompressor.
Nivå kontakt (level switch)
Välj om separatorn ska regleras av "en där alla
pulser utförs", "en där pulssekvensen stoppas
av brytarnivån" eller en där nivån hålls mellan
"hög" och "låg".
Nivålarmfördröjning
Larm avges när nivåswitch används för låg nivå.
Repetitionscykel
Period mellan repetition av tömningsprocess
från separatorn om nivåswitchen kvarstår på
hög nivå.
Inget oljesep. larm, fördröjning
Larmfördröjning när en signal ges att olja ej
separeras ("hög" nivå kontakt ej aktiverad)
Antal perioder
Antal gånger ventilen ska öppna i
öppningssekvens.
I vårt exempel styrs
kondensortrycket på basis av Pc
och fra Sc3 (flytande referens).
Inställningarna visas i displayen.
I vårt exempel använder vi ett antal
parallellkopplade fläktar som alla
är varvtalsreglerade.
Inställningarna visas i displayen.
Funktionen “Monitor fan safety”
kräver en ingångssignal från varje
fläkt.
3 - PC reference
Regulatorgivare
Pc: Kondenstrycket PC används för reglering
S7: Medeltemperaturen används för reglering
Reference Mode
Val av referens för kondensortrycket
Fast inställning: Används om det krävs en parameterreferens
= “Inställning”
Flytande: Används om referensen ändras som en Sc3-funktion av den externa temperatursignalen, den konfigurerade
“Dimensioning tm K”/”Minimum tm K” och den faktiska
inkopplingskompressoreffekten. (Flytande rekommenderas
för CO2 och värmeåtervinning.)
Setpoint
Inställning av önskat kondenstryck i °C
Min. tm
Min. medeltemperaturskillnad mellan Sc3-luft och Pc-kondenstemperatur utan last.
Dimensioning tm
Dimensionerar medeltemperaturskillnaden mellan Sc3-luft
och Pc-kondenstemperatur vid max. last (skillnad vid max.
last, vanligtvis 8-15 K).
Min reference
Min. tillåten referens för kondenstryck
Max reference
Max. tillåten referens för kondenstryck
Show Tc
Ange huruvida Tc ska visas.
4 - Capacity control (kapacitetsreglering)
No of fans
Ange antal fläktar.
Monitoring fan safety
Säkerhetsövervakning av fläktar. En digital ingång används
för att övervaka varje fläkt
Capacity control mode
Välj regerlingsläge för kondensorer
Steg: Fläktarna är steganslutna via reläutgångar
Steg/varvtal: Fläktkapaciteten styrs via en kombination av
varvtalsreglering och stegkoppling
Varvtal: Fläktkapaciteten styrs via en varvtalsreglering (frekvensomformare)
Varvtal 1.steg: Första fläkt varvtalsreglerad, resten stegkopplat
Fläktvarvtalstyp
VSD (och vanliga AC-motorer)
EC-motor = DC-styrda fläktmotorer
VSD start speed
Min. varvtal för start av varvtalsreglering (måste konfigureras
högre än “VSD Min. Speed %”)
VSD min Speed
Min. varvtal där varvtalsregleringen kopplas ur (låg belastning).
VSD safety monit.
Val av säkerhetsövervakning av frekvensomformare. En digital ingång används för att övervaka frekvensomformare.
EC Start capacity (EC-startkapacitet)
Regleringen avvaktar tills det här behovet uppkommer innan
EC-motorn förses med spänning
EC min (Lägsta EC-spänning)
Spänningsvärde vid 0 % kapacitet (20% = 2V @ 0-10V)
EC max (Högsta EC-spänning)
Spänningsvärde vid 100 % kapacitet (80% = 8V @ 0-10V)
EC abs. max
Tillåten spänning för EC-motor (överkapacitet)
Absolut max Tc
Max värde för Tc
Control type
Val av regleringsstrategi
P-band: Fläktkapaciteten styrs via frekvensbandstyrning. Pband konfigureras som “Proportional band Xp”
PI-reglering: Fläktkapaciteten styrs av PI-regulatorn.
Inställning av max. kapacitetsgräns vid drift på natten. Kan
användas för att begränsa fläktvarvtalet på natten för att
kunna dämpa ljudnivån.
De följande inställningarna är inte tillgängliga när CO2 är valt
som köldmedium..
Monitor Air flow
Välj om det krävs övervakning av kondensorns luftflöde via
en intelligent metod för registrering av fel.
Övervakning kräver en yttre Sc3-temperaturgivare som
måste placeras vid kondensorns luftintag.
Om "ja" visas följande inställningar:
FDD setting
Ställ in felregistreringsfunktionen
Justering: Startar ett program på 72 timmar under vilken
regulatorn gör en justering för aktuell kondensator. Observera att justering endast ska utföras när kondensatorn
körs vid normala driftförhållanden.
PÅ (RUN): Justeringen är slutförd och övervakningen har
startat.
AV: Övervakningen är urkopplad.
FDD sensitivity
Ange känsligheten för felregistreringen av kondensorns
luftflöde. Får endast ändras av utbildad personal.
Välj om regulatorn ska reglera en kaskad eller två parallellkopplade kaskadsystem.
Sensor (Givare)
Val av regleringsgivare: Scasc3 används normalt, men om Sd-LT-temperaturen är representativ kan den här givaren väljas.
Output type (Utgångstyp)
Val av signal för reglering av expansionsventil:
Stegventil: möjligen två parallellt.
Spänningssignal
AKV-ventil möjligen två parallellt (AKV rekommenderas inte nära plattvärmeväxlarna).
EVR in liquid line (EVR i vätskeledning)
Om en signal behövs för en magnetventil i vätskeledningen.e.
Injection stat signal (Signal för insprutningstatus)
Ingen signal
Signal från LT-regleringen
Signalen måste monteras på en DI-ingång.
Signal to ext. cascade (Signal till ext. kaskad.)
Regulatorn kan skicka en signal till en extern kaskadreglering.
DI för manuell reglering
Välj om en ingång ska reserveras för manuell start/stopp av reglering av
varje kaskad
SH close, SH min, SH max (SH nära, SH min, SH max)
Värden för reglering av överhettning.
