AK-HP 780 är kompletta värmepump reglering för kapacitetsreglering av kompressorer och temperaturreglering av en mottagare.
Regulatorn har oljestyrning vilket gör den lämplig för CO2-anläggningar.
Regulatorns huvudfunktion är att styra kompressorer och pump
så att driften alltid optimeras. Både sugtryck och hetgastryck
övervakas med den inbyggda säkerhetsfunktionen och larmfunktionen.
Kapacitetsreglering utföras av medieltemperatur Sctrl och S7.
Bland de olika funktionerna nns:
- Kapacitetsreglering av upp till 8 kompressorer
- Upp till 3 avlastare för varje kompressor
- Oljestyrning. Antingen gemensam eller individuellt för alla kompressorns oljeventiler. Receiver tryckreglering
- Varvtalsreglering av en eller två kompressorer
- Upp till 6 säkerhetsingångar för varje kompressor
- Alternativ för eektbegränsning för att minimera konsumtionstoppar
- Säkerhetsövervakning av högt tryck/lågt tryck/utsläppstemperatur
- Kapacitetsreglering av en pump. Antingen av/på eller vartalsstyrning
- Säkerhetsövervakning av pumpödet
- Status på utgångar och ingångar visas med lysdioder på framsidan
- Larmsignaler kan genereras direkt från regulatorn och via datakommunikation
- Larm visas med text så att det är lätt att se orsaken till larmet.
- Plus några separata funktioner som är helt oberoende av regleringen, som larm, termostat och tryckregleringsfunktioner,
säkerhetsfunktioner vid kallstart, P0-begränsning.
Fördelen med den här regulatorserien är att den kan utökas till
den storlek som anläggningen utökas till. Serien har utvecklats
speciellt för reglering av värmepump, men inte för en specik
applikation - variation skapas genom programvara och sättet du
väljer att deniera anslutningarna.
Det är samma moduler som används för varje reglering och
sammansättningen kan ändras vid behov. Med de här modulerna
är det möjligt att skapa olika typer av reglering. Men det är du som
måste justera regleringen så att den passar faktiska behov - dessa
instruktioner kommer att hjälpa dig att deniera regleringen och
anslutningarna.
Regulator
Toppdel
Fördelar
• Regulatorns storlek kan “växa” när systemet växer
• Programvaran kan ställas in för en eller era regleringar
• Flera regleringar med samma komponenter
• Lätt att utöka när systemkraven ändras
• Flexibelt koncept:
- En serie regulatorer med vanlig konstruktion
- En princip - era användningsområden för regleringen
- modulerna väljs för de faktiska anslutningskraven
- Samma moduler kan användas för era regleringar
Tilläggsmoduler
Bottendel
Regulatorn är hörnstenen i regleringen. Modulen har ingångar och utgångar som
kan hantera små system.
• Bottendelen och plintarna är likadana för alla regulatortyper.
• Toppdelen innehåller programvaran. Den här enheten varierar enligt typen av
regulator. Men den kommer alltid försörjas tillsammans med bottendelen.
• I tillägg till programvaran har toppdelen anslutningar för datakommunikation och
adressinställningar.
Exempel
En reglering med få anslutningar kan
utföras enbart med regulatormodulen
Om systemet växer och er funktioner måste styras, kan regleringen utökas.
Med extra moduler kan er signaler tas emot och er reläer kan slå till och från, hur
många och vilka bestäms av relevant applikation.
Om det är många anslutningar, måste en eller era
tilläggsmoduler monteras
Inställningar och drift av en AK-regulator måste ske via
programvaran “AK-Service Tool”.
Programmet installeras på en PC. Inställningar och drift av de olika
funktionerna utförs via regulatorns displaymeny.
Displayer
Displaymenyn är dynamisk och därmed kan olika inställningar i en
meny resultera i olika inställningsmiljöer i andra menyer.
En enkel applikation med få anslutningar ger en konguration
med få inställningar.
En motsvarande applikation med många anslutningar ger en
konguration med många inställningar.
Från displayöversikten kan du komma vidare till andra menyer för
kompressor- och pumpregleringen.
Längst ned i displayen nns det ett antal generella funktioner
som “schema”, “manuell drift”, “loggfunktion”, “larm” och “service”
(konguration).
Nätverkslänkning
Regulatorn kan länkas till nätverket tillsammans med andra
regulatorer i ADAP-KOOL® kylstyrsystemet. Efter kongurationen
kan driften ärrstyras med t.ex Danfoss AKM-program.
Användare
Med regulatorn följer era olika språk, varav ett väljs av
användaren. Om det nns era användare, kan varje användare
välja det språk som önskas. Alla användare måste tilldelas en
användarprol som antingen ger full åtkomst till hela driften eller
så begränsas åtkomsten till “enbart läsning”.
Språkval är en del av Service Tool inställningarna.
Om språkval inte är tillgängligt i Service Tool för den aktuella regulatorn, visas engelsk text.
Extern display
En extern display kan sättas in så att avläsningar av S7 (receiver
temperatur), P0 (insug) och Pd (hetgas tryck) visas.
Totalt kan 4 displayer anslutas och med en inställning är det
möjligt att välja mellan följande avläsningar: sugtryck, sugtryck i
temperatur, Sctrl, Ss, Sd, hetgas tryck, hetgas tryck i temperatur
och S7.
Ett antal lysdioder gör det möjligt att följa signalen som tas emot
och överförs av regulatorn.
Logg
Med loggfunktionen kan du deniera de mätningar som du vill
ska visas.
De insamlade värdena kan skrivas ut eller exporteras till en l. Du
kan öppna len i Excel.
I en servicesituation kan du visa mätningarna i en trendfunktion.
Mätningar görs sedan i realtid och visas direkt.
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7
■ DO8 ■ Service Pin
Långsamt blinkade = OK
Snabbt blinkande = svar från porten
Kontinuerligt PÅ = fel
Kontinuerligt AV = fel
Blinkande = aktivt larm/ej avbruten
Konstant på = Aktivt larm/avbruten
Larm
Displayen ger en översikt av alla aktiva larm. Om du vill bekräfta
att du har sett larmet kan du kryssa i fältet bekräfta.
Om du vill veta mer om aktuellt larm kan du klicka på larmet och
få upp en dialogruta.
En motsvarande display nns för alla tidigare larm. Här kan du
hämta hem information om du behöver mer information om
larmet.
Det här avsnittet beskriver regulatorns utformning.
Regulatorn i systemet baseras på en enhetlig anslutningsplattform
där avvikelser från reglering till reglering bestäms av den toppdel
med specik programvara som används, och med vilka ingångsoch utgångssignaler relevant applikation kräver. Om det är en
applikation med få anslutningar kan regulatormodulen vara
tillräckligt (toppdelen med medföljande bottendel). Om det är en
applikation med många anslutningar, måste regulatormodulen
plus en eller era tilläggsmoduler användas.
Det här avsnittet ger dig en sammanställning av möjliga
anslutningar och hjälp med att välja den modul som din
applikation kräver.
• Regulatormodul - kan hantera små anläggningskrav.
• Tilläggsmoduler. När komplexiteten blir större och extra ingångar
eller utgångar krävs, kan moduler kopplas till regulatorn. En kontakt på sidan av modulen överför strömförsörjning och datakommunikationen mellan modulerna.
• Toppdel
Den övre delen av regulatormodulen innehåller intelligensen.
Det här är enheten där regleringen denieras och där
datakommunikationen är ansluten till andra regulatorer i ett
större nätverk.
• Anslutningstyper
Det nns olika typer av ingångar och utgångar. En typ kan till exempel ta emot signaler från givare och brytare, en annan kan ta
emot en spänningssignal, en tredje typ kan vara utgångar med
relä. De individuella typerna visas i tabellen nedan.
Tilläggsmodul med extra
analoga ingångar
• Alternativ anslutning
När en reglering har kongurerats kommer det att generera ett
krav på ett antal anslutningar. Denna anslutning måste göras
på antingen regulatormodulen eller en tilläggsmodul. Det enda
du bör komma ihåg är att typerna inte får blandas (en analog
ingångssignal får inte kopplas till en digital ingång).
• Programmering av anslutningarna
Regulatorn måste veta var du har anslutit de individuella
ingångs- och utgångssignalerna. Detta görs i ett senare skede
i kongurationen där varje individuell anslutning är denierad
baserat på följande princip:
- till vilken modul
- på vilken punkt (“plintar”)
- vad har anslutits (trycktransmitter/typ/
tryckområde)
Tilläggsmodul med extra
reläutgångar och extra analoga
ingångar.
Extern display för
sugtryck etc.
botten delen
Regulator med analoga ingångar
och reläutgångar.
Toppdel
Tilläggsmodul med
2 x analoga utgångssignaler
Modulen med extra reläingångar nns även i
en version där toppdelen har omkopplare så
att reläerna kan överstyras.
Trycktransmitter av typen AKS 32R/ AKS
2050 / AKS 32 (1-5 V)
Andra trycktransmittrar:
Ratiometrisk signal
Min o max tryck måste ställas in
Spänningssignal 0-10 V
Kontaktfunktion (Av/På)På vid R < 20 ohm
På/av strömförsörjningsingångarLåg spänning
Reläutgångar
SPDT
Fasta utgångarKan användas för belastningar som stängs
0/80 V AC/DC
Hög spänning
0/260 VAC.
AC-1 (ohm)4 A
AC-15 (induktiv)3 A
UMin. 24 V
av och på ofta, till exempel:
olja ventiler
Noggrannhet: +/- 0,5°C
Upplösning:1 mV
Exakthet +/- 10 mV
Max. anslutning av 5 trycktransmittrar på en modul
Av vid R > 2K ohm
(guldpläterade kontakter behövs inte)
O: U < 2 V
On: U > 10 V
O: U < 24 V
On: U > 80 V
Max. 230 V
Låg och hög spänning får inte anslutas till samma utgångsgrupp
Max. 240 V a.c. , Min. 48 V a.c.
Max. 0,5 A,
Läcka < 1 mA
Max. 1 AKV
Omgivande temperaturVid transport-40 till 70°C
Vid drift-20 till 55 °C,
0 till 95 % RH (ej kondensering)
Ingen stötpåverkan/vibrationer
KapslingMaterialPC/ABS
KlasseIP10, VBG 4
MonteringFör montering på vägg eller DIN-skena
Vikt med skruvplintarModuler i 100-/200-/regulator-serienCa. 200 g/500 g/600 g
GodkännandenEU:s lågspänningsdirektiv och EMC-krav
följs
UL 873,
Informationen gäller för alla moduler.
Specik information visas tillsammans med modulen i fråga.
Kapacitiv last
Reläerna kan inte användas för direktanslutning av kapacitiva laster som
lysdioder eller för att slå på/av EC-motorer.
All last med omkopplingsbar strömförsörjning måste anslutas via en
lämplig kontaktor eller liknande.
LVD-tester enligt EN 60730
EMC-testad
Skydd enligt EN 61000-6-2
Emission enligt EN 61000-6-3
Modulens mått är 72 mm.
Moduler i 100-serien består av en modul
Moduler i 200-serien består av en modul
Regulatorer består av tre moduler
Längden på den sammanlagda enheten är =
n x 72 + 8
Det nns era regulatorer i serien. Funktionen bestäms av
programvaran, men utåt sett är regulatorerna identiska, de har alla
likadana anslutningsmöjligheter:
11 analoga ingångar för givare, trycktransmittrar,
spänningssignaler och kontaktsignaler.
8 digitala utgångar, med 4 fasta utgångar och 4 reläutgångar
Matningsspänning
24 V AC eller DC ska anslutas till regulatorn.
24 V får inte vidareöverföras och användas av andra regulatorer
eftersom den inte är galvanisk separerad från ingångar och
utgångar. Med andra ord, måste du ha en transformator för varje
regulator. Klass II krävs. Plintarna får inte vara jordade.
Strömförsörjningen till tilläggsmodulerna överförs via en kontakt
på högersidan.
Transformatorns storlek avgörs av den eekt som krävs för totalt
antal moduler.
Strömförsörjningen till en trycktransmitter kan tas från 5 V-utgång
eller från 12 V-utgången beroende på transmittertyp.
PIN
Datakommunikation
Om regulatorn ska ingå i ett system, måste kommunikationen gå
via LON-anslutningen.
Installationen måste göras enligt de separata instruktionerna för
LON-kommunikation.
Adressinställningar
När regulatorn är ansluten till en gateway av typen AKA 245,
måste regulatorns adress ställas in på ett värde mellan 1 och 119
(om det är en System Manager av typen AK-SM, ska värdet ligga
mellan 1 och 999).
Service PIN
När regulatorn ansluts till datakommunikationskabeln, måste
gateway ha kännedom om den nya regulatorn. Detta görs genom
att trycka på knappen PIN. Lysdioden “Status” blinkar när gateway
skickar ett meddelande för att godkänna.
Drift
Kongurationen av regulatorn måste göras från programvaran
“Service Tool”. Programmet måste installeras på en PC som måste
anslutas till regulatorn via nätverkskontakten på framsidan av
enheten.
Lysdioder
Det nns två rader med lysdioder. De betyder:
Vänster rad:
• Strömförsörjning till regulatorn
• Kommunikationen är aktiv med det nedersta PC-kortet (röd =
fel)
• Status på utgångar DO1 till DO8
Höger rad:
• Status på programvara (långsamt blinkande = OK)
• Kommunikation med Service Tool
• Kommunikation på LON
• Larm när lysdioderna blinkar
- 3 lysdioder som inte används
• Brytaren “Service Pin” har aktiveras
Adress
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7
■ DO8 ■ Service Pin
Långsamt blinkade = OK
Snabbt blinkande = svar från porten
Kontinuerligt PÅ = fel
Kontinuerligt AV = fel
Blinkande = aktivt larm/ej avbruten
Konstant på = Aktivt larm/avbruten
Håll säkerhetsavståndet!
Låg och hög
spänning får inte
anslutas till samma
utgångsgrupp
En liten insticksmodul kan placeras på den nedre delen av
regulatorn. Modulen beskrivs senare i dokumentet.
Strömförsörjningen till modulen kommer från den föregående
modulen i raden.
Enbart AK-XM 204B
Överstyrning av relä
Åtta överkopplingsswitchar på framsidan gör det möjligt att
överstyra reläfunktionen.
Antingen till läge AV eller PÅ.
I auto-läge kan regulatorn själv styra.
Lysdioder
Det nns två rader med lysdioder. De indikerar följande:
Vänster rad:
• Strömförsörjning till regulatorn
• Kommunikationen är aktiv med det nedersta PC-kortet (röd =
fel)
• Status på utgångar DO1 till DO8
Höger rad: (Enbart AK-XM 204B):
• Överstyrning av relän
PÅ = överstyrning
AV = ingen överstyrning
Säkringar
Bakom den övre delen nns det en säkring för varje utgång.
AK-XM 204A AK-XM 204B
Max. 230 V
AC-1: max. 4 A (ohm)
AC-15: max. 3 A (induktiv)
Håll säkerhetsavståndet!
Låg och hög spänning får
inte anslutas till samma
utgångsgrupp
AK-XM 204B
Överstyrning relä
Obs
Om switcharna används för att överstyra kompressorerna, är det
nödvändigt att ansluta ett säkerhetsrelä till kretsen för oljestyrning. Utan detta säkerhetsrelä, kommer regulatorn ej att stoppa
kompressorn om oljan tar slut. Se Reglerfunktioner.
Modulerna innehåller:
8 analoga ingångar för givare, trycktransmitter, spänningssignaler
och kontaktsignaler.
8 reläutgångar.
Matningsspänning
Strömförsörjningen till modulen kommer från den föregående
modulen i raden.
Enbart AK-XM 205B
Överstyrning av relä
Åtta överkopplingsswitchar på framsidan gör det möjligt att
överstyra reläfunktionen.
Antingen till läge AV eller PÅ.
I auto-läge kan regulatorn själv styra.
Lysdioder
Det nns två rader med lysdioder. De betyder:
Vänster rad:
• Strömförsörjning till regulatorn
• Kommunikationen är aktiv med det nedersta PC-kortet (röd =
fel)
• Status på utgångar DO1 till DO8
Höger rad: (Enbart AK-XM 205B):
• Överstyrning av relän
PÅ = överstyrning
AV = ingen överstyrning
Säkringar
Bakom den övre delen nns det en säkring för varje utgång.
AK-XM 205A AK-XM 205B
max. 10 V
Max. 230 V
AC-1: max. 4 A (ohm)
AC-15: max. 3 A (induktiv)
Håll säkerhetsavståndet!
Låg och hög spänning får
inte anslutas till samma
utgångsgrupp
AK-XM 205B
Överstyrning relä
Obs
Om switcharna används för att överstyra kompressorerna, är det
nödvändigt att ansluta ett säkerhetsrelä till kretsen för oljestyrning. Utan detta säkerhetsrelä, kommer regulatorn ej att stoppa
kompressorn om oljan tar slut. Se Reglerfunktioner.
Modulen är en realtidsklockmodul med batteri-backup.
Modulen kan användas i regulatorer som inte är länkade i en
datakommunikationsenhet tillsammans med andra regulatorer.
Modulen används om det nns behov för batteri-backup för
följande funktioner:
• Klockfunktion
• Fasta tider för dag/natt-byte
• Spara larmloggen vid strömavbrott
• Spara temperaturloggen vid strömavbrott
Anslutning
Modulen har kontaktanslutning.
Placering
Modulen är placerade på PC-kortet i den övre delen.
Punkt
Det nns ingen punkt för deniering av klockmodul - anslut den
direkt.
Batterilivslängd
Batterilivslängden är era år, även om det ofta inträar strömavbrott.
Ett larm aktiveras när batteriet behöver bytas.
Efter larmet nns det fortfarande era månaders livslängd kvar i
batteriet.
Visning av viktiga mätningar från regulatorn, det vill säga receiver
temperatur, sugtryck eller hetgas tryck.
Inställning av individuella funktioner kan utföras med hjälp av
styrknappar.
Det är den regulator som används som avgör vilka mätningar och
inställningar som kan göras.
Anslutning
Tilläggsmodulen ansluts till regulatormodulen via en kabel med
kontaktanslutningar. Du måste använda en kabel per modul.
Kabeln levereras i olika längder.
