AK-CH 650 är en vätskekylregulator för kapacitetsreglering av
kompressorer och luftkylda kondensorer på indirekta kylsystem
för kommersiell kylning.
Utöver kapacitetsreglering kan regulatorn reglera pumpar,
insprutningssignaler till värmeväxlare, avfrostningssekvenser och
säkerhetsövervakning, etc.
Bland de olika funktionerna nns:
- Kapacitetsreglering av upp till 6 kompressorer (max 3 avlastare/
komp)
- Reläutgång som aktiveras av en begäran om extra kylning
- Varvtalsreglering på en eller två kompressorer
- Upp till 6 säkerhetsingångar för varje kompressor
- Kapacitetsbegränsning för att minimera förbrukningstoppar
- Tvillingpumpsreglering med automatisk drifttidsutjämnare
- Start/stoppsignal för värmeväxlingsinsprutning, pump down
funktion
- Avfrostningsreglering med tids- eller temperaturstopp
- Vätskeinsprutning i sugledning
- Säkerhetsövervakning av högtryck / lågtryck / högtryckstempe-
ratur
- Frysskydd
- Kapacitetsreglering av upp till 8 äktar
- Flytande kondensorreferens efter utomhustemperatur
- Värmeåtervinningsfunktion
- Fläktkapacitet med stegkoppling, varvtalsreglering eller en
kombination av dessa
- Säkerhetsövervakning av äktar
- Larmsignaler kan genereras direkt från regulatorn och via data-
kommunikation
- Larm visas med text så att larmorsaken enkelt kan ses
- Plus en del helt separata funktioner som är helt oberoende av
regleringen - som t.ex. larmingångar, termostater, pressostater
och spänningsingångar.
Regulatorn använder sig av följande signaler för reglering/övervakning:
S4 Tilloppstemperatur (regleringssignal)
S3 Returtemperatur
Ss Suggastemperatur
Sd Hetgastemperatur
Po Sugtryck
Pc: Kondenseringstryck
S7 Returtemperatur från varm brine
Sc3 Utetemperatur
Kompressorkapacitet regleras med tilloppstemperatur S4 och sugtryck P0 som frostskydd. Kondensorkapacitet regleras av kondenseringstryck Pc eller alternativt temperaturgivare S7.
Exempel
Om varma sidan kräver full styrning av en kondensorkrets, kan AKCH 650 kombineras med en kondensorreglering typ AK-PC 420.
Den stora fördelen med denna serie är att den kan utökas i
takt med att anläggningens storlek ökar. Den har utvecklats för
kylreglering, men inte för någon specik applikation - variation
skapas genom mjukvara och sättet man denierar anslutningarna.
Samma moduler används för varje reglering och sammansättningen kan ändras efter behov. Med dessa moduler (byggstenar) kan
man skapa en mängd olika sorters regleringar. Men man måste
själv anpassa uppsättningen till de faktiska behoven - dessa instruktioner ger den assistans som behövs för att nna fram genom
uppkomna frågor så att regleringen kan denieras och anslutningarna genomföras.
Regulator
Överdelen
Fördelar
∙ Regulatorns storlek kan ”växa” med systemen
∙ Mjukvaran kan ställas in för en eller era regleringar
∙ Flera regleringar med samma komponenter
∙ Avsedd för expansion när systemkrav ändras
∙ Flexibelt koncept:
- Regulatorserie med gemensam konstruktion
- En princip - många användningsområden för reglering
- Moduler väljs efter de faktiska anslutningskraven
- Samma moduler används från reglering till reglering
Expansionsmoduler
Underdelen
Regulatorn är regleringens hörnsten. Modulen har ingångar och utgångar som
klarar av att hantera små system..
• Underdelen - och därigenom terminalerna - är samma för alla regulatormodeller.
• Överdelen innehåller intelligensen med mjukvara. Denna enhet kommer att
variera med regulatormodell. Men den kommer alltid att levereras tillsammans
med underdelen.
• Utöver mjukvaran är överdelen även försedd med kopplingar för datakommunikation och adressinställningar.
Exempel
En reglering med få anslutningar kan
genomföras med regleringsmodulen
ensamt.
Om systemet växer och er funktioner måste regleras kan regulatorn expanderas.
Med er moduler kan er signaler mottas och er reläer kopplas in- och ur - hur
många och vilka bestäms av den aktuella applikationen.
Om det nns många anslutningar måste en eller
era expansionsmoduler monteras in
Inställning och drift av en AK regulator måste genomföras via
mjukvaruprogrammet ”AK-Service Tool.”
Programmet installeras på en PC, och inställning och drift av de
olika funktionerna utförs via regulatorns meny displayer.
Displayer
Menydisplayerna är dynamiska, så ändrade inställningar i en meny
resulterar i ändrade inställningar i övriga menyer.
En enkel applikation med få anslutningar kommer ge en konguration med få inställningar.
En motsvarande applikation med många anslutningar kommer ge
en konguration med många inställningar.
Från översiktsdisplayen nns tillgång till ytterligare displayer för
kompressorregleringen och kondensorregleringen.
Längst ned på displayen nns tillgång till ett antal generella funktioner, så som ”tidsscheman”, ”manuell drift”, ”loggfunktion”, ”larm”,
och ”service” (konguration).
Nätverksuppkoppling
Regulatorn kan kopplas upp i ett nätverk tillsammans med andra
regulatorer i ett ADAP-KOOL® kylreglersystem. När detta ställts in
kan inställningar genomföras på distans med exempelvis Danfoss
mjukvaruprogram typ AKM.
Användare
Regulatorn levereras med era språk, av vilka ett kan väljas
och användas av användaren. Finns era användare vill kanske
dessa använda olika språk. Alla användare måste tilldelas en
användarprol som antingen ger tillgång till full betjäning eller
gradvis begränsar betjäningsnivån till den lägsta möjliga nivån
som bara tillåter användaren att ”se.”
Språkval är en del av Service Tool inställningarna.
Om språkval inte är tillgängligt i Service Tool för den aktuella regulatorn, visas engelsk text.
Extern display
En extern display kan påmonteras så att P0 (sugtryck) och Pc (kondenseringstryck) avläsningar kan visas.
Totalt kan 4 displayer anslutas och med en inställning är det
möjligt att välja mellan följande avläsningar: sugtryck, sugtryck
i temperatur, S3, S4, Ss, Sd, kondensortryck, kondensortryck i
temperatur och S7.
Ett antal lysdioder gör det möjligt att följa signalerna som mottas
och sänds av regulatorn.
Logg
Från loggfunktionen kan man deniera vilka mätningar man vill
ska visas.
De samlade värdena kan skrivas ut, eller så kan de exporteras till
en l. Man kan öppna len i Excel.
Benner man sig i en servicesituation kan man visa mätningarna i
en trendfunktion. Mätningarna görs då i realtid och visas omedelbart.
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7
■ DO8 ■ Service Pin
Slow ash = OK
Quick ash = answer from gateway
Constantly ON = error
Constantly OFF = error
Flash = active alarm/not cancelled
Constant ON = Active alarm/cancelled
Larm
Displayen ger en översikt av alla aktiva larm. Vill man bekräfta att
man sett larmet kan man kryssa för det i bekräfta fältet.
Vill man veta mer om ett aktuellt larm kan man klicka på det för
att få en informationsvisning på skärmen.
En motsvarande visning nns för alla tidigare larm. Här kan man
ladda upp information om man behöver ytterligare information
om larmhistoriken.
Felsökning
Regulatorn innehåller en funktion som kontinuerligt följer och
hanterar ett antal mätningar. Resultatet anger om funktionen är
OK och om ett fel kan väntas uppstå inom en viss tidsperiod. Ett
larm sänds vid detta tillfälle angående situationen -- inget fel har
ännu uppstått, men det kommer att uppstå.
Ett exempel kan vara långsam igensättning av en kondensor. När
larmet kommer har kapaciteten sjunkit, men situationen är inte
allvarlig. Tid nns för att planera ett servicebesök.
Denna sektion beskriver hur en regulator är designad.
Regulatorn i ett system är baserad på en uniform
kopplingsplattform där skillnaderna mellan reglerapplikationerna
bestäms av den använda överdelen med en specik mjukvara och
av vilka ingångs- och utgångssignaler den relevanta applikationen
kommer att kräva. Är det en applikation med få anslutningar kan
det räcka med bara regulatormodulen (överdel med tillhörande
underdel). Är det en applikation med många anslutningar
kommer regulatormodulen plus en eller era expansionsmoduler
att behöva användas.
Denna sektion ger en översikt av möjliga anslutningar plus hjälp
vid val av de moduler som krävs av den faktiska applikationen.
• Regulatormodul -- klarar av att hantera mindre anläggningskrav
• Expansionsmodul. När komplexiteten ökar och ytterligare
ingångar eller utgångar krävs kan moduler fästas till regulatorn.
En kontakt på sidan av modulen kommer att överföra matningsspänningen och datakommunikationen mellan modulerna.
• Överdel
Regulatormodulens överdel innehåller intelligensen. Detta är
den enhet där regleringen denieras och där datakommunikation kopplas till andra regulatorer i ett större nätverk.
• Anslutningstyper
Det nns olika slags ingångar och utgångar. En typ kan exempelvis vara att ta mot signaler från givare och strömbrytare, medan
en annan kan vara att ta emot spänningssignal, och en tredje typ
kan vara utgångar med reläer, etc. De individuella typerna visas i
tabellen nedan.
Expansionsmodul med
extra analoga ingångar
Extern display för
sugtryck, etc.
• Valfri anslutning
När en reglering planeras kommer den att skapa ett behov av ett
antal anslutningar fördelade på nämnda typer. Denna anslutning
måste ske på antingen regulatormodulen eller expansionsmodulen. Det som måste observeras är att de olika typerna inte får
sammanblandas (en analog ingångssignal får exempelvis inte
kopplas till en digital utgång).
• Kongurering av anslutningar
Regulatorn måste få kännedomom var man ansluter de
individuella ingångs- och utgångssignalerna. Detta sker i en
senare konguration där varje individuell anslutning denieras
baserat på följande princip:
- till vilken modul
- till vilken punkt (”terminaler”)
- vad är anslutet (dvs. trycktransmitter/typ/trycknivå)
Expansionsmodul med extra
reläutgångar och ytterligare
analoga ingångar
Regulator med analoga ingångar
och reläutgångar
Överdel
Expansionsmodul med 2x
analoga utgångssignaler
Modulen med extra reläutgångar nns också
tillgänglig i en version där överdelen försetts
med växlande kontakter så att reläerna kan
överstyras.
Trycktransmitter av typen AKS 32R/AKS
2050 /AKS 32 (1-5 V)
Spänningssignal 0-10 V
Kontaktfunktion (Av/På)On at R < 20 ohm
On/o spänningsingångar Låg spänning
Reläutgångar
SPDT
HalvledarutgångarKan användas för belastning som frekvent
0 / 80 V a.c./d.c.
Hög spänning
0 / 260 V a.c.
AC-1 (ohm)4 A
AC-15 (induktiv))3 A
UMin. 24 V
kopplas av och på, t.ex.: sargvärme, äktar
och AKV ventil
Noggrannhet:: +/- 0,5°C
+/- 0,5 °C mellan -50°C och + 50°C
+/- 1 °C mellan -100°C och -50°C
+/- 1 °C mellan + 50°C och + 130°C
Upplösning:1 mV
Exakthet +/- 10 mV
Max. anslutning av 5 trycktransmittrar på en modul
O at R > 2K ohm
(guldpläterade kontakter behövs inte)
O: U < 2 V
On: U > 10 V
O: U < 24 V
On: U > 80 V
Max. 230 V
Låg- och högspänning får inte kopplas till samma utgångsgrupp
Max. 240 V a.c. , Min. 48 V a.c.
Max. 0.5 A,
Leak < 1 mA
Max. 1 AKV
OmgivningstemperaturVid transport-40 till 70°C
Vid drift-20 till 55 °C,
KapslingMaterialPC / ABS
KapslingsgradIP10 , VBG 4
MonteringFör montering på panel-vägg eller DIN skena
Vikt med skruvterminalModuler i 100- / 200- /regulatorseriernaCa. 200 g / 500 g / 600 g
GodkännandenEU:s lågspänningsdirektiv och EMC krav
möts
UL 873,
Nämnda data gäller för alla moduler.
När data är specika nämns detta tillsammans med modulen i fråga.
Kapacitiv last
Reläerna kan inte användas för direktanslutning av kapacitiva laster som
lysdioder eller för att slå på/av EC-motorer.
All last med omkopplingsbar strömförsörjning måste anslutas via en
lämplig kontaktor eller liknande.
0 till 95 % RH (ej kondensering)
Ingen stötpåverkan/vibrationer
LVD-tester enligt EN 60730
EMC-testad
Skydd enligt EN 61000-6-2
Emission enligt EN 61000-6-3
UL le number: E31024 for CH
UL le number: E166834 for XM
Moduldimensionen är 72 mm
Moduler i 100-serien består av en modul
Moduler i 200-serien består av två moduler
Regulator består av tre moduler
Längden för en samlad enhet = n x 72 + 8
Det nns era regulatorer i serien. Funktionen bestäms av den
programmerade mjukvaran, men regulatorerna är utåt sett
identiska - de har alla samma anslutningsmöjligheter:
11 analoga ingångar för givare, trycktransmittrar,
spänningssignaler och kontaktsignaler,
8 digitala utgångar, med 4 halvledarutgångar och 4 reläutgångar.
Matningsspänning
24 V a.c. eller d.c. som ska anslutas till regulatorn.
24 V får inte föras vidare och användas av andra regulatorer då
den inte är galvaniskt separerad från ingångar och utgångar.
Med andra ord, man måste använda en transformator för varje
regulator. Klass II krävs. Terminalerna får inte vara jordade.
Matningsspänningen till eventuell expansionsmodul överförs via
kontakt på den högra sidan.
Transformatorns storlek bestäms av eektbehovet från det totala
antalet moduler.
Matningsspänning till en trycktransmitter kan tas antingen
från 5 V utgången eller från 12 V utgången beroende på
transformatormodell.
PIN
Datakommunikation
Om regulatorn ska inkluderas i ett system måste
kommunikationen ske via LON anslutningen.
Installationen måste genomföras så som beskrivs i de separata
instruktionerna för LON kommunikation.
Adressinställning
När regulatorn är kopplad till en gateway modell AKA 245 måste
regulatorns adress vara inställd mellan 1 och 119.
Service PIN
När regulatorn är kopplad till datakommunikationskabel måste
gatewayen ha kännedom om den nya regulatorn. Detta får den
genom att man trycker på Service PIN. Lysdioden kommer att
blinka ”Status” när gatewayen sänder ett acceptmeddelande.
Betjäning
Regulatorns betjäning måste ske från mjukvaruprogrammet ”Service Tool.” Programmet måste installeras på en PC, och PC:n måste
vara kopplad till regulatorn via nätverkskontakten på enhetens
framsida.
Lysdioder
Det nns två rader med lysdioder. Dessa betyder:
Vänstra raden:
∙ Matningsspänning till regulatorn
∙ Kommunikationen aktiv med bottendelen (röd = fel)
∙ Status för utgångarna DO1 till DO8
Högra raden:
∙ Mjukvarustatus (långsamma blinkningar = OK)
∙ Kommunikation med Service Tool
∙ Kommunikation på LON
∙ Larm när lysdiod blinkar
-3 lysdioder som ej används
∙ ”Service Pin” kontakt har aktiverats
Address
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7
■ DO8 ■ Service Pin
Långsamma blinkningar = OK
Snabba blinkningar = svar från
gateway
Konstant PÅ = fel
Konstant AV = fel
Blinkar = aktivt larm/ej avstängd
Konstant PÅ = Aktivt larm/avstängd
Håll säkerhetsavståndet!