MOP-MT
MOP-temperatur för MT-krets.
Tc-LT min
Minsta temperatur för Tc i LT-kretsen.
Tc-LT max
Maxtemperatur för Tc i LT-kretsen.
Advanced settings (Avancerade inställningar)
Välj om tekniska regleringsinställningar ska visas.
Den är funktionen används inte
i vårt exempel. Det finns endast
med i vägledande syfte.
(Den här funktionen visas bara
i konfigurationsmenyn om
den aktiveras i menyn "välj
anläggningstyp".)
3 -Heat recovery (Värmeåtervinning)
Termostat: Värmeåtervinning styrs från termostat
Digital ingång: Värmeåtervinning styrs från en signal på en
digital ingång.
Heat recovery relay
Välj om en utgång ska aktiveras vid värmeåtervinning.
Heat recovery ref
Referens för kondenstryck när värmeåtervinningen är
aktiverad.
Heat recovery ramp down
Konfigurerar hur snabbt referensen för kondenstryck ska
nedrampas till normal nivå efter värmeåtervinningen.
Konfigurera i Kelvin per minut.
Heat recovery cutout
Temperaturvärdet där termostaten kopplar ur värmeåtervinningen.
Heat recovery cutin
Temperaturvärdet där termostaten kopplar ur värmeåtervinningen.
Inställning av styrningen
av pumpfunktionen
1. Gå till menyn Configuration
(konfiguration)
2. Välj kall pumpreglering
3. Ställ in pumpfunktioner
Den är funktionen används inte
i vårt exempel. Det finns endast
med i vägledande syfte.
(Den här funktionen visas bara
i konfigurationsmenyn om
den aktiveras i menyn "välj
anläggningstyp".)
12 - Pumpar
Antal pumpar (0, 1 eller 2)
Kall pumpreglering
Pumpreglering definieras här:
0: Inga pumpar i drift
1: Bara pump ett i drift
2: Bara pump två i drift
3: Båda pumparna i drift
4: Drifttidsutjämning. start innan stopp
5: Drifttidsutjämning. stop innan start
Pumpcykeltid
Drifttid före skifte till andra pumpen (1-500h)
Pumpväxlingstid
Överlappningstid, där båda pumparna är i drift med "start
före stopp" eller stopptid med "stopp före start" (0-600
sek.)
Övervakning pumpflöde
Välj om flödesbrytare ska ska användas för övervakning.
Pumplarmsfördröjning
Fördröjning från bortfall av flödesswitch till larm. .
3. Definiera vilka avläsningar som
ska visas för de individuella
utgångarna
I vårt exempel används
inte separate displayer.
Inställningarna här finns med för
information.
3 - Display setup
Display
Följande kan avläsas för de fyra utgångarna
Comp. control sensor
P0 in temperature MT och LT
P0 i bar-absolute MT och LT
S4 MT
Ss MT
Sd MT
Sd LT
Cond. control sensor
Tc M T
Pc MT bar-absolute
TC LT
PC LT bar absolute
S7
Scasc2
Scasc3
Sc3
Compressor speed MT
Compressor speed LT
Unit readout
Välj om avläsningar ska ske i SI enheter (°C och bar) eller (USenheter °F och psi)
Vi har inte använt de allmänna funktionerna i
vårt exempel. Bilderna är endast avsedda som
vägledning.
3 - Termostater
Termostater kan användas till att övervaka de
temperaturgivarna som används plus 4 extra
temperaturgivare. Varje termostat har separat
utgång för att styra extern utrustning.
No. of thermostats
Ställ in antal termostater.
Justera följande för varje termostat
• Show on overview
• Namn
• Vilken av givarna som används
Actual temp.
Temperaturmätningar på givaren som är ansluten till termostaten
Actual state
Aktuell status på termostatgången
Cut out temp.
Urkopplingsvärde för termostaten
Cut in temp.
Inkopplingsvärde för termostaten
Övre larmgräns
Hög larmgräns
Alarm delay high
Tidsfördröjning för högt larm
Alarm text high
Indikerar larmtext för högt larm
Låg larmgräns
Låg larmgräns
Alarm delay low
Tidsfördröjning för lågt larm
Alarm text low
Indikerar larmtext för lågt larm
Separata pressostater
1. Välj pressostater
2. Välj aktuell pressostat
3. Definiera de begärda pressostatfunktionerna
3 - Pressostater
Inställningar som termostaterna
I vårt exempel används inte några
separata pressostatfunktioner.
I vårt exempel använder vi inte den här
funktionen, så displayen visas endast för din
information.
Namnet på funktionen kan vara XX och längre
ned på displayen kan larmtexten anges.
Värdena “Min. and Max. Readout” är dina
inställningar som visar det lägsta och det
högsta spänningsvärdet. Till exempel 2 V och
10 V. (Spänningsområdet valdes vid I/Oinställningen).
För varje spänningsingång som definierats,
kommer regulatorn att reservera en utgång
i I/O-inställningen. Det är inte nödvändigt
att definiera det här reläet om det enda
du vill är att ett larmmeddelande går via
datakommunikationen.
3 - Spänningsingångar
Den generella spänningsingångarna kan användas för att övervaka externa spänningssignaler.
Varje spänningsingång har separat utgång för
att kontrollera extern utrustningg.
Specificera 1-3:
Show on overview
Namn
Select sensor (signal, voltage)
Välj den signal som funktionen ska använda
Actual value
= avläsning av mätningen
Actual state
= avläsning av utgångsstatus
Min. readout
Visar avläsningsvärdena vid min. spänningssignal
Max. readout
Visar avläsningsvärdena vid max. spänningssignal
Cutout
Urkopplingsvärde för utgång (skalat värde)
Cutin
Inkopplingsvärde för utgång (skalat värde)
Cutout delay
Tidsfördröjning för urkoppling
Cut in delay
Tidsfördröjning för inkoppling
Limit alarm high
Hög larmgräns
Alarm delay high
Tidsfördröjning för högt larm
Alarm text high
Ställ in larmtext för högt larm
Limit alarm low
Låg larmgräns
Alarm delay low
Tidsfördröjning för lågt larm
Alarm text low
Indikerar larmtext för lågt larm
Separata larmingångar
1. Välj "General alarm inputs"
2. Välj aktuell larmsignal
3. Definiera namnen och värdena
som hör till signalen
I vårt exempel använder vi inte den här
funktionen, så displayen visas endast för
din information.