Bägge typerna av display (med eller utan styrknappar) kan anslutas till antingen displayutgång A, B, C eller D.
A: P0. Sugtryck i °C.
B: Pd. Hetgas tryck i °C.
När regulatorn startar upp, visar displayen vilken utgång som är
ansluten.
- - 1 = utgång A
- - 2 = utgång B
etc.
EKA 163B EKA 164B
Placering
Tilläggsmodulen kan placeras på ett avstång på upp till 15 meter
från regulatormodulen.
Punkt
Ingen punkt måste denieras för en displaymodul - du bara ansluter den.
Tänk på följande när antalet tilläggsmoduler planeras. En signal
måste kanske ändras, så att en extra modul kan undvikas.
• En PÅ/AV-signal kan tas emot på två sätt. Antingen tas den emot
som en kontaktsignal på en analog ingång eller som spänning
på en låg- eller högspänningsmodul.
• En AV/PÅ-signal kan ges på två sätt. Antingen med ett relä eller
fast brytare. Den primära skillnaden är den tillåtna lasten och att
reläbrytaren innehåller en urkopplingsbrytare.
Nedan nämns ett antal funktioner och anslutningar som måste
tas i beaktning när en reglering planeras. Det nns er funktioner
i regulatorn än de som nämns här, men de som nämns har
inkluderats eftersom det behövs för att en anslutning ska kunna
etableras.
Funktioner
Klockfunktion
Klockfunktion och byte mellan sommartid och vintertid nns i
regulatorn.
Klockan nollställs vid strömavbrott.
Klockans inställning bibehålls om regulatorn är länkad till ett
nätverk med gateway, en System Manager eller en klockmodul
som kan monteras i regulatorn.
Start/stopp av reglering
Reglering kan startas och stoppas via programvaran. Även extern
start/stopp kan anslutas.
Larmfunktion
Om larmet ska skickas till en signalsändare, måste en reläutgång
användas.
Extra temperaturgivare och tryckgivare
Om extra mätningar måste göras, kan givare anslutas till de
analoga ingångarna.
Tvångsstyrning
Programvaran innehåller funktionen tvångsstyrning. Om en
tilläggsmodul med reläutgångar används, kan modulens översta
del ha brytare som kan överstyra de individuella reläerna med AV
eller PÅ-läge.
Datakommunikation
Regulatormodulen har plintar för LON-datakommunikation.
Installationskraven beskrivs i ett separat dokument.
I princip nns det följande typer av anslutningar:
Analoga ingångar “AI”
Den här signalen måste anslutas till två
plintar.
Signaler kan tas emot från följande källor:
• Temperatursignal från temperaturgivaren
Pt 1000 ohm
• Kontaktsignal där ingången är kortsluten
eller “öppnad”.
• Spänningssignal från 0 till 10 V
• Signal från trycktransmitter AKS 32 eller
AKS 32R/AKS 2050
Strömförsörjningen tas från modulens
kopplingspanel där det nns uttag för
både 5 V och 12 V.
Vid programmering av trycktransmittern,
måste tryckområde anges.
PÅ/AV spänningsingångar “DI”
Den här signalen måste anslutas till två
plintar.
• Signalen måste ha två nivåer, antingen 0 V
eller “spänning” på ingången.
Det nns två olika tilläggsmoduler för
den här signaltypen:
- lågspänningssignaler, det vill säga 24 V
- högspänningssignaler, det vill säga 230 V
PÅ/AV-utgångssignaler “DO”
Det nns två typer, se nedan:
• Reläutgångar
Alla reläutgångar har omkopplingsreläer
så att önskad funktion kan uppnås när
regulatorn inte har ström.
• Fasta utgångar
Reserverad för AKV-ventiler, men utgången kan koppla in och ur en extern
reläutgång.
Utgången nns endast på
regulatormodulen.
Vid programmering måste följande funktion ställas in:
• Aktiv när utgången är aktiverad
• Aktiv när utgången inte är aktiverad.
Analog utgångssignal “AO”
Den här signalen ska användas om en
styrsignal ska skickas till en extern enhet,
till exempel en frekvensomformare.
Vid programmering av signalområdet,
måste signalområdet denieras: 0-5 V, 1-5
V, 0-10 V eller 2-10 V.
Vid programmering måste följande funktion ställas in:
• Aktiv när ingången är utan spänning
• Aktiv när spänning tillförs ingången.
Begränsningar
Systemet är mycket exibelt, men du måste vara noga med
att kontrollera att de enheter som du har anslutit följer den
lagstiftning som nns.
Regulatorns komplexitet avgörs av programvaran,
processorstorlek och minnets storlek. Den ger regulatorn ett
antal anslutningar från vilka data kan hämtas hem, och andra
anslutningar där kopplingar med relä kan utföras.
✔ Summan av totalt antal anslutningar kan inte överskrida 100.
✔ Antal tilläggsmoduler måste begränsas så att den totala eek-
ten inte överskrider 32 VA (inklusive regulator).
✔ Max 5 trycktransmitter kan anslutas till en regulatormodul.
✔ Max 5 trycktransmitter kan anslutas till en tilläggsmodul.
2. Kontrollera att regulatorns funktioner uppfyller de krav som
nns på funktioner
3. Beakta de anslutningar som ska göras
4. Använd projekteringstabellen. / Anteckna antal anslutningar ./
lägg ihop
5. Finns det tillräckligt med anslutningar på regulatormodulen?
- Om inte, kan det uppnås genom att byta en PÅ/AVingångssignal från spänningssignal till kontaktsignal eller krävs
det en tilläggsmodul?
6. Bestäm vilka tilläggsmoduler som ska användas
7. Kontrollera att begränsningarna följs
8. Beräkna den totala längden av moduler
9. Modulerna länkas ihop
10. Anslutningsplatserna etableras
11. Rita ett kopplingsschema eller ett översiktsdiagram
12. Storlek på strömförsörjning/transformator
1
Följ de här 12
stegen
Skiss
Gör en skiss av systemet i fråga
2
Funktioner
Tillämpning
Reglering av en kompressorgruppx
Reglering av receiver temperaturx
Reglering av kompressoreekten
Regleringsgivare = Sctrlx
PI-reglering x
Max. antal kompressorsteg8
Max. antal avlastare för varje kompressor3
Identisk kompressoreektx
Annan kompressoreektbx
Sekventiell drift (först in/sist ut)x
Varvtalsreglering av 1 kompressor eller 2 parallella kompressorerx
Drifttidsutjämningx
Min. återstarttidx
Min. På-tidx
AK-HP 780
Oljestyrning
Oljeinsprutning i kompressor. Delad eller individuellx
Receiver tryckstyrningx
Övervakning av oljenivå i receiverx
Styrning av oljenivå i oljeseparatorx
Återställning av oljestyrningx
Cutout kompressorer vid oljefelx
Säkerhetsrelän under tvångsstyrning av kompressor x
Temperatur referens för Sctrl
Överstyr via “nigth setback”x
Överstyr via “0-10 V signal”x
Reglering av receiver temperatur
Regleringsgivare. = S7x
Pumpens av/på-styrningx
Varvtalsreglering av pumpx
Säkerhetsfunktioner
Min. sugtryckx
Max. sugtryckx
Max. hetgas tryckx
Max. hetgastemperaturx
Min./max. överhettningx
Säkerhetsövervakning av kompressorerx
Gemensam högtrycksövervakning av kompressorerx
Generella larmfunktioner med tidsfördröjning10
Diverse
Extra givare7
Tillval för anslutning av separat display4
Separata termostatfunktioner5
Separata pressostat funktioner5
Separata spänningsmätningar5
Max. ingång och utgång100
- Reglering av upp till 8 kompressorer. Och upp till 3 avlastare till
varje kompressor.
Kompressor nr 1 eller 2 kan varvtalsregleras.
Det behövs en signal från tryckgivarna P0 och Pd.
En signal behövs från temperaturgivarna Ss och Sd.
P0 används även som skydd mot för lågt tryck.
Pd används också som skydd mot för högt tryck.
Temperaturreferensen
Sctrl används som en regleringsgivare.
Inkoppling och frånkoppling av kompressorerna styrs av den
uppmätta temperaturen.
Receiver
S7 används som en regleringsgivare.
En pump kan styras baserat på den uppmätta signalen. Signalerna
kan skickas så att pumpen kan varvtalsregleras.
Varvtalsreglering
Funktionen kräver en analog utgångsmodul.
En reläutgång kan användas för start/stopp av
varvtalsregleringen.
Säkerhetskrets
Om signaler ska tas emot från en eller era delar av en
säkerhetskrets, måste varje signal anslutas till en AV/PÅ-ingång.
Dag/natt-signal för att sänka temperaturreferensen Sctrl.
Klockfunktionen kan användas men även en extern AV/PÅ-signal
kan användas istället.
Separata styrfunktioner för termostat och tryck
Ett antal termostater kan användas enligt dina önskningar. Funktionen kräver en givarsignal och en reläutgång. I regulatorn nns
det inställningar för ventiler som kopplas in och ur. En tillhörande
larmfunktion kan också användas.
Separata spänningsmätningar
Ett antal spänningsmätningar kan användas enligt dina önskningar. Signalen kan till exempel vara 0-10 V. Funktionen kräver en
spänningssignal och en reläutgång. I regulatorn nns det inställningar för ventiler som kopplas in och ur. En tillhörande larmfunktion kan också användas.
Mer information om funktionerna nns i kapitel 5.
3
Anslutningar
Här är en sammanställning av möjliga anslutningar. Texterna kan
läsas ihop med tabellerna på sida 31.
Analoga ingångar
Temperaturgivare
• Sctrl
Måste alltid användas när regleringsgivaren för kompressorstyrningen.
• Ss (suggastemperatur)
Måste alltid användas.
• Sd (hetgastemperatur)
Måste alltid användas.
• S7 (receiver temperatur)
Måste alltid användas för regleringsgivaren för pump reglering.
• Saux (1-5), alla extra temperaturgivare
Upp till fem extra givare för övervakning och datainsamling kan
anslutas. Dessa givare kan användas till vanliga termostatfunktioner.
Trycktransmitter
• P0-sugtryck
Måste alltid användas.
• Pd hetgas tryck
Måste alltid användas.
• Prec. Oljereceiver tryck. Måste användas till olje-receivertrycks-
reglering.
• Paux (1-5)
Upp till 5 extra trycktransmitter kan anslutas för övervakning och
datainsamling.
Dessa givare kan användas för vanliga tryckbrytarefunktioner.
Obs! En trycktransmitter av typen AKS 32 eller AKS 32R kan ge
signaler till max fem regulatorer.
Spänningssignal
• Ext. Ref
Används om en överstyrningssignal tas emot från en annan
regulator
• Spänningsingångar (1-5)
Upp till 5 extra spänningssignaler kan anslutas för övervakning
och datainsamling. Dessa signaler används för vanliga spänningsingångsfunktioner.
Av/På-ingångar
Kontaktfunktion (på en analog ingång) eller
spänningssignal (på en tilläggsmodul)
• Vanliga säkerhetsingångar för kompressorer (det vill säga vanliga
högtryck/lågtrycksbrytare)
• Upp till 6 signaler från säkerhetskretsen på varje kompressor
• Signal från pump säkerhetskretsen
• Vilken signal som helst från frekvensomformarens säkerhetskrets
• AV/PÅ-signal för start/stopp av varvtalsreglering
• Larmrelä
• På/av-signaler från vanliga termostater (1-5), tryckbrytare (1-5)
eller spänningsingångsfunktioner (1-5).
• Oljeventiler
• Säkerhetsrelän för urkoppling av kompressor vid oljefel
Fasta utgångar
Fasta utgångar på regulatormodulen kan användas till samma
funktioner som nämns i “reläutgångar”. (Utgången kommer alltid
vara “AV” på regulatorn vid strömavbrott).
Analog utgång
• Varvtalsreglering av pump.
• Varvtalsreglering av kompressorer
Exempel
Kompressorgrupp
• Kylmedium CO (R744)
• 4 kompressorer med "Best t". Varvtalsreglering av en.
• Säkerhetsövervakning av varje kompressor
• Vanlig högtrycksövervakning
• Sctrl inställning 60°C, Nattsänkning 5 K
• Oljestyrning av varje kompressor
• Pulsåterställning för stoppad kompressor (brist på olja)
Receiver
• Pump med varvtalsreglering
• S7 referens 40°C
Olje Receiver:
• Övervakning av vätskenivå
• Styrning av tryck i olja receiver
Fläkt i anläggningsrum
• Termostatstyrning av äkt i maskinrum
Säkerhetsfunktioner:
• Övervakning av P0, Pd, Sd och överhettning i sugledningen
• P0 max = 10°C, P0 min = -2°C
• Pd max = 50 °C
• Sd max = 120°C
• SH min = 5 °C, SH max = 35 °C
• Övervakning av låg och hög nivå i olja receiver
Övrigt:
• Larmutgång används
• Extern huvudbrytare används
Data från det här exemplet används på nästa sida.
Resultatet är att följande moduler ska användas:
Tabellen hjälper dig att avgöra om det nns tillräckligt
med ingångar och utgångar på den grundläggande
regulatorn.
Om det inte nns tillräckligt många, måste regulatorn
utökas med en eller era av de ovan nämnda tilläggsmodulerna.
Anteckna de anslutningar som du vill göra och lägg ihop
dem
Analog ingångssignal
Exempel
På/av-spänningssignal
Analoga ingångar
Temperaturgivare, Ss, Sd, S7, Sctrl4
Extra temperaturgivare/separata termostater1
Trycktransmitter, P0, Pd, Prec / separata pressostater3P = Max. 5 / module
Spänningssignal från annan regulator, separata signaler
Av/på-ingångarKontakt24 V230 V
Säkerhetskretsar, gemensam för alla kompressorer1Max.1
Säkerhetskrets, oljetryckMax. 1/ komp.
Säkerhetskrets, komp. Motorskydd
Säkerhetskrets, komp. Motortemp.
Säkerhetskrets, komp. Högtryckstermostat
Säkerhetskrets, komp. Högtryckspressostat
Säkerhetskrets, generell för varje kompressor4
Säkerhetskrets, ödesbrytare till pumpenMax. 1/ fan
Säkerhetskrets, frekvensomformare
Extern start/stopp1
Nattjustering Sctrl-temperatur
Separata larmfunktioner via DI1
Belastningsutjämning
Vätskenivå, Oljenivå, Pulsåterställning av oljestyrning9
Exempel
På/av-spänningssignal
Exempel
På/av-utgångssignal
Exempel
Analog utgångssignal 0-10 V
Exempel
7
Begränsningar
På/av-utgångar
Kompressorer, motorer 4Max. 8
Avlastare
Pump1Max. 8
Larmrelä1Max. 1
Separata termostat- och pressostatfunktioner och spän-
ningsmätningar
Vätskeinsprutning värmeväxlarenMax.1
Magnetventil för olja. Säkerhetsrelän för komp.5
Analog styrsignal, 0-10 V
Frekvensomformare, komp. 1 + (komp. 2 eller pump)2 Max. 2
Summan av alla anslutningar för regulatorn1806122 Summa = max. 100
Antal anslutningar på en regulatormodul111100008800
Saknade anslutningar, om tillämpbart7-642
5
De saknade anslutningarna kan fås genom en eller era tilläggsmoduler:Summan av eekten
6
AK-XM 101A (8 analoga ingångar)___ st. á 2 VA = __
AK-XM 102A (8 digitala lågspänningsingångar)
AK-XM 102B (8 digitala högspänningsingångar)1___ st. á 2 VA = __
AK-XM 204A (8 reläutgångar)___ st. á 5 VA = __
AK-XM 205A / B (8 analoga ingångar + 8 reläutgångar)11___ st. á 5 VA = __
AK_OB 110 (2 analoga utgångar)1 ___ st. á 0 VA = 0
Om du använder många tilläggsmoduler kommer regulatorns
längd att växa därefter. Raden med moduler är en enhet som inte
kan brytas.
Modulens mått är 72 mm.
Moduler i 100-serien består av en modul
Moduler i 200-serien består av en modul
Regulatorn består av tre moduler
Längden på den sammanlagda enheten är = n x 72 + 8
eller:
Modul Typ Antal på Längd
Regulatormodulen 1 x 224 = 224 mm
Tilläggsmodul 200-serien _ x 144 = ___ mm
Tilläggsmodul 100-serien _ x 72 = ___ mm
Total längd = ___ mm
9
Länkning av moduler
Starta med regulatormodulen och montera sedan de valda
tilläggsmodulerna. Sekvensen är inte viktig.
Men du får inte ändra sekvensen, det vill säga arrangera om
modulerna efter det att du gjort inställningarna som talar om vilka
anslutningar som hör till de olika plintarna och modulerna.
Modulerna sitter fast i varandra och hålls ihop av en anslutning
som på samma gång överför matningsspänning och
datakommunikation.
Exemplet fortsätter:
Regulatormodulen + 1 tilläggsmoduler i 200-serien + 1 tilläggsmodul i
100-serien =
224 + 144 + 72 = 440 mm.
exempel fortsatt
Montering och borttagning ska alltid ske när spänningen är
bortkopplad.
Den skyddande kåpan som är monterad på regulatorns
kontaktanslutning måste yttas till den sista lediga kontakten så
att den skyddas mot kortslutning och smuts.
När regleringen har startat, kommer regulatorn att kontrollera
hela tiden om det nns en anslutning till de anslutna modulerna.
Denna status kan följas en lysdiod.
När de två hakarna på DIN-skenan är öppna, kan modulen skjutas
på plats på DIN-skenan, oavsett var i raden modulen benner sig.
Borttagning görs när de två hakarna är i öppet läge.
Alla anslutningar måste programmeras med modul och punkt, så
att det i princip inte gör något var anslutningarna görs, så länge
de görs på korrekt ingång eller utgång.
• Regulatorn är den första modulen, nästa är 2, etc.
• En punkt är två eller tre plintar som hör till en ingång eller utgång (två plintar för en givare och tre plintar för ett relä).
Förberedelsen för kopplingsschemat och programmeringen
(konguration). Det görs enklast genom att fylla i
anslutningssammanställningen för de relevanta modulerna.