Låg- och högspänning får inte
kopplas till samma
utgångsgrupp
En inbyggnadsmodul (option board) kan placeras på regulatorns
underdel. Modulen beskrivs senare i dokumentet.
Modulen innehåller 8 ingångar för on/o spänningssignaler.
Signal
AK-XM 102A är till för lågspänningssignaler.
AK-XM 102B är till för högspänningssignaler.
Matningsspänning
Matningsspänningen till modulen kommer från den i raden
föregående modulen.
Lysdioder
Dessa indikerar:
∙ Matning av spänning till modulen
∙ Kommunikation med regulatorn är aktiv (röd = fel)
∙ Status för de individuella ingångarna 1 till 8 (när upplyst = spän-
Matningsspänning till modulen kommer från den i raden
föregående modulen.
Endast för AK-XM 204B
Överstyrning av relä
Åtta kopplingskontakter på framsidan överstyr reläfunktionerna.
Antingen till position OFF eller ON.
I positionen Auto utförs regleringen av regulatorn.
Lysdioder
Det nns två rader med lysdioder. De indikerar följande:
Vänstra raden:
∙ Matningsspänning till regulatorn
∙ Kommunikationen aktiv med bottendelen (röd = fel)
∙ Status för utgångarna DO1 till DO8
Högra raden (endast för AK-XM 204B):
∙ Överstyrning av reläer
ON = överstyrning
OFF = ingen överstyrning
AK-XM 204A AK-XM 204B
Säkringar
På bottendelen nns en säkring för varje utgång.
Max. 230 V
AC-1: max. 4 A (ohm)
AC-15: max. 3 A (Induktiv)
AK-XM 204B
Överstyrning av relä
Håll säkerhetsavståndet!
Låg- och högspänning för
inte kopplas till samma
utgångsgrupp
Modulen innehåller:
8 analoga ingångar för givare, trycktransmittrar, spänningssignaler
och kontaktsignaler.
8 reläutgångar
Matningsspänning
Matningsspänningen till modulen kommer från den i raden
föregående modulen.
Endast för AK-XM 205B
Överstyrning av relä
Åtta växlingskontakter på framsidan möjliggör överstyrning av
reläfunktionerna.
Antingen till positionen OFF eller ON.
I positionen Auto utförs regleringen av regulatorn.
Lysdioder
Det nns två rader med lysdioder. Dessa betyder:
Vänstra raden:
∙ Matningsspänning till regulatorn
∙ Kommunikation aktiv med bottendelen (röd = fel)
∙ Status för utgångarna DO1 och DO8
Högra raden (endast för AK-XM 205B):
∙ Överstyrning av reläer
ON = Överstyrning
OFF = Ingen överstyrning
Säkringar
På bottenplattan nns en säkring för varje utgång.
AK-XM 205A AK-XM 205B
max. 10 V
Max. 230 V
AC-1: max. 4 A (ohm)
AC-15: max. 3 A (Induktiv)
Håll säkerhetsavståndet!
Låg- och högspänning för
inte kopplas till samma
utgångsgrupp
Modulen kan användas i regulatorer som inte är sammankopplade
med en datakommunikationsenhet tillsammans med de övriga
regulatorerna. Modulen används här om regulatorn behöver batteribackup för följande funktioner:
∙ Urfunktion
∙ Fastslagna tider för dag/natt växling
∙ Fastslagna avfrostningstider
∙ Sparande av larmlogg i händelse av strömavbrott
∙ Sparande av temperaturlogg i händelse av strömavbrott
Anslutning
Modulen är försedd med kontaktanslutning
Placering
Modulen placeras på kretskortet inuti överdelen.
Punkt
Ingen punkt behöver denieras för en urmodul - koppla bara in
den.
Batteriernas varaktighet
Batterierna räcker i era år - även om frekventa strömavbrott
skulle inträa.
Ett larm genereras när batterierna behöver ersättas.
Batterierna kommer dock att räcka ytterligare i era månader efter
att larmet utlösts.
Visning av viktiga mätningar från regulatorn, t.ex. kylmöbeltemperatur, sugtryck eller kondenseringstryck.
Inställning av de individuella funktionerna kan genomföras genom användning av displayen med knappar.
Det är regulatorn som används som avgör vilka mätningar och
inställningar som kan genomföras.
Anslutning
Expansionsmodulen är kopplad till regulatormodulen via en kabel
med kontakt. Man måste använda en kabel per modul. Kabeln
nns i olika längder.
Båda modellerna av displayer (med eller utan knappar) kan kopplas till antingen displayutgång A, B, C eller D.
När regulatorn startar upp, visar displayen vilken utgång som är
ansluten.
- - 1 = utgång A
- - 2 = utgång B
etc.
EKA 163B EKA 164B
Placering
Expansionsmodulen kan placeras på ett avstånd på upp till 15 m
från regulatormodulen.
Punkt
Ingen punkt behöver denieras för en displaymodul - koppla bara
in den.
Var medveten om följande när antalet expansionsmoduler ska
planeras. Ev. kan en signal ändras, så att en ytterligare modul kan
undvikas.
• En AV/PÅ signal kan mottas på två sätt. Antingen som en kontaktsignal på en analog ingång eller som spänning på en låg
eller högspänningsmodul.
• En AV/PÅ utgångssignal kan ges på två olika sätt. Antingen med
en reläkontakt eller med halvledarutgång. Den huvudsakliga
skillnaden ligger i den tillåtna belastningen och att reläkontakten innehåller en brytande kontakt.
Nedan nämns ett antal funktioner och anslutningar som kan
behöva övervägas när en reglering ska planeras. Fler funktioner än
bara de som nämns här nns i regulatorn, men de som nämns har
inkluderats så att behovet av anslutningar kan bestämmas.
Funktioner
Urfunktion
Urfunktion och växling mellan sommar- och vintertid nns i
regulatorn.
Uret nollställs om strömavbrott inträar.
Urinställning bibehålls om regulatorn är sammankopplad med
ett nätverk med en gateway, eller så kan en urmodul monteras i
regulatorn.
Start/stopp av reglering
Reglering kan startas och stoppas via mjukvaran. Extern start/
stopp kan också kopplas in.
Larmfunktion
Om larmet ska skickas till en signalsändare måste en reläutgång
användas.
Extra temperaturgivare och tryckgivare
Om ytterligare mätningar måste genomföras utöver regleringen
kan givare kopplas till de analoga ingångarna.
Tvångsstyrning
Mjukvaran innehåller möjlighet tvångsstyrning. Om en
expansionsmodul med reläutgångar används kan modulens
överdel vara utrustad med växlingskontakter - kontakter som kan
överstyra de individuella reläerna till antingen AV eller PÅ position.
Datakommunikation
Regulatormodulen har terminaler för LON datakommunikation.
Kraven för installation beskrivs i ett separat dokument.
Denna signal måste vara kopplad till två
terminaler.
Signalen kan mottas från följande källor:
• Temperatursignal från Pt 1000 ohm temperaturgivare
• Kontaktsignal där ingången är kortsluten
respektive ”öppnad”
• Spänningssignal från 0-10 V
• Signal från trycktransmitter AKS 32, AKS
32R eller AKS 2050
Matningen till trycktransmittern hämtas
från modulens terminaler där det
nns både 5 V och 12 V tillgängliga.
Trycktransmitterns tryckområde måste
ställas in vid kongureringen.
AV/PÅ spänningsingångar ”DI”
Signalen måste vara kopplad till två
terminaler.
• Signalen måste ha två nivåer, antingen 0 V
eller ”spänning” på ingången.
Det nns två olika sorters expansionsmoduler för den här signaltypen:
-lågspänningssignaler, t.ex.. 24 V
-högspänningssignaler, t.ex. 230 V
AV/PÅ utgångssignaler ”DO”
Det nns två modeller, nämligen följande:
• Reläutgångar
Alla reläutgångar kommer med växlingsrelä så att de erforderliga funktionerna
kan erhållas när regulatorn saknar spänning
• Halvledarutgångar
Reserverad för AKV ventiler, men utgång
kan koppla in och ur ett externt relä, som
med en reläutgång.
Utgången nns bara på regulatormodulen.
Vid kongurering måste funktionen ställas in:
∙ Aktiv när utgången är aktiverad
∙ Aktiv när utgången inte är aktiverad
Analog utgångssignal ”AO”
Signalen används om en regulatorsignal
ska överföras till en extern enhet, t.ex. en
frekvensomformare.
Vid kongurering måste signalområdet
denieras: 0-5 V, 1-5V,
0-10 V eller 2-10 V.
Vid kongurering måste funktionen ställas
in:
∙ Aktiv när ingången saknar spänning.
∙ Aktiv när spänning tillförs till ingången.
Begränsningar
Då systemet är mycket exibelt vad gäller antalet inkopplade
enheter måste man kontrollera om det val man gjort
överrensstämmer med de få begräsningar som nns.
Regulatorns komplexitet avgörs av mjukvaran, processorns
storlek och storleken på minnet. Det förser regulatorn med ett
specikt antal anslutningar från vilka data kan laddas ned, och
andra där anslutningar med reläer kan genomföras.
✔ Summan av anslutningarna får inte överstiga 80
✔ Antalet expansionsmoduler måste begränsas så att den totala
styrkan inte överstiger 32 VA (regulator inräknat).
✔ Högst fem trycktransmittrar får vara kopplade till en enskild
regulatormodul
✔ Högst fem trycktransmittrar får vara kopplade till en enskild
expansionsmodul
Gemensam trycktransmitter
Om era regulatorer tar emot en signal från samma trycktransmitter, måste matningen till de berörda regulatorerna kopplas så att
det inte går att slå av en av regulatorerna utan att också slå av de
andra. (Om en regulator slås av kommer signalen dras ned och alla
de andra regulatorerna får en signal som är för låg)
2. Kontrollera att regulatorns funktioner inkluderar erforderlig
applikation
3. Överväg vilka anslutningar som ska göras
4. Använd planeringstabellen. / Skriv ned antalet anslutningar. /
Lägg samman
5. Finns tillräckligt med anslutningar på regulatormodulen? - Om
inte, kan man ändra en AV/PÅ ingångssignal från spänningssignal till kontaktsignal, eller krävs en expansionsmodul?
6. Bestäm vilken expansionsmodul som ska användas
7. Kontrollera att begränsningarna beaktas
8. Beräkna den totala längden av moduler
9. Modulerna sammanlänkas
10. Anslutningsplatserna fastslås
11. Rita upp ett anslutningsschema eller ett nyckeldiagram
12. Matningsspänningens/transformatorns storlek
Följ dessa 12 steg
1
Skiss
Gör en skiss av anläggningen
2
Kompressor- och kondensorfunktioner
AK-CH 650
Applikation
Reglering av en kompressorgruppx
Reglering av en kondensorgruppx
Både kompressorgrupp och kondensorgruppx
Pumpregleringx
Reglering av kompressorkapacitet
PI-regleringx
Max antal kompressorer6
Max antal avlastare för varje kompressor3
Identiska kompressorkapaciteterx
Annan kompressoreektx
Sekventiell drift (först in / sist ut)x
Varvtalsreglering av 1 eller 2 kompressorerx
Drifttidsutjämningx
Minsta återstartstid x
Minsta på-tidx
Vätskeinsprutning i värmeväxlaren x
Vätskeinsprutning i sugledningen x
Kapacitetsbegränsningx
Reläutgång som aktiveras av en begäran om extra kylningx
0–10 V-signal som visar inkopplingskompressorkapacitetenx
Brinetemperaturreferens
Överstyrning via P0 optimering x
Överstyrning via ”natthöjning”x
Överstyrning via ”0-10 V signal”x
Max antal steg 8
Varvtalsreglering x
Steg- och varvtalsregleringx
Varvtalsreglering 1. stegx
Begränsning av varvtal under nattdriftx
Värmeåtervinningsfunktion via termostatfunktionx
Värmeåtervinningsfunktion via DI signalx
Problemlösningsfunktionen FDD på kondensorx
Kondensortryckreferens
Flytande kondensortryckreferensx
Inställning av referens för värmeåtervinningsfunktion x
Säkerhetsfunktion
Minsta sugtryckx
Max sugtryckx
Max kondenseringstryckx
Max hetgastemperatur x
Min./Max överhettningx
Säkerhetsövervakning av kompressorerx
Gemensam högtrycksövervakning av kompressorerx
Säkerhetsövervakning av kondensoräktarx
Generella larmfunktioner med tidsfördröjning10
Frysskyddx
Diverse
Extra givare7
Möjlighet att välja att koppla in separat display2
Separata termostatfunktioner5
Separata pressostatfunktioner5
Separata spänningsmätningar 5
Lite mer om funktionerna
Kompressor
Reglering av upp till 6 kompressorer. Upp till tre avlastningssteg
per kompressor. Kompressor Nr. 1 och 2 kan varvtalsregleras.
Kondensor
Reglering av upp till 8 kondensorsteg.
Fläktar kan varvtalsregleras. Antingen alla på en signal eller bara
den första äkten av era.
Reläutgångar och halvledarutgångar kan användas, om så önskas.
Varvtalsreglering av kondensoräktar
Funktionen kräver en analog utgångsmodul.
En reläutgång kan användas för att starta/stoppa
varvtalsregleringen.
Fläktarna kan också kopplas in eller ur med reläutgångarna.
Säkerhetskrets
Om signaler ska mottas från en eller era delar av en
säkerhetskrets måste varje signal vara kopplad till en AV/PÅ
ingång.
Dag/nattsignal för höjning av sugtryck
Urfunktionen kan användas, men en extern AV/PÅ signal kan även
användas istället.
Om ”PO optimerings” funktionen används kommer ingen signal
att ges angående höjning av sugtrycket. PO optimeringen
kommer att sköta om detta.
Separata termostat och pressostatfunktioner
Ett antal termostater/pressostater kan användas, efter behov.
Funktionen kräver en givarsignal och en reläutgång. I regulatorn
nns inställningar för inkopplings- och urkopplingsvärden. En
sammanhörande larmfunktion kan också användas.
Separata spänningsmätningar
Ett antal spänningsmätningar kan användas, efter behov. Signalen
kan exempelvis vara 0-10 V. Funktionen kräver en givarsignal och
en reläutgång. I regulatorn nns inställningar för inkopplings- och
urkopplingsvärden. En sammanhörande larmfunktion kan också
användas.
För mer information om funktionerna, gå till kapitel
5.
3
Anslutningar
Här följer en översikt av de möjliga anslutningarna. Texterna kan
läsas i samband med tabellerna i punkt 4.
Analoga ingångar
Temperaturgivare
• S4 och S3 (brinetemperatur)
Måste alltid användas i samband med kompressorreglering.
• Ss (suggastemperatur)
Måste alltid användas i samband med kompressorreglering.
• Sd (hetgastemperatur)
Måste alltid användas i samband med kompressoreglering.
• Sc3 (utomhustemperatur)
Ska användas när övervakningsfunktion FDD används.
Ska användas när reglering genomförs med ytande
kondensering.
• S7 (varm brine returtemperatur)
Måste användas när reglergivaren för kondensorn har valts som
S7.
• Saux (1-4), extra temperaturgivare, om tillämpligt.
Upp till fyra extra givare för övervakning och datainsamling kan
kopplas in.
Dessa givare kan användas för allmänna termostatfunktioner.
• Shrec (värmeåtervinningstermostat)
Måste användas när värmeåtervinning regleras via en termostatfunktion.
Trycktransmitter
• P0 Sugtryck
Måsta alltid användas i samband med kompressorreglering (frysskydd)
• Pc Kondenseringstryck
Måste alltid användas i samband med kompressor- och kondensorreglering.
• Paux (1-3)
Upp till 3 extra trycktransmittrar kan kopplas in för övervakning
och datainsamling.
Dessa givare kan användas för allmänna tryckbrytar-funktioner.