3 - Generella larmingångar
Den här funktionen kan användas för att
övervaka alla slags signaler.
No. of inputs
Ställ in antal digitala larmingångar
Justera för varje ingång
• Show on overview
• Namn
• Fördröjningstid för DI-larm (allmänt värde
för alla)
• Larmtext
Konfiguration - fortsättning
Separata PI funktioner
1. Välj PI-funktioner
2. Välj aktuell PI-funktion
3. Definiera de namn och värden
som hör till funktionen
3 - General PI Control (Allmän PI-reglering)
Den här funktionen går att använda för valfri reglering.
Justera följande för varje reglering:
• Show on overview
• Quick settings
Här följer en lista med förslag på PI-regleringar:
I vårt exempel använder vi
inte den här funktionen, så
displayen visas endast för din
information.
• Namn
• Control mode: Regleringsläge: Av, manuell eller auto
• Control type: Regleringstyp: P eller PI
• Extern DI-reglering: Justeras till På om det finns en extern
brytare som kan starta/stoppa regleringen.
• Ingångstyp: Välj vilken signal som regleringen ska ta emot:
Temperatur, tryck, tryck konverterat till temperatur,
spänningssignal, Tc, Pc, Ss, Sd etc..
• Referensvärde: Antingen fast eller signal för den variabla
referensen:. Välj mellan följande: : Ingen, temperatur, tryck,
ryck konverterat till temperatur, spänningssignal, Tc, Pc, Ss,
DI etc.
• Setpoint: Om fast referens väljs
• Avläsning av signalen för det variabla referensvärdet (visas
inte på displayen)
• Avläsning av det totala referensvärdet
• Utgång: Här kan du välja utgångens funktion (PWM =
pulsbreddsmodulerad (fx AKV-ventil)), stegsignal för en
stegmotor eller spänningssignal.
• Larmläge: Välj om ett larm ska kopplas till funktionen. Om
du ställer in larmläget på PÅ kan du ange larmtexter och
larmgränser.
• Avancerade regleringsinställningar: Nu går det att välja
regleringsparametrar.
• Ref. X1, Y1 och X2, Y2: Punkter som definierar och begränsar
den variabla referensen
• PWM-periodtid: Period då signalen har varit på och av.
• Kp: Förstärkningsfaktor
• Tn: Integrationstid
• Referensfilter: Varaktighet för smidiga ändringar av referensvä
• Högsta fel: Vid vilken högsta tillåtna felsignal som integratorn blir kvar i regleringen
• Lägsta regleringsutgång: Den lägsta utgångssignal som är
tillåten
• Högsta regleringsutgång: Den högsta utgångssignal som
är tillåten
• Uppstartstid: Vid vilken tid vid uppstarten som utgångssignalen tvångsregleras
• Uppstartsutgång: Utgångssignalens storlek vid uppstartstiden
• Utgångssignal vid stopp. Storlek på utgångssignalen när
regleringen är av.
Följande display beror på tidigare definitioner. Displayen visar vilka
anslutningar som de tidigare inställningarna kräver. Tabellerna är
samma som har visats tidigare.
Vi ställer in regulatorns digitala utgångar genom att ange i vilken
modul och punkt på modulen som varje utgång ska anslutas till.
Dessutom måste det för varje utgång väljas om lasten ska vara aktiv
när utgången är i läge PÅ eller AV.
Vi ställer in regulatorns digitala ingångsfunktioner genom att ange i
vilken modul och punkt på modulen som varje utgång ska anslutas
till.
Dessutom måste det för varje utgång väljas om lasten ska vara aktiv
i läge Stängd eller Öppen.
Öppen har valts för alla säkerhetskretsar. Detta innebär att regulatorn tar emot signal vid normal drift och registrerar ett fel om
signalen avbryts.
Många funktioner har ett larm anslutet.
Ditt val av funktioner och inställningar har anslutit alla relevanta larm
som är aktuella. De visas med text i de tre bilderna.
Alla larm som kan inträffa kan ställas in med olika prioriteter:
• “Hög” är den viktigaste
• “Endast logg” har lägst prioritet
• “Ej ansluten” ger ingen åtgärd
Förhållandet mellan inställning och åtgärd visas i tabellen.
3. Ställ in prioriteter för suggruppen
Inställning
HögXXXX1
MedelXXX2
LågXXX3
Endast lågX4
Ej ansluten
Se också larmtexter sid 128.
LoggVal av larmreläNät
IngenHögLåg-Hög
verk
AKM dest.
Klicka på +-knappen för att gå till nästa sida
4. Ställ in larmprioriteterna för kondensorn
I vårt exempel väljer vi inställningarna som visas i displayen
2. Välj Lock/Unlock configuration (Lås/Lås upp konfiguration)
3. Lås konfiguration
Klicka på fältet vid Configuration lock
Välj Locked.
Inställningen av regulatorn är nu låst. Om du vill göra ändringar i
regulatorns inställningar måste du först komma ihåg att låsa upp
konfigurationen.
Regulatorn kommer nu att göra en jämförelse på valda funktioner och definiera ingångar och utgångar. Resultat kan ses i
nästa avsnitt där inställningen kontrolleras.
Innan kontrollen startar, måste du kontrollera att alla inställningar är
korrekta.
Översikten visar nu en rad för varje funktion. Bakom varje ikon finns det
ett antal displayer med olika inställningar. Det är dessa inställningar
som måste kontrolleras.
3. Gå igenom alla individuella displayer för suggruppen
Byt displayvisning med +-knappen. Kom ihåg att inställningarna längst ned på sidan endast kan visas med nedrullningslisten.
4. Kontrollera de enskilda sidorna
5. Gå tillbaka till översikten. Upprepa för LT och IT
I exemplet har vi inte använt schemafunktionen, där reglering sker
genom att insugningstrycket optimeras. Här justerar systemenheten
insugningstrycket efter det aktuella behovet – både dag och natt.