Princip:
Namn på modul På punkt Funktion
fx Kompressor 1 x x Stäng
fx Kompressor 2 x x Stäng
fx Larmrelä x x NC
fx Huvudbrytare x x Stäng
fx P0 x x AKS 32R 1-6 bar
Modul Punkt
Var uppmärksam på numreringen.
Den högra delen av regulatorn är
mycket lik en separat modul. Men det
är den inte.
Anslutningssammanställningen från regulatorn och eventuella
tilläggsmoduler kan hämtas från “Modulsammanställning, dvs.
regulatormodul:
Strömförsörjning ansluts endast till regulatormodulen.
Strömförsörjningen till de andra modulerna överförs via kontakten
mellan modulerna. Strömförsörjningen måste vara 24 V +/-20
%. En transformator måste användas för varje enskild regulator.
Transformatorn måste vara klass II. 24 V får inte delas med andra
regulatorer eller enheter. De analoga ingångarna och utgångarna
är inte galvaniskt separerade från strömförsörjningen.
Plus och minus 24 V-igången får inte vara jordad.
Exemplet fortsätter:
Regulatormodulen 8 VA
+ 1 tilläggsmodul i 200-serien 5 VA
+ 1 tilläggsmodul i 100-serien 2 VA
-----Transformatorstorlek (minst) 15 VA
Transformatorstorlek
Strömförbrukningen växer med antal moduler som används:
Modul Typ Antal á Eekt
Regulator 1 x 8 = 8 VA
Tilläggsmodul 200-serien _ x 5 = __ VA
Tilläggsmodul 100-serien _ x 2 = __ VA
Totalt ___ VA
Ta bort den skyddande kåpan från anslutningskontakten på
höger sida av basmodulen.
Placera kåpan på anslutningskontakten till höger om den tillläggsmodul som ska monteras längst till höger.
2. Sätt ihop tilläggsmodulen och basmodulen
Du får inte ansluta ström till basmodulen.
I vårt exempel ska två tilläggsmoduler monteras på basmodulen. Vi har
valt att montera modulen med reläer direkt på basmodulen och sedan
modulen med ingångssignaler. Således blir sekvensen följande:
Alla efterföljande inställningar som påverkar de två tilläggsmodulerna
bestäms av den här sekvensen.
När de två hakarna på DIN-skenan är öppna, kan modulen skjutas på
plats på DIN-skenan, oavsett var i raden modulen benner sig.
Nedmontering görs således när de två hakarna är öppna.
Installationen av datakommunikation måste följa de krav som
nns i dokument RC8AC.
3. Anslut strömförsörjning
Den är 24 V och får inte användas av andra regulatorer eller
utrustningar. Plintarna får inte vara jordade.
4. Följ lysdiodindikatorerna
När strömförsörjningen ansluts kommer regulatorn att göra
en intern kontroll. Regulatorn är färdig efter cirka en minut när
lysdioden “Status” börjar blinka långsamt.
5. Vid nätverk
Ange adressen och aktivera “Service Pin”.
6. Regulatorn är nu klar för kongurering.
Intern kommunikation mellan modulerna:
Snabbt blinkande = fel
Kontinuerligt På = fel
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7
■ DO8 ■ Service Pin
Status på utgång 1-8
Långsamt blinkade = OK
Snabbt blinkande = svar från porten
i 10 min. efter nätverk
installation
Kontinuerligt PÅ = fel
Kontinuerligt AV = fel
Extern kommunikation
Blinkande = aktivt larm/ej avbruten
Konstant på = Aktivt larm/avbruten
PC eller PDA med programmet “Service Tool” är anslutet till
regulatorn.
Regulatorn måste sättas på först och lysdioden “Status” måste
blinka innan programmet Service Tool startas.
Starta Service Tool-programmet
Information om anslutning och drift av programvaran “AK service tool” nns i handboken för programvaran.
Första gången Service Tool ansluts till en ny version av regulatorn tar
starten av Service Tool längre tid än normalt eftersom den hämtar information från regulatorn.
Tiden kan följas på indikatorn längst ned på displayen.
Logga in med användarnamnet SUPV
Välj användarnamnet SUPV och skriv in säkerhetskoden..
När regulatorn levereras är SUPV-säkerhetskoden 123.
När du är inloggad på regulatorn kommer alltid en översikt över regulatorn att visas.
I det här fallet är översikten tom. Detta beror på att regulatorn inte har
kongurerats ännu.
Den röda larmklockan längst ned till höger visar om det nns ett aktivt
larm i regulatorn. I vårt fall beror larmet på att tiden i regulatorn inte har
ställts in ännu.
Klicka på den orangea knappen med en skiftnyckel på, nederst
på displayen.
2. Välj Authorization (behörighet)
3. Ändra inställningar för användaren “SUPV”
Vid leverans är regulatorn uppsatt med standard behörigheter för olika
användartyper. Denna inställning ska ändras och anpassas till anläggningen. Ändringarna kan göras nu eller senare.
Du kommer att använda den här knappen igen när du vill komma till
den här displayen.
På vänster sida visas inte alla funktioner ännu. Här kommer det att nnas er funktioner ju längre vi kommer med inställningarna.
Klicka på raden Authorization (behörighet) för att komma till displayen för användarinställningar.
4. Välj användarnamn och behörighetskod
5. Gör en ny login med användarnamnet och den nya
behörighetskoden
Markera raden med användarnamnet SUPV.
Klicka på knappen Change (ändra)
Det är här man väljer supervisor för denna anläggning och en motsvarande behörighetskod för denna person.
I tidigare versioner av AK-ST 500 var det möjligt att välja språk i denna
meny.
Om regulatorn har en nyare programvara, sker språkval i samband med
kongurationen av AK-ST 500.
Regulatorn kommer att använda samma språk som är valt i service tool,
men bara om regulatorn innehåller detta språk. Om språket inte nns i
regulatorn, kommer inställningar och avläsningar att visas på engelska.
För att aktivera de nya inställningarna måste du göra en ny login på
regulatorn med det nya användarnamnet och relevant behörighetskod.
Du når loginmenyn genom att klicka i övre vänstra hornet.
Alla systeminställningar kan ändras genom att klicka på det blå fältet
med inställningen och sedan ange det värde som önskas.
I det första fältet anger du vad regulatorn kommer att styra.
När tiden har ställts in kan PC-tiden överföras till regulatorn.
När regulatorn är ansluten till ett nätverk, kommer datum och tid automatiskt ställas in av systemenheten i nätverket. Detta gäller även för
övergång till sommartid.
Klicka på raden Select plant type (välj anläggningstyp) .
3. Välj anläggningstyp
4. Ange vanliga funktioner
När installationstypen ska kongureras kan det göras på två sätt:
Antingen
Quick setup
eller
Alla inställningar kan anges på följande sidor.
I exemplet har vi valt den här inställningen för att kunna beskriva de
olika funktionerna.
Här kan du göra ett val mellan ett antal fördenierade
kombinationer, som på samma
gång bestämmer anslutningspunkterna.
I slutet av den här handboken
nns en översikt på alternativ
och anslutningspunkter.
Efter konguration av den här
funktionen kommer regulatorn
att stängas av och startas igen.
Efter omstarten kommer ett
stort antal inställningar ha
gjorts. Dessa inkluderar inställningspunkterna. Fortsätt med
inställningen och kontrollera
värdena.
Om du ändrar några av inställningarna kommer de nya
värdena att gälla.
Fler inställningar:
Extern huvudbrytare till Yes (Ja)
Alarm output (Larmutgång) ställs in på High (hög). (Vid “High” är reläet
endast aktiverat för högprioriterade larm).
Menyn Conguration i Service Tool har nu
ändrats. Den visar möjliga inställningar för
den valda anläggningstypen.
I vårt exempel väljer vi inställningarna:
- Set point = 60°C
- Night setback value = 5 K.
Inställningarna visas i displayen.
Mer information om de olika kongurationsalternativen nns nedan.
Siorna refererar till siran och bilden i kolumnen till
vänster.
Skärmen visar endast inställningarna som krävs för en
given konguration.
3 - Referens
Referens = ange referens + nattjustering + kompensering från extern 0- 10 V-signal
Börvärde ( -80 till +120°C)
Inställning av den Sctrl temperatur som krävs i °C.
Kompensering via ext. Ref
Välj om en 0-10 V extern överstyrningssignal som
referens krävs
Kompensering vid max. ingång (-100 till +100 °C)
Förskjutningsvärdet vid max. signal (10)
Kompensering vid min. ingång (-100 till +100 °C)
Förskjutningsvärdet vid min. signal (0)
Justeringslter (10 - 1800 sek)
Här kan du ställa in hur snabbt referensen ska
aktiveras.
Nattjustering via DI
Välj om det krävs en digital ingång för aktivering
av drift på natten. Drift på natten kan alternativt
styras via ett intern veckovist schema eller via en
nätverkssignal
Nattjustering (-25 till +25 K)
Förskjutningsvärdet för sugtrycket i anslutning med
en aktiv nattjusterings-signal (angiven i Kelvin)
Max. referens (-50 till +80 °C)
Max. tillåten referens för sugtryck
Max. referens (-80 till +25 °C)
Min. tillåten referens för sugtryck
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
4. Ange värdena för kapacitetsregleringen
Det nns era sidor, en efter en.
Den svarta stapeln i det här fältet visar vilken
sida som visas just nu.
Flytta mellan sidorna med knapparna + och -.
I vårt exempel väljer vi:
4 kompressorer
- Köldmedie = R744
- Best t
4 - Kompressorapplikation
Välj den kompressorapplikation som krävs
Antal kompressorer
Ställ in antal kompressorer
Antal avlastare
Ange antal avlastningsventiler
Regulatorgivare
= Sctrl
Po, typ av köldmedie
Välj köldmedie
Po köldmediefaktorer K1, K2, K3
Används endast om “Po köldmedietyp” är inställd på
anpassad (kontakta Danfoss för mer information)
Stegregleringsläge
Välj kopplingsmönstret för kompressorer
Sekventiell: Kompressorer kopplas till och från enligt
kompressorernas nummer (FILO)
Cyklisk: Drifttidsutjämning mellan kompressorer
(FIFO)
Bäst anpassning: Kompressorer kopplas in/ur för att
bäst passa faktisk belastning
Insprutningsvärmeväxlare
Väljer om en utgångssignal ska skickas till start/
stopp av vätskeinsprutning i en kaskadvärmeväxlare
VSD min. varvtal (0,5 - 60,0 Hz)
Min. varvtal där kompressorn måste kopplas ur
VSD startvarvtal (20,0 - 60,0 Hz)
Min. varvtal för start av variabelt varvtal (måste ställas in till ett högre värde än “VSD Min. varvtal Hz”)
VSD max. varvtal (40,0 - 120,0 Hz)
Högsta tillåtna varvtal för kompressormotorn
VSD säkerhetsövervakning
Välj det här om det krävs en ingång för övervakning
av frekvensomformaren
Belastningsutjämningsgränser
Välj hur många belastningsutjämningsingångar
som krävs
Belastningsutjämningsgräns 1
Ange max. kapacitetsgräns för belastningsutjämningsingång 1
Belastningsutjämningsgräns 2
Ange max. kapacitetsgräns för belastningsutjämningsingång 2
6. Ställ in värdena för huvudsteg
och eventuella avlastare
I vårt exempel nns det inga
avlastare och följaktligen heller
inga ändringar.
Överstyrningsgräns Po
Laster under gränsvärdet tillåts. Om P0 överskrider värdet,
startar en tidsfördröjning. Om tidsfördröjningen överskrids,
avbryts belastningsgränsen
Överstyr fördröjning 1
Max. tid för kapacitetsgräns om P0 är för hög
Överstyr fördröjning 2
Max. tid för kapacitetsgräns om P0 är för hög
Avancerade regleringsinställningar
Välj om den avancerade kapacitetregleringsinställningen ska
visas
Kp Po (0,1 - 10,0)
Förstärkningsfaktor för P0-regleringen
Min. kapacitetsändring (0 - 100 %)
Ställ in min. kapacitetsändring som krävs innan regulatorn
kopplar in eller kopplar ur kompressorer
Minimering av cykel
Kontrollområdet kan variera för inkopplingar och urkopplingar. Se avsnitt 5.
Initial starttid (15 - 900 s)
Tiden efter start där inkopplingskapaciteten är begränsad till
det första kompressorsteget.
Avlastningsläge
Välj om antingen en eller era kapacitetsreglerade kompressorer tillåts att avlastas samtidigt som eekten minskas
5 - Kompressorer
På den här skärmen är kapacitetsfördelningen mellan kompressorerna denierad.
De kapaciteter som behöver ställas in beror på de “compressor application” och “Step control mode” som har valts.
Nominell kapacitet (0,0 - 100000,0 kW)
Ange nominell eekt för kompressorn i fråga.
För kompressorer med variabelt varvtal måste den nominella
eekten ställas in för huvudfrekvensen (50/60 Hz)
Avlastare
Antal avlastningsventiler för varje kompressor (0-3)
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
7. Ange värdena för säker drift
I vårt exempel väljer vi:
- Säkerhetsgräns för
utsläppstemperaturen = 120 °C
- Säkerhetsgräns för discharge
temperatur = 50°C
- Säkerhetsgräns för lågt sugtryck
= -2°C
- Larmgräns för högt sugtryck =
= 10°C
- Larmgräns för min. och max.
överhettning = 5 och 35 K.
6 - Kapacitetfördelning
Installationen är beroende av kombinationen av kompressorer och kopplingsmönster.
Huvudsteg
Ange nominell eekt för huvudsteget (ange procenten av
kompressorns nominella kapacitet) 0 - 100 %.
Avlasta
Avläsning av kapaciteten på varje avlastning 0-100 %.
7 - Säkerhet
Emergency cap. day
Den önskade inkopplingskapaciteten för daglig drift i de fall
där nöddrift startar på grund av ett fel i insugtryckgivaren/
medeltemperaturgivaren.
Emergency cap. night
Den önskade inkopplingskapaciteten för drift på natten i de
fall där nöddrift startar på grund av ett fel i insugtryckgivaren/medeltemperaturgivaren.
Sd max limit
Max. värde för temperaturen på hetgasen
Vid 10 K under gränsen ska kompressorkapaciteten minskas
och hela kondensorkapaciteten kopplas in.
Om gränsen överskrids kommer hela kompressorkapaciteten
att kopplas ur.
Pd Max limit
Max. värde för discharge pressure i °C.
Vid 3 K under gränsen, kommer hela pump-kapaciteten att
kopplas in och kompressorkapaciteten att minskas.
Om gränsen överskrids kommer hela kompressorkapaciteten
att kopplas ur.
Pc Max delay
Tidsfördröjning för larmet Pd max limit
P0 Limit
Regleringsparameter som skyddar mot lågt sugtryck.
P-band (above P0 limit)
Regleringsparameter som skyddar mot lågt sugtryck.
- Gemensam högtryckspressostat
för alla kompressorer
- En generell
säkerhetsövervakning för varje
kompressor
(De kvarvarande alternativen
kunde ha valts, om det krävdes en
specik säkerhetskrets för varje
kompressor).
Ställ in min. AV-tid för kompressorreläet
Ställ in min. PÅ-tid för kompressorreläet
Ställ in hur ofta kompressorn
får starta
Om gränsen minskas kommer hela kompressorkapaciteten
att kopplas ur.
P0 Max alarm
Larmgräns för högt sugtryck P0
P0 Max delay
Tidsfördröjning innan larm för högt sugtryck P0.
Safety restart time
Allmän tidsfördröjning innan kompressorn startar.
(Gäller följande funktioner: “Sd max. limit”, Pd max. limit” och
“P0 min. limit).
SH Min alarm
Larmgräns för min. överhettning i sugledningen.
SH Max alarm
Larmgräns för max. överhettning i sugledningen.
SH alarm delay
Tidsfördröjning innan larm för min./max. överhettning i
sugledningen.
8 - Kompressorsäkerhet
Säkerhetskrets
Välj om du önskar en gemensam säkerhetskrets för alla kompressorer. Om larmet aktiveras kommer alla kompressorer att
kopplas ur.
Oljetryck etc.
Deniera här vilken typ av skydd som ska anslutas.
Med “General” skickas en signal från varje kompressor.
9 - Min. drifttider
Kongurera drifttiderna här så “onödig drift” kan undvikas.
Omstarttid är tidsintervallet mellan två starter i följd.
10 - Säkerhetstimer
Urkopplingsfördröjning
Tidsfördröjningen mellan urkoppling av säkerhetskrets och
kompressor larm. Den här inställningen är gemensam för alla
säkerhetsingångar för relevant kompressor.
Omstartfördröjning
Min. tid tills kompressorn är OK efter en säkerhetsurkoppling.
Efter det här intervallet kan den starta igen.
11 - Övriga funktioner
(För närvarande nns det inga funktioner.)
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
10. Ställ in tiden för säkerhetsurkopplingar
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
11. Ange övriga funktioner
Inställningarna gäller enbart
reläer som kopplar till och från
kompressormotorn.
De gäller inte för avlastare.
Om begränsningarna
överlappar varandra kommer
regulatorn att välja den längsta
begränsningstiden.
(Om det var kaskadreglering/tvåstegssystem,
skulle den andra regulatorn behöva ställas på
"LP".)
Vi använder inte säkerhetsreläer i vårt
exempel.
I detta exempel vill vi styra oljereceivern.
Detta görs med en pressostat. Här har vi valt
en pressostat.
Pressostaten ska ställas in enligt följande:
- Välj trycktransmitter
När trycket faller i receivern, ska ventilen
öppna.
- Ställ in trycknivån vid vilken ventilen ska
öppna. Ställ in 30 bar här.
- Ställ in trycknivån vid vilken ventilen ska
stänga helt igen. Ställ in 35 bar här.
I exemplet har vi två nivåswitchar i receivern.
Både en hög och en låg.
4
Oljestyrning
Välj om du vill aktivera oljestyrning.
LP synk till HP
Välj detta om regulatorn arbetar på
lågtryck och ska synkroniseras med
högtrycksregleringen.
Oljestyrning säkerhetsrelä
Om denna ställs in på JA, kommer regulatorn
att reservera ett säkerhetsrelä för varje kompressor. Reläterminalen ansluts i serie till kompressor reläet. Reläet kan på detta sätt stoppa
kompressorn, om brist på olja registreras när
kompressorn tvångsstyrs. (Tvångsstyrd TILL
med inställningen "Manuell" eller med "switch"
på en expansionsmodul.)