En trycktransmitter modell AKS 32 eller AKS 32R kan ge signaler
upp till högst 5 regulatorer.
Spänningssignal
• Ext. referens
Används när överstyrningssignal mottas från en annan regulator.
• Spänningsingångar (1-5)
Upp till 5 extra spänningssignaler kan kopplas in för övervakning
och datainsamling. Dessa signaler kan användas för allmänna
spänningsingångsfunktioner.
På/Av-ingångar
Kontaktfunktion (på en analog ingång) eller spänningssignal (på
en expansionsmodul)
• Frysskydd
• Flow switch eller tryckdierens för pumpövervakning
• Start av avfrostning
• Upp till 6 signaler från varje kompressors säkerhetskrets
• Signaler från kondensoräktens säkerhetskrets
• Alla signaler från frekvensomformarens säkerhetskrets (kompr.
och/eller äktar)
• Extern start/stopp av reglering.
• Extern start stopp av värmeåtervinning
• Upp till 2 ingångar för kapacitetsbegränsning
• Extern dag/nattsignal (höj/sänk sugtrycksreferensen). Funktionen används inte om ”P0 optimerings” funktionen används.
• DI ingång (1-10) ingångar
Upp till 10 extra av/på signaler för allmän larmövervakning och
datainsamling kan kopplas in.
Av/på-utgångar
Reläutgångar
• Kompressorer (1-6)
• Avlastare (max 3/kompressorer)
• Begär extra kylningskapacitet
• Fläktmotor (1-8)
• Start/stopp av vätskeinsprutning i värmeväxlare
• Avfrostningsutgång
• Start/stopp av vätskeinsprutning i sugledningen
• Start/stopp av värmeåtervinning
• Start/stopp av tvillingpumpar (1-2)
• Start/stopp av varvtalsreglering (1-2) (komp./äktar)
• Larmrelä
• Allmänna funktioner från termostater (1-5), pressostater (1-5) och
spänningsingångar (1-5)
Halvledarutgångar
Halvledarutgångarna på regulatormodulen kan användas för
samma funktioner som de som nämns under ”reläutgångar”.
(Utgångarna kommer alltid att vara ”AV” när regulatorn drabbas av
strömavbrott.)
Analog utgång
• Varvtalsreglering av kondensoräktar
• Varvtalsreglering av kompressorer
• Signal för inkopplingskompressorkapacitet.
Exempel
Kompressorgrupper:
• Köldmedium R404A
• 1 varvtalsreglerad kompressor (30kW, 30-60 Hz)
• 3 kompressorer (15 kW) med drifttidsutjämning
• Säkerhetsövervakning av varje kompressor + frekvensomformare
• Kapacitetsbegränsning av kompressor via kontaktsignal (belastningsbegränsning)
• Insprutningssignal till värmeväxlare
• Frysskyddsingång (230 V a.c.)
• S4 inställning 2°C
Luftkyld kondensor:
• 4 äktar, stegreglering
• Pc-reglering baseras på utomhustemperatur, givare Sc3
Pumper + avfrostning:
• start/stopp av 2 pumper
• Övervakning via ödesswitch (kontaktsignal)
• Utgång för avfrostning
Receiver:
• Övervakning av vätskenivå (230 V a.c.)
Fläkt i anläggningsrum:
• Termostatreglering av äktar i maskinrum (givare + utgång)
Säkerhetsfunktioner:
• Övervakning av P0, Pc, Sd och överhettning i sugledningen
• P0 min. = -10°C
• Pc max. = 50°C
• Sd max. = 120°C
• SH min. = 5°C, SH max. = 35°C
Övrigt:
• Larmutgång används
• Extern huvudströmbrytare används (kontaktsignal)
Data från detta exempel används på nästa sida.
Resultatet är att följande moduler ska användas:
∙ AK-CH 650 basmodul
∙ AK-XM 102A digital ingångsmodul
∙ AK-XM 204B relämodul
∙ AK-OB 110 analog utgångsmodul
Men hjälp av tabellen kan man fastställa om det nns
tillräckligt med ingångar och utgångar på basregulatorn.
Finns dessa inte i tillräckligt antal måste regulatorn
utökas med en eller era av de nämnda expansionsmodulerna.
Anteckna vilka anslutningar som kommer att krävas och
addera dem.
Använder man expansionsmoduler kommer regulatorkombinationens längd att växa. Raden av moduler är en komplett enhet som
inte kan brytas.
Moduldimensionen är 72 mm.
Moduler i 100-serien består av en modul.
Moduler i 200-serien består av två moduler.
Regulatorn består av tre moduler.
En sammanlagd enhets längd = n x 72 + 8
eller uttryckt på annat sätt:
Modul Typ Antal à Längd
Regulatormodul 1 x 224 = 224 mm
Expansionsmodul 200-series _ x 144 = ___ mm
Expansionsmodul 100-series _ x 72 = ___ mm
Total längd = ___ mm
9
Länkning av moduler
Börja med regulatomodulen och montera sedan på de valda
expansionsmodulerna. Sekvensen har ingen betydelse.
Exemplet fortsätter:
Regulatormodul + 1 expansionsmodul i 200-serien + 1 expansionsmodul i
100-serien =
224 + 144 + 72 = 440 mm.
Man får däremot inte ändra sekvensen, dvs. ytta om modulerna,
efter att man genomfört inställningen där regulatorn informeras
om vilka anslutningar som nns på vilka moduler och på vilka
terminaler.
Modulerna är fästa i varandra och hålls samman av en kontakt
som samtidigt sänder matningsspänningen och intern
datakommunikation till nästa modul.
Montering och borttagande får endast genomföras när det inte
nns någon spänning ansluten.
Skyddslocket som är monterat på regulatorns kontakt måste
yttas till den sista lediga kontakten så att denna kontakt är
skyddad mot kortslutning eller smuts.
När regleringen har startats kommer regulatorn alltid att
kontrollera om kontakt nns med den inkopplade modulen.
Status för detta kan avläsas på lysdioden.
När de båda hakarna för DIN-skenemonteringen är i öppen
position kan modulen tryckas på plats på DIN-skenan - oavsett var
i raden modulen nns.
Borttagande sker på samma sätt med de båda hakarna i den
öppna positionen.
Alla anslutningar måste kongureras med modul och punkt, så i
princip har det ingen betydelse var anslutningarna görs, så länge
det sker på korrekt typ av ingång eller utgång.
∙ Regulatorn är den första modulen, nästa är nr. 2, etc.
∙ En punkt är de två eller tre terminaler som hör till en ingång eller
utgång (t.ex. två terminaler för en givare eller tre terminaler för
ett relä).
Förberedandet av anslutningsdiagrammet och efterföljande kongurering bör ske vid detta tillfälle. Det genomförs enklast genom
att man fyller i anslutningsöversikten för de relevanta modulerna.
Princip:
Namn På modul På Punkt Funktion
fx Kompressor 1 x x Stäng
fx Kompressor 2 x x Stäng
fx Larmrelä x x NC
fx Huvudbrytare x x Stäng
fx P0 x x AKS 32R 1-6 bar
Anslutningsöversikten från regulatorn och eventuella
expansionsmoduler hämtas från avsnittet ”Modulöversikt.” T.ex.
regulatormodul:
- Kolumnerna 1, 2, 3 och 5 används för kongureringen.
- Kolumnerna 2 och 4 används för anslutningsdiagrammet.
Signal typ /
Aktiv på
modul Punkt
Tänk på numreringen.
Den högra delen av
regulatormodulen liknar en
separatmodul. Men det är en
del av regulatorn.
Tips
I tillägg B nns 16 generella anläggningstyper illustrerade. Är den aktuella anläggningen i stort sett identisk med
någon av de som illustreras kan man med fördel använda
sig av de angivna anslutningspunkterna.
Matningsspänning är endast ansluten till regulatormodulen.
Matningen till de övriga modulerna sänds via kontakten
mellan modulerna. Matningen måste vara på 24 V +/-20%. En
transformator måste användas för varje regulator. Transformatorn
måste vara av klass II. Matningen får inte delas av andra
regulatorer eller enheter. De analoga ingångarna och utgångarna
är inte galvaniskt separerade från matningen.
Ingången för + och - 24 V får inte vara jordad.
Exemplet fortsätter:
Regulatormodul 8 VA
+ 1 Expansionsmodul i 200-serien 5 VA
+ 1 Expansionsmodul i 100-serien 2 VA
-----Transformatorstorlek (som minst) 15 VA
Transformatorstorlek
Strömförbrukningen växer i takt med antalet använda moduler:
Modul Typ Antal á Eekt
Regulator 1 x 8 = 8 VA
Expansionsmodul 200-serien _ x 5 = __ VA
Expansionsmodul 100-serien _ x 2 = __ VA
Totalt ___ VA
Gemensam trycktransmitter
Om era regulatorer tar emot en signal från samma trycktransmitter, måste matningen till de berörda regulatorerna kopplas så att
det inte går att slå av en av regulatorerna utan att också slå av de
andra. (Om en regulator slås av kommer signalen dras ned och alla
de andra regulatorerna får en signal som är för låg)
Denna sektion beskriver hur regulatorn:
∙ Monteras
∙ Kopplas in
Vi har beslutat oss för att arbeta med exemplet vi gick igenom
tidigare som bas, dvs. de följande modulerna:
∙ AK-CH 650 regulatormodul
∙ AK-XM 204B relämodul
∙ AK-XM 102 B digital ingångsmodul
∙ AK-OB 110 analog utgångsmodul
Ta bort skyddskåpan från kontakten på basmodulens högra
sida.
Placera kåpan på kontakten till höger på expansionsmodulen
som ska monteras längst ut på höger sida av regulatorkombinationen.
2. Sätt ihop expansionsmodulen och basmodulen
Basmodulen får inte vara spänningssatt.
I vårt exempel ska två expansionsmoduler fästas på basmodulen. Vi
har valt att fästa modulen med reläer direkt på basmodulen och sedan
modulen med ingångssignaler. Sekvensen är alltså:
3
Alla efterföljande inställningar som påverkar de båda expansionsmodulerna bestäms av denna sekvens.
När de båda snäppfästena för DIN-skenan är i den öppna positionen
kan modulen tryckas på plats på DIN-skenan - oavsett var modulen är
i raden.
Demontering utförs sålunda med de båda snäppfästena i den öppna
positionen.
Skärmen på trycktransmitterkablarna
får bara kopplas i änden vid regulatorn.
Varning
Håll signalkablar separerade från
kablar med hög spänning
2
Komp. 1 Allm.säkerhet
3
Komp. 2 Allm.säkerhet
Komp. 3 Allm.säkerhet
Komp. 4 Allm.säkerhet
växlare
Frekvensomformare
Vätskeinsprutning i värme-
2. Koppla in LON kommunikationsnätverk
Installationen av datakommunikationen måste uppfylla kraven
som anges i dokument RC8AC.
3. Koppla in matningsspänning
Matningen är 24 V, och denna får inte användas till andra regulatorer eller apparater. Terminalerna får inte vara jordade.
4. Följ lysdioderna
När matningsspänningen kopplas in kommer regulatorn
genomgå en intern kontroll. Regulatorn kommer att vara redo
inom en knapp minut, när ”Status” börjar blinka långsamt i
lysdioden.
5. När ett nätverk nns
Ställ in adressen och aktivera Service Pin.
Intern kommunikation mellan modulerna:
Snabbt blinkande = fel
Kontinuerligt På = fel
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7
■ DO8 ■ Service Pin
Status på utgång 1-8
Rumsäkt
Långsamt blinkade = OK
Snabbt blinkande = svar från porten
i 10 min. efter nätverk
installation
Kontinuerligt PÅ = fel
Kontinuerligt AV = fel
Extern kommunikation
Blinkande = aktivt larm/ej avbruten
Konstant på = Aktivt larm/avbruten
Denna sektion beskriver hur regulatorn:
∙ Kongureras
∙ Betjänas
Vi har beslutat arbeta utifrån exemplet vi tidigare gick igenom
som bas, dvs. kompressorreglering med 4 kompressorer och kondensorreglering med 4 äktar.
Exemplet visas på nästföljande sida.
Vi har bestämt oss för att beskriva inställningen med hjälp av ett
exempel bestående av en kompressorgrupp och en kondensor.
Exemplet är detsamma som det som ges i ”Design” sektionen, dvs.
regulatorn är en AK-CH 650 + expansionsmoduler.
Kompressorgrupp:
∙ Köldmedium
∙ 1 varvtalsreglerad kompressor (30 kW, 30-60 Hz)
∙ 3 kompressorer (15 kW) med drifttidsutjämning
∙ Säkerhetsövervakning av varje kompressor + frekvensomformare
∙ Kapacitetsbegränsning av kompressorer via kontaktsignal (load
shedding)
∙ Insprutningssignal till värmeväxlare
∙ Frysskyddsingång (230 V a.c.)
∙ S4 inställning 2ºC
Luftkyld kondensor:
∙ 4 äktar, stegreglering
∙ Pc reglerar baserat på utomhustemperatur Sc3
Pumpar + avfrostning:
∙ Start/Stopp av 2 tvillingpumpar
∙ Övervakning via ödesswitch (kontaktsignal)
∙ Utgång för avfrostning
Receiver:
∙ Övervakning av vätskenivå (230 V a.c.)
Fläkt i maskinrummet:
∙ Termostatreglering av äkt i maskinrum (givare + utgång)
Säkerhetsfunktioner:
∙ Övervakning av Po, Pc, Sd och överhettning på sugledningen
• P0 min. = -10°C
• Pc max. = 50°C
• Sd max. = 120°C
• SH min. = 5°C, SH max = 35°C
Övrigt:
∙ Larmutgång används
∙ Extern huvudbrytare används
Obs!
Varvtalsreglering är inte möjligt på alla kompressorer
Kapaciteten hos kompressorn med varvtalsreglering bör vara högre än
de övriga kompressorerna.
Detta försäkrar att inga ”gap” nns i inkopplingen av kapacitet.
Se kapitel 5, Reglerfunktioner.
En intern huvudbrytare nns också som inställningsalternativ. Båda
måste vara ”PÅ” innan någon reglering utförs.
PC med programmet ”Service Tool” kopplas till regulatorn.
Regulatorn måste vara påslagen först och lysdioden måste lysa
”Status” innan Service Tool programmet startas.
För inkoppling och drift av ”AK service tool” mjukvara, se manualen för mjukvaran.
Starta Service Tool programmet
Logga in med användarnamn SUPV
Välj namnet SUPV och tryck in lösenorde
Första gången som Service Tool är inkopplad till en ny version av en regulator kommer starten av Service Tool att ta längre tid än vanligt medan
informationen hämtas från regulatorn.
När regulatorn levereras är SUPV lösenordet 123.
När man är inloggad i regulatorn kommer en översikt av den alltid att
visas.
I detta fall är översikten tom. Det beror på att regulatorn ännu inte
installerats.
Den röda larmklockan längst ned till höger visar att det nns ett aktivt
larm i regulatorn. I vårt fall beror larmet på att tiden ännu inte ställts in
i regulatorn.
Klicka på den orangea knappen med en skiftnyckel på, nederst
på displayen.
2. Välj Authorization (behörighet)
3. Ändra inställningar för användaren “SUPV”
Vid leverans är regulatorn uppsatt med standard behörigheter för olika
användartyper. Denna inställning ska ändras och anpassas till anläggningen. Ändringarna kan göras nu eller senare.
Du kommer att använda den här knappen igen när du vill komma till
den här displayen.
På vänster sida visas inte alla funktioner ännu. Här kommer det att nnas er funktioner ju längre vi kommer med inställningarna.
Klicka på raden Authorization (behörighet) för att komma till displayen för användarinställningar.
4. Välj användarnamn och behörighetskod
5. Gör en ny login med användarnamnet och den nya
behörighetskoden
Markera raden med användarnamnet SUPV.