I exemplet till vänster visas ett schema där insugningstrycket ökar vid
drift nattetid.
I andra fall där regulatorn är installerad i ett nätverk med en systemenhet, kan den här inställningen göras i systemenheten som sedan överför
en dag/natt-signal till regulatorn.
Vrid pilen på den högra adressbrytaren så att pilen pekar på 3.
Pilen på de två andra adressbrytarna måste peka på 0.
2. Tryck in service pin
Tryck ned service pin och håll den nedtryck till lysdioden Service pin tänds.
3. Vänta på svar från systemenheten
Beroende på storleken på nätverket kan det ta upp till en minut
innan regulatorn får ett svar om den har installerats i nätverket.
När den har installerats kommer lysdioden Status att börja
blinka snabbare än normalt (två gånger per sekund). Den kommer att fortsätta med det i cirka 10 minuter
Regulatorn måste ärrstyras via ett nätverk. I det här nätverket tilldelar
vi adressnummer 3 till regulatorn.
Samma adress får inte användas till mer än en regulator i samma
nätverk.
Krav på systemenheten
Systemenheten måste vara en gateway av typen AKA 245 med
programversionen 6.0 eller senare. Den kan hantera upp till 119 AKregulatorer.
Alternativt kan den vara en AK-SM 720.
eller någon typ från AK-SM 800-serien.
4. Logga in igen via Service Tool
Om Service Tool var ansluten till regulatorn när du installerade det i nätverket, måste du logga in igen på regulatorn via
Service Tool.
Om lysdioden Status inte börjar blinka snabbare än normalt, har regulatorn inte installerats i nätverket. Orsaken kan vara ett av följande:
Regulatorn har tilldelats en adress utom räckhåll
Adress 0 kan inte användas.
Om systemenheten i nätverket är en AKA 243B-gateway, kan endast
adresser mellan 1 och 10 användas.
De valda adresserna används redan av en annan regulator eller
enhet i nätverket:
Adressinställningen måste ändras till en annan (ledig) adress.
Kabeldragningen har inte utförts korrekt.
Termineringen har inte utförts korrekt.
Datakommunikationskraven beskrivs i dokumentet: “Datakommunikationsanslutningar till ADAP-KOOL® kylstyrsystem” RC8AC.
Första starten av regleringen
Kontrollera larm
1. Gå till översikten
Klicka på den blå översiktsknappen med en kompressor och en
kondensor på längst ned till vänster.
2. Gå till larmlistan
Klicka på den blå knappen med larmklockan på nederst på
displayen.
3. Kontrollera aktiva larm
I vårt fall har vi en serie larm. Vi rensar så att vi bara har relevanta larm
kvar.
4. Ta bort avbrutna larm från larmlistan
Klicka på korset för att ta bort larmet från larmlistan.
5. Kontrollera aktiva larm igen
I vårt fall finns ett aktivt larm kvar eftersom regleringen har stoppats.
Detta larm måste vara aktivt när styrningen inte har startat. Vi är nu redo
för att starta styrningen.
Observera att det aktiva larmet automatiskt avbryts när huvudbrytaren
är i läge AV.
Om ett aktivs larm visas när styrningen har startats måste orsaken hittas
och åtgärdas.
Klicka på den blå knappen för manuell styrning nederst på
displayen.
2. Starta styrning
Klicka på fältet vid Main Switch
Välj ON.
Regulatorn kommer nu att styra kompressorerna och fläktarna.
Obs!
Styrningen startar inte förrän både den interna och externa brytaren är
“ PÅ”.
Eventuell extern kompressorströmbrytare måste vara PÅ för att
kompressorerna ska starta.
Klicka på knappen för den suggrupp som ska styras manuellt.
Klicka på +-knappen för att gå till nästa sida
3. Ställ in kapacitetsregleringen till manuellt läge
Så här gör du för att justera kompressorns kapacitet manuellt:
VARNING!
Om man tvångskör kompressorerna, stängs oljestyrningen av. Detta
kan skada kompressorerna.
(Om kompressoranslutningarna inkluderar säkerhetsreläer, fortsätter
övervakningen. Se Reglerfunktioner.)
4. Ange kapaciteten i procent
Klicka på det blå fältet vid Manual capacity
Klicka på det blå fältet intill Control mode
Välj MAN.
Beroende på användningsområdet kan kapaciteten regleras enligt
sugtrycket P0 eller medeltemperaturen S4.
Cap. Ctrl sensor = P0 / S4
Exempel 1 - P0
Exempel 2 - S4 medelgivare
Hantering av givarfel
Cap. Ctrl. Sensor = P0
När P0 används som regleringsgivare, betyder ett fel i signalen att
regleringen fortsätter med ex 50 % inkoppling i daglig drift och
ex. 25 % inkoppling vid drift på natten, men minimum ett steg.
Cap. Ctrl. Sensor = S4
Förutsatt att S4 används som en reglerande givare, betyder ett fel
i den här givaren att regleringen fortsätter från P0-signalen men
enligt den referens som ligger 5 k under den riktiga referensen.
Om det är ett fel på både S4 och P0 kommer regleringen att fortsätta med ex. 50 % inkoppling i daglig drift och ex. 25 % inkoppling vid drift på natten, men minst ett steg.
Används i köldbärarsystem där MT-kopplingarna kyls av en
köldbärare och LT-enheten levererar värme från kondensorn till
köldbäraren.
När regulatorgivaren har valts som S4, används P0 som en säkerhetsfunktion för lågt sugtryck och säkerställer att kompressoreffekten kopplas från (frostskydd).
Referensen för regleringen kan definieras på två sätt:
Antingen
Referens = Setpunkt + P0-optimering
eller
Referens = Setpunkt + nattjustering + ext. Ref
Setpunkt
Ett basvärde ställs in för sugtrycket.
P0-optimering
Den här funktionen justerar referensen så att regleringen inte
utförs med ett lägre sugtryck än vad som krävs.
Funktionen samarbetar med regulatorer på det individuella
kylsystemet och en systemenhet (System Manager eller Gateway).
Systemenheten får data från de individuella regulatorerna och
justerar sugtrycket till optimal energinivå. Funktionen beskrivs i
handboken för systemenheten.