Danfoss rekommenderar denna funktion för att
undvika kompressorskador.
(För att hålla detta enkelt, används inte denna
funktion i exemplet.)
Oljereceiver
Välj om du vill aktivera tryckreglering i en av
oljereceivrarna.
Nivåswitch receiver
Deniera önskade nivågivare. Bara Hög / Hög
och låg
Nivålarm fördröjning
Fördröjning för nivålarm
Ingång för tryck
Välj om trycket ska styras från en pressostat
eller signal från pulsräknare.
Komp. per. för start sekv.
(För pulsräknare): Procentuellt värde av totalt
antal pulser för olika kompressorer
Tryck sekv.
(För pulsräknare) Välj mellan:
Bara pulser från HP krets. Pulser från både HP
och LP inkluderas
I vårt exempel styrs oljeförsörjningen separat
för varje kompressor.
Inställningarna visas här i diagrammet.
Processen är enligt följande:
20 sekund efter signalen från nivåswitchen
ges, startar oljeinsprutningen. Denna
pulserar tre gånger med en minuts intervall.
Varje puls varar en sekund. Sedan kommer
en paus på 20 sekunder. Om nivåswitchen
inte har registrerat någon olja nu, stoppas
kompressorn.
5
Kompressor oljestyrning
Välj om oljeförsörjningen till kompressorerna
ska vara gemensam eller om varje kompressor
ska styras separat.
Oljecykel startfördröjning
(Prel period) Oljepulser startar efter en
stabil signal från nivåswitchen under hela
fördröjningstiden.
Oljecykel stoppfördröjning
(Prel period) Oil Oljepulser stoppar efter en
stabil signal från nivåswitchen under hela
fördröjningstiden. (Larm om nivåswitchen
fortfarande ger signal för mer olja.)
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
6. Set oil separator
I vårt exempel är det bara en separator som
bara har en nivåswitch.
Inställningarna visas här i diagrammet.
Processen är enligt följande:
När en signal kommer från nivåswitchen,
startar tömningsprocessen för receivern
Denna pulserar tre gånger med en minuts
intervall. Varje puls varar en sekund.
Om nivåswitchen inte registrerar en
oljenivåsänkning nu, ges ett larm när
tidsfördröjningen gått ut.
Hög oljenivå larmfördröjning
Om en aktivering av nivåswitchen ej
registrerats innan tiden löpt ut, ges ett larm.
Antal perioder
Antal pulser som ska aktiveras i
oljepåfyllningssekvensen
Periodtid
Tid mellan pulser
Oljeventil öppentid
Ventilens öppningstid för varje puls.
6
Separator
Välj om det ska vara en gemensam separator
för alla kompressorer eller en separator för
varje kompressor.
Nivådetektering
Välj om separatorn ska styras av en eller två
nivåswitchar.
Nivålarmfördröjning
Larm avges när nivåswitch används för låg nivå.
Repetitionscykel
Period mellan repetition av tömningsprocess
från separatorn om nivåswitchen kvarstår på
hög nivå.
Inget oljesep. larm, fördröjning
Larmfördröjning när en signal ges att olja ej
separeras ("hög" nivå kontakt ej aktiverad)
Antal perioder
Antal gånger ventilen ska öppna i
öppningssekvens.
4 - Capacity control (kapacitetsreglering)
No pumps Inga pumpar
Det är endast möjligt att ansluta till en pump.
Monitoring of the pump
Säkerhetsövervakning av Pump A. En digital
ingång används
Capacity control mode
Välj regerlingsläge för pump
Av/På: Pumpen är ansluten via en reläutgång
Varvtal: Pump kapaciteten styrs via en varvtalsreglering (frekvensomformare)
Control type
Val av regleringsstrategi
P-band: Fläktkapaciteten styrs via frekvensbandstyrning. P-band kongureras som “Proportional
band Xp”
PI-reglering: Fläktkapaciteten styrs av PI-regulatorn.
Klicka på +-knappen för att gå till
nästa sida
4. Ställ in värdena för kapacitetsreglering
Capacity curve
Val av kapacitetskurva
Linjär: Samma förstärkning i hela området
Kvadratisk: Kvadratisk kurvform, som ger högre
förstärkning vid högre belastning.
VSD start speed
Min. varvtal för start av varvtalsreglering (måste
kongureras högre än “VSD Min. Speed %”) VSD
min Speed
Min. varvtal där varvtalsregleringen kopplas ur
(låg belastning).
Proportional band Xp
Proportionellt band för P/PI-regulator
Integration time Tn
Integrationstid för PI-regulator
VSD safety monit.
Val av säkerhetsövervakning av frekvensomformare. En digital ingång används för att övervaka
frekvensomformare.
I vårt exempel väljer vi en termostatfunktion
för övervakning av anläggningens
rumstemperatur.
Vi har angett ett namn för funktionen.
3 - Termostater
Termostater kan användas till att övervaka de
temperaturgivarna som används plus 4 extra
temperaturgivare. Varje termostat har separat
utgång för att styra extern utrustning.
No. of thermostats
Ställ in antal termostater.
Justera följande för varje termostat
• Namn
• Vilken av givarna som används
Actual temp.
Temperaturmätningar på givaren som är ansluten till termostaten
Actual state
Aktuell status på termostatgången
Cut out temp.
Urkopplingsvärde för termostaten
Cut in temp.
Inkopplingsvärde för termostaten
Övre larmgräns
Hög larmgräns
Alarm delay high
Tidsfördröjning för högt larm
Alarm text high
Indikerar larmtext för högt larm
Låg larmgräns
Låg larmgräns
Alarm delay low
Tidsfördröjning för lågt larm
Alarm text low
Indikerar larmtext för lågt larm
4. Deniera pressostatfunktionen
4 - Pressostater
Inställningar som termostaterna
Med +-knappen kan du ytta till
liknande inställningar för funktionen
tryckreglering. (Används inte i det här
exemplet)
(I vårt exempel använder vi inte den här
funktionen).
3. Deniera namnen och
värdena som hör till signalen
I vårt exempel använder vi inte den här
funktionen, så displayen visas endast för din
information.
Namnet på funktionen kan vara XX och längre
ned på displayen kan larmtexten anges.
Värdena “Min. and Max. Readout” är dina
inställningar som visar det lägsta och det
högsta spänningsvärdet. Till exempel 2 V och
10 V. (Spänningsområdet valdes vid I/Oinställningen).
För varje spänningsingång som denierats,
kommer regulatorn att reservera en utgång
i I/O-inställningen. Det är inte nödvändigt
att deniera det här reläet om det enda
du vill är att ett larmmeddelande går via
datakommunikationen.
3 - Spänningsingångar
Den generella spänningsingångarna kan användas för att övervaka externa spänningssignaler.
Varje spänningsingång har separat utgång för
att kontrollera extern utrustningg.
No. of voltage inp.
Ange antalet generella spänningsingångar.
Specicera 1-5:
Namn
Actual value
= avläsning av mätningen
Actual state
= avläsning av utgångsstatus
Min. readout
Visar avläsningsvärdena vid min. spänningssignal
Max. readout
Visar avläsningsvärdena vid max. spänningssignal
Cutout
Urkopplingsvärde för utgång (skalat värde)
Cutin
Inkopplingsvärde för utgång (skalat värde)
Cutout delay
Tidsfördröjning för urkoppling
Cut in delay
Tidsfördröjning för inkoppling
Limit alarm high
Hög larmgräns
Alarm delay high
Tidsfördröjning för högt larm
Alarm text high
Ställ in larmtext för högt larm
Limit alarm low
Låg larmgräns
Alarm delay low
Tidsfördröjning för lågt larm
Alarm text low
Indikerar larmtext för lågt larm
Följande display beror på tidigare denitioner. Displayen visar vilka anslutningar som de tidigare inställningarna kräver. Tabellerna är samma
som har visats tidigare.
!!! Larmet inverteras så att larmet går om strömförsörjningen till
regulatorn bryts.
Vi ställer in regulatorns digitala utgångar genom att ange i vilken
modul och punkt på modulen som varje utgång ska anslutas till.
Dessutom måste det för varje utgång väljas om lasten ska vara aktiv
när utgången är i läge PÅ eller AV.
Vi ställer in regulatorns digitala ingångsfunktioner genom att ange i
vilken modul och punkt på modulen som varje utgång ska anslutas till.
Dessutom måste det för varje utgång väljas om lasten ska vara aktiv i
läge Stängd eller Öppen.
Öppen har valts för alla säkerhetskretsar. Detta innebär att regulatorn tar
emot signal vid normal drift och registrerar ett fel om signalen avbryts.
Möjliga funktioner är
följande:
Ext. Huvudbrytare
Nattjustering
Belastningsutjämning 1
Belastningsutjämning 2
Alla kompressorer:
Gemensam säkerhetskrets
Komp. 1
Oljetrycksäkerhet etc.
Överströmsäkerhet
Motorskydd, säkerhet
Hetgastemperatur, säkerhet
Hetgastryck, säkerhet
Generell säkerhet
VSD komp. Fel
Komp. 2--8
do
Pump säkerhet
Återställ komp. lockout
Oljereceiver låg
Oljereceiver hög
Oljenivå komp.1-8
Oljeseparator låg 1-8
Oljeseparator hög 1-8
DI 1 larm
DI larm 2-10 ...
Många funktioner har ett larm anslutet.
Ditt val av funktioner och inställningar har anslutit alla relevanta larm
som är aktuella. De visas med text i de tre bilderna.
Alla larm som kan inträa kan ställas in med olika prioriteter:
• “Hög” är den viktigaste
• “Endast logg” har lägst prioritet
• “Ej ansluten” ger ingen åtgärd
Förhållandet mellan inställning och åtgärd visas i tabellen.
3. Ställ in prioriteter för suggruppen
Inställning
HögXXXX1
MedelXXX2
LågXXX3
Endast lågX
Ej ansluten
Se också larmtexter sid 102
LoggVal av larmreläNät
IngenHögLåg-Hög
verk
AKM dest.
Klicka på +-knappen för att gå till nästa sida
4. Ställ in larmprioriteterna för pump
I vårt exempel väljer vi inställningarna som visas i displayen
2. Välj Lock/Unlock conguration (Lås/Lås upp konguration)
3. Lås konguration
Klicka på fältet vid Conguration lock
Välj Locked.
Klicka på OK.
Inställningen av regulatorn är nu låst. Om du vill göra ändringar i
regulatorns inställningar måste du först komma ihåg att låsa upp
kongurationen.
Regulatorn kommer nu att göra en jämförelse på valda funktioner och deniera ingångar och utgångar. Resultat kan ses i
nästa avsnitt där inställningen kontrolleras.
Innan kontrollen startar, måste du kontrollera att alla inställningar är
korrekta.
Översikten visar nu en rad för varje funktion. Bakom varje ikon nns det
ett antal displayer med olika inställningar. Det är dessa inställningar
som måste kontrolleras.
3. Gå igenom alla individuella displayer för suggruppen
Byt displayvisning med +-knappen. Kom ihåg att inställningarna längst ned på sidan endast kan visas med nedrullningslisten.
4. Säkerhetsgränser
Den sista sidan innehåller säkerhetsgränser och återstarttider.
Innan regleringen startar, kommer vi att ställa in schemafunktionen för
nattjusteringen av referensen.
I andra fall där regulatorn är installerad i ett nätverk med en systemenhet, kan den här inställningen göras i systemenheten som sedan överför
en dag/natt-signal till regulatorn.
Vrid pilen på den högra adressbrytaren så att pilen pekar på 3.
Pilen på de två andra adressbrytarna måste peka på 0.
2. Tryck in service pin
Tryck ned service pin och håll den nedtryck till lysdioden Service pin tänds.
3. Vänta på svar från systemenheten
Beroende på storleken på nätverket kan det ta upp till en minut
innan regulatorn får ett svar om den har installerats i nätverket.
När den har installerats kommer lysdioden Status att börja
blinka snabbare än normalt (två gånger per sekund). Den kommer att fortsätta med det i cirka 10 minuter
Regulatorn måste ärrstyras via ett nätverk. I det här nätverket tilldelar
vi adressnummer 3 till regulatorn.
Samma adress får inte användas till mer än en regulator i samma
nätverk.
Krav på systemenheten
Systemenheten måste vara en gateway av typen AKA 245 med
programversionen 6.0 eller senare. Den kan hantera upp till 119 AKregulatorer.
Alternativt kan den vara en AK-SM 720 som kan hantera upp till 200
AK-regulatorer.
4. Logga in igen via Service Tool
Om Service Tool var ansluten till regulatorn när du installerade det i nätverket, måste du logga in igen på regulatorn via
Service Tool.
Om lysdioden Status inte börjar blinka snabbare än normalt, har regulatorn inte installerats i nätverket. Orsaken kan vara ett av följande:
Regulatorn har tilldelats en adress utom räckhåll
Adress 0 kan inte användas.
Om systemenheten i nätverket är en AKA 243B-gateway, kan endast
adresser mellan 1 och 10 användas.
De valda adresserna används redan av en annan regulator eller enhet i nätverket:
Adressinställningen måste ändras till en annan (ledig) adress.
Kabeldragningen har inte utförts korrekt.
Termineringen har inte utförts korrekt.
Datakommunikationskraven beskrivs i dokumentet: “Datakommunikationsanslutningar till ADAP-KOOL® kylstyrsystem” RC8AC.
Första starten av regleringen
Kontrollera larm
1. Gå till översikten
Klicka på den blå översiktsknappen med en kompressor och en
pump på längst ned till vänster.
2. Gå till larmlistan
Klicka på den blå knappen med larmklockan på nederst på
displayen.
3. Kontrollera aktiva larm
I vårt fall har vi en serie larm. Vi rensar så att vi bara har relevanta larm
kvar.
4. Ta bort avbrutna larm från larmlistan
Klicka på det röda korset för att ta bort larmet från larmlistan.
5. Kontrollera aktiva larm igen
I vårt fall nns ett aktivt larm kvar eftersom regleringen har stoppats.
Detta larm måste vara aktivt när styrningen inte har startat. Vi är nu redo
för att starta styrningen.
Observera att det aktiva larmet automatiskt avbryts när huvudbrytaren
är i läge AV.
Om ett aktivs larm visas när styrningen har startats måste orsaken hittas
och åtgärdas.
Klicka på knappen för den suggrupp som ska styras manuellt.
Klicka på +-knappen för att gå till nästa sida
3. Ställ in kapacitetsregleringen till manuellt läge
Så här gör du för att justera kompressorns kapacitet manuellt:
VARNING!
Om man tvångskör kompressorerna, stängs oljestyrningen av. Detta
kan skada kompressorerna.
(Om kompressoranslutningarna inkluderar säkerhetsreläer, fortsätter
övervakningen. Se Reglerfunktioner.)
4. Ange kapaciteten i procent
Klicka på det blå fältet vid Manual capacity
Klicka på det blå fältet intill Control mode
Välj MAN.
Klicka på OK.
P0 används som en säkerhetsfunktion för lågt sugtryck och säkerställer att kompressoreekten kopplas från
Hantering av givarfel
Om ett fel inträar i Sctrl-givaren kommer regleringen att fortsätta
via P0-signalen, men enligt en referens som är 5 K under det
bentliga referensvärdet.
Om ett fel inträar både i Sctrl och P0 kommer regulatorn att
stoppas.
Referensen för regleringen:
Set point + nattjustering + ext. Ref
Set point
Ett basvärde ställs in för önskad temperatur.
Nattjustering
Med den här funktionen kan referensen justeras med upp till 25 K
i positiv eller negativ riktning.
Justering kan aktiveras på tre sätt:
• Signal på en ingång
• Från en överstyrningsfunktion i gateway
• Internt tidsschema
Överstyr med en 0-10 V-signal
När en spänningssignal ansluts till regulatorn kan referensen bli
justerad. I inställningen är den denierad hur stor justering vid
max. signal (10 V) och vid min. signal.
Referensbegränsning
För att inte få en för hög eller för låg regleringsreferens måste du
ställa in en begränsning.
Ref
Max.
Min.
Tvångsstyrning av kompressoreekten i suggruppen
Tvångsstyrning av kapaciteten kan utföras utöver den normala
regleringen.
Beroende på den valda formen av tvångsstyrning, kan
säkerhetsfunktionerna avbrytas.
Tvångsstyrning via överstyrning av begärd kapacitet
Regleringen är inställd på manuell och önskat värde ställs in i % av
kompressorns kapacitet.
Tvångsstyrning via överstyrning av digitala utgångar
De individuella utgångarna kan ställas in på MAN PÅ eller MAN
OFF i programvaran. Styrfunktionen bortser från detta men ett
larm skickas om att utgången överstyrs.
Tvångsstyrning via omkopplare
Om tvångsstyrningen görs med en omkopplare på fronten av en
tilläggsmodul, registreras inte detta av regleringsfunktionen och
inget larm ges. Regulatorn fortsätter att köra och arbetar vidare
med övriga reläer.
AK-HP 780 kan styra upp till 8 kompressorer. Varje kompressor kan
ha upp till 3 avlastare. En eller två av kompressorerna kan utrustas
med varvtalsreglering.
Beräkningen av den begärda kompressorkapaciteten baseras på
PI-regleringen, men inställningen utförs på samma sätt som för
en neutral zon, vilken delas in i fem olika kontrollzoner. Se skissen
nedan.
Temperatur Sctrl
Bredden på vissa zonerna kan ställas in via inställningarna “+ Zon
K”, “NZ K” och “- Zon K”.
Dessutom är det möjligt att justera zontimers som motsvarar Tn
integrationstid för PI-regulatorn när temperaturen är i zonen i
fråga (se skissen ovan).
I “+ zonen” och “++ zonen” kommer regulatorn normalt att minskar
kapaciteten eftersom temperaturen ligger över börvärdet.
Men om temperaturen minskar mycket fort kan den önskade
kapaciteten ökar även i dessa zoner.
I “- zonen” och “- -zonen” kommer regulatorn normalt att ökar
kapaciteten eftersom temperaturen ligger under börvärdet. Men
om temperaturen ökar mycket fort kan den önskade kapaciteten
minska även i dessa zoner.