Klicka på knappen Change (ändra)
Det är här man väljer supervisor för denna anläggning och en motsvarande behörighetskod för denna person.
I tidigare versioner av ST 500 var det möjligt att välja språk i denna
meny.
Om regulatorn har en nyare programvara, sker språkval i samband med
kongurationen av ST500.
Regulatorn kommer att använda samma språk som är valt i service tool,
men bara om regulatorn innehåller detta språk. Om språket inte nns i
regulatorn, kommer inställningar och avläsningar att visas på engelska.
För att aktivera de nya inställningarna måste du göra en ny login på
regulatorn med det nya användarnamnet och relevant behörighetskod.
Du når loginmenyn genom att klicka i övre vänstra hornet.
Alla systeminställningar kan ändras genom att klicka på det blå fältet
med inställningen och sedan indikera värdet för den önskade inställningen.
I det första fältet skriver man in ett namn för vad regulatorn ska reglera.
När den första tiden är inställd kan PC:ns tid överföras till regulatorn.
När regulatorn är kopplad till ett nätverk kommer tid och datum att
automatiskt ställas in av systemenheten i nätverket. Detta gäller även
för övergång till sommartid.
När anläggningstyp ska
kongureras kan detta
genomföras på två olika
sätt: Någon av dessa båda (vi
väljer att använda det nedre)
Den övre av dessa båda inställningar
ger ett val mellan ett antal fördeni-
erade kombinationer, som samtidigt
bestämmer anslutningspunkterna.
I slutet av manualen nns en
översikt av valmöjligheterna och
anslutningspunkterna.
4. Ställ in gemensamma funktioner
I vårt exempel vill vi att
regulatorn ska reglera både en
kompressorgrupp och en kondensorgrupp. Vi väljer därför
anläggningstyp Kompressorgrupp.
Ytterligare inställningar:
Extern huvudbrytare till Ja.
Använd Larmutgång till Hög. (Vid ”Hög” är reläet bara aktiverat för
högprioritetslarm).
Regulatorn kan överföra en 0–10 V-signal som indikerar hur mycket av
kompressorns kapacitet som är inkopplad. Vi använder inte den här
signalen i exemplet.
Tryck +- knappen för att gå vidare
till nästa sida.
4. Ställ in värdena för kapacitets-
reglering
Tryck +- knappen för att gå vidare
till nästa sida.
Kongurationsmenyn i Service Tool
har nu ändrats. Den visar de möjliga
inställningarna för vald anläggningstyp.
I vårt exempel väljer vi inställningen:
- Sugbörvärde = -15ºC
- Nattosetvärde = 5 K
Inställningarna visas här i displayen.
Det nns era sidor efter varandra.
Den svarta bjälken i detta fält
berättar vilken av sidorna som för
närvarande visas.
Man yttar sig mellan sidorna
genom att använda + och - knapparna.
.
I vårt exempel väljer vi:
- 4 kompressorer
- P0 som signal till regleringen
- Köldmedium = R404A
- Utjämning av drifttid
- Värde för varvtalsreglering
Varvtalsreglering kan alltid enbart
ligga på kompressor nummer 1.
Inställningarna visas här i displayen.
Alla kompressorer kan inte
varvtalsregleras. Är man
osäker bör man kontakta sin
kompressorleverantör.
Vill man veta mer om de olika kongurationsmöjligheterna,
se listan nedan.
Siran refererar till siran och bilden i kolumnen på vänster
sida.
3 - Referensmetod
Förskjutning av sugtryck som en funktion av externa
signaler.
0: Referens = inställd referens + nattoset + oset från
extern 0-10 V signal
1: Referens = inställd referens + oset från P0 optimering
+ nattoset
Börvärde (-80 till +30ºC)
Inställning av krävda sugtrycket i ºC
Oset via extern referens
Välj om en extern 0-10V referensöverridningssignal krävs
Oset vid maxingång (-100 till +100ºC)
Referensförskjutning vid maximal ext. referenssignal
Oset vid min. ingång (-100 till + 100ºC)
Referensförskjutning vid min. ext. referenssignal
Oset lter (10-1800 sek.)
Filter för referensförskjutning, högre värde resulterar i
långsammare förskjutning
Nattval via DI
Välj om en digital ingång krävs för aktivering av nattdrift.
Nattdrift kan alternativt regleras via internt veckoschema
eller från systemmanagern via datakommunikation
Nattoset (-25 till +25K)
Förskjutning av brinetemperaturen under nattdrift (inställd
i Kelvin)
Oset via S3
Referensvalet måste ersättas av en signal från S3
Tref S3 oset
Ställ in S3 temperaturen där ingen oset ska genomföras
K1 S3 oset
Ställ in storleken på den förändring som ska genomföras i
referensen när S3 temperaturen avviker 1 grad från inställningen. (-10 till 10 K)
Maxreferens (-50 till +80ºC)
Maxtillåtna brinereferens
Minimumreferens (-80 till +25ºC)
Minsta tillåtna brinereferens
4 - Kompressorapplikation
Välj den krävda kompressorapplikationen
Antal kompressorer
Ställ in antal kompressorer
Antal avlastare
Ställ in antal avlastningsventiler
Reglar givare
Välj antingen P0 eller S4
P0 köldmedium
Välj köldmedietyp
P0 köldmediefaktorer K1, K2, K3
Används bara om ”P0 köldmedietyp” inte kan väljas (kontakta Danfoss för information)
Stegregleringsläge
Välj kopplingsmönster för kompressorerna.
Sekventiell: Kompressorer kopplas in/ur i strikt överrensstämmelse med kompressorantalet (FILO)
Cyklisk: Drifttidsutjämning mellan kompressorer (FIFO)
Bästa passning: Kompressorer kopplas in/ur för bästa möjliga anpassning till den faktiska belastningen.
Insprutningsvärmeväxlare
Om denna funktion väljs kan insprutningen koordineras
med kompressordrift på något av följande två sätt:
Synkronisering: Samtidigt med kompressordrift.
Pump down: Som synkronisering, men den avbryts med
pump down, där ventilen är stängd och den sista kompressorn kopplas bort när ”Pump down gräns” nås.
Pump down
Välj om en pump down funktion krävs på den sista kompressorn i drift
Pump down begränsning (-80 till +30 °C)
Tryck +- knappen för att gå vidare
till nästa sida.
6. Ställ in värden för huvudsteg och
eventuella avlastare
Tryck +- knappen för att gå vidare
till nästa sida.
7. Ställ in värdena för säker drift
Tryck +- knappen för att gå vidare
till nästa sida.
I vårt exempel har vi valt:
- Varvtalsreglerad kompressor på
30 kW (kompressor 1)
- 3 kompressorer på 15 kW
I vårt exempel nns inga avlastare och sålunda inte heller några
förändringar.
I vårt exempel väljer vi:
- Säkerhetsnivå för
hetgastemperatur = 120ºC
- Säkerhetsnivå för
högkondenseringstryck = 50ºC
- Säkerhetsnivå för lägsta sugtryck
= -10ºC
- Larmnivå för min- respektive
maxöverhettning = 5 och 35 K.
Välj pump down begränsning
VSD (varvtal) minihastighet (0.5 – 60.0 Hz)
Minsta tillåtna hastighet innan stopp av Variable Speed Drive
(Lågbelastning)
VSD starthastighet (20.0 - 60.0 Hz)
Minsta hastighet för start av Variable Speed Drives (Måste
vara högre ställd än ”VSD minihastighet Hz”).
VSD maxhastighet (40.0 – 120.0 Hz)
Högsta tillåtna hastighet för kompressormotor
VSD säkerhetsövervakning
Välj detta om ingång för övervakning av frekvensomformaren behövs.
Startfördröjning första kompressor (5-600 sec.)
För att säkerställa brineöde före start kan en fördröjning av
den första kompressorn ställas in.
Eektbegränsningar
Välj hur många eektbegr.ingångar som behövs.
Eektbegränsning 1
Ställ in maxkapacitetsgräns för eekt ingång 1
Eektbegränsning 2
Ställ in maxkapacitetsbegränsning för eekt ingång 2
P0 överstyrningsbegränsning
Alla belastningar under nivån tillåts fritt. Om P0 överskrider
värdet startas en tidsfördröjning. Om tidsfördröjningen går
ut raderas belastningsbegränsningen.
Överstyrningsfördröjning 1
Maxtid för kapacitetsbegränsning, om P0 är för högt
Överstyrningsfördröjning 2
Maxtid för kapacitetsbegränsning, om P0 är för högt
Avancerade reglerinställningar
Välj om de avancerade kapacitetsreglerinställningarna ska
vara synliga
Kp S4
Förstärkningsfaktor för P0 reglering (0.1 – 10.0)
Min.kapacitetsbegränsning (0 – 100 %)
Minimiförändring i begärd kapacitet som resulterar i in/
urkoppling av kompressorer
Initial starttid (15 – 900 s)
Den tid efter uppstart då inkopplingskapaciteten är begränsad till det första kompressorsteget
Avlastning
Välj om en eller två kapacitetsreglerade kompressorer ska
tillåtas lastas av samtidigt som kapaciteten sjunker.
5 - Compressors
I denna display denieras kapacitetsfördelningen mellan
kompressorerna.
Kapaciteter som behöver ställas är beroende på den ”kompressor applikation” och det ”Stegregleringsläge” som valts.
Nominell kapacitet (0.0 – 100000.0 kW)
Ställ in den nominella kapaciteten för kompressorn i fråga.
För kompressorer med variabel hastighet måste den nominella kapaciteten ställas in för huvudfrekvenserna (50/60 Hz)
Avlastare
Antal avlastningsventiler för varje kompressor (0-3)
6 - Kapacitetsfördelning
Installation är beroende på kombinationen av kompressorer
och kopplingsmönster.
Huvudsteg
Ställ in den nominella kapaciteten på huvudsteget (Ställ in
procenten av den relevanta kompressorns nominella kapacitet) 0 - 100%
Avlastning
Avläsning av kapaciteten på varje avlastning 0-100%
7 - Säkerhet
Nöddrift dag
Den önskade inkopplingskapaciteten för dagsanvändning i
fall av nöddrift som ett resultat av fel i sugtryckgivare / mediatemperaturgivare.
Nöddrift natt
Den önskade inkopplingskapaciteten för nattdrift i fall av
nöddrift som ett resultat av fel i sugtryckgivare / mediatemperaturgivare
Sd maxnivå
Maxvärdet för hetgastemperaturen.
10 K under värdet ska kompressorkapaciteten reduceras och
hela kondensorkapaciteten kopplas in.
Om nivån överskrids kommer hela kompressorkapaciteten
- En allmän
säkerhetsövervakningsenhet för
varje kompressor
(Återstående valmöjligheter
kunde ha valts om specika
säkerhetskontroller för
varje kompressor hade varit
nödvändiga.)
Ställ in minsta AV-tid för kompressorreläet.
Ställ in minsta PÅ-tid för kompressorreläet.
Ställ in hur ofta kompressorn tilllåts starta.
Inställningarna gäller bara till
reläet som kopplar in och ur
kompressormotorn.
De gäller inte för avlastare.
Om restriktionerna överlappar
kommer regulatorn att använda
den längsta restriktionstiden.
I vårt exempel använder vi inte
dessa funktioner.
att kopplas ur.
Pc maxnivå
Maxvärde för kondensortryck i ºC.
3 K under värdet kommer hela kondensorkapaciteten att
kopplas in och kompressorkapaciteten att reduceras.
Om nivån överskrids kommer hela kompressorkapaciteten
att kopplas ur.
P0 Minnivå
Minvärde for sugtryck i °C
Om nivån överskrids kommer hela kompressorkapaciteten
att kopplas ur.
P0 minimifördröjning vid start (0-600 sec)
Lågtrycksurkoppling kan fördröjas så att urkoppling kan
undvikas.
Säkerhetsomstarttid
Gemensam tidtabell före omstart av kompressor.
(Tillämplig till funktionerna: ”Sd maxnivå”, ”Pc maxnivå” och
”P0 miniminivå”.)
SH minimilarm
Larmnivå för minsta överhettning i sugledning.
SH maxlarm
Larm nivå för max överhettning i suglening.
SH larmfördröjning
Tidsfördröjning före larm för min./max överhettning i sugledning.
8 - Kompressorsäkerhet
Frysskydd
Välj om ett samlat, gemensamt säkerhetsintag för alla
kompressorer är önskvärt. Om larmet aktiveras kommer alla
kompressorer att kopplas ur.
Oljetryck mm
Deniera här om denna typ av skydd ska anslutas.
För "Allmän", är det en signal från varje kompressor.
9- Minimidrifttid
Kongurera här drifttiderna så att ”onödig drift” kan undvikas.
Omstartstid är tidsintervallet mellan två efterföljande starter.
10- Säkerhetstimer
Urkopplingsfördröjning
Tidsfördröjningen som resulterar från bortfall av automatiska
säkerhetsåtgärder och tills kompressor-felet rapporteras.
Denna inställning är gemensam för alla säkerhetsingångar
för den relevanta kompressorn.
Omstartsfördröjning
Minimitid som en kompressor bör vara OK efter en säkerhetsurkoppling. Efter denna tid kan den starta igen.
11. Diverse funktioner
Larmövervakning S4
Larmmöjlighet i händelse av för hög eller låg S4.
Olika tidsfördröjningar är inkopplade.
Vätskeinsprutningssugledning
Välj funktionen om en vätskeinsprutning krävs i sugledning
för att hålla ned hetgastemperaturen.
Extra cooling req.
Regulatorn kan aktivera ett relä om den inte kan hålla ned
temperaturen. Funktionen har en temperaturinställning och
två fördröjningstider.
12 - Pumpar
Antal pumpar (0, 1 eller 2)
Kall pumpreglering
Pumpreglering denieras här:
0: Inga pumpar i drift
1: Bara pump ett i drift
2: Bara pump två i drift
3: Båda pumparna i drift
4: Drifttidsutjämning. start innan stopp
5: Drifttidsutjämning. stop innan start
Pumpcykeltid
Drifttid före skifte till andra pumpen (1-500h)
Pumpväxlingstid
Överlappningstid, där båda pumparna är i drift med "start
före stopp" eller stopptid med "stopp före start" (0-600 sek.)
Pump safety
Välj ”Common” (allmän) om övervakning sker med ödesbrytare
Välj ”Individual” (individuell) om DI-signaler tas emot från
reläer
I vårt exempel styrs kondensorn
på bas av utomhustemperaturen
(ytande kondensering).
Inställningarna visas här i
displayen.
Fyra stegreglerade äktar används
i vårt exempel.
Inställningarna visas här i displayen.
För information: funktionen
”Monitoring fan safety” kräver en
ingångssignal från varje äkt.
3 - PC referens
Reglergivare
Pc: Kondenseringstrycket PC används för reglering.
S7: Medietemperatur används för reglering.
Referensläge
Val av kondensortryckreferens
Fasta inställningar: Används om en permanent referens krävs
= ”Inställning”
Flytande: Används om referensen ändras som en funktion av
Sc3 utetemperatursignal, kongurerade ”Dimensioning tm
K”/”Minimum tm K” och den faktiska inkopplade kompressorkapaciteten.
Börvärde
Inställning av önskat kondensortryck i ºC
Min. temp.
Minsta genomsnittliga temperaturskillnad mellan Sc3 luft
och Pc kondenseringstemperatur utan belastning
Dimensioneringstemp.
Dimensionera genomsnittlig temperaturskillnad mellan Sc3
luft och Pc kondenseringstemperatur vid maxbelastning
(temp. skillnad vid maxbelastning, vanligtvis 8-15 K).
Min. referens
Minsta tillåtna kondensortryckreferens
Max referens
Maxtillåtna kondensortryckreferens
Värmeåtervinningsläge
Val av metod för värmeåtervinning
Nej: Värmeåtervinning används inte.