Med den här funktionen kan du läsa vilken kylmöbel som är tyngst
belastad för tillfället och vilken justering som tillåts av referensen
för sugtrycket.
Nattjustering
Funktionen används för att ändra referensen för sugtrycket vid
drift på natten som en energisparande funktion.
Med den här funktionen kan referensen justeras med upp till
25 K i positiv eller negativ riktning. (När du justerar till ett högre
sugtryck, justerar du värdet positivt).
Justering kan aktiveras på tre sätt:
• Signal på en ingång
• Signal från en systemenhet
• Internt tidsschema
Tvångsstyrning av kompressoreffekten i suggruppen
Tvångsstyrning av kapaciteten kan utföras utöver den normala
regleringen.
Beroende på den valda formen av tvångsstyrning, kan
säkerhetsfunktionerna avbrytas.
Tvångsstyrning via överstyrning av begärd kapacitet
Regleringen är inställd på manuell och önskat värde ställs in i % av
kompressorns kapacitet.
Tvångsstyrning via överstyrning av digitala utgångar
De individuella utgångarna kan ställas in på MAN PÅ eller MAN
OFF i programvaran. Styrfunktionen bortser från detta men ett
larm skickas om att utgången överstyrs.
Tvångsstyrning via omkopplare
Om tvångsstyrningen görs med en omkopplare på fronten av en
tilläggsmodul, registreras inte detta av regleringsfunktionen och
inget larm ges. Regulatorn fortsätter att köra och arbetar vidare
med övriga reläer.
Funktionen “nattjustering” bör inte användas när reglering sker
med överstyrningsfunktionen “P0-optimering”. (Här kommer
överstyrningsfunktionen att anpassa sugtrycket till max. tillåtet tryck).
Om en kort ändring i sugtrycket krävs (till exempel 15 minuter i
samband med avfrostning) kan funktionen användas. Här kommer
P0-optimeringen inte hinna kompensera för ändringen.
Överstyr med en 0-10 V-signal
När en spänningssignal ansluts till regulatorn kan referensen bli
justerad. I inställningen är den definierad hur stor justering vid
max. signal (10 V) och vid min. signal.
Referensbegränsning
För att inte få en för hög eller för låg regleringsreferens måste du
ställa in en begränsning.
AK-PC 783A kan styra upp till 12 kompressorer. Max. 6MT + 6LT
eller 7MT + 5LT eller 8MT + 4LT. Varje kompressor kan ha upp
till 3 avlastare. En eller två av kompressorerna kan utrustas med
varvtalsreglering.
Inkopplingskapaciteten styrs av signaler från den anslutna trycktransmittern och det inställda referensvärdet.
Ställ in en neutral zon runt referensvärdet.
I den neutrala zonen styr den reglerande kompressorn kapaciteten
så att trycket kan bibehållas. Om den inte längre kan bibehålla trycket i den neutrala zonen, kopplas nästa kompressor i sekvensen
ur eller in.
Om ytterligare kapacitet antingen kopplas ur eller in, ändras kapaciteten från den reglerande kompressorn därefter för att bibehålla trycket i den neutrala zonen (endast om kompressorn har
variabel kapacitet).
– När trycket är högre än ”referens + en halv neutral zon” tillåts
inkoppling av nästa kompressor (pil upp).
– När trycket är lägre än ”referens - en halv neutral zon” tillåts
urkoppling av en kompressor (pil ned).
– När trycket är inom den neutrala zonen kommer processen att
fortsätta med de redan aktiverade kompressorerna. Avlastningsventiler aktiveras (om sådana finns) om sugtrycket ligger över
eller under referensvärdet.
Sugtryck P0
Urkoppling av det sista kompressorsteget:
Normalt kommer det sista kompressorsteget enbart att koppla
ur när den begärda kapaciteten är 0 % och sugtrycket är under
neutral zonen.
Drifttid, första steget
Vid start måste kylsystemet få en viss tid att stabilisera sig innan
PI-regulatorn tar över regleringen. För att uppnå detta vid start av
en anläggning görs en begränsning av kapaciteten så att enbart
det första kapacitetsteget kopplas in efter en angiven period
(ställs in via “drift, steg 1”.
Pump downfunktion:
Det går att definiera en pump downfunktion för den sista kompressorn för att undvika för många start/stopp med låg last av
kompressorer.
Om pump downfunktionen används, kommer kompressorerna att
kopplas ur när det faktiska sugtrycket sjunker till den konfigurerade pump down gränsen.
Ändra kapaciteten
Regulatorn kopplar in eller ur baserat på tre grundläggande regler:
Öka kapaciteten:
Regulatorn kommer att starta extra kompressorkapacitet så snart
den önskade kapaciteten har ökat till ett värde som tillåter nästa
kompressorsteg att starta. Refererar till nedanstående exempel
- ett kompressorsteg läggs till så snart som det finns “rum” för
kompressorsteget under den begärda kapacitetskurvan.
Minska kapaciteten:
Regulatorn kommer att stoppa kompressorkapaciteten så snart
den önskade kapaciteten har minskat till ett värde som tillåter
nästa kompressorsteg att stanna. Refererar till nedanstående
exempel - ett kompressorsteg stoppas så snart det inte finns “rum”
för kompressorsteget över den begärda kapacitetskurvan.
Observera att den konfigurerade pump down gränsen bör vara
högre än den konfigurerade säkerhetsgränsen för lågt sugtryck
“Min Po”.
Exempel:
Med 4 kompressorer av samma storlek kommer kapacitetskurvan
att se ut så här
Det finns två parametrar, så Tn kan göras variabel. Detta gör att
styrningen blir snabbare ju mer trycket avviker från referensvärdet.
Inställningen A+ sänker Tn när trycket ligger över referensvärdet
och inställningen A- sänker Tn när trycket ligger under referensvärdet.
Tn har ställts in på 120 s i diagrammet nedan, och faller till 60 s om
trycket ligger över referensvärdet och till 40 s om trycket ligger
under referensvärdet.
Över referensvärdet: Ställ in Tn dividerat med värdet A+.