Ändra kapaciteten
Regulatorn kopplar in eller ur baserat på tre grundläggande
regler:
Öka kapaciteten:
Regulatorn kommer att starta extra kompressorkapacitet så snart
den önskade kapaciteten har ökat till ett värde som tillåter nästa
kompressorsteg att starta. Refererar till nedanstående exempel
- ett kompressorsteg läggs till så snart som det nns “rum” för
kompressorsteget under den begärda kapacitetskurvan.
Minska kapaciteten:
Regulatorn kommer att stoppa kompressorkapaciteten så snart
den önskade kapaciteten har minskat till ett värde som tillåter
nästa kompressorsteg att stanna. Refererar till nedanstående
exempel - ett kompressorsteg stoppas så snart det inte nns “rum”
för kompressorsteget över den begärda kapacitetskurvan.
Exempel:
Med 4 kompressorer av samma storlek kommer kapacitetskurvan
att se ut så här
Genom att ställa in en zontimer till ett högre värde kommer PIregulatorn att sakta ned i den här zonen, och genom att ställa in
zontimern till ett lägre värde, går PI-regulatorn snabbare i den här
zonen.
Förstärkningsfaktorn Kp justeras som parameter.
I den neutrala zonen är regulatorn endast tillåten att öka eller
minska kapaciteten genom varvtalsreglering och/eller till/frånslag
av avlastningsventilerna.
I de andra zonerna kan regulatorn öka/minska kapaciteten genom
att starta och stoppa kompressorerna.
Drifttid, första steget
Vid start måste kylsystemet få en viss tid att stabilisera sig innan
PI-regulatorn tar över regleringen. För att uppnå detta vid start av
en anläggning görs en begränsning av kapaciteten så att enbart
det första kapacitetsteget kopplas in efter en angiven period (ställs
in via “drift, steg 1”.
Önskad kapacitet
Avläsningen “Önskad kapacitet” är utgången från PI-regulatorn
och visar den aktuella önskade kompressorkapaciteten av PIregulatorn. Ändringshastigheten i den begärda kapaciteten beror
på i vilken zon som trycket är i och om trycket är stabilt eller om
det ändras konstant.
Urkoppling av det sista kompressorsteget:
Normalt kommer det sista kompressorsteget enbart att koppla ur
när den begärda kapaciteten är 0 % och temperaturen är i “+zonen” eller i “+ +zonen”
Integratorn registrerar skillnaden mellan börvärdet
och aktuellt temperatur och ökar/minskar kapaciteten
därefter. Förstärkningsfaktorn Kp registrerar temporära
temperaturändringar.
Alla kylsystem har en dynamisk reaktionstid vid start och stopp
av kompressorer. För att undvika att regulatorn startar/stoppar
kompressorer kort efter varandra, måste regulatorn få lite extra
tid efter en start/stopp av en kompressor för att se eekten av
ändringen i driftkapaciteten.
Detta uppnås genom en dynamisk utökning av de zonerna.
Zonerna utökas i en kort period när en kompressor startas eller
stoppas. Genom att utöka zonerna, saktar PI-regulatorn ned en
kort stund efter en ändring i kompressorkapaciteten.
Kompressortimer
Tidsfördröjning för inkoppling och urkoppling
Tre tidsfördröjningar kan används för att skydda kompressorn mot
återkommande starter.
- Min. körtid från en kompressors start till den kan startas igen.
- Min. drifttid (PÅ-tid) för kompressorn innan den kan stannas igen.
- Min. AV-tid för en kompressor från det den stannar tills den kan
startas igen.
När avlastare kopplas in och ut används inte tidsfördröjningen.
Omfattningen av zonutökningarna beror på den faktiska
kompressorkapaciteten och på storleken på kompressorsteget
som stoppas/startas. Omfattningen av zonens utökning är
större när den körs med låg kompressorkapacitet och vid start/
stopp av stora kompressorkapacitetssteg. Men tidsperioden
för zonutökningen är konstant och efter en fast tidsperiod
efter det att en kompressor startat/stannat är den dynamiska
zonutökningen minskad till 0.
Via inställningen “Minimera antal kopplingar” är det möjligt att
påverka hur stor den dynamiska zonutökningen ska vara för att
minska kompressorernas cykler.
Genom att ställa in “Minimera antal kopplingar” till “Ingen
reducering” blir det ingen dynamisk utökning av zonerna.
Genom att ställa in “Minimera antal kopplingar” till “Låg”, “Medel”
eller “Hög” kommer de dynamiska utökningarna av zonerna
att aktiveras. Omfattningen av zonernas utökning är högst när
“Minimera antal kopplingar” är inställd på “Hög”. Referera till
nästa skiss som visar ett exempel med 6 kompressorsteg och
med funktionen “Minimera antal kopplingar” inställd på “Hög”.
Observera även att den dynamiska utökningen av zonerna är
högst vid låg kompressorkapacitet.
“Minimera antal kopplingar” = “Hög”
Timer
Drifttiden för en kompressormotor registreras hela tiden. Du kan
avläsa:
- drifttid för föregående 24-timmars period
- total drifttid sedan timern nollställdes.
Kopplingsräknare
Antal reläinkopplingar och urkopplingar registreras. Antal starter
kan läsas av här:
- Antal under föregående 24-timmars period
- Totalt antal sedan räknaren nollställdes.
Faktiskt band
Som en konsekvens av de dynamiska utökningarna av zonerna
kan Sctrl-temperaturen ändra zon en tidsperiod när regulatorn
startar/stoppar kompressorn, det vill säga temperaturen er i
-zonerna utökas i en kort tidsperiod och under den här tiden är
temperaturen i neutrala zonen (NZ).
På regulatorn visar avläsningen “Faktiskt band” som visar i vilken
zon som PI-regulatorn kör, detta inkluderar utökningen av
zonerna.
Regulatorn kan ta hand om kapacitetsregleringen på 3 olika sätt.
Kopplingsmönster - sekventiell drift:
Kompressorerna kopplas in och ur efter principen “Först in, sist ut”
(FILO) enligt den sekvens som denieras i inställningarna.
Varvtalsreglerade kompressorer används för att minimera kapacitetsglapp.
Timerbegränsningar
Om en kompressor förhindras att starta på grund av en
återstartstimer ersätts det här steget med en annan kompressor,
men stegbrytaren väntar tills timern har avverkat tiden.
Säkerhetsurkoppling
Om säkerhetskretsen är utlöst på den här kompressorn, ignoreras
den och stegbrytaren väljer direkt nästföljande steg i sekvensen.
Kopplingsmönster - cyklisk drift:
Den här principen används om alla kompressorer är av samma typ
och storlek.
Kompressorerna kopplar in och ur enligt principen “Först in, först
ut” (FIFO) för att drifttimmarna mellan de olika kompressorerna ska
fördelas så jämnt som möjligt.
Varvtalsreglerande kompressorer kommer alltid att kopplas in först
och variabel kapacitet används för att fylla glapp mellan olika steg.
Timerbegränsningar och säkerhetsurkopplingar
Om en kompressor hindras från att starta eftersom den har en
återstarttimer eller är säkerhetsurkopplad, ersätts det här steget
med en annan kompressor.
Kopplingsmönster - bäst anpassad drift
Den här principen används för kompressorer med olika storlekar.
Regulatorn kopplar in eller ur kompressorkapaciteten för att
säkerställa minsta möjliga kapacitetsglapp.
Varvtalsreglerande kompressorer kommer alltid att kopplas in
först och variabel kapacitet används för att fylla glapp mellan
olika steg.
Timerbegränsningar och säkerhetsurkopplingar
Om en kompressor hindras från att starta eftersom den har en
återstarttimer eller är säkerhetsurkopplad, ersätts det här steget
med en annan kompressor eller en annan kombination.
Minimal kapacitetsändring
För att förhindra att regulatorn väljer en ny kombination (kompressorer av typen in/ur-koppling) på grund av en liten ändring i
kapacitetsbehovet, är det möjligt att ställa in en minsta ändring
i kapacitetsbehovet innan regulatorn övergår till en ny kompressorkombination.
Jämn fördelning av drifttid
Jämn fördelning av drifttid utförs mellan kompressorer av samma
typ med samma totala kapacitet.
-Vid de olika starterna, kommer kompressorn med lägst nummer
att startas först.
-Vid de olika stoppen, kommer den kompressor med högst antal
drifttimmar att stoppas först.
- För kompressorer med era steg, uförs utjämnningen av
drifttimmar mellan de olika komressorernas huvudsteg.
Regulatorn kan reglera power packs med upp till 8 kompressorer
av olika typer:
- En eller två hastigetsreglerade kompressorer
- Kapacitetsreglerade kolvkompressorer med upp till 3
avlastningsventiler
- Enstegskompressorer - av typen kolv eller scroll
Kapacitetsreglerad kompressor med avlastningsventiler
“Avlastare, regleringsläge” avgör hur regulatorn bör hantera dessa
kompressorer.
Avlastare, regleringsläge = 1
Här tillåter regulatorn att endast en kompressor avlastas i taget.
Fördelen med den här inställningen är att den undviker drift med
era kompressorer som avlastas samtidigt vilket inte är energieffektivt.
Tabellen nedan visar de kompressorkombinationer som regulatorn kan styra. Tabellen visar även vilka kopplingsmönster som
kan ställas in för de individuella kompressorkombinationerna.
KombinationBeskrivningKopplings
Enstegskompressorer. *1xxx
En kompressor med en avlastningsventil, kombinerat med
enstegskompressorer. *1
Två kompressor med avlastningsventiler, kombinerat med
enstegskompressorer. *2
Alla kompressorer med avlastningsventiler *2
En varvtalsreglerad kompressor
kombinerat med enstegskompressorer. *1 och *3
En varvtalsreglerad kompressor
kombinerat med era kompressorer med avlastningsventiler.
*2 och *3
Två varvtalsreglerade kompressorer kombinerat med enstegskompressorer *4
mönster
Sekvens
Cyklisk
xx
xx
xx
xxx
xx
xxx
Till exempel:
Två kapacitetsreglerade kompressorer på 20 kW med 2 avlastningsventiler var och cykliskt kopplingsmönster.
Bäst anpassning
• För minskning av kapaciteten, måste den kompressor med est
drifttimmar avlastas (C1).
• När C1 är helt avlastad, kopplas den ur innan kompressor C2
avlastas.
Avlastare, regleringsläge = 2
Här tillåter regulatorn två kompressorer att vara avlastade när
kapaciteten minskar.
Fördelen med den här inställningen är att den minskar antal kompressorstarter och -stopp.
Till exempel:
Två kapacitetsreglerade kompressorer på 20 kW med 2 avlastningsventiler var och cykliskt kopplingsmönster.
*1) För ett cykliskt kopplingsmönster måste enstegskompressorerna vara av samma
storlek.
*2) För kompressorer med avlastningsventiler, måste de generellt ha samma storlek,
samma antal avlastningsventiler (max. 3) och samma storlek på huvudstegen. Om
kompressorer med avlastningsventiler kombineras med enstegskompressorer,
måste alla kompressorer vara av samma storlek.
*3) Varvtalsreglerande kompressorer kan ha olika storlek i relation till efterföljande
kompressorer.
*4) När två varvtalsreglerade kompressorer används måste de ha samma frekvens-
område.
När cykliska kopplingsmönster används ska de två varvtalsstyrda kompressorerna
vara av samma storlek. Efterföljande enstegskompressorer ska också vara av
samma storlek.
• För minskning av kapaciteten, måste den kompressor med est
drifttimmar avlastas (C1).
• När C1 är helt avlastad, avlastas kompressor C2 med ett steg
innan C1 kopplas ur.
I bilaga A nns mer detaljerad information om kopplingsmönster
för de individuella kompressorapplikationerna med tillhörande
exempel.
Följande är en beskrivning av några generella regler för hantering
av kapacitetsreglerade kompressorer, varvtalsreglerade kompressorer och kompressorer med 2 regleringsvarvtal.
Regulatorn kan använda varvtalsreglering på huvudkompressorn
i olika kompressorkombinationer. Den variabla delen av
den varvtalsreglerade kompressorn används för att fylla på
kapacitetsglapp i följande kompressorsteg.
Generellt om hantering:
En av de denierade kapacitetsstegen för kompressorreglering
kan anslutas till en varvtalsstyrning som till exempel
frekvensomformare styrning AKD.
En utgång är ansluten till frekvensomformarens PÅ/AVingång samtidigt som en analog utgång “AO” är ansluten till
frekvensomformarens analoga ingång.
PÅ/AV-signalen startar och stoppar frekvensomformaren och den
analoga signalen indikerar varvtalet.
Det är endast kompressorn denierad som kompressor 1 (1+2)
som kan varvtalsregleras.
När steget är i drift kommer det bestå av en fast kapacitet
och en variabel kapacitet. Den fasta kapaciteten är den som
motsvarar till min. varvtal och den variabla kapaciteten ligger
mellan min. och max. varvtal. Om du vill uppnå optimal reglering
måste den variabla kapaciteten vara större än de efterföljande
kapacitetsstegen vid regleringen. Om det är stora kortvariga
variationer i anläggningens kapacitetskrav, ökar det behovet för
en variabel kapacitet.
Så här gör du för att koppla in och ur steget:
Reglering - ökad kapacitet
Om behovet för kapacitet blir större än “Max. varvtal” kommer de
efterföljande kompressorerna att kopplas in. Samtidigt kommer
varvtalet på kapacitetssteget att minska så att kapaciteten
minskar med en storlek som direkt motsvarar den inkopplade
kompressorns steg. Genom detta uppnås en helt “friktionsfri”
övergång utan att kapacitetsglapp (se skissen).
Reglering - minskad kapacitet
Om kapaciteten blir mindre än “Min. varvtal” kommer
efterföljande kompressorsteg att kopplas ur. Samtidigt kommer
varvtalet på kapacitetssteget att öka så att kapaciteten ökas med
en storlek som motsvarar den urkopplade kompressorns steg.
Urkoppling
Kapacitetssteget kommer att kopplas ur när kompressorn har
uppnått “Min. varvtal” och den begärda kapaciteten har fallit till 1
%.
Timerbegränsning på varvtalsreglerade kompressorer
Om en varvtalsreglerad kompressor inte tillåts att starta på
grund av en timerbegränsning, tillåts inte heller någon annan
kompressor att starta. När timerbegränsningen förfaller kommer
den varvtalsreglerade kompressorn att starta.
Koppla in
Den varvtalsreglerade kompressorn kommer alltid vara den
som startar först och stannar sist. Frekvensomformaren startas
när ett kapacitetskrav som motsvarar “Startvarvtal” uppkommer
(reläutgången ändras till PÅ och den analoga utgången förses
med spänning som motsvarar varvtalet). Det är nu upp till
frekvensomformaren att få upp varvtalet till “Startvarvtal”.
Kapacitetssteget kommer nu kopplas in och den begärda
kapaciteten bestäms av regulatorn.
Startvarvtalet ska alltid ställas in högt så att en snabb smörjning
av kompressorn görs vid start.
Säkerhetsurkoppling på varvtalsreglerade kompressorer
Om den varvtalsreglerade kompressorn kopplas ur på grund av
säkerhet, tillåts andra kompressorer att starta. Så snart som den
varvtalsreglerade kompressorn är klar för start, kommer den att bli
den första kompressorn som startar.
Som nämnts tidigare ska den variabla delen av
varvtalskapaciteten vara större än kapaciteten av efterföljande
kompressorers steg för att nå en kapacitetskurva utan “hål”. Nedan
ges ett par exempel för att illustrera hur varvtalsreglering reagerar
på olika paketkombinationer:
a) Variabel kapacitet större än efterföljande kompressorers
steg:
När den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn är
större än efterföljande kompressorer kommer det inte att nnas
några “hål” i kapacitetskurvan.
Exempel:
1 varvtalsreglerad kompressor med en nominell kapacitet vid 50
Hz på 10 kW - Variabelt varvtal 30-90 Hz
2 enstegskompressorer på 10 kW
Fast kapacitet = 30 HZ/50 HZ x 10 kW = 6 kW
Variabel kapacitet = 60 HZ/50 HZ x 10 kW = 12 kW
Kapacitetskurvan kommer att se ut så här:
När den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn är
större än efterföljande kompressorsteg, kommer kapacitetskurvan
vara utan hål.
1) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas in när
den begärda kapaciteten har nått startvarvtalskapaciteten.
2) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att öka varvtalet
tills den når max. varvtal vid en kapacitet på 18 kW.
3) Enstegskompressorn C2 på 10 kW kopplas in och varvtalet på
C1 minskas så att det motsvarar 8 kW (40 Hz)
4) Den varvtalsreglerade kompressorn ökar varvtalet tills
kapaciteten når 28 kW vid maximalt varvtal
5) Enstegskompressorn C3 på 10 kW kopplas in och varvtalet på
C1 minskas så att det motsvarar 8 kW (40 Hz)
6) Den varvtalsreglerade kompressorn ökar varvtalet tills
kapaciteten når 38 kW vid maximalt varvtal
7) Vid minskning av kapaciteten kommer enstegskompressorn att
kopplas ur när varvtalet på C1 är på minimum.
b) Variabel del är mindre än följande kompressorsteg:
När den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn är
mindre än efterföljande kompressorer kommer det nnas “hål” i
kapacitetskurvan.
Exempel:
1 varvtalsreglerad kompressor med en nominell kapacitet vid 50
Hz på 20 kW - Variabelt varvtal 25-50 Hz
2 enstegskompressorer på 20 kW
Fast kapacitet = 25 HZ/50 HZ x 20 kW = 10 kW
Variabel kapacitet = 25 HZ/50 HZ x 20 kW = 10 kW
Kapacitetskurvan kommer att se ut så här:
Eftersom den variabla delen av den varvtalsreglerade
kompressorn är mindre än efterföljande kompressorers steg,
kommer kapacitetskurvan att ha hål som inte kan fyllas ut av den
variabla kapaciteten.
1) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas in när
den begärda kapaciteten har nått startvarvtalskapaciteten.
2) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att öka varvtalet
tills den når max. varvtal vid en kapacitet på 20 kW.
3) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att stanna på
maximalt varvtal tills den begärda kapaciteten har ökats till 30
kW.
4) Enstegskompressorn C2 på 20 kW kopplas in och varvtalet på
C1 minskas till minimum så att det motsvarar 10 kW (25 Hz)
Total kapacitet = 30 kW.