Termostat: Värmeåtervinning styrs från termostat
Digital ingång: Värmeåtervinning styrs från signal på en
digital ingång
Värmeåtervinningsrelä
Välj om en utgång krävs som ska aktiveras under värmeåtervinning
Värmeåtervinningsreferens
Referens för kondenseringstryck, när värmeåtervinning är
aktiverad
Värmeåtervinningsnedtrappning
Kongurera hur snabbt referensen för kondensortrycket ska
trappas ned till normal nivå efter värmeåtervinning. Kongurera i Kelvin per minut.
Värmeåtervinningsurkoppling
Temperaturvärdet där termostaten kopplar ur värmeåtervinningen
Värmeåtervinningsinkoppling
Temperaturvärde där termostaten kopplar ur värmeåtervinningen
4 - Kapacitetsreglering
Pc köldmedium
Välj köldmedietyp
Pc köldmediefaktorer K1, K2, K3
Används bara om ”P0 köldmedietyp” inte kan väljas (kontakta
Danfoss för information)
Antal äktar
Ställ in äktantal
Övervaka äktsäkerhet
Säkerhetsövervakning av äktar. En digital ingång används
för övervakning av varje äkt.
Kapacitetsregleringsläge
Välj regleringsläge för kondensor
Steg: Fläktarna stegkopplas via reläutgångar
Steg/varvtal: Fläktkapaciteten regleras via en kombination av
varvtal och stegkoppling
Varvtal: Fläktkapaciteten regleras via varvtalsreglering (frekvensomformare)
Varvtalsreglering på första steget, resterande=steg
Reglermetod
Val av reglermetod
P-band: Fläktkapaciteten regleras via P-band reglering. Pbandet kongureras som ”Proportional band XP”
PI-reglering: Fläktkapaciteten regleras via PI regulatorn.
Val av kapacitetskurvmodell
Linjär: Samma förstärkning i hela området
Kvadratisk: Kvadratisk kurvform, som ger större förstärkning vid högre
belastningar.
VSD startvarvtal
Minimivarvtal för start av varvtalsreglering (Måste kongureras högre än
”VSD Min. Hastighet %)
VSD minivarvtal
Minsta varvtal där varvtalsreglering kopplas ur (lågbelastning)
Proportionerligt band Xp
Proportionerligt band för P/PI regulator.
Integrationstid Tn
Integrationstid för PI regulator
VSD säkerhetsövervakning
Val av säkerhetsövervakning av frekvensomformare. En digital ingång
används för att övervaka frekvensomformaren.
Kapacitetsnivå under natt
Inställning av maxkapacitetsnivå under nattdrift. Kan användas till att
begränsa äktvarvtal under natt för att begränsa störningsnivån.
Övervaka luftödet
Välj om övervakning av kondensorns
luftöde är nödvändigt via en intelligent felindikeringsmetod.
Övervakning kräver att en Sc3 temperaturgivare används, vilken måste
vara fäst vid kondensorns luftinlopp.
FDD inställning
Ställ in felindikeringsfunktion.
Fininställning: Regulatorn genomför en justering till kondensorn i fråga.
Notera att ninställning bara bör genomföras om kondensorn är i drift
under normala drifttider.
PÅ: Fininställning är fullbordad och övervakning har inletts.
AV: Övervakning är urkopplad.
FDD känslighet
Ställ in felindikeringskänslighet för kondensorns luftöde. Får endast
ändras av tränad personal. uftödets ninställningsvärde
Faktiska ninställningsvärden för luftöde.
När ingen ingång används för att starta
en avfrostningscykel möjliggör detta
användning av ett schema där starttider för
avfrostning speciceras.
Schemat nns under daglig användning. Se
sida 72.
3 - Avfrostningsfunktioner
Avfrostningsfunktion
Välj om avfrostningsreglering ska användas.
Avfrostningsstart via DI
Välj om en DI ingång ska användas för start av
avfrostningscykeln.
Om inte detta används är det möjligt att lägga
upp ett avfrostningsschema under ”daglig
användning”.
Avfrostningsstopp
Välj en procedur för avfrostningsstopp. Genom
tid. / Genom S3 temperatur. / Genom S4 temperatur.
Avfrostningens stopptemperatur
Värdeinställning (-5 till 60)
Maxavfrostningstid
Max tillåtna avfrostningstid . Kylning kommer
alltid att starta när denna tid överskridits.
Droppfördröjning
Tid efter avfrostningens slut, där vattnet droppar
från kylytorna.
Avfrostningsutgångar
Välj om en utgång ska aktiveras under avfrostning.
Kompressordrift under avfrostning
Välj om kompressorerna ska vara i drift under
avfrostning.
I vårt exempel väljer vi en larmfunktion för
övervakning av vätskenivåerna i receivern. Vi
har därefter valt ett namn för larmfunktionen
och för larmtexten.
3 - Allmänna larmingångar
Denna funktion kan användas för att övervaka
alla slags digitala signaler.
Antal ingångar
Ställ in antalet digitala larmingångar.
Justera för varje ingång
∙ Namn
∙ Tidsfördröjning för DI larm (gemensamt
värde för samtliga)
∙ Larmtext
I vårt exempel väljer vi en termostatfunktion
för övervakning av rumstemperaturen.
Vi har därefter skrivit in ett namn för
funktionen.
3 - Termostater
De allmänna termostaterna kan användas till att
övervaka temperaturgivarna som används, så väl
som 4 extra temperaturgivare. Varje termostat
har en separat utgång för reglering av extern
automatik.
Antal termostater
Ställ in antalet allmänna termostater.
För varje termostatjustering
∙ Namn
∙ Vilken av givarna används
Faktisk temperatur.
Temperaturmätningar på givaren som är ansluten till termostaten
Faktisk status
Faktisk status på termostatutgången
Urkopplingstemperatur
Urkopplingsvärde för termostaten
Inkopplingstemperatur
Inkopplingsvärde för termostaten
Höglarmsnivå
Höglarmsnivåt
Höglarmsfördröjning
Tidsfördröjning för höglarm
Höglarmstext
Indikera larmtext för höglarmet
Låglarmsnivå
Låglarmsnivå
Låglarmsfördröjning
Tidsfördröjning får låglarm
Låglarmstext
Indikera larmtext för låglarm
3b - Pressostater
Liknande funktioner nns för upp till 3
pressostatfunktioner.
Med +-knappen kan man gå till liknande
inställningar för tryckstyrningsfunktioner.
(Används inte i exemplet.)
3. Deniera de nödvändiga
namnen och värdena kopplade
till signalen
I vårt exempel använder vi inte denna
funktion så displayen har inkluderats för
information endast.
Namnet på funktionen kan vara xx och längre
ned i displayen kan larmtexterna skrivas in.
Värdena ”Min. and Max. Readout” är dina
inställningar som representerar de övre och
nedre värdena för spänningsområdet. 2V och
10V, till exempel. (Spänningsnivån väljs vid
I/O inställningen.)
För varje spänningsingång som denierats
kommer regulatorn att reservera en
reläutgång i I/O inställningen. Det är inte
nödvändigt att deniera detta relä om
allt som krävs är ett larmmeddelande via
datakommunikationen.
3 - Spänningsingångar
De allmänna spänningsingångarna kan användas till att övervaka externa spänningssignaler.
Varje spänningsingång har en separat utgång för
reglering av extern automatik.
Antal spänningsingångar
Ställ in antalet allmänna spänningsingångar,
speciera 1-5:
Namn
Faktiskt värde
= avläsning av mätningen
Faktisk status
= avläsning av utgångsstatus
Min. avläsning
Uppge avläsningsvärde vid minimum spänningssignal
Maxavläsning
Uppge avläsningsvärde vid maximum spänningssignal
Urkoppling
Urkopplingsvärde för utgång
Inkoppling
Inkopplingsvärde för utgång
Urkopplingsfördröjning
Tidsfördröjning för urkoppling
Inkopplingsfördröjning
Tidsfördröjning för inkoppling
Övre larmnivå
Övre larmnivå
Höglarmsfördröjning
Tidsfördröjning för höglarm
Nedre larmnivå
Nedre larmnivå
Låglarmsfördröjning
Tidsfördröjning för låglarm
Följande visningar kommer att vara beroende av tidigare denitioner.
Displayerna kommer visa vilka anslutningar de tidigare inställningarna
kräver. Tabellerna är de samma som de som visats tidigare.
∙ Digitala utgångar
∙ Digitala ingångar
∙ Analoga utgångar
∙ Analoga ingångar
!!! Larmet är inverterat så att ett larm ska avges om matningsspänningen
till regulatorn upphör.
Regulatorns digitala utgångar ställs in genom att skriva in vilken modul
och punkt på denna modul som var och en av dessa har anslutits till.
Därefter väljer vi för varje utgång om belastningen ska vara aktiv när
utgångar är i positionerna PÅ eller AV.
Regulatorns digitala ingångsfunktioner ställs in genom att skriva in
vilken modul och punkt på denna modul som var och en av dessa
har kopplats till. Därefter väljer vi för varje utgång om funktionen ska
vara aktiv när utgången är i position Stängd eller Öppen.
Tryck +-knappen för att gå till nästa
sida
Öppen har här valts för samtliga säkerhetskretsar. Detta innebär att
regulatorn kommer att motta signal under normal drift och registrera
det som en felaktighet om signalen avbryts.
Många funktioner har ett larm inkopplat.
Valet av funktioner och inställningar har kopplat in alla de relevanta
larmen som är aktuella. De kommer snart att visas med text i de tre
bilderna.
Alla larm som kan utlösas kan ställas in med en angiven prioritetsordning:
∙ ”Högt” är den viktigaste prioriteten
∙ ”Endast logg” har lägst prioritet
∙ ”Urkopplad” ger inget larm alls
Att inställningar och aktion är ömsesidigt beroende av varandra kan
ses i tabellen.
3. Ställ in prioriteringar för Suggrupp
Tryck +-knappen för att gå vidare till nästa sida
Inställning
Hög XXXX1
MediumXXX2
Låg XXX3
Endast logg X
Urkopplad
LoggLarmrelävalNätverk AKM-
NonHög Låg - Hög
dest.
Se även alarm text
De första larmen för suggrupperna visas här.
Längre ned i displayen ställs prioriteterna för kompressorns säkerhetskretsar in.
4. Ställ in larmprioriteringar för kondensor
I vårt exempel väljer vi inställningarna som här visas i displayen
Tryck +-knappen för att gå vidare till nästa sida.
Inställningen av regulatorn has nu låsts. Om man därefter vill göra
ändringar i regulatorns inställning, kom först ihåg att låsa upp
kongurationen.
Regulatorn kommer nu att göra en jämförelse av valda funktioner och deniera ingångar och utgångar. Resultatet kan ses
i nästa sektion där inställningen kontrolleras.
Innan regleringen startas kontrollerar vi så att alla ingångar och utgångar
har kopplats in som väntat.
Denna kontroll kräver att alla inställningar är
låsta
Genom att använda den manuella regleringen av varje utgång kan man
kontrollera om utgången har kopplats in på korrekt sätt.
AUTOUtgången regleras av regulatorn
MAN OFFUtgången tvingas till pos. AV
MAN ONUtgången tvingas till pos. PÅ
4. Kontrollera Digitala Ingångar
Tryck +-knappen för att gå vidare till nästa sida
Koppla ur säkerhetskretsen för kompressor 1.
Kontrollera att LED DI1 på expansionsmodulen (modul 3) går ut.
Kontrollera att larmvärdet för säkerhetsövervakning av kompressor 1 är
PÅ.
Återstående digitala ingångar kontrolleras på samma sätt.
6. Lägg tillbaka regleringen av spänningsutgångar till
automatisk
Sätt reglering av utgångsspänning på manuell.
Tryck på Mode fältet.
Välj MAN.
Tryck på Value fältet.
Välj exempelvis 50%.
Tryck OK.
På utgången kan man nu mäta det väntade värdet: i detta exempel, 5
volt
Exempel på kopplingen mellan en denierad utgångssignal
och ett manuellt inställt värde.
DenitionInställning
0 %50 %100 %
0 - 10 V0 V5 V10 V
1 - 10 V1 V5.5 V10 V
0 - 5 V0 V2.5 V5 V
2 - 5 V2 V3.5 V5 V
Tryck +-knappen för att gå vidare till nästa sida.
7. Kontrollera analoga ingångar
Kontrollera att alla givare visar normala värden.
I vårt fall har vi inget värde för de esta av givarna. Detta kan bero på
följande:
∙ Givaren har inte kopplats in
∙ Givaren är kortsluten
∙ Punkten eller modulnumret har inte ställts in på korrekt sätt.
∙ Kongurationen är inte låst.
Innan regleringen startar kontrollerar vi att inställningarna är så som de
borde vara.
Översiktsdisplayen kommer nu att visa en rad för var och en av de
allmänna funktionerna. Bakom varje ikon nns ett antal displayer med
de olika inställningarna. Det är alla dessa inställningar som måste
kontrolleras.
3. Gå vidare genom suggruppens alla individuella
displayer
Byt displayer med +-knappen. Glöm inte inställningarna längst
ned på sidan - de som bara kan ses via ”Rullningslisten”
4. Säkerhetsbegränsningar
5. Gå tillbaka till översikten
Den sista sidan innehåller säkerhetsbegränsningar och återstartstider.
6. Välj kondensorgrupp
7. Gå vidare genom alla de individuella displayerna för
kondensorgruppen
Före regleringen startas kommer vi att ställa in schemafunktionen för
sugtryckets natthöjning.
I andra fall där regulatorn installeras i ett nätverk med en systemenhet
kan denna inställning utföras i systemenheten som sedan överför en
dag/nattsignal till regulatorn.
Tryck på en veckodag och ställ in tiden för dagperioden.
Vrid på den högra adressknappen så att pilen pekar på 3.
Pilen på de båda andra adressknapparna måste peka på 0.
2. Tryck på Service Pin
Tryck ned Service Pin och håll den nere tills Service Pin lysdioden tänds.
Regulatorn ska distansövervakas via ett nätverk. I detta nätverk ger vi
adressnummer 3 till regulatorn.
Samma adress får inte användas av mer än en regulator i samma
nätverk.
Krav på systemenheten
Systemenheten kan vara en gateway modell AKA 245 med mjukvaruversion 6.0 eller högre. Den kan hantera upp till 119 AK regulatorer.
3. Vänta på svar från systemenheten
Beroende på nätverkets storlek så kan det dröja upp till en
minut innan regulatorn mottar ett svar om den har installerats
i nätverket.
När den har installerats kommer Status lysdioden att börja
blinka snabbare än normalt (en gång i halvsekunden). Den
kommer att fortsätta med detta i cirka 10 minuter.
4. Utför ny login via Service Tool
Om Service Tool var kopplat till regulatorn när det installerades
i nätverket måste man genomföra en ny inloggning till regulatorn via Service Tool.
Om inget svar fås från systemenheten
Om Statuslysdioden inte börjar blinka snabbare än vanligt så har inte
regulatorn installerats i nätverket. Anledningen till detta kan vara något
av följande:
Regulatorn har tilldelats en adress utom räckvidd.
Adressen 0 kan inte användas.
Om systemenheten i nätverket är en AKA 243B Gateway kan bara adresserna mellan 1 och 10 användas.
Den valda adressen används redan av en annan regulator eller
enhet i nätverket:
Adressinställningen måsta ändras till en annan (ledig) adress.
Kabeldragningen har inte utförts på korrekt sätt.
Avslutningen har inte genomförts på korrekt sätt.
Datakommunikationskraven beskrivs i dokumentet: ” ”Data communcation connections to ADAP-KOOL® Refrigeration Controls” RC8AC.