Under referensvärdet: Ställ in Tn dividerat med värdet A-.
Regulatorn beräknar kurvan så att regleringen blir jämn.
Regleringsparametrar
För att underlätta starten av systemet har vi grupperat regleringsparametrarna i uppsättningar med vanliga värden, så kallade
”Easy-inställningar”. Använd dessa för att välja mellan olika uppsättningar av inställningar lämpliga för ett system som svarar
snabbt eller långsamt. Fabriksinställningen är 5.
Om du behöver finjustera styrningen väljer du inställningen “user
defined” (användardefinierad). Alla parametrar kan då justeras
fritt.
Regulatorn kan ta hand om kapacitetsregleringen på 2 olika sätt.
Kopplingsmönster - cyklisk drift:
Den här principen används om alla kompressorer är av samma typ
och storlek.
Kompressorerna kopplar in och ur enligt principen “Först in, först
ut” (FIFO) för att drifttimmarna mellan de olika kompressorerna ska
fördelas så jämnt som möjligt.
Varvtalsreglerande kompressorer kommer alltid att kopplas in först
och variabel kapacitet används för att fylla glapp mellan olika steg.
Timerbegränsningar och säkerhetsurkopplingar
Om en kompressor hindras från att starta eftersom den har en
återstarttimer eller är säkerhetsurkopplad, ersätts det här steget
med en annan kompressor.
Jämn fördelning av drifttid
Jämn fördelning av drifttid utförs mellan kompressorer av samma
typ med samma totala kapacitet.
-Vid de olika starterna, kommer kompressorn med lägst nummer
att startas först.
-Vid de olika stoppen, kommer den kompressor med högst antal
drifttimmar att stoppas först.
- För kompressorer med flera steg, uförs utjämnningen av
drifttimmar mellan de olika komressorernas huvudsteg.
Kopplingsmönster - bäst anpassad drift
Den här principen används för kompressorer med olika storlekar.
Regulatorn kopplar in eller ur kompressorkapaciteten för att
säkerställa minsta möjliga kapacitetsglapp.
Varvtalsreglerande kompressorer kommer alltid att kopplas in
först och variabel kapacitet används för att fylla glapp mellan
olika steg.
Timerbegränsningar och säkerhetsurkopplingar
Om en kompressor hindras från att starta eftersom den har en
återstarttimer eller är säkerhetsurkopplad, ersätts det här steget
med en annan kompressor eller en annan kombination.
- I den vänstra spalten visas drifttimmarna under vilka regulatorn
jämnar ut.
- I mittenspalten visas (i procent) i vilken utsträckning den enskilda
kompressorn har aktiverats under det senaste dygnet.
- I den högra spalten visas kompressorns nuvarande drifttid. Värdet
Regulatorn kan reglera power packs med upp till 12 kompressorer
av olika typer:
- En eller två hastigetsreglerade kompressorer
- Kapacitetsreglerade kolvkompressorer med upp till 3
avlastningsventiler
- Enstegskompressorer - av typen kolv eller scroll
- En digital scroll-kompressor
Tabellen nedan visar de kompressorkombinationer som regulatorn kan styra. Tabellen visar även vilka kopplingsmönster som
kan ställas in för de individuella kompressorkombinationerna.
KombinationBeskrivningKopplings
Enstegskompressorer. *1xx
mönster
Cyklisk
Bäst anpassning
I bilaga A finns mer detaljerad information om kopplingsmönster
för de individuella kompressorapplikationerna med tillhörande
exempel.
Följande är en beskrivning av några generella regler för hantering
av kapacitetsreglerade kompressorer, varvtalsreglerade kompressorer och kompressorer med 2 regleringsvarvtal.
Kapacitetsreglerad kompressor med avlastningsventiler
“Avlastare, regleringsläge” avgör hur regulatorn bör hantera dessa
kompressorer.
Avlastare, regleringsläge = 1
Här tillåter regulatorn att endast en kompressor avlastas i taget.
Fördelen med den här inställningen är att den undviker drift med
flera kompressorer som avlastas samtidigt vilket inte är energieffektivt.
Till exempel:
Två kapacitetsreglerade kompressorer på 20 kW med 2 avlastningsventiler var och cykliskt kopplingsmönster.
Följande skruvkompressortyper kan användas för reglering
Skruv med avlastare
0 %, 75 %, 100 %
*1) För ett cykliskt kopplingsmönster måste enstegskompressorerna vara av samma
storlek.
*2) För kompressorer med avlastningsventiler, måste de generellt ha samma storlek,
samma antal avlastningsventiler (max. 3) och samma storlek på huvudstegen. Om
kompressorer med avlastningsventiler kombineras med enstegskompressorer,
måste alla kompressorer vara av samma storlek.
*3) Varvtalsreglerande kompressorer kan ha olika storlek i relation till efterföljande
kompressorer.
*4) När två varvtalsreglerade kompressorer används måste de ha samma frekvens-
område.
När cykliska kopplingsmönster används ska de två varvtalsstyrda kompressorerna
vara av samma storlek. Efterföljande enstegskompressorer ska också vara av
samma storlek.
En kompressor med en avlastningsventil, kombinerat med
enstegskompressorer. *1
Två kompressor med avlastningsventiler, kombinerat med
enstegskompressorer. *2
Alla kompressorer med avlastningsventiler *2
En varvtalsreglerad kompressor
kombinerat med enstegskompressorer. *1 och *3
En varvtalsreglerad kompressor
kombinerat med flera kompressorer med avlastningsventiler.
*2 och *3
Två varvtalsreglerade kompressorer kombinerat med enstegskompressorer *4
Skruvkompressor kombinerat
med enstegskompressorer
Två skruvkompressorer kombinerat med enstegskompressorer
Tre skruvkompressorer kombinerat med enstegskompressorer
Skruv med två avlastare
0, 50 %, 75 %, 100 %
Skruv med tre avlastare
+ PWM
0 – 100 %
x
x
x
xx
x
xx
x
x
x
• För minskning av kapaciteten, måste den kompressor med flest
drifttimmar avlastas (C1).
• När C1 är helt avlastad, kopplas den ur innan kompressor C2
avlastas.