5) Den varvtalsreglerade kompressorn ökar varvtalet tills den
totala kapaciteten når 40 kW vid maximalt varvtal
6) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att stanna på
maximalt varvtal tills den begärda kapaciteten har ökats till 50
kW.
7) Enstegskompressorn C3 på 20 kW kopplas in och varvtalet på
C1 minskas till minimum så att det motsvarar 10 kW (25 Hz)
Total kapacitet = 50 kW
8) Den varvtalsreglerade kompressorn ökar varvtalet tills
kapaciteten når 60 kW vid maximalt varvtal
9) Vid minskning av kapaciteten kommer enstegskompressorn att
kopplas ur när varvtalet på C1 är på minimum.
Regulatorn kan reglera varvtalet för två kompressorer med samma
eller olika storlekar. Kompressorerna kan kombineras med enstegskompressorer av samma eller olika storlekar beroende på val
av kopplingsmönster.
Generellt om hantering:
Generellt hanteras de två varvtalsreglerade kompressorerna enligt
samma principer som for en varvtalsreglerad kompressor. Fördelen med att använda två varvtalsreglerade kompressorer är att
de tillåter en mycket låg kapacitet som är en fördel vid låga laster.
Samtidigt medför det ett stort variabelt reglerande område.
Kompressor 1 och 2 har sina egna reläutgångar för att starta/stoppa separata frekvensomformare, till exempel av typen AKD.
Bägge frekvensomformare använder samma analoga utgångssignal AO som är ansluten till frekvensomformarens analoga signalingång. PÅ/AV-signalen startar och stannar frekvensomformaren
och den analoga signalen indikerar varvtalet.
Förutsättningarna för att använda den här regleringsmetoden är
att båda kompressorerna har samma frekvensområde.
De varvtalsreglerade kompressorerna kommer alltid vara de som
startar först och stannar sist.
Reglering - minskad kapacitet
Den varvtalsreglerade kompressorn är alltid den sista kompressorn som körs.
När kapacitetskraven vid cyklisk drift blir mindre än “Min. varvtal” för bägge kompressorerna, kommer den varvtalsreglerade
kompressorn med est drifttimmar att kopplas ur. Samtidigt ökar
varvtalet på den sista varvtalsreglerade kompressorn så att kapaciteten ökas till nivån som matchar den urkopplade kompressorns
steg.
Inkoppling
Den första varvtalsreglerade kompressorn startas när det nns ett
kapacitetskrav som matchar inställningen.
“Startvarvtal” (reläutgång ändras till på och analogutgången får
spänning som matchar varvtalet. Det är nu upp till frekvensomformaren att få upp varvtalet till “Startvarvtal”.
Kapacitetssteget kommer nu kopplas in och den önskade kapaciteten bestäms av regulatorn.
Startvarvtalet ska alltid ställas in högt så att en snabb smörjning
av kompressorn görs vid start.
För ett cykliskt kopplingsmönster kommer den efterföljande varvtalsreglerade kompressorn att kopplas in när den första kompressorn körs på maximalt varvtal och önskad kapacitet har nått ett
värde som tillåter inkoppling av nästa varvtalsreglerade kompressor på startvarvtal. Efteråt kopplas bägge kompressorerna in och
körs parallellt. Följande enstegskompressorer kopplas in och ut
enligt det valda kopplingsmönstret.
Urkoppling
Den sista varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas ur
när kompressorn når “Min. varvtal” och kapacitetskraven (önskad
kapacitet) har minskat till under 1 % (se även avsnittet om pump
down funktionen).
Timerbegränsningar och säkerhetsurkopplingar
Timerbegränsningar och säkerhetsurkopplingar på varvtalsreglerade kompressorer ska hanteras enligt de generella reglerna för
individuella kopplingsmönster som nns.
Korta beskrivningar och exempel ges nedan av hanteringen av två
varvtalsreglerade kompressorer med individuellt kopplingsmönster. Mer information nns i bilagan i slutet av avsnittet.
Sekventiell drift
Vid sekventiell drift startar alltid den första varvtalsreglerade
kompressorn först. Efterföljande varvtalsreglerade kompressorer
kopplas in när den första kompressorn körs på maximalt varvtal
och önskad kapacitet har nått ett värde som tillåter inkoppling av
nästa varvtalsreglerade kompressor på startvarvtal. Efteråt kommer bägge kompressorerna att kopplas in samtidigt och köras
parallellt. Följande enstegskompressorer kopplas in och ut enligt
principen “Först in, först ut.
- Två varvtalsreglerade kompressorer med nominell kapacitet på
20 kW och frekvensområde 25-60 Hz.
- Två enstegskompressorer på vardera 20 kW
Cyklisk drift
Vid cyklisk drift har de bägge varvtalsreglerade kompressorerna
samma storlek. Drifttimmarna fördelas jämnt mellan kompressorerna enligt principen “Först in, först ut”(FIFO). Kompressorn med
minst drifttimmar kommer starta först. Efterföljande varvtalsreglerade kompressorer kopplas in när den första kompressorn
körs på maximalt varvtal och önskad kapacitet har nått ett värde
som tillåter inkoppling av nästa varvtalsreglerade kompressor på
startvarvtal. Efteråt kommer bägge kompressorerna att kopplas
in samtidigt och köras parallellt. Följande enstegskompressorer
kopplas in och ut enligt principen “Först in, först ut” för att fördela
drifttimmarna jämnt mellan kompressorerna.
Belastningsutjämning
I vissa installationer vill man begränsa kompressorns inkopplingskapacitet så att den kan begränsa den totala elbelastningen i vissa
perioder.
Det nns 1 eller 2 digitala ingångar tillgängligt för detta syfte.
För varje digital ingång nns det ett gränsvärde för max. tillåten
inkopplingskapacitet så att en kan utföra kapacitetsbegränsningen i två steg.
När en digital ingång är aktiverad är max. tillåten kompressorkapacitet begränsad till den angivna gränsen. Detta innebär att
om den faktiska kompressorkapaciteten vid aktivering av digital
ingång är högre än gränsen, så kopplas kompressorkapaciteten ut
som då hamnar på eller under det angivna maximala gränsvärdet
för den här digitala ingången.
Exempel:
- Två varvtalsreglerade kompressorer med nominell kapacitet på
20 kW och frekvensområde 25-60 Hz.
- Två enstegskompressorer på vardera 20 kW
Bäst anpassning
Vid bäst anpassnings-drift kan de varvtalsreglerade kompressorerna ha olika storlekar och de kan hanteras så att bästa möjliga
kapacitetsjutering uppnås. Den minsta kompressorna startas
först och sedan kopplas den första ur och den andra kopplas in.
Slutligen kopplas bägge kompressorerna in tillsammans och körs
parallellt.
Följande enstegskompressorer hanteras enligt kopplingsmönstret
“bäst anpassning”.
Exempel:
- Två varvtalsreglerade kompressorer med en nominell kapacitet
på respektive 10 kW och 20 kW.
- Frekvensomformare på 30-90 Hz
- Två enstegskompressorer på 20 respektive 40 kW
När båda belastningsutjämningssignalerna är aktiva, är det lägsta
gränsvärdet för kapaciteten som gäller.
Överstyrning av belastningsutjämning:
En överstyrningsfunktion nns tillgänglig för att undvika att
belastningsutjämningen leder till temperaturproblem för kylda
produkter.
En överstyrnings ställs in för sugtrycket och fördröjningstiden för
varje digital ingång.
Om sugtrycket vid belastningsutjämning överskrider den angivna
överstyrningsgränsen och fördröjningstiden för de två digitala
ingångarna förfaller, överstyr belastningsutjämningen signalerna
så att kompressorkapaciteten kan öka tills sugtrycket sjunker
till normalt referensvärde. Belastningsutjämningen kan därefter
aktiveras igen.
Larm:
När en belastningsutjämningsingång är aktiverad, aktiveras ett
larm för att informera om att den normala regleringen har överstyrts. Detta larm kan undertryckas om så önskas.
Regulatorn kan övervaka statusen på varje kompressors
säkerhetskretsar. Signalen tas direkt från säkerhetskretsen och
ansluts till en ingång.
(Säkerhetskretsen måste stanna kompressorn utan att blanda in
regulatorn).
Om säkerhetskretsen kopplas ur kommer regulatorn att koppla
ur alla utgångsreläer för kompressorn i fråga och aktivera ett
larm. Regleringen fortsätter med de andra kompressorerna.
Tidsfördröjning med säkerhetsurkoppling:
I anslutning till säkerhetsövervakning av en kompressor är det
möjligt att deniera två fördröjningstider:
Urkopplingfördröjningstid: Larmsignalens fördröjningstid från
säkerhetskretsen tills kompressorutloppet kopplas ur (observera
att fördröjningstiden är generell för alla säkerhetsingångar för den
kompressor det gäller)
Säkerhetsåterstarttid: Min. tid som en kompressor är OK efter en
säkerhetsurkoppling tills den kan starta igen.
Om en lågtrycksbrytare är placerad i säkerhetskretsen måste den placeras i slutet på
kretsen. Den får inte koppla ur DI-signalerna. (Det nns en risk att regleringen låses
och att den inte startar igen). Detta gäller
även exemplet nedan.
Om ett larm behövs som även övervakar
lågtryckstermostaten, kan ett generellt
larm denieras (ett larm som inte påverkar
regleringen).
Se följande avsnitt “Generella övervakningsfunktioner”.
Utökade säkerhetskretsar
Istället för generell övervakning av säkerhetskretsen kan den här
övervakningsfunktionen utökas. På så sätt kan ett detaljerat larmmeddelande
utföras som talar om vilken del av säkerhetskretsen som är urkopplad.
Säkerhetskretsens sekvens måste etableras som visats, men inte alla av dem
behöver nödvändigtvis användas.
Oljetrycksäkerhet
Överströmsäkerhet
Motorskydd, säkerhet
Hetgastemperatur, säkerhet
Övervakning av överhettning
Den här funktionen är en larmfunktion som kontinuerligt tar emot
data från sugtrycket P0 och suggasen Ss.
Om överhettning som är lägre eller högre än de angivna värdena
registreras, kommer ett larm att ges när tidsfördröjningen har
förfallit.
Övervakning av max. temperatur på hetgasen (Sd)
Funktionen kopplar ur kompressorstegen gradvis om
hetgastemperaturen blir högre än tillåtet. Urkopplingsgränsen
kan denieras i området från 0 till + 195 °C.
Funktionen startas vid ett värde som är 10 K under det angivna
värdet. I det här läget är 33 % av kompressorkapaciteten är
urkopplad (men min. ett steg). Detta upprepas var 30:e sekund.
Larmfunktionen är aktiverad.
Om temperaturen stiger till det angivna gränsvärdet, kopplas alla
kompressorsteg ur direkt.
Larmet avbryts och inkoppling av kompressorsteg tillåts när
följande förhållande är uppnått:
- temperaturen har sjunkit till 10 K under gränsvärdet
- tidsfördröjningen före återstarten har passerats. (se längre fram)
Normal reglering tillåts igen när temperaturen har sjunkit 10 K
under gränsvärdet.
Hetgastryck, säkerhet
Säkerhetskrets
En gemensam säkerhetssignal kan även tas emot från hela suggruppen. Alla
kompressorer kopplas ur när säkerhetssignalen kopplas ur.
Övervakning av min. sugtryck (P0)
Funktionen kopplar ur alla kompressorsteg om sugtrycket hamnar
lägre än de tillåtna värdena.
Urkopplingsgränsen kan denieras i området från -120 till + 30 °C.
sugtrycket mäts med trycktransmitter P0.
Vid urkoppling är larmfunktionen aktiverad:
Larmet avbryts och inkoppling av kompressorsteg tillåts när
följande förhållande är uppnått:
- trycket (temperaturen) är över urkopplingsgränsen
- tidsfördröjningen har förfallit (se längre fram).
Funktionen kopplar ur kompressorstegen en efter en om
hetgastrycket blir högre än tillåtet. Urkopplingsgränsen kan
denieras i området från -30 till + +100°C.
Hetgastrycket mäts med trycktransmitter Pd.
Funktionen aktiveras vid ett värde som är 3 K under det angivna
värdet. I det här läget urkopplad 33 % av kompressorkapaciteten
är (men min. ett steg). Detta upprepas var 30:e sekund.
Larmfunktionen är aktiverad.
Om temperaturen (trycket) höjs till det angivna gränsvärdet
kommer följande att inträa:
- alla kompressorsteg kommer direkt att kopplas ur
Larmet avbryts och inkoppling av kompressorsteg tillåts när
följande förhållande är uppnått:
- temperaturen (trycket) har sjunkit till 3 K under gränsvärdet
- tidsfördröjningen före återstarten har passerats.
Fördröjning av Pd max. larm
Det är möjligt att fördröja meddelandet “Pd max. larm”.
Regulatorn kommer fortfarande att koppla ur kompressorerna
men själva skickandet av larmet fördröjs.
Tidsfördröjning
Det nns en gemensam tidsfördröjning för Övervakning av “max.
temperatur för hetgas” och “Min. sugtryck”.
Efter en urkoppling kan inte reglering rekommenderas fram till
tidsfördröjningen har förfallit.
Tidsfördröjningen startar när Sd temperaturen har sjunkit till 10 K
under gränsvärdet eller P0 har stigit över P0 min. värde.
Larm för högt sugtryck
Ett larm kan ställas in och bli aktivt när sugtrycket blir för högt.
Ett larm kan överföras när den angivna tidsfördröjningen har
passerats. Regleringen fortsätter oförändrad.
Regulatorn startar oljeödet i t.ex 1 sekund. Sedan tar systemet en
paus så att oljenivån ”sätter sig”. Detta repeteras ett bestämt antal
gånger, bestämt av anläggning och styrprinciper.
Pulstid, paustid och antal pulser kan justeras.
Systemet kan styras med signal från:
• Nivåswitch på kompressor
• Nivåswitch på oljeseparator
• Nivåswitch på oljereceiver
• Trycktransmitter på oljereceiver
• Under speciella förhållanden kan också pulsräknaren användas
för styrning, men detta är inte energieektivt.
Säkerhetsreläer
Regulatorn kan styra oljetillförseln till kompressorerna under normal reglering. Men om kompressorerna är tvångsstyrda, sker detta
utanför den normala regleringen. För att undvika kompressorskador, kan ett säkerhetsrelä inkluderas i reglerkretsen så att regulatorn kan bryta kompressorn om oljetillförseln är otillräcklig under
tvångsstyrning.
Funktionen "Säkerhetsrelä" kan väljas under Inställning och anslutningar görs som visat.
Säkerhetsreläet är anslutet
under normal drift
Exempel på oljekretsar
En oljeseparator och
en oljereceiver
En oljeseparator
En oljeseparator per
kompressor
En oljeseparator per
kompressor och
gemensam oljereceiver
Styrprincip för kompressor
En kompressor som är stoppad tar ej emot någon olja.
När kompressorn arbetar, förväntas en signal från kompressorns
oljenivå-switch. När signalen ges, genomförs följande procedur:
- Fördröjning, omstart vid chatter.
- Oljeinsprutning startar efter fördröjningssekvens.
- Magnetventilen följer pulsproceduren och olja spruts in. Pulstid,
periodtid och totalt antal pulser sätts för aktuell anläggning.
- Efter det denierade antalet pulser, stoppas oljeinsprutningen.
Om nivåswitchen registrerar en stabil oljesignal innan sekvensen
med det denierade antalet pulser avslutas, stoppas återstående
pulser.
- Om nivåswitchen registrerar brist på olja när sista pulsen avslutats, stängs kompressorn av och ett larm avges. Om oljenivån
åter blir OK, försvinner larmet och kompressorn kan återstarta.
- Om ett OK på oljenivån saknas, stoppar kompressorn, och kan
bara startas manuellt med återställningsfunktionen.
Styrprincip för tömning av oljeseparator i receiver
Systemet kan styras av en signal från en högnivå-switch eller sty-
ras av en signal från både en hög- och en lågnivå-switch.
- Med en högnivå-switch öppnar magnetventilen och oljan töms i
receivern i en användardenierad pulsprocess. Systemet bestämmer pulslängd, periodtid och antal pulser.
- Om en lågnivå-switch installeras och den registrerar en låg
oljenivå innan pulserna har avslutats, stoppas pulserna och tömningsprocessen avslutas.
Om högnivå-switchen fortfarande indikerar olja efter att pulserna
avslutats, avges ett larm för hög oljenivå i separatorn.
Om lågnivå-switchen fortfarande indikerar olja efter att pulserna
avslutats, avges ett larm för kvarvarande olja i separatorn.
Ett larm för signalfel avges också om högnivå-switchen indikerar
olja medan lågnivå-switchen inte indikerar olja.
Om antingen hög- eller lågnivå-switchen aktiveras inom satt tidsintervall, avges ett "ingen olja separerad" larm.
Styrprincip för tryck i receivern
Pressostat
- Vid för lågt dierenstryck för att fylla HT-kompressorerna, öppnar
magnetventilen i denierade pulser och trycket tas från oljeseparatorn. Pulslängden och periodtiden mellan pulserna is
bestäms av systemet och är samma som ställts in för oljeseparatorn.
- När trycktransmittern registrerar önskat tryck, stoppas pulserna.
- Larmgränser och –texter för max och min.tryck kan ställas in.
Pulsräknare
Om en oljeseparator har anslutits till varje kompressor, är det
nivåswitchen i kompressorn, som bestämmer tömningsprocessen
av olja i kompressorn. Nivåswitchen i separatorn kan användas för
övervakning.
Om "delvis gemensamma oljeseparatorer" har monterats, blir distributionen från kompressor 1 och uppåt: Ordningen kan ej ändras
men antalet kompressorer som tillhör de enskilda separatorerna
måste ställas in.
Här använder regulatorn en pulsräknare för att bestämma tryckökningen i receivern.
Princip: Regulatorn har räknat antalet inställda pulser under en
periodtid för alla kompressorer. Detta värde divideras med antal
kompressorer.
Läsning: Regulatorn registrerar antalet pulser med olja till kompressorerna.
Aktivitet: När antalet uppmätta pulser når en viss procentuell nivå
(fabriksinställning = 50%), startar pulssekvensen från separatorn
till receivern.