Tryck den blå översiktsknappen med kompressorn och kondens-
orn längst ned i vänstra hörnet av displayen.
2. Gå till larmlistan
Tryck det blå fältet med larmklockan längst ned på displayen.
3. Kolla aktiva larm
I vårt fall har vi en serie av larm. Vi kommer att städa upp dem så att vi
bara har de som är relevanta.
4. Ta bort avbrutna larm från larmlistan
Tryck korset för att ta bort avbrutna larm från larmlistan.
5. Kolla aktiva larm igen
I vårt fall ligger ett aktivt larm kvar eftersom regleringen har stoppat.
Detta larm måste vara aktivt när regleringen har startat. Vi är nu redo för
start av reglering.
Notera att aktiva anläggningslarm automatiskt avbryts när huvudbrytaren är i pos. OFF.
Om aktiva larm dyker upp när regleringen är i gång behöver orsaken till
dessa hittas och åtgärdas.
AK-CH 650 kan reglera upp till 6 kompressorer med upp till 3
avlastningsventiler var. En eller två av kompressorerna kan utrustas
med varvtalsreglering.
Beräkning av den önskade kompressorkapaciteten sker med PI
reglering, men inställningen utförs på samma sätt som med en
neutralzonregulator som är uppdelad i 5 olika regleringszoner så
som visas i skissen nedan.
Brine temperatur
Bredden på vissa av zonerna kan ställas in via inställningarna
”+Zone K”, ”NZ K” och ”-Zone K”.
Vidare så går det att justera zontimers som är likvärdiga med TN
integrationstiden för PI regulatorn när sugtrycket benner sig i
zonen i fråga (se skissen ovan).
Genom att ställa en zontimer på ett högre värde blir PI regulatorn
långsammare i denna zon och genom att ställa zontimern på ett
lägre värde blir PI regulatorn snabbare i denna zon.
Förstärkningsfaktorn Kp justeras som parameter ”Kp S4”. I den
neutrala zonen tillåts regulatorn endast att höja eller sänka kapaciteten genom varvtalsreglering och/eller inkoppling av avlastningsventiler.
I de övriga zonerna tillåts också regulatorn att höja/sänka kapaciteten genom start och stopp av kompressorer.
Den sista kompressorn tillåts bara stoppas när brinetemperaturen
är i ”-Zone” eller ”--Zone”
Önskad kapacitet
Utläsningen ”Önskad kapacitet” är utgången från PI
regulatorn och den visar den av PI regulatorn faktiskt önskade
kompressorkapaciteten. Förändringstakten i den önskade
kapaciteten beror på i vilken zon brinetemperaturen benner sig
och om brinetemperaturen är stabil eller om den konstant ändras.
Integratorn tittar endast på avvikelsen mellan börvärdet och den
aktuella temperaturen och följaktligen höjningar/sänkningar av
önskad kapacitet. Förstärkningsfaktorn Kp tittar å andra sidan
endast på de temporära temperaturförändringarna.
I ”+Zon” och ”++Zon” kommer regulatorn normalt att höja den
önskade kapaciteten då temperaturen ligger över börvärdet.
Men om temperaturen sjunker mycket snabbt kan den önskade
kapaciteten sänkas i dessa zoner.
I ”-Zon” och ”--Zon” kommer regulatorn normalt att sänka den
önskade kapaciteten då temperaturen ligger under börvärdet.
Men om temperaturen stiger mycket snabbt kan den önskade
kapaciteten höjas i dessa zoner.
Ändra kapacitet
Regulatorn kommer att koppla in eller koppla ur kapacitet baserat
på dessa grundläggande regler:
Höj kapacitet:
Kapacitetsfördelaren kommer att starta extra kompressorkapacitet
så snart som den önskade kapaciteten har höjts till ett värde,
vilket tillåter nästa kompressor att starta. Med hänvisning till
exemplet nedan -- ett kompressorsteg läggs till så snart som
det nns ”rum” för detta kompressorsteg under den önskade
kapacitetskurvan.
Sänk kapacitet:
Kapacitetsfördelaren stoppar kompressorkapacitet så snart som
den önskade kapaciteten har sjunkit till ett värde, vilket tillåter
nästa kompressor att stanna. Med hänvisning till exemplet nedan
-- ett kompressorsteg stannar så snart som det nns ”rum” för
detta kompressorsteg under den önskade kapacitetskurvan.
Exempel:
4 kompressorer av samma storlek - Kapacitetskurvan kommer att
se ut så här
Vid uppstart måste kylsystemet ha tid att stabiliseras innan PI
regleringen tar över regleringen. För detta syfte görs vid start av
anläggning en begränsning av kapaciteten så att endast det första
kapacitetssteget kommer att kopplas in efter en inställd period (att
ställas in via ”runtime rst step”).
Urkoppling av det sista kompressorsteget:
Det sista kompressorsteget kommer normalt bara att kopplas ur
när den önskade kapaciteten är 0% och sugtrycket står på ”-Zone”
eller på ”--Zone”
Reglergivaren kan ställas på P0 eller S4.
Genom att ställa reglergivaren på S4, kommer P0 givarsignal att
användas till frysskyddsövervakning (LP säkerhet).
S3 signalen används bara för övervakning.
Referensen för regleringen kan denieras på 2 sätt:
Antingen
Ref = P0 inställning + P0 optimering + natthöjning
Eller
Ref = inställning + nattförskjutning + Ext. Ref. + S3 oset
Inställning
Ett grundläggande börvärde för brinetemperaturen ställs in.
Denna givare kan exempelvis placeras i brinereturen eller i butikslokalen. Detta tillåter att en referens justeras efter den aktuella
belastningen. I händelse av fel på S3 givaren uteblir tillskottet till
referensen.
Oset beräknas på basis av följande uttryck:
S3 oset = K1 (S3 temp. -TrefS3Oset.),
där K1 är en multiplikationsfaktor och “TrefS3Oset” är S3 temperaturen som inte ger referensoset.
Exempelvis:
- Brinens referenstemperatur ska förskjutas baserat på butikstemperaturen.
- Vid 18ºC krävs ingen förskjutning, dvs. S3 ref = 18
- För varje höjning på 1ºC i butikstemperatur krävs en sänkning i
referensen på 0.5 , dvs. K1 = -0.5.
- Tillskottet till referensen blir därför: -0.5x (”S3 temp” - 18)
Referensbegränsning
För att skydda sig själv mot för hög eller låg regleringsreferens
måste en begränsning av referensen ställas in.
P0 ref
Max.
P0 optimering
Den här funktionen förskjuter referensen så att reglering inte sker
med lägre brinetemperatur än vad som krävs. Funktionen samarbetar med de övriga regulatorerna på de individuella kyl- och
frysmöblerna samt med nätverkets systemmanager. Systemmanagern erhåller data från de individuella anläggningssektionerna
och anpassar brinetemperaturen optimalt. Funktionen beskrivs i
manualen för systemmanagern. Med den har funktionen kan man
avläsa vilken kylmöbel som för tillfället är tyngst belastad och likaså vilken förskjutning som tillåts för brinetemperaturreferensen.
Nattförskjutning
Funktionen används till att ändra sugtrycksreferens för nattdrift
som energisparande funktion.
Med denna funktion kan referensen förskjutas med upp till 25 K
i positiv eller negativ riktning. (När man förskjuter till en högre
temperatur ställs ett positivt värde in.)
Förskjutning kan aktiveras på tre olika sätt:
∙ Signal på en ingång
∙ Från en systemmanagers överstyrningsfunktion
∙ Internt tidsschema
”Nattförskjutning” funktionen kan inte användas när reglering
med överstyrningsfunktion ”P0-optimering” genomförs. (Överstyrningsfunktionen kommer här självt att anpassa brine temperaturen till det maxtillåtna.)
Funktionen kan användas om en kort ändring i brinetemperaturen (t.ex. upp till 15 min.) behövs. Här kan inte P0 optimeringen
kompensera för ändringen.
Ext. Ref. - Överstyrning med en 0 -10 V signal
När en spänningssignal är kopplad till regulatorn kan referensen
förskjutas. Vid inställningen denieras hur stor förskjutning som
ska ske vid maxsignal (10 V).
S3 oset
Med den här funktionen kan man förskjuta referensen, baserat på
en uppmätt S3 temperatur.
Min.
Tvångsstyrning av kompressorkapaciteten i suggruppen
En tvångsstyrning av kapaciteten kan genomföras som åsidosätter
den normala regleringen.
Beroende på vald form av tvångsstyrning så kommer
säkerhetsfunktionerna att avbrytas.
Tvångsstyrning via överstyrning av önskad kapacitet
Regleringen ställs in på manuellt och den önskade kapaciteten
ställs in i antal % av den möjliga kompressorkapaciteten.
Tvångsstyrning via överstyrning av digitala utgångar
De individuella utgångarna kan ställas in på MAN PÅ eller MAN AV
i mjukvaran. Regleringsfunktionen åsidosätter detta men ett larm
sänds ut att utgången nu överstyrs.
Tvångsstyrning via omkopplare
Om tvångsstyrningen görs med omkopplarna på framsidan av en
expansionsmodul registreras detta inte av regleringsfunktionen
och inget larm utlöses. Regulatorn fortsätter i drift och övriga
reläer påverkas ej.
Extra kylning
Om brinetemperaturen ökar mer än önskat, kan en funktion väljas
som aktiverar ett relä. Funktionen aktiveras om det inställda värdet överskrids och den associerade fördröjningstiden har förutit.
Temperaturvärdet ställs in som ett högsta värde som är högre än
referensvärdet (t.ex. 4 K över referensvärdet).
Det nns två fördröjningstider. En aktiveras under normal reglering och den andra är längre och aktiveras endast under nedkylningsfaserna – under uppstart – efter avfrostning.
Kapacitetsfördelaren kan användas baserat på 3
fördelningsprinciper.
Kopplingsmönster - sekventielldrift
Kompressorn kopplas in och ur efter ”Först in, Sist ut” principen i
enlighet med sekvensen som denieras i inställningen.
Eventuella varvtalsreglerade kompressorer används till att stänga
kapacitetsgap.
Timer restriktioner
Om en kompressor hindras från att starta för att det ”hänger” på
återstartstimern ersätts inte detta steg av annan kompressor men
stegkopplaren väljer omedelbart nästa steg i sekvensen.
Kopplingsmönster - cyklisk drift
Principen används om alla kompressorer är av samma typ och
storlek.
Kompressorn koppas in och ur i enlighet med ”Först in, Först ut”
principen för att likställa drifttiden mellan kompressorerna.
Varvtalsreglerade kompressorer kommer alltid att kopplas in först,
och den variabla kapaciteten används för att fylla igen kapacitetsgap mellan de efterföljande stegen.
Timer-restriktioner och säkerhetsurkopplingar
Om en kompressor hindras från att starta för att det ”hänger” på
återstartstimern eller är säkerhetsurkopplad ersätts detta steg av
en annan kompressor.
Drifttidsutjämning
Drifttidsutjämningen genomförs mellan kompressorer av samma
modell med samma totala kapacitet.
- Vid de olika uppstarterna kommer den kompressor med det
lägsta antalet drifttimmar att starta först.
- Vid de olika stoppen kommer den kompressor med högst antal
drifttimmar att stoppa först.
- För kompressorer med era steg genomförs drifttidsutjämningen
mellan kompressorernas huvudsteg.
Kopplingsmönster - Best t drift
Principen används om kompressorerna är av olika storlekar.
Kapacitetsfördelaren kommer att koppla in eller ur kompressorkapaciteten för att säkerställa minsta möjliga kapacitetshopp.
Varvtalsreglerade kompressorer kommer alltid att kopplas in först,
och den variabla kapaciteten kommer att användas till att fylla
igen kapacitetsgapen mellan de efterföljande stegen.
Timer-restriktioner och säkerhetsurkopplingar
Om en kompressor förhindras från att starta för att det ”hänger” på
återstarttimer eller är säkerhetsurkopplad ersätts detta steg av en
annan kompressor eller annan kombination.
Regulatorn kan reglera Power Pack med upp till 6 kompressorer av
olika typer:
- En eller två varvtalsreglerade kompressorer
- Kapacitetsreglerade kolvkompressor med upp till 3 avlastningsventiler
- Enkelstegskompressorer - kolv eller skroll
Diagrammet nedan visar de kompressorkombinationer som
regulatorn klarar av att reglera. Diagrammet visar också vilka
kopplingsmönster som kan ställas in för individuella kompressorkombinationer.
Kombination Beskrivning Kopplings-
*1) För ett cykliskt driftmönster måste enstegskompressorerna vara av samma
storlek.
*2) För kompressorer med avlastningsventiler gäller det generellt att de måste vara
av samma storlek, ha samma antal avlastningsventiler (max 3) och ha samma storlek på huvudstegen. Om kompressorer med avlastningsventiler kombineras med
enstegs kompressorer bör alla kompressorer vara av samma storlek.
*3) Varvtalsreglerade kompressorer kan ha olika storlek i relation till efterföljande
kompressorer.
*4) När två varvtalsreglerade kompressorer används måste de ha samma frekvens-
område.
För cykliska kopplingsmönster bör de två varvtalsreglerade kompressorerna vara
av samma storlek och de efterföljande enstegskompressorerna bör också vara av
samma storlek.
Enstegs kompressor. *1xxx
En kompressor med avlastningsventil, kombinerat med
enstegs kompressor. *2
Två kompressorer med avlastningsventiler, kombinerat med
tvåstegskompressorer. *2
Alla kompressorer med avlastningsventiler. *2
En varvtalsreglerad kompressor kombinerat med enstegs
kompressor. *1 och *3
En varvtalsreglerad kompressor
kombinerat med era kompressorer med avlastningsventiler.
*2 och *3
Två varvtalsreglerade kompressorer kombinerat med enstegskompressorer *4
mönster
Sequence
Cyclical
xx
xx
xx
xxx
xx
xxx
Best t
Minimum kapacitetsändring
För att förhindra att kapacitetsfördelaren väljer en ny kompressorkombination (in och urkoppling av kompressorer) pga. en liten
förändring i kapacitetsbehov så kan man ställa in minimum
förändring i kapacitetsbehovet som kommer att vara i drift före
kapacitetsfördelaren ändrar till en ny kompressorkombination.
I tillägg A nns en mer detaljerad beskrivning av kopplingsmönstren för de individuella kompressorapplikationerna med tillhörande exempel.
Följande är en beskrivning av några allmänna regler för hantering
av kapacitetsreglerade kompressorer, varvtalsreglerade kompressorer och även för två varvtalsreglerade kompressorer.
Kapacitetsreglerade kompressorer med avlastningsventiler
”Avlastningsstyrning” bestämmer hur kapacitetsfördelaren ska
hantera dessa kompressorer.
Avlastningsstyrning = 1
Här tillåter kapacitetsfördelaren endast att en av kompressorerna
avlastas åt gången.
Fördelen med denna inställning är att den undviker drift med era
kompressorer avlastade,
vilket inte är energieektivt.
Till exempel:
Två kapacitetsreglerade kompressorer på 20 kW, båda med 2
avlastningsventiler, cykliska kopplingsmönster.
• För sjunkande kapacitet avlastas kompressorn med högst antal
drifttimmar (C1)
• När C1 är helt avlastad kopplas den ur innan kompressor C2
avlastas.
Avlastningsstyrning = 2
Här tillåter kapacitetsfördelaren två kompressorer att avlastas
medan kapaciteten sjunker.
Fördelen med denna inställning är att det minskar antalet start/
stopp av kompressorer.
Till exempel:
Två kapacitetsreglerade kompressorer på 20 kW, båda med 2
avlastningsventiler, cykliska kopplingsmönster.
• För sjunkande kapacitet avlastas kompressorn med högst antal
drifttimmar (C1).
• När C1 är helt avlastad, avlastas kompressor C2 med ett steg
innan C1 kopplas ur.