Avlastare, regleringsläge = 2
Här tillåter regulatorn två kompressorer att vara avlastade när
kapaciteten minskar.
Fördelen med den här inställningen är att den minskar antal kompressorstarter och -stopp.
Till exempel:
Två kapacitetsreglerade kompressorer på 20 kW med 2 avlastningsventiler var och cykliskt kopplingsmönster.
• För minskning av kapaciteten, måste den kompressor med flest
drifttimmar avlastas (C1).
• När C1 är helt avlastad, avlastas kompressor C2 med ett steg
innan C1 kopplas ur.
Obs!
Relä utgångar ska inte vara inverterade vid avlastningsventilerna.
Regulatorn omvandlar förbruksspänningen funktionen själva. Det
finns ingen spänning på förbigång ventiler när kommpressor inte
är i drift. Strömförsörjningen är ansluten omedelbart före kommpressor startas.
Regulatorn kan använda varvtalsreglering på huvudkompressorn
i olika kompressorkombinationer. Den variabla delen av
den varvtalsreglerade kompressorn används för att fylla på
kapacitetsglapp i följande kompressorsteg.
Generellt om hantering:
En av de definierade kapacitetsstegen för kompressorreglering
kan anslutas till en varvtalsstyrning som till exempel
frekvensomformare styrning VLT.
En utgång är ansluten till frekvensomformarens PÅ/AVingång samtidigt som en analog utgång “AO” är ansluten till
frekvensomformarens analoga ingång.
PÅ/AV-signalen startar och stoppar frekvensomformaren och den
analoga signalen indikerar varvtalet.
Det är endast kompressorn definierad som kompressor 1 (1+2)
som kan varvtalsregleras.
När steget är i drift kommer det bestå av en fast kapacitet
och en variabel kapacitet. Den fasta kapaciteten är den som
motsvarar till min. varvtal och den variabla kapaciteten ligger
mellan min. och max. varvtal. Om du vill uppnå optimal reglering
måste den variabla kapaciteten vara större än de efterföljande
kapacitetsstegen vid regleringen. Om det är stora kortvariga
variationer i anläggningens kapacitetskrav, ökar det behovet för
en variabel kapacitet.
Så här gör du för att koppla in och ur steget:
Reglering - ökad kapacitet
Om behovet för kapacitet blir större än “Max. varvtal” kommer
de efterföljande kompressorerna att kopplas in. Samtidigt
kommer varvtalet på kapacitetssteget att minska så att
kapaciteten minskar med en storlek som direkt motsvarar den
inkopplade kompressorns steg. Genom detta uppnås en helt
“friktionsfri” övergång utan att kapacitetsglapp (se skissen).
Reglering - minskad kapacitet
Om kapaciteten blir mindre än “Min. varvtal” kommer
efterföljande kompressorsteg att kopplas ur. Samtidigt kommer
varvtalet på kapacitetssteget att öka så att kapaciteten ökas med
en storlek som motsvarar den urkopplade kompressorns steg.
Urkoppling
Kapacitetssteget kommer att kopplas ur när kompressorn har
uppnått “Min. varvtal” och den begärda kapaciteten har fallit till 1
%.
Timerbegränsning på varvtalsreglerade kompressorer
Om en varvtalsreglerad kompressor inte tillåts att starta på
grund av en timerbegränsning, tillåts inte heller någon annan
kompressor att starta. När timerbegränsningen förfaller kommer
den varvtalsreglerade kompressorn att starta.
Koppla in
Den varvtalsreglerade kompressorn kommer alltid vara den
som startar först och stannar sist. Frekvensomformaren startas
när ett kapacitetskrav som motsvarar “Startvarvtal” uppkommer
(reläutgången ändras till PÅ och den analoga utgången förses
med spänning som motsvarar varvtalet). Det är nu upp till
frekvensomformaren att få upp varvtalet till “Startvarvtal”.
Kapacitetssteget kommer nu kopplas in och den begärda
kapaciteten bestäms av regulatorn.
Startvarvtalet ska alltid ställas in högt så att en snabb smörjning
av kompressorn görs vid start.
Säkerhetsurkoppling på varvtalsreglerade kompressorer
Om den varvtalsreglerade kompressorn kopplas ur på grund av
säkerhet, tillåts andra kompressorer att starta. Så snart som den
varvtalsreglerade kompressorn är klar för start, kommer den att bli
den första kompressorn som startar.
Som nämnts tidigare ska den variabla delen av
varvtalskapaciteten vara större än kapaciteten av efterföljande
kompressorers steg för att nå en kapacitetskurva utan “hål”. Nedan
ges ett par exempel för att illustrera hur varvtalsreglering reagerar
på olika paketkombinationer:
a) Variabel kapacitet större än efterföljande kompressorers
steg:
När den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn är
större än efterföljande kompressorer kommer det inte att finnas
några “hål” i kapacitetskurvan.
Exempel:
1 varvtalsreglerad kompressor med en nominell kapacitet vid 50
Hz på 10 kW - Variabelt varvtal 30-90 Hz
2 enstegskompressorer på 10 kW
Fast kapacitet = 30 HZ/50 HZ x 10 kW = 6 kW
Variabel kapacitet = 60 HZ/50 HZ x 10 kW = 12 kW
Kapacitetskurvan kommer att se ut så här:
När den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn är
större än efterföljande kompressorsteg, kommer kapacitetskurvan
vara utan hål.
1) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas in när
den begärda kapaciteten har nått startvarvtalskapaciteten.
2) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att öka varvtalet
tills den når max. varvtal vid en kapacitet på 18 kW.
3) Enstegskompressorn C2 på 10 kW kopplas in och varvtalet på
C1 minskas så att det motsvarar 8 kW (40 Hz)
4) Den varvtalsreglerade kompressorn ökar varvtalet tills
kapaciteten når 28 kW vid maximalt varvtal
5) Enstegskompressorn C3 på 10 kW kopplas in och varvtalet på
C1 minskas så att det motsvarar 8 kW (40 Hz)
6) Den varvtalsreglerade kompressorn ökar varvtalet tills
kapaciteten når 38 kW vid maximalt varvtal
7) Vid minskning av kapaciteten kommer enstegskompressorn att
kopplas ur när varvtalet på C1 är på minimum.
b) Variabel del är mindre än följande kompressorsteg:
När den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn är
mindre än efterföljande kompressorer kommer det finnas “hål” i
kapacitetskurvan.