Nivåsignal
Hög- och lågnivåsignaler kan också tas emot från receivern. Dessa
signaler används bara för övervakning och larm.
Övrigt
Alla oljeventiler är stängda när ”Huvudbrytaren” är av.
Om man vill utföra en manuell oljeinsprutning kan det göras via
funktionen "Manuell styrning". Här kan man skicka en eller era
pulser. Längden av pulsen kan sättas i millisekunder.
Om en kompressor faller ut på grund av oljebrist kan den bara
återanslutas manuellt på själva anläggningen. Detta kn göras via
ett pulstryck på en bestämd ingång. Det nns en återställning
och den avser alla kompressorer. Vid återställning nollställs alla
räknare.
Kapacitetsreglering av pomp kan ske via on/o reglering eller
varvtalsreglering av pomp.
• on/o
Regulatorn kan reglera 1 pomp
Inkoppling och frånkoppling utförs enligt en signal från S7temperaturgivaren och den angivna referensen.
• Varvtalsreglering
Den analoga utgångsspänningen är ansluten till en frekvensomformare. Pomp kommer nu att regleras från 0 till max. kapacitet. Om en AV/PÅ-signal krävs, kan den tillhandahållas från en
reläutgång.
Start
Min.
Regulatorn startar frekvensomformaren när kapacitetskraven
motsvarar det inställda startvarvtalet. Regulatorn stannar
frekvensomformaren när kapacitetskraven blir lägre än det
inställda min. varvtalet.
PI-reglering / P-reglering
Regleringen utförs av en PI-regulator som kan ändras till en Pregulator om det behövs för anläggningens design.
• PI-reglering
Regulatorn kopplar in kapaciteten så att skillnaden mellan
faktiskt temperatur och referensvärde blir så liten som möjligt.
• P-reglering
Regulatorn kopplar in kapaciteten som beror på skillnaden mellan
faktiskt temperatur och referensvärdet.
“Prortional band Xp” indikerar skillnaden vid 100 % kapaciet.
Begränsning av referensen
För att inte få en för hög eller för låg regleringsreferens måste du
ställa in en begränsning.
S7-Ref
Max
Min
Tvångsstyrning av pomp
Tvångsstyrning av kapaciteten kan användas när den normala
regleringen överstyrs.
Säkerhetsfunktionerna avbryts vid tvångsstyrning.
Tvångsstyrning via inställning
Regleringen är inställd på manuell.
Kapaciteten är inställd i procent av den reglerade kapaciteten.
Tvångsstyrning av reläer
Om den tvångsstyrningen utförs med brytarna på framsidan av
tilläggsmodulen, registrerar säkerhetsfunktionen överskridningar
av värden och överföringslarm vid behov, men regulatorn kan inte
koppla in eller ur reläer i det här läget.
Timer
Drifttiden för en pomp registreras hela tiden. Du kan avläsa:
- drifttid för föregående 24-timmars period
- total drifttid sedan timern nollställdes.
Kopplingsräknare
Antal kopplingar registeras kontinuerligt. Antal starter kan läsas av
här:
- antal under föregående 24-timmars period
- totalt antal sedan räknaren nollställdes.
Regleringsgivare
S7 används som en regleringsgivare.
Börvärdet för S7-temperaturen anges i °C.
Generella larmingångar (10 st)
En ingång kan användas för övervakning av en extern signal.
Den individuella signalen kan anpassas till relevant användning
eftersom det är möjligt att ge larmfunktionen ett namn och valfri
larmtext.
En tidsfördröjning kan ställas in för larmet
Generella termostatfunktioner (5 st)
Funktionen kan användas fritt för larmövervakning av
anläggningens temperaturer eller för PÅ/AV-termostatreglering.
Ett exempel kan vara termostatreglering av äkten i
kompressorenheten.
Termostaten kan antingen använda en av givarna som används av
regleringen (Ss, Sd, Sc3) eller en oberoende givare (Saux1, Saux2,
Saux3, Saux4).
In- och urkopplingsgränser ställs in för termostaten. Koppling av
termostatens utgång baseras på den faktiska givartemperaturen.
Larmgränser kan ställas in för låg och hög temperatur, inklusive
separata larmfördröjningar.
Den individuella termostatfunktionen kan anpassas till relevant
applikation eftersom du kan ge termostaten ett namn och valfri
larmtext.
Generell spänningsingång med tillhörande relä (5 st)
5 generella spänningsingångar kan övervakas för olika
spänningsmätningar av installationen. Exempel på det är
övervakning av en detektor för läckor, fuktmätning och nivåsignal
- alla med tillhörande larmfunktioner. Spänningsingångar kan
användas för att övervaka spänningsnivåer(0-5 V, 1-5 V, 2-10
V eller 0-10 V). Om det krävs, kan även 0-20 mA eller 4-20 mA
användas om ett externt motstånd placeras på ingången för att
anpassa signalen till spänningen. En reläutgång kan anslutas till
övervakningen så att det går att styra externa enheter.
För varje ingång kan följande ställas in/ avläsas:
- Fritt denierbara namn
- Val av signaltyp (0-5 V, 1-5 V, 2-10 eller 0-10 V)
- Skalning av avläsning så att det motsvarar mätenheten
- Hög och låg larmgräns inklusive fördröjningstider
- Fritt denierbara larmtexter
- Anslut en reläutgång som kopplar in och ur gränserna inklusive
fördröjningstider
Generella pressostatfunktioner (5 st)
Funktionen kan användas fritt för larmövervakning av
anläggningens tryck eller för PÅ/AV-tryckreglering.
Tryckregleringen kan antingen använda en av givarna som
används av regulatorfunktionen (Po,Pc) eller en oberoende givare
(Paux1, Paux2, Paux3).
In- och urkopplingsgränser ställs in för tryckregleringen. Koppling
av pressostatens utgång baseras på det faktiska trycket.
Larmgränser kan ställas in för lågt och högt tryck, inklusive
separata larmfördröjningar.
Den individuella pressostatfunktionen kan anpassas till relevant
applikation eftersom du kan ge tryckregulatorn ett namn och
valfri larmtext.
Huvudbrytaren används för att stoppa och starta
regleringsfunktionerna.
Omkopplaren har två lägen:
- Normalt regleringsläge (Inställning = PÅ)
- Regleringen stoppas. (Inställning = AV)
Man kan även välja att använda digitala ingångar som en extern
huvudbrytare.
Om omkopplaren eller den externa huvudbrytaren är i läge AV
inaktiveras alla funktioner och ett larm genereras (alla andra larm
upphör).
Köldmedium
Innan regleringen kan påbörjas måste köldmedium denieras.
Du kan välja en av följande köldmedium:
1 R12 9 R500 17 R507 25 R290
2 R22 10 R503 18 R402A 26 R600
3 R134a 11 R114 19 R404A 27 R600a
4 R502 12 R142b 20 R407C 28 R744
5 R717 13 Användardef. 21 R407A 29 R1270
6 R13 14 R32 22 R407B 30 R417A
7 R13b1 15 R227 23 R410A
8 R23 16 R401A 24 R170
Köldmedium kan endast ändras om “huvudbrytaren” är inställd på
“stoppa reglering”.
Varning: Fel val av köldmedium kan orsaka skador på
kompressorn.
Givarfel
Om det saknas en signal från anslutna temperaturgivare eller en
trycktransmitter, aktiveras ett larm.
• När ett P0-fel inträar, fortsätter regleringen med 50
% inkopplingskapacitet vid drift på dagen och 25 %
inkopplingskapacitet vid drift på natten - men minimum ett
steg.
• Om ett Pd-fel inträar kopplas 0 % av pumpens kapacitet in, men
kompressorregleringen fortsätter som vanligt.
• När det uppstår fel på Sd-givaren kommer
säkerhetsövervakningen av temperaturen på hetgasen att
avbrytas.
• När det uppstår fel på Ss-givaren kommer
säkerhetsövervakningen av överhettningen i sugledningen att
avbrytas.
Obs! En felaktig givare måste vara i ordning i 10 minuter innan
givarlarmet avaktivers.
Givarkalibrering:
Ingångssignalen från alla anslutna givare kan korrigeras. En
korrigering är enbart nödvändigt om givarkabeln är lång och har
en liten ledararea. Alla displayer och funktioner kommer reektera
det korrigerade värdet.
Klockfunktion
Regulatorn innehåller en klockfunktion.
Klockfunktionen används enbart för att byta mellan dag/natt.
År, månad, datum, timmar och minuter måste ställas in.
Obs! Om regulatorn inte är utrustad med en RTC-modul
(AK-OB 101A) måste klockan återställas efter strömavbrott.
Om regulatorn är ansluten till en installation med en AKA-gateway
eller en AK-System Manager, kommer detta automatiskt att
återställa klockfunktionen.
Larm och meddelanden
I anslutning med regulatorns funktioner nns det ett antal larm
och meddelanden som visas vid fel eller felaktig drift.
Larmhistorik:
Regulatorn har en larmhistorik (logg) som innehåller alla aktiva
larm såväl som de senaste 40 larmen. I larmhistoriken kan du se
när larmet började och när det stoppades.
Du kan också se prioriteten på varje larm och när larmet har
bekräftats och av vem.
Larmprioritet:
Det görs skillnad mellan viktig och mindre viktig information.
Prioriteten ställs in för vissa larm medan andra kan ändras efter
önskemål (den här ändringen kan endast göras om programvaran
AK-ST Service Tool är ansluten till systemet och inställningarna
måste göras i varje regulator).
Inställningen bestämmer vilken sortering/åtgärd som måste
utföras när larmet går.
• “Hög” är den viktigaste
• “Endast logg” är den lägsta
• “Avbruten” genererar inte någon åtgärd
Larmrelä
Du kan även välja om du vill ha en larmutgång på regulatorn som
en lokal larmindikering. För det här larmreläet är det möjligt att
deniera på vilken larmprioritet den ska reagera på. Du kan välja
mellan följande:
• “Inget” - inget larmrelä används
• “Hög” - Larmreläet aktiveras enbart av larm med hög prioritet
• “Låg - Hög” - Larmreläer aktiveras enbart av larm med “låg”
prioritet, “medel” eller “ hög” prioritet.
Relationen mellan larmprioriteten och åtgärd visas i schemat
nedan.
Inställning
HögXXXX1
MedelXXX2
LågXXX3
Endast
låg
Avbruten
LoggLarmreläSkicka
IngenHögLåg-Hög
X
nätverk
AKM-des-
tination
Larmbekräftelse
Om regulatorn är ansluten till ett nätverk med en AKA-gateway
eller en AK-System Manager som larmmottagare, kommer dessa
automatiskt att bekräfta larm som skickas till dem.
Om regulatorn inte ingår i ett nätverk måste användaren bekräfta
alla larm.
Larm-lysdiod
Larm-lysdioden på framsidan av regulatorn indikerar regulatorns
larmstatus.
Överstyrning via nätverk
Regulatorn innehåller inställningar som kan styras från gateway
via datakommunikation.
När den överstyrningen ber om en ändring, kommer alla anslutna
regulatorer i det här nätverket att ställas in samtidigt.
Det nns följande alternativ:
- Ändra till nattdrift
Använda AKM/Service Tool
Inställningen av regulatorn kan endast utföras via programvaran
AK-ST 500 Service Tool. Driften beskrivs i Handboken för
montering på plats.
Om regulatorn inkluderas i ett nätverk med en AKA-gateway, kan
du utföra den dagliga driften av regulatorn via AKM-systemet, det
vill säga se och ändra dagliga avläsningar/inställningar.
Obs! AKM systemprogramvara ger inte åtkomst till alla
kongurationsinställningar för regulatorn. Inställningarna/
avläsningarna som visas framgår av AKM-menyn (se även
litteraturöversikten)
Blinkande: Det nns ett aktivt larm eller ett obekräftat larm.
Fast sken: Det nns ett aktiv larm som har bekräftats.
Avstängd: Det nns inga aktiva larm eller obekräftade larm.
IO-status och manuell
Funktionen används i anslutning med installationer, service och
felsökning av utrustningen.
Med hjälp av den här funktionen kan anslutna utgångar
kontrolleras.
Avläsningar
Statusen på alla ingångar och utgångar kan avläsas och
kontrolleras här.
Tvångsstyrning
Det går att utföra en överstyrning av alla utgångar här för att
kontrollera att dessa är korrekt anslutna.
Obs! Det nns ingen övervakning när utgångarna är överstyrda.
Loggning/registrering av parametrar
Som ett verktyg för dokumentering och felsökning, ger regulatorn
möjlighet till loggning av parameterdata i det interna minnet.
Via programvaran AK-ST 500 Service Tool kan du:
a) Välja upp till 10 parametervärden som regulatorn kontinuerligt
registrerar.
b) Ange hur ofta de måste registreras
Regulatorn har ett begränsat minnesutrymme men 10 parametrar
kan registreras varje tionde minut och sparas i 2 dygn.
Via AK-ST 500 kan du läsa tidigare värden i form av en grask
presentation.
(Loggen fungerar bara när klockan är satt.)
Auktorisering/Lösenord
Regulatorn kan styras med systemprogramvaran AKM och Service
Tool AK-ST 500.
Bägge metoderna ger möjlighet för åtkomst till era nivåer enligt
användarens kunskap om i de olika funktionerna.
Systemprogramvara AKM:
De olika användarna denieras här med initialer och nyckelord.
Åtkomsten öppnas sedan till de funktioner som användaren får
hantera.
Driften nns beskriven i AKM-handboken.
Service tool, programvara AK-ST 500:
Driften beskrivs i Handboken för montering på plats.
När en användare skapas måste följande anges:
a) Ange ett användarnamn
b) Ange ett lösenord
c) Välj användarnivå
d) Välj enheter - antingen USA (°F och PSI) eller Danfoss SI (°C och
Bar)
e) Välj språk
Åtkomsten nns i fyra användarnivåer.
1) DFLT - Default user (standardanvändare) - Åtkomst utan
lösenord
Se dagliga inställningar och avläsningar.
2) Daily - Daily user (daglig användare)
Ange funktioner och utför bekräftelser av larm.
3) SERV - Service user (service-användare)
Alla inställningar i menysystemet förutom att skapa nya
användare
4) SUPV - Supervisor user (superanvändare)
Alla inställningar inklusive skapa nya användare.
En eller 4 separata displayer kan anslutas till regulatorn.
Anslutningen görs genom ledningar med kontaktanslutningar.
Displayen kan placeras i t.ex. en apparatskåpsfront.
När en display är ansluten kommer den att visa värdet som visas.
- P0
- Sctrl
- Ss
- Sd
- Pd
- S7
- P0 bar
- Pd bar
DisplayPrimär läsning * Sekundär läsning
ASctrlS7
BS7Sctrl
CSsNone
DSdNone
* Primär läsning kan ändras till andra avläsningar vid behov.
u51Actual regulation status on suction group
0: Power up
1: Stopped
2: Manuel
3: Alarm
4: Restart
5: Standby
10: Full loaded
11: Running
u52Cut in compressor capacity in %
u53Reference for compressor capacity
u54Sd discharge gas temperature in °C
u55Ss Suction gas temperature in °C
u98Actual temperature for S7 media sensor
U01Actual Pd discharge pressure in °C
AL1Alarm suction pressure
AL2Alarm for discharge pressure
- - 1Initiation. Display är ansluten till utgång "A"
(- - 2 = utgång B osv.)
Om du vill se en av värdena under “function” ska du använda knapparna
på följande sätt:
1. Tryck på den övre knappen tills en parameter visas
2. Tryck på den övre eller den nedre knappen och hitta den parameter som
du vill läsa av
3. Tryck på den mittersta knappen tills parametervärdet visas.
Efter en kort tid, kommer displayen automatiskt att återgå till “Read out
display”.
När en display med knappar väljs kan enkel betjäning ske via ett
menysystem utöver visningen av tryck och temperatur.
No.Function
o30Refrigerant setting
o57Capacity settings for the pump
0: MAN, 1: OFF, 2: AUTO
058Manual setting of pump capacity
o59Capacity setting for suction group
0: MAN, 1: OFF, 2: AUTO
o60Manual setting of suc tion capacity
o62Selec t of predened conguration
This setting will give a selection of predened combinations which at the same time
establish the connections points.. At the end of the manual an overview of options
and connection points is shown. After the conguration of this function the controller
will shut down and restart
o93Lock of conguration
It is only possible to select a predened conguration or change refrigerant when the
conguration lock is open.
0 = Conguration open
1 = Conguration locked
r12Main switch
0: Controller stopped
1: Regulating
r23Set point suction pressure
Setting of required suction pressure reference in °C
r24Suction pressure reference
Actual reference temperature for compressor capacity
r28Set point S7
ISetting of required temperatures in °C
r29S7- reference
Actual reference for temperature regulation
r57Po evaporating pressure in °C
u16Actual media temperature measured with Sctrl
u21Superheat in suction line
u48Actual regulation status on the pump
0: Power up
1: Stopped
2: Manual
3: Alarm
4: Restart
5: Standby
10: Full loaded
11: Running
u49Cutin pump capacity in %
u50Reference for pump capacity in %
Lysdioder på regulatorn
Intern kommunikation mellan modulerna:
Snabbt blinkande = fel
Kontinuerligt På = fel
Status på utgång 1-8
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7
■ DO8 ■ Service Pin
Långsamt blinkade = OK
Snabbt blinkande = svar från gateway, är på
10 minuter efter nätverksregistrering
Kontinuerligt PÅ = fel
Kontinuerligt AV = fel
Extern kommunikation
Blinkande = aktivt larm/ej avbruten
Konstant på = Aktivt larm/avbruten
Bilaga A - Kompressorkombinationer och kopplingsmönster
I det här avsnittet nns det en mer detaljerad beskrivning av kompressorkombinationerna och tillhörande kopplingsmönster.
Sekventiell drift utlämnas från exemplen eftersom kompressorerna endast ansluts enligt deras kompressornummer (principen
“först in, sist ut”)och endast varvtalsreglerade kompressorer
används för att fylla ut kapacitetsglapp.