Regulatorn kan använda varvtalsregleringen på den ledande kompressorn i olika kompressorkombinationer. Den variabla delen
av den varvtalsreglerade kompressorn används för att fylla igen
kapacitetsgap i följande kompressorsteg.
Allmänt om hanteringen:
Ett av de denierade kapacitetsstegen för kompressorregleringen
kan kopplas till en varvtalsstyrning som kan vara en frekvensomformare modell AKD.
En utgång på regulatorn kopplas till frekvensomformarens AV/PÅ
ingång och samtidigt kopplas en analog utgång ”AO” till frekvensomvandlarens analoga ingång.
AV/PÅ signalen kommer att starta och stoppa frekvensomvandlaren och den analoga ingången kommer att ange hastigheten.
Det är bara den kompressor som denierats som kompressor 1
(1+2) som kan varvtalsregleras.
När steget är i drift kommer det att bestå av en fastställd kapacitet
och en variabel kapacitet. Den fastställda kapaciteten kommer
att vara den som motsvarar min.varvtalet och den variabla ligger
mellan min. and max.varvtal. För att erhålla bästa reglering måste
den variabla kapaciteten vara större än det efterföljande kapacitetssteget som det måste täcka under regleringen. Finns stora
snabba variationer i anläggningens kapacitetsbehov ökar behovet
av variabel kapacitet.
Så här kopplar man in och ur steget:
Reglering - höjning av kapacitet
Om behovet av kapacitet blir större än ”Maxvarvtalet” kommer det
efterföljande kompressorsteget att kopplas in. Samtidigt kommer
kapacitetsstegets varvtal att reduceras så att kapaciteten reduceras så mycket som exakt motsvarar det inkopplade kompressorsteget. På så sätt uppnås en helt ”friktionsfri” övergång utan
kapacitetshål (se även skiss).
Reglering - sänkning av kapacitet
Om kapacitetsbehovet blir mindre än ”Minimivarvtal” kommer
det efterföljande kompressorsteget att kopplas ur. Samtidigt ökar
kapacitetsstegets varvtal så att kapaciteten ökar så mycket som
exakt motsvarar det urkopplade kompressorsteget.
Urkoppling
Kapacitetssteget kommer att kopplas ur när kompressorn har nått
”Minimivarvtal” och den efterfrågade kapaciteten har sjunkit till
1%.
Timer-begränsning på varvtalsreglerad kompressor
Om en varvtalsreglerad kompressor inte tillåts starta på grund av
en timer-begränsning kommer inte heller någon annan kompressor att tillåtas starta. När timer-begränsningen har upphört kommer den varvtalsreglerade kompressorn att starta.
Inkoppling
Den varvtalsreglerade kompressorn kommer alltid att vara den
första att starta och den sista att stoppa. Frekvensomvandlaren
kommer att startas när ett kapacitetskrav motsvarande det
nämnda ”Startvarvtalet” uppstår (reläutgången ändras till PÅ och
den analoga utgången förses med en spänning som motsvarar
denna hastighet). Det är nu upp till frekvensomformaren att driva
upp varvtalet till ”Startvarvtal.”
Kapacitetssteget kommer nu att kopplas in och den önskade
kapaciteten att bestämmas av regulatorn.
Startvarvtalet bör alltid vara så högt ställt att en snabb smörjning
av kompressorn erhålls under starten.
Säkerhetsurkoppling på varvtalsreglerad kompressor
Om den varvtalsreglerade kompressorn kopplas ur baserat på
säkerhet tillåts andra kompressorer att starta. Så snart som den
varvtalsreglerade kompressorn är redo att starta så kommer den
att vara den första kompressorn som startar.
Som tidigare nämndes ska den variabla delen av kapaciteten
vara större än kapaciteten för efterföljande kompressorsteg
för att uppnå en kapacitetskurva utan ”hål”. För att illustrera
hur varvtalsregleringen kommer att reagera på olika packkombinationer ges här ett par exempel:
a) Variabel kapacitet större än efterföljande kompressorsteg:
När den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn
är större än de efterföljande kompressorerna nns inga ”hål” i
kapacitetskurvan.
Exempel:
1 varvtalsreglerad kompressor med en nominell kapacitet på 50Hz
av 10 kW - Variabelt varvtal 3+ - 90 Hz
2 enstegskompressorer på 10 kW
Fastställd kapacitet = 30 Hz / 50 Hz x 10 kW = 6 kW
Variabel kapacitet = 60 Hz / 50Hz x 10 kW = 12 kW
Kapacitetskurvan kommer att se ut så här:
Då den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn
är mindre än det efterföljande kompressorsteget kommer
kapacitetskurvan att innehålla en del hål som inte kan fyllas igen
av den variable kapaciteten.
Kapacitetskurvan kommer att se ut så här:
Då den variabla delen av den varvtalsreglerade kompressorn
är större än det efterföljande kompressorsteget kommer
kapacitetskurvan att vara utan hål.
1) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas in när
den efterfrågade kapaciteten har nått startvarvtalskapaciteten.
2) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att höja varvtalet
tills den når maxvarvtal vid en kapacitet på 18 kW.
3) Enstegskompressorn C2 på 19 kW kopplas in och varvtalet på
C1 sänks också så att det motsvarar 8 kW (49Hz)
4) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att öka varvtalet
tills den totala kapaciteten uppnår 28 kW vid maxvarvtal.
5) Enstegskompressorn C3 på 10kW kopplas in och varvtalet på C1
sänks så att den motsvarar 8 kW (40Hz)
6) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att öka varvtalet
tills den totala kapaciteten uppnår 38 kW vid maxvarvtal
7) Vid reducering av kapacitet kommer enstegskompressorn att
kopplas ur när varvtalet på C1 ligger vid minimum
1) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas in när
den efterfrågade kapaciteten uppnått startvarvtalskapaciteten.
2) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att höja varvtalet
tills den uppnår maxvarvtal vid en kapacitet på 20kW.
3) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att ligga kvar på
maxvarvtal tills den efterfrågade kapaciteten har höjts till 30kW.
4) Enstegskompressorn C2 på 20kW kopplas in och varvtalet på
C1 reduceras till min.varvtal så att den motsvarar 10kW (25Hz).
Total kapacitet = 30kW.
5) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att öka varvtalet
tills den totala kapaciteten uppnår 40kW vid maxvarvtal
6) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att ligga kvar på
maxvarvtal till den efterfrågade kapaciteten har stigit till 50kW
7) Enstegskompressorn C3 på 20kW kopplas in och varvtalet på
C1 reduceras till min.varvtal så att den motsvarar 10kW (25Hz).
Total kapacitet = 50kW
8) Den varvtalsreglerade kompressorn kommer att öka varvtalet
tills den totala kapaciteten når 60 kW vid maxvarvtal.
9) Vid minskning av kapacitet kommer enstegskompressorn att
kopplas ur när varvtalet på C1 ligger på min.varvtal.
b) Variabla delar lägre än efterföljande kompressorsteg:
Om den variabla delen av kompressorns kapacitet än mindre
än den efterföljande kompressorn kommer det att nnas ”hål” i
kapacitetskurvan.
Exempel:
1 varvtalsreglerad kompressor med en nominell kapacitet vid
50Hz på 20kW - Variabelt varvtalsområde 25 - 50Hz
2 enstegskompressorer på 20 kW
Fastställd kapacitet = 25 Hz / 50 Hz x 20 kW = 10 kW
Variabel kapacitet = 25 Hz /50Hz x 20 kW = 10 kW
Regulatorn kan reglera varvtalet på två kompressorer av samma
eller olika storlekar. Kompressorerna kan kombineras med enstegs
kompressor av samma eller olika storlekar, beroende på valet av
kopplingsmönster.
Allmänt gällande hantering:
I allmänhet hanteras de båda varvtalsreglerade kompressorerna
efter samma princip som för en varvtalsreglerad kompressor.
Fördelen med att använda två varvtalsreglerade kompressorer är
att det alltid tillåter en mycket låg kapacitet, vilket är en fördel för
små belastningar. Samtidigt genereras ett mycket stort, variabelt
regleringsområde.
Kompressor 1 och 2 har både sina egna reläutgångar att starta/
stoppa separata frekvensomformare, exempelvis typ AKD. Båda
frekvensomformarna använder samma analoga utgångssignal AO
som är kopplad till frekvensomformarens analoga signalingång.
Reläutgångarna kommer att starta och stoppa frekvensomformaren och den analoga signalen kommer att ange varvtal.
Förutsättning för att använda denna reglermetod är att båda
kompressorerna har samma frekvensområde.
Den varvtalsreglerade kompressorn kommer alltid att vara den
första att starta och den sista att stoppa.
Reglering - att minska kapaciteten
Den varvtalsreglerade kompressorn kommer alltid att vara den
sista kompressorn i drift.
När kapacitetskraven under cyklisk drift understiger ”Minimivarv-
talet” för båda kompressorerna kommer den varvtalsreglerade
kompressorn med est drifttimmar att kopplas ur. Samtidigt
ökar varvtalet på den sista varvtalsreglerade kompressorn så
att kapaciteten ökar till en nivå som matchar den urkopplade
kompressorns steg.
Inkoppling
Den första varvtalsreglerade kompressorn kommer att starta när
det nns ett kapacitetskrav som matchar inställningen.
”Startvarvtalet” (reläutgången skiftar till på och den analoga
utgången är försedd med en spänning som matchar varvtalet).
Det är nu upp till frekvensomformaren att öka varvtalet upp till
”Startvarvtalet”.
Kapacitetssteget kommer nu att kopplas in och den önskade
kapaciteten bestämmas av regulatorn.
Startvarvtalet ska alltid vara ställd så högt att fullgod smörjning av
kompressorn snabbt uppnås vid start.
För cykliska kopplingsmönster kommer den efterföljande varvtalsreglerade kompressorn att kopplas in när den första kompressorn
går på max.varvtal och den önskade kapaciteten har uppnått
ett värde som tillåter inkoppling av nästa varvtalsreglerade
kompressor vid startvarvtal. Efteråt kommer båda kompressorerna att kopplas in tillsammans och köra parallellt. Efterföljande
enstegskompressor kommer att kopplas in och ur enligt det valda
kopplingsmönstret.
Urkoppling
Den sista varvtalsreglerade kompressorn kommer att kopplas ur
när kompressorn har nått ”Minimivarvtal” och kapacitetskraven
(önskad kapacitet) har sjunkit under 1% (se emellertid sektionen om pump down funktionen).
Timer-begränsning och säkerhetsurkoppling
Timernivåer och säkerhetsurkoppling av varvtalsreglerade kom-
pressorer bör utföras i enlighet med de allmänna reglerna för
individuella kopplingsmönster.
Korta beskrivningar och exempel ges nedan om hanteringen av
de två varvtalsreglerade kompressorerna för de individuella
kopplingsmönstren. För en mer detaljerad beskrivning, se tillägget i slutet av kapitlet.
Sekventiell drift
Under sekventiell drift kommer alltid de första två varvtalsregle-
rade kompressorerna att starta först. Nästa varvtalsreglerade
kompressor kommer att kopplas in när den första kompressorn
kör på maxvarvtal och den önskade kapaciteten har nått en nivå
som tillåter inkoppling av nästa varvtalsreglerade kompressor
vid startvarvtal. Efteråt kommer båda kompressorerna att kopplas in tillsammans och köras parallellt. Nästa enstegskompressor
kommer att kopplas in och ur enligt Först-in-Först-ut principen.
Exempel:
- Två varvtalsreglerade kompressorer med en nominell kapacitet
på 20 kW och frekvensområde 25-60 Hz
Cyklisk drift
För cyklisk drift kommer båda de varvtalsreglerade kompressorer-
na att ha samma storlek och drifttimmarna kommer att utjämnas mellan kompressorerna enligt Först-in-Först-ut principen
(FIFU). Kompressorn med minst antal drifttimmar kommer att
starta först. Efterföljande varvtalsreglerade kompressor kommer
att kopplas in när den första kompressorn kör på maxvarvtal
och den önskade kapaciteten har nått ett värde som tillåter inkoppling av nästa varvtalsreglerade kompressor på startvarvtal.
Efteråt kommer båda kompressorerna att kopplas in tillsammans och köras parallellt. Följande enstegskompressor kommer
att kopplas in och ur i enlighet med Först-in-Först-ut principen
så att drifttimmarna jämnas ut mellan dem.
Exempel:
- Två varvtalsreglerade kompressorer med en nominell kapacitet
på 20 kW och frekvensområdet 25-60 Hz
- Två enstegskompressorer, båda på 20kW
Kompressor timers
Tidsfördröjningar för in- och urkoppling
För att skydda kompressorn mot upprepade omstarter kan tre
tidsfördröjningar läggas in.
- En minimitid som ska passera mellan kompressorstart och till
dess att den kan återstartas.
- En minimitid (PÅ-tid) som kompressorn ska vara i drift innan den
kan stoppas igen.
- En minimi AV-tid som ska passera mellan ett kompressorstopp
till dess att den återstartas.
När avlastare kopplas in och ur kommer inte tidsfördröjningarna att användas.
Timer
En kompressormotors drifttid registreras kontinuerligt. Man kan
avläsa:
- drifttid för den föregående 24-timmarsperioden
- total drifttid sedan timern senast nollställdes
Kopplingsräknare
Antalet reläinkopplingar och reläutkopplingar registreras kontinuerligt. Antalet starter kan här avläsas:
- Antalet under den föregående 24-timmarsperioden
- Totalt antal sedan räknaren senast nollställdes
Eektbegränsning
På vissa installationer nns önskan att begränsa kompressoreffekten så att man kan hålla nere den totala elektriska belastningen
i butiken.
Best t
Vid best-t drift kan den varvtalsreglerade kompressorn ha olika
storlekar och de kommer att hanteras på sådant sätt att bästa
möjliga kapacitetsreglering uppnås. Den minsta kompressorn
kommer att startas först, sedan kommer den första att kopplas
ur och nästa kompressor kopplas in. Slutligen kommer båda
kompressorerna att kopplas in och köras parallellt.
Efterföljande kompressor kommer, alltid, att hanteras enligt best-
t kopplingsmönstret.
Exempel:
- Två varvtalsreglerade kompressorer med en nominell kapacitet
på 10kW respektive 20kW
- Frekvensområde på 25-60Hz
- Två enstegskompressorer på 20 respektive 40 kW
1 eller 2 digitala ingångar nns tillgängliga för detta ändamål.
För varje digital ingång nns ett gränsvärde för den maximalt
tillåtna kompressoreekten så att eektbegränsningen kan genomföras i 2 steg.
När en digital ingång aktiveras begränsas den maximalt tillåtna
kompressoreekten till det inställda värdet. Detta innebär att om
den gällande kompressoreekten efter aktivering av den digitala
ingången är högre än denna begränsning så kommer kompressoreekt att kopplas ur så att den därefter kommer att ligga på eller
under det maximala gränsvärdet för denna digitala ingång.
När båda eektbegränsningssignalerna är aktiva kommer det
lägsta värdet för kapaciteten att vara den som är tillämplig.
Överstyrning av eektbegränsning:
För att undvika att eektbegränsning leder till temperaturproblem
för de kylda produkterna så nns en överstyrningsfunktion.
En överstyrningsbegränsning ställs in för sugtrycket, samt en
fördröjningstid för varje digital ingång.
Om sugtrycket under eektbegränsning överskrider den inställda
överstyrningsbegränsningen och fördröjningstiderna för de båda
digitala ingångarna går ut så kommer eektbegränsningen att
överstyra signalerna så att kompressorkapaciteten kan höjas till
dess att sugtrycket på nytt är under det normala referensvärdet.
Eektbegränsningen kan därefter på nytt aktiveras.