Exempel:
1 varvtalsreglerad kompressor med en nominell kapacitet vid 50
Hz på 20 kW - Variabelt varvtal 25-50 Hz
2 enstegskompressorer på 20 kW
Fast kapacitet = 25 HZ/50 HZ x 20 kW = 10 kW
Variabel kapacitet = 25 HZ/50 HZ x 20 kW = 10 kW
Kapacitetskurvan kommer att se ut så här:
Eftersom den variabla delen av den varvtalsreglerade
kompressorn är mindre än efterföljande kompressorers steg,
kommer kapacitetskurvan att ha hål som inte kan fyllas ut av den
variabla kapaciteten.
1) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas in när
den begärda kapaciteten har nått startvarvtalskapaciteten.
2) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att öka varvtalet
tills den når max. varvtal vid en kapacitet på 20 kW.
3) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att stanna på
maximalt varvtal tills den begärda kapaciteten har ökats till 30
kW.
4) Enstegskompressorn C2 på 20 kW kopplas in och varvtalet på
C1 minskas till minimum så att det motsvarar 10 kW (25 Hz)
Total kapacitet = 30 kW.
5) Den varvtalsreglerade kompressorn ökar varvtalet tills den
totala kapaciteten når 40 kW vid maximalt varvtal
6) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att stanna på
maximalt varvtal tills den begärda kapaciteten har ökats till 50
kW.
7) Enstegskompressorn C3 på 20 kW kopplas in och varvtalet på
C1 minskas till minimum så att det motsvarar 10 kW (25 Hz)
Total kapacitet = 50 kW
8) Den varvtalsreglerade kompressorn ökar varvtalet tills
kapaciteten når 60 kW vid maximalt varvtal
9) Vid minskning av kapaciteten kommer enstegskompressorn att
kopplas ur när varvtalet på C1 är på minimum.
Regulatorn kan reglera varvtalet för två kompressorer med samma
eller olika storlekar. Kompressorerna kan kombineras med enstegskompressorer av samma eller olika storlekar beroende på val
av kopplingsmönster.
Generellt om hantering:
Generellt hanteras de två varvtalsreglerade kompressorerna enligt
samma principer som for en varvtalsreglerad kompressor. Fördelen med att använda två varvtalsreglerade kompressorer är att
de tillåter en mycket låg kapacitet som är en fördel vid låga laster.
Samtidigt medför det ett stort variabelt reglerande område.
Kompressor 1 och 2 har sina egna reläutgångar för att starta/stoppa separata frekvensomformare, till exempel av typen AKD.
Bägge frekvensomformare använder samma analoga utgångssignal AO som är ansluten till frekvensomformarens analoga signalingång. (De kan dock konfigureras för att köra enskilda signaler.).
PÅ/AV-signalen startar och stannar frekvensomformaren och den
analoga signalen indikerar varvtalet.
Förutsättningarna för att använda den här regleringsmetoden är
att båda kompressorerna har samma frekvensområde.
De varvtalsreglerade kompressorerna kommer alltid vara de som
startar först och stannar sist.
Reglering - minskad kapacitet
Den varvtalsreglerade kompressorn är alltid den sista kompressorn som körs.
När kapacitetskraven vid cyklisk drift blir mindre än “Min. varvtal” för bägge kompressorerna, kommer den varvtalsreglerade
kompressorn med flest drifttimmar att kopplas ur. Samtidigt ökar
varvtalet på den sista varvtalsreglerade kompressorn så att kapaciteten ökas till nivån som matchar den urkopplade kompressorns
steg.
Urkoppling
Den sista varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas ur
när kompressorn når “Min. varvtal” och kapacitetskraven (önskad
kapacitet) har minskat till under 1 % (se även avsnittet om pump
down funktionen).
Inkoppling
Den första varvtalsreglerade kompressorn startas när det finns ett
kapacitetskrav som matchar inställningen.
“Startvarvtal” (reläutgång ändras till på och analogutgången får
spänning som matchar varvtalet. Det är nu upp till frekvensomformaren att få upp varvtalet till “Startvarvtal”.
Kapacitetssteget kommer nu kopplas in och den önskade kapaciteten bestäms av regulatorn.
Startvarvtalet ska alltid ställas in högt så att en snabb smörjning
av kompressorn görs vid start.
För ett cykliskt kopplingsmönster kommer den efterföljande varvtalsreglerade kompressorn att kopplas in när den första kompressorn körs på maximalt varvtal och önskad kapacitet har nått ett
värde som tillåter inkoppling av nästa varvtalsreglerade kompressor på startvarvtal. Efteråt kopplas bägge kompressorerna in och
körs parallellt. Följande enstegskompressorer kopplas in och ut
enligt det valda kopplingsmönstret.
Timerbegränsningar och säkerhetsurkopplingar
Timerbegränsningar och säkerhetsurkopplingar på varvtalsreglerade kompressorer ska hanteras enligt de generella reglerna för
individuella kopplingsmönster som finns.
Korta beskrivningar och exempel ges nedan av hanteringen av två
varvtalsreglerade kompressorer med individuellt kopplingsmönster. Mer information finns i bilagan i slutet av avsnittet.
Cyklisk drift
Vid cyklisk drift har de bägge varvtalsreglerade kompressorerna
samma storlek. Drifttimmarna fördelas jämnt mellan kompressorerna enligt principen “Först in, först ut”(FIFO). Kompressorn med
minst drifttimmar kommer starta först. Efterföljande varvtalsreglerade kompressorer kopplas in när den första kompressorn
körs på maximalt varvtal och önskad kapacitet har nått ett värde
som tillåter inkoppling av nästa varvtalsreglerade kompressor på
startvarvtal. Efteråt kommer bägge kompressorerna att kopplas
in samtidigt och köras parallellt. Följande enstegskompressorer
kopplas in och ut enligt principen “Först in, först ut” för att fördela
drifttimmarna jämnt mellan kompressorerna.