Kompressorapplikation 1 - enkelt steg
Regulatorn är kapabel att hantera upp till 12 enstegskompressorer
enligt följande kopplingsmönster:
• Sekventiell
• Cyklisk
• Bäst anpassning
Cyklisk drift - exempel
Här är alla kompressorer av samma storlek och kompressorerna
kopplas in och kopplas ur enligt principen “Först in, först ut” (FIFO)
för att jämna ut drifttimmarna mellan kompressorerna.
- Det nns utjämning av drifttimmaar mellan alla kompressorer
- Kompressor med minst körtider start först
- Kompressor med längst körtid stannar först.
Bästa anpassning - exempel
Här nns det minst två kompressorer av olika storlekar. Regulatorn
kopplar in och ur kompressorn för att producera bästa möjliga
kapacitet (minsta möjliga kapacitetshopp).
Kompressorapplikation 2 - 1 x avlastning + enkelsteg
Regulatorn kan reglera en kombination av en kapacitets
reglerad kompressor och era enstegskompressorer. Fördelen
med den här kombinationen är att avlastningsventilerna används
för att fylla
kapacitetsglapp och därmed uppnå kapacitetssteg via få
kompressorer.
Förutsättningarna för att använda den här kompressorapplikationen är:
• Alla kompressorer är av samma storlek
• Kapacitetsreglerade kompressorer kan ha upp till tre avlastningsventiler.
• Huvudsteget och avlastningsventilerna kan vara olika storlekar
som: 50 %, 25 % och 25 %.
Den här kompressorkombinationen kan hanteras i följande kopplingsmönster:
• Sekventiell
• Cyklisk
Generellt om hantering:
Koppla in
Den kapacitetsreglerade kompressorn med avlastningsventiler
startar före enstegskompressorer. Den kapacitetsreglerade kompressorn kommer alltid ha full belastning innan inkopplingen av
efterföljande kompressorer.
Urkoppling
Den kapacitetsreglerade kompressorn är alltid den sista som
stannar. Den kapacitetsreglerade kompressorn kommer alltid
ha full belastning innan inkopplingen av efterföljande kompressorer.
Avlastningsventiler
Vid cykliskt drift används avlastningsventiler för att stänga kapacitetshål från efterföljande enstegskompressorer.
Anti-cykel, timerbegränsning
När en kapacitetsreglerad kompressor förhindras från att starta
på grund av en timerbegränsning i anti-cykeln kommer inte
heller efterföljande enstegskompressorer att starta. Den kapacitetsreglerade kompressorn startas när timerbegränsningen har
förfallit.
Cyklisk drift - exempel
Följande enstegskompressorer kopplas in och ut enligt principen
“Först in, först ut”(FIFO) för att fördela drifttimmarna jämnt mellan
kompressorerna.
- Det nns drifttidsutjämning mellan kompressor 1 och kompressor 2 (samma storlek i exemplet).
- Det nns drifttidsutjämning mellan kompressor 3 och kompressor 4 (samma storlek i exemplet).
- Den kapacitetsreglerade kompressorn kommer alltid vara den
som startar först och stannar sist.
- Avlastningsventiler används för att stänga kapacitetshål
- Det nns drifttidsutjämning mellan kompressor 2 och kompressor 3 (samma storlek i exemplet).
Kompressorapplikation 3 - 2 x avlastning + enkelsteg
Regulatorn kan reglera en kombination av en kapacitets
reglerad kompressor och era enstegskompressorer. Fördelen
med den här kombinationen är att avlastningsventilerna används
för att fylla
kapacitetsglapp och därmed uppnå kapacitetssteg via få
kompressorer.
Förutsättningarna för att använda den här kompressorapplikationen är:
• Alla kompressorer är av samma storlek
• Kapacitetsreglerade kompressorer har samma nummer som
avlastningsventilerna (max 3)
• Huvudsteget på den kapacitetsreglerade kompressorn har
samma storlek
• Huvudsteget och avlastningsventilerna kan vara olika storlekar
som: 50 %, 25 % och 25 %.
Den här kompressorkombinationen kan hanteras enligt följande
kopplingsmönster:
• Sekventiell
• Cyklisk
Generellt om hantering av kapacitetsreglerade kompressorer:
Koppla in
Den kapacitetsreglerade kompressorn med avlastningsventiler
startar före enstegskompressorer. Den kapacitetsreglerade kompressorn kommer alltid ha full belastning innan inkopplingen av
efterföljande kompressorer.
Urkoppling
Den kapacitetsreglerade kompressorn är alltid den sista som
stannar. Hantering av avlastningsventilerna beror på inställningen av “unloader ctrl mode”.
Avlastningsventiler
Vid cykliskt drift används avlastningsventiler för att stänga kapacitetshål från efterföljande enstegskompressorer.
Anti-cykel, timerbegränsning
När en kapacitetsreglerad kompressor förhindras från att starta
på grund av en timerbegränsning i anti-cykeln kommer inte
heller efterföljande enstegskompressorer att starta. Den kapacitetsreglerade kompressorn startas när timerbegränsningen har
förfallit.
Cyklisk drift - exempel
Följande enstegskompressorer kopplas in och ut enligt principen
“Först in, först ut”(FIFO) för att fördela drifttimmarna jämnt mellan
kompressorerna.
Kompressorapplikation 4 - endast för kapacitetsreglerade
kompressorer
Regulatorn kan reglera kapacitetsreglerade kolvkompressorer av
samma storlek med upp till 3 avlastningsventiler.
Förutsättningarna för att använda den här kompressorapplikationen är:
• Alla kompressorer är av samma storlek
• Kapacitetsreglerade kompressorer har samma nummer som
avlastningsventilerna (max 3)
• Huvudsteget på den kapacitetsreglerade kompressorn är samma
storlek
• Huvudsteget och avlastningsventilerna kan vara olika storlekar
som: 50 %, 25 % och 25 %.
Den här kompressorkombinationen kan hanteras i följande kopplingsmönster:
• Sekventiell
• Cyklisk
Cyklisk drift - exempel
Kompressorerna kopplar in och ur enligt principen “Först in, först
ut” (FIFO) för att drifttimmarna mellan de olika kompressorerna
ska fördelas så jämnt som möjligt.
- För cyklisk drift, startar kompressorn med minst drifttimmar (C1)
- Endast när kompressor C1 är helt laddad kan kompressor C2
kopplas in
- För inkoppling, kompressorn med est drifttimmar bör avlastas
(C1).
- När kompressorn är helt avlastad, kan den andra kompressorn
avlastas med ett steg innan huvudsteget på den helt avlastade
kompressorn (C1) helt kopplas ur.
Kompressorapplikation 5 - 1 x varvtal + enkelsteg
Regulatorn kan reglera en varvtalsreglerad kompressor kombinerad med enstegskompressorer av samma eller olika storlekar.
Förutsättningarna för att använda den här kompressorapplikationen är:
• En varvtalsreglerad kompressor som kan vara av en annan storlek än efterföljande enstegskompressorer
• Upp till 3 enstegskompressorer av samma eller olika kapacitet
(beroende på kopplingsmönster)
Den här kompressorkombinationen kan hanteras enligt följande
kopplingsmönster:
• Sekventiell
Den kapacitetsreglerade kompressorn kommer alltid vara den
som startar först och stannar sist.
- Drifttimmar fördelas mellan de kapacitetsreglerade kompressorerna
- Avlastningsventilen på den kapacitetsreglerade kompressorn
används för att fylla kapacitetsglapp
- Drifttimmar utjämnas mellan enstegskompressorerna 3 och 4.
Hantering av en varvtalsreglerad kompressor.
Mer information om hantering av varvtalsreglerade kompressorer
nns i avsnitt “Power pack types”.
Cyklisk drift - exempel
Här är enstegskompressorerna av samma storlek.
De varvtalsreglerade kompressorerna kommer alltid vara de som
startar först och stannar sist.
Följande enstegskompressorer kopplas in och ut enligt princi-
pen “Först in, först ut” för att fördela drifttimmarna jämnt mellan
kompressorerna.
Den varvtalsreglerade kompressorn används för att fylla kapacitetsglappen mellan enstegskompressorerna.
Exempel::
Ökning av kapaciteten:
- Den varvtalsreglerade kompressorn startar när önskad kapacitet är lika med startvarvtalet
- Följande enstegskompressorer med minst antal drifttimmar
kopplas in när den varvtalsreglerade kompressorn körs på fullt
varvtal (90 Hz)
-När en enstegskompressor kopplas in, minskas varvtalet (40 Hz)
motsvarande till kapaciteten av enstegskompressorn.
Minskning av kapaciteten:
- Följande enstegskompressorer med est drifttimmar kopplas ur
när den varvtalsreglerade kompressorn når min. varvtal (30 Hz)
-När en enstegskompressor kopplas ur, ökar den varvtalsreglerade kompressorns varvtal (80 Hz) motsvarande enstegskompressorns kapacitet.
- Den varvtalsreglerade kompressorn är den sista kompressorn
som kopplas ur när förutsättningarna för detta uppnås.
Bästa anpassning - exempel
Här är minst två av enstegskompressorerna av olika storlekar.
De varvtalsreglerade kompressorerna kommer alltid vara de som
startar först och stannar sist.
Regulatorn kopplar in och ur enstegskompressorn för att uppnå
bästa möjliga kapacitet (minsta möjliga kapacitetsglapp)
Den varvtalsreglerade kompressorn används för att fylla kapacitetsglappen mellan enstegskompressorerna.
Exempel:
- Den minsta enstegskompressorn kopplas in när den varvtalsreglerade kompressorn har nått min. varvtal (30 Hz).
- När den varvtalsreglerade kompressorn når min. varvtal igen
(30 Hz), kopplas den minsta enstegskompressorn ur (C2) och
den stora enstegskompressorn (C3) kopplas in.
- När den varvtalsreglerade kompressorn når min. varvtal igen
(30 Hz), kopplas den stora enstegskompressorn ur (C2) och den
lilla enstegskompressorn (C3) kopplas in.
- När den varvtalsreglerade kompressorn när min. varvtal igen
(30 Hz), kommer den lilla enstegskompressorn (C2) kopplas in.
- Den varvtalsreglerade kompressorn är den sista kompressorn
som kopplas ur när kraven för detta uppnås.
-När enstegskompressorns kapacitet kopplas ur, ökar den varvtalsreglerade kompressorns varvtal (80 Hz) motsvarande till
den urkopplade kapacitet.
Kompressorapplikation 6 - 1 x varvtal + avlastare
Regulatorn kan styra en varvtalsreglerad kompressor kombinerad
med era kapacitetsreglerade kompressorer av samma storlek och
med samma antal avlastare.
Fördelen med den här kombinationen är att den variabla delen av
den varvtalsreglerade kompressorn endast behöver vara tillräckligt stor för att täcka efterföljande ventiler för att uppnå kapacitetskurvor utan glapp.
Förutsättningarna för att använda den här kompressorapplikationen är:
• En enkelvarvtalsreglerad kompressor som kan vara av en annan
storlek än efterföljande kompressorer
• De kapacitetsreglerade kompressorerna har samma storlek och
samma nummer avlastningsventilerna (max 3)
• Huvudsteget på den kapacitetsreglerade kompressorn är samma
storlek
• Huvudsteget och avlastningsventilerna kan vara olika storlekar
som: 50 %, 25 % och 25 %.
Den här kompressorkombinationen kan hanteras i följande kopplingsmönster:
• Sekventiell
• Cyklisk
Hantering av en varvtalsreglerad kompressor.
Mer information om hantering av varvtalsreglerade kompressorer
nns i avsnitt “Power pack types”.
Cyklisk drift - exempel
De varvtalsreglerade kompressorerna kommer alltid vara de som
startar först och stannar sist.
De kapacitetsreglerade kompressorerna kopplas in och ut enligt
principen “Först in, först ut” för att fördela drifttimmarna jämnt
mellan kompressorerna.
Den varvtalsreglerade kompressorn används för att fylla kapacitetsglappen mellan avlastningsventilerna/huvudsteg.
Ökning av kapaciteten:
- Den varvtalsreglerade kompressorn startar när önskad kapacitet är lika med startvarvtalet
- Den minsta enstegskompressorn kopplas in när den varvtalsreglerade kompressorn körs i fullt varvtal (90 Hz).
- När den varvtalsreglerade kompressorn når max. varvtal igen
(90 Hz), kopplas den minsta enstegskompressorn ur (C2) och
den stora enstegskompressorn (C3) kopplas in.
- När den varvtalsreglerade kompressorn når max. varvtal igen
(90 Hz), kommer den minsta enstegskompressorn (C2) kopplas
in igen.
- När enstegskompressorn kopplas in, minskas varvtalet på den
varvtalsreglerade kompressorn (40 Hz) motsvarande till kapaciteten av inkopplingskapaciteten
- Den varvtalsreglerade kompressorn startar när önskad kapacitet är lika med startvarvtalet
- Huvudsteget på den kapacitetsreglerade kompressorn med
minst drifttimmar (C1) kopplas in när den varvtalsreglerade
kompressorn körs på fullt varvtal (60 Hz)
- Avlastningsventilerna kopplas in gradvis när den varvtalsreglerade kompressorn når max. varvtal igen (60 Hz)
- Huvudsteget på den sista kapacitetsreglerade kompressorn
(C2) kopplas in när den varvtalsreglerade kompressorn når fullt
varvtal (60 Hz)
- Avlastningsventilerna kopplas in gradvis när den varvtalsreglerade kompressorn når max. varvtal igen (60 Hz)
- När huvudsteget eller avlastningsventilerna kollas in, minskas
varvtalet på den varvtalsreglerade kompressorn (35 Hz) motsvarande till kapaciteten av inkopplingskapaciteten.
Minskning av kapaciteten:
- Den kapacitetsreglerade kompressorn med est drifttimmar
(C2) kopplar ur en avlastningsventil när den varvtalsreglerade
kompressorn har nått min. varvtal (25 Hz)
- När den varvtalsreglerade kompressorn igen når min. varvtal
(25 Hz), kopplas avlastningsventilen ur på nästa kapacitetsreglerade kompressor (C3)
- När den varvtalsreglerade kompressorn igen når min. varvtal
(25 Hz), kopplas huvudsteget ur på nästa kapacitetsreglerade
kompressor med est drifttimmar (C2)
- När den varvtalsreglerade kompressorn igen når min. varvtal
(25 Hz), kopplas huvudsteget ur på den sista kapacitetsreglerade kompressorn (C3)
- Den varvtalsreglerade kompressorn är den sista kompressorn
som kopplas ur när kraven för detta uppnås.
- När huvudsteget eller avlastningsventilerna kopplas ur, ökar
varvtalet på den varvtalsreglerade kompressorn (50 Hz) motsvarande till utkopplingskapaciteten
Kompressorapplikation 7 - 2 x varvtal + enkel
Regulatorn kan reglera två varvtalsreglerade kompressorer kombinerade med era enstegskompressorer som kan vara av samma
eller olika storlek (beroende på valt kopplingsmönster).
Fördelen med att använda två varvtalsreglerade kompressorer är
att det är möjligt att nå en mycket låg kapacitet som är en fördel
vid låga laster samtidigt som en hög variabel regleringsområde är
möjligt.
Förutsättningarna för att använda den här kompressorapplikationen är:
• Två varvtalsreglerade kompressorer som kan vara av en annan
storlek än efterföljande enstegskompressorer
• Varvtalsreglerade kompressorer kan vara av samma eller olika
storlekar (beror på kopplingsmönstret)
• Samma frekvensband för båda de varvtalsreglerade kompressorerna
• Enstegskompressorer kan vara av samma eller olika storlekar
(beror på kopplingsmönstret)
Den här kompressorkombinationen kan hanteras enligt följande
kopplingsmönster:
• Sekventiell
• Cyklisk
• Bäst anpassning
Cyklisk drift - exempel
Här är de varvtalsreglerade kompressorerna av samma storlek.
Enstegskompressorerna ska alltså vara av samma storlek.
De varvtalsreglerade kompressorerna kommer alltid vara de som
startar först och stannar sist.
De andra kompressorerna kopplar in och ur efter drifttiden (principen “Först in, först ut”).
Den varvtalsreglerade kompressorn används för att fylla kapacitetsglappen mellan de efterföljande enstegskompressorerna.
Exempel:
Ökning av kapaciteten:
- Den varvtalsreglerade kompressorn med minst drifttimmar (C1)
startar när önskad kapacitet är lika med startvarvtalet
- Den efterföljande varvtalsreglerade kompressorn C2 kopplas
in när den första varvtalsreglerade kompressorn (C1) har nått
max. varvtal (60 Hz) så att kompressorerna körs parallellt.
- När de två varvtalsreglerade kompressorerna når fullt varvtal
(60 Hz) kopplas den enstegskompressor med minst drifttimmar
in (C3)
- När de två varvtalsreglerade kompressorerna når fullt varvtal
igen (60 Hz) kopplas den sista enstegskompressorn in (C4)
- När enstegskompressorn kopplas in, minskas varvtalet på den
varvtalsreglerade kompressorn (35 Hz) motsvarande inkopplingskapaciteten.
Minskning av kapaciteten:
- Enstegskompressorn med est drifttimmar (C3) kopplas ur när
den varvtalsreglerade kompressorn når min. varvtal (25 Hz)
- När de två varvtalsreglerade kompressorerna når min. varvtal
(25 Hz) kopplas den sista enstegskompressorn ur (C4)
- När de två varvtalsreglerade kompressorerna når min. varvtal
(25 Hz) kopplas den varvtalsreglerade kompressor med est
drifttimmar ur (C1)
- Den sista varvtalsreglerade kompressorn (C2) kopplas ur när
kraven för detta uppnås.
-När enstegskompressorn kopplas ur, ökar den varvtalsreglerade
kompressorns varvtal (50 Hz) motsvarande till den urkopplade
kapaciteten.
Bästa anpassning - exempel
Här är de två varvtalsreglerade kompressorerna antingen av olika
storlekar eller så är de efterföljande enstegskompressorerna av
olika storlekar.
De varvtalsreglerade kompressorerna kommer alltid vara de som
startar först och stoppas sist.
Regulatorn kopplar in och ur både varvtalsreglerade kompressorer och enstegskompressorer för att uppnå bästa möjliga kapacitetsjustering (minsta möjliga kapacitetsglapp)
Hantering av en varvtalsreglerad kompressor.
Mer information om hantering av varvtalsreglerade kompressorer
nns i avsnitt “Power pack types”.