Larm:
När eektbegränsningens digitala ingång aktiveras kommer ett
larm att avges för att informera om att den normala regleringen
har förbigåtts. Detta larm kan dock undertryckas om så önskas.
Värmeväxlarinsprutning
TRegulatorn kan avge en start/stoppsignal för vätskeinsprutning i
värmeväxlaren.
Funktionen kan på följande sätt kopplas till kompressordrift:
∙ Vätskeinsprutning synkroniseras med kompressor start/stopp.
Här slås insprutningssignalen PÅ när den första kompressorn
startas och slås AV när den sista kompressorn kopplas ur.
∙ Pump down på den sista kompressorn
Här slås insprutningssignalen PÅ när den första kompressorn
startas
När den önskade kapaciteten har sjunkit till 0% slås insprutningssignalen AV, men den sista kompressorn förblir i drift tills
sugtrycket P0 har nått en inställt pump down nivå, varpå den
stoppar.
Vätskeinsprutning i sugledningen
Hetgastemperaturen kan hållas nere med vätskeinsprutning i
sugledningen.
Insprutningen åstadkoms med en termostatisk expansionsventil i serie med en magnetventil. Magnetventilen är kopplad till
regulatorn.
Reglering kan genomföras på två olika sätt:
1. Vätskeinsprutningen regleras enbart baserat på överhettningen
i sugledningen. Två värden ställs in – ett startvärde och en differens varefter insprutningen stoppas.
2. Vätskeinsprutningen regleras av både överhettning (enligt
beskrivningen ovan) och genom hetgastemperatur Sd. Fyra
värden ställs in - två så som nämns ovan och två för Sd funktionen, ett startvärde och en dierens. Vätskeinsprutningen inleds
när båda startvärdena har passerats, och stoppas igen när bara
en av de två funktionerna kopplas ur.
Tidsfördröjning
En tidsfördröjning kan ställas in som säkerställer att insprutningen
fördröjs under start.
Regulatorn kan genomföra en central avfrostning av hela kallbrinekretsen.
När en avfrostning inleds stannar kompressorn (valbar funktion)
och pumparna fortsätter att cirkulera den kalla brinen.
Avfrostning kan stoppas på tid, eller när den kalla brinen har nått
en viss, inställd temperatur.
Efter att avfrostningen avslutats kan man specicera en avdroppningstid innan kompressorerna återstartar.
Start efter avfrostning
Det går att lägga in en droppfördröjning efter en avfrostning så
att eventuella vattendroppar kan droppa av förångaren innan kylningen återstartas. Detta säkerställer att förångaren är så fri som
möjligt från vatten vid återstart av kylning.
Avfrostningsutgång
Man kan deniera en avfrostningsutgång till att reglera externa
automatiska styrningar under avfrostning. Utgången kommer att
aktiveras under själva avfrostningen, men avaktiveras vid eventuellt avdroppningsfördröjning.
Valmöjligheten nns för avfrostningsfunktionen att använda en
utgång för aktivering av externa automatiska regleringar.
Avfrostningsstart
Avfrostning kan startas på era olika sätt.
- Manuell avfrostning
Efter aktivering återgår inställningen automatiskt till AV så snart
avfrostningen har fullbordats.
- Extern kontaktsignal
Avfrostningsstart genomförs med en signal på en DI ingång.
Signalen måste vara en pulssignal med en varaktighet på minst 3
sekunder. Avfrostning inleds när signalen ändras från AV till PÅ.
- Internschema
Avfrostning startas via ett veckoprogram som ställts in i regulatorn.
Tiderna är relaterade till regulatorns urfunktioner. Upp till 8
avfrostningar per dag kan ställas in.
- Nätverkssignal
Avfrostning kan startas via en signal från ett nätverk (systemmanager)
Avfrostningsstopp
Följande typer av avfrostningsstopp kan väljas:
Stopp baserat på temperatur med tid som säkerhet
Här mäts temperaturen på den kalla brinen. När temperaturen är
lika med stopptemperaturen avslutas avfrostningen.
Stopp av avfrostning baserat på S4 eller S3 temperatur kan väljas.
Om avfrostningstiden överskrider den inställda max.avfrostningstiden avslutas avfrostningen. Detta sker även om temperaturen
för avfrostningsstopp inte har nåtts. Samtidigt som avfrostningen
stoppas skickas larmmeddelandet ”Avfrostningstid överskriden”
ut. Larmet kvitteras automatiskt efter 5 minuter.
Kompressorer
Man kan deniera huruvida normal kompressorkapacitetsreglering ska vara aktiv under avfrostning eller inte.
Pumpar
Pumpreglering kommer alltid att vara aktiv under avfrostning.
Status
Följande statusvärden för avfrostning kan avläsas:
- Avfrostningsstatus (AV/PÅ)
- Gällande temperatur vid avfrostningsgivare
- Pågående avfrostnings varaktighet eller varaktighet för senast
fullbordad avfrostning
- Genomsnittlig varaktighet för de 10 senaste avfrostningarna
Stopp baserat på tid
Här ställs en permanent avfrostningstid in. När väl denna tid har
passerat stoppas avfrostningen.
Manuellt stopp
En pågående avfrostning kan stoppas manuellt genom att aktivera ”Stop defrost” funktionen.
Regulatorn kan övervaka statusen för varje kompressors säkerhetskrets. Signalen tas direkt från säkerhetskretsen och är kopplad
till en ingång.
(Säkerhetskretsen måste stoppa kompressorn utan att involvera
regulatorn.)
Om säkerhetskretsen kopplas ur kommer regulatorn att koppla ur
alla säkerhetsreläer för kompressorn i fråga och avge ett larm.
Reglering fortsätter med de övriga kompressorerna.
Allmän säkerhetskrets
Om en lågtrycksswitch är placerad i säkerhetskretsen måste den vara placerad i
slutet av kretsen. Den får inte koppla ur DI
signaler. (Det nns en risk att regleringen
blir låst och att den inte startar igen.) Detta
gäller även för exemplet nedan.
Om ett larm som också övervakar lågtryckstermostaten behövs kan ett ”allmänt
larm” denieras (ett larm som inte påverkar
regleringen).
Se följande sektion ”Allmänna övervakningsfunktioner”.
Utbyggd säkerhetskrets
Istället för en allmän övervakning av säkerhetskretsen så kan den här funktionen
byggas ut. På så sätt avges ett detaljerat larmmeddelande som berättar vilka
delar av säkerhetskretsen som fallit ur.
Säkerhetskretsens sekvens måste fastställas så som visas, men samtliga behöver
inte nödvändigtvis användas.
Tidsfördröjningar med säkerhetsurkoppling:
I samband med säkerhetsövervakningen av en kompressor kan
två tidsfördröjningar denieras:
Urkopplingsfördröjningstid: Fördröjningstid från larmsignal från
säkerhetskrets till kompressorutgången kopplas ur (notera att
fördröjningstiden är gemensam för alla säkerhetsingångar för
kompressorn i fråga)
Säkerhetsåterstarttid: Den minimumtid en kompressor måste vara
OK efter en säkerhetsurkoppling till dess att den kan starta igen.
Övervakning av överhettning
Denna funktion är en larmfunktion som kontinuerligt mottar data
från sugtryck P0 och suggas Ss. Om överhettning som är lägre
eller högre än de inställda gränsvärdena skulle registreras kommer
ett larm att avges när tidsfördröjningen har passerats.
Övervakning av max. hetgastemperatur (Sd)
Funktionen kopplar gradvis ur kompressorstegen om
hetgastemperaturen blir högre än tillåtet. Urkopplingsnivån kan
denieras inom området 0 till +195ºC.
Funktionen startar vid ett värde som är 10 K under det inställda
värdet.
Vid denna punkt kopplas hela kondensorkapaciteten in samtidigt
som 33% av kompressorkapaciteten kopplas ur (men minst ett
steg). Detta upprepas var 30:e sekund. Larmfunktionen aktiveras.
Om temperaturen stiger till det inställda gränsvärdet kopplas alla
kompressorsteg omedelbart ur.
Oljetrycksurkoppling
Överströmurkoppling
Motortemperatururkoppling
Hetgastemperatururkoppling
Utgångstryckurkoppling
Allmänt skydd
Gemensam säkerhetskrets
En gemensam säkerhetssignal kan också mottas från hela suggruppen. Alla
kompressorer kommer då att kopplas ur när säkerhetssignalen kopplar ur.
Larmet upphävs och förnyad inkoppling av kompressorsteg tillåts
när följande villkor möts:
- temperaturen har sjunkit till 10 K under gränsvärdet
- tidsfördröjningen före återstart har passerats. (se senare)
Normal kondensorreglering tillåts på nytt när temperaturen har
sjunkit till 10 K under gränsvärdet.
Övervakning av min. sugtryck (P0)
Funktionen kopplar snabbt ur alla kompressorsteg om sugtrycket
blir lägre än det tillåtna värdet.
Urkopplingsvärdet kan denieras inom området -120 till +30ºC.
Sugtrycket mäts med trycktransmitter P0.
Vid urkoppling aktiveras larmfunktionen:
Larmet upphävs och förnyad inkoppling av kompressorsteg tillåts
när följande förhållanden möts:
- trycket (temperaturen) ligger över urkopplingsnivån.
- tidsfördröjningen har passerat (se senare).
(Vid start av den första kompressorn går det att fördröja funktionen så att urkoppling kan undvikas.)
Övervakning av max. kondenseringstryck (Pc)
Funktionen kopplar in alla kondensorsteg och kopplar ur
kompressorstegen ett efter ett om kondenseringstrycket blir
högre än tillåtet. Urkopplingsgränsen kan denieras inom
området -30 till 100ºC.
Kondenseringstrycket mäts med trycktransmitter Pc.
Funktionen börjar verka vid ett värde som är 3 K
under det inställda värdet. Vid denna punkt kopplas
hela kondensorkapaciteten in samtidigt som 33% av
kompressorkapaciteten kopplas ur (men minst ett steg). Detta
upprepas var 30:e sekund. Larmfunktionen aktiveras.
Om temperaturen (trycket) stiger till det inställda gränsvärdet
kommer följande att ske:
- alla kompressorsteg kopplas omedelbart ur
- kondensorkapaciteten förblir inkopplad
Larmet kommer att upphävas och förnyad inkoppling av
kompressor tillåts när följande villkor möts:
- temperaturen (trycket) faller till 3 K under gränsvärdet
- tidsfördröjningen för återstart har passerats
S4 Larmtermostat
Funktionen används till att avge ett larm om S4 brinetemperaturen blir kritisk.
Larmbegränsningar och fördröjningstider kan ställas in för höga
och låga temperaturer.
Ett larm avges om den inställda begränsningen överskrids, men
endast efter att fördröjningstiden gått ut.
Inga larm avges när kylningen har stoppats baserat på att huvudbrytaren ställts på Av.
Larmgränser
Larmgränser för hög och låg S4 temperatur ställs in i absolutvärden i ºC.
Larmgränserna påverkas inte under nattdrift eller på externa
referensförskjutningar via en spänningssignal.
Tidsfördröjning
En gemensam tidsfördröjning nns för ”Övervakning av max.
hetgastemperatur” och ”Min. sugtryck”.
Efter en urkoppling kan inte reglering återupptas förrän
tidsfördröjningen har gått ut.
Tidsfördröjningen inleds när Sd temperaturen på nytt fallit till 10 K
under gränsvärdet eller P0 har stigit över P0 minimivärdet.
Frysskyddsingång
En digital ingång kan motta en signal från en extern frysskyddssignal.
Om frysskyddssignalen aktiveras frikopplas hela kompressorkapaciteten och pumpdrift fortsätter.
Återinkoppling av kompressorer tillåts inte så länge som frysskyddssignalen är aktiv.
Startprocedur
Regulatorn innehåller funktioner som säkerställer en korrekt samverkan mellan pumpar, kompressorer och insprutning vid start.
Pumpar
Vid start måste pumparna accelerera en stor brinemassa till normal ödeshastighet innan kompressorerna tillåts starta.
En justerbar fördröjningstid nns i regulatorn, ”Comp.Wait s”, som
måste passeras innan den första kompressorn kan starta.
Tidsfördröjningar
Tre tidsfördröjningar ställs in:
∙ Vid för låg temperatur
∙ Vid för hög temperatur under normal reglering
∙ Vid för hög temperatur under pull-down
- Efter aktivering av en intern eller extern huvudbrytare
- Under avfrostning
- Efter elavbrott
Tidsfördröjningen under pull-down gäller tills S4 temperaturen
sjunker under den övre larmgränsen.
S4 statusinformation
Följande kan avläsas för att kunna bedöma hur väl systemet
fungerar:
∙ Min, Max och genomsnittlig S4 temperatur för de senaste 24
timmarna
∙ Drifttid utanför larmgränserna under de senaste 24 timmarna,
som ett procenttal.
Exempel
Kapacitetsbegränsning
Om alltför hög kompressorkapacitet är inkopplad vid start nns
en risk att kompressorerna kommer att falla ur vid lågt tryck.
För att undvika detta inmatas en kapacitetsbegränsning vid start
av systemet så att endast det första kapacitetssteget aktiveras
under en inställd tidsperiod (som ställs in via ”operation rst time
step”)
Fördröjning på P0 min. urkoppling
Som ytterligare skydd mot urkoppling vid låga tryck under start
kan man fördröja ”P0 Min” urkopplingen.
Fördröjningstiden kan ställas in via ”P0 Min. fors”.
Kurva 1: Pull-down fas
(1): Tidsfördröjningen passeras. Larmet aktiveras.
Kurva 2: Normal reglering där temperaturen blir för hög
(2): Tidsfördröjningen passeras. Larmet aktiveras.
Kurva 3: Temperaturen blir för låg.
(3): Tidsfördröjningen passeras. Larmet aktiveras.
Pumpstyrning
Regulatorn kan reglera och övervaka en eller två pumpar som
cirkulerar brinen.
Om två pumpar används, och drifttidsutjämning har valts, kan
regulatorn även genomföra en växling mellan pumparna om
driftlarm inträar.
Aktivitet vid händelse av driftlarm
Pumpval genomförs med följande inställning:
0: Båda pumparna är stoppade
1: Pump 1 startas
2: Pump 2 startas
3: Båda pumparna startas
4: Automatisk växling mellan pumparna tillåts. Stopp före start
5: Automatisk växling mellan pumparna tillåts. Start före stopp
(Denna funktion används när båda pumparna styrs i skift av
samma frekvensomformare.)
Automatisk växling mellan pumparna (endast för inställning=4
och 5)
Start before stop
Drifttidsutjämning
Om pumparna körs med automatisk drifttidsutjämning kan regulatorn genomföra en växling mellan pumparna i det fall att öde
saknas.
Beroende på om pumpväxling neutraliserar larmsituationen eller
inte så kommer följande att ske:
1) Pumpväxling neutraliserar larmsituationen innan larmfördröjningen passeras.
Om pumpväxlingen neutraliserar larmsituationen kommer den
fungerande pumpen, nu i drift, att köra på tills den normala
cykeltiden har passerats. Därefter sker ännu en växling till den
”felande pumpen”, då det antas att denna reparerats. Samtidigt
återställs larmsituationen (larmet kvitteras).
Har den felande pumpen inte reparerats kommer detta att
utlösa ett larm och resultera i en övergång till den fungerande
pumpen. Detta upprepas till dess att normala förhållanden
råder igen.
2) Pumpväxling neutraliserar inte larmsituationen innan larmfördröjningen passeras.
Om larmet, å andra sidan, är aktivt efter pumpväxlingen kommer regulatorn också att avge ett larm för den andra pumpen.
Samtidigt aktiveras båda pumputgångarna i ett försök att skapa
tillräckligt öde för att larmsituationen ska neutraliseras. Från
och med nu kommer regulatorn att ha båda pumputgångarna
aktiverade tills den normala tidscykeln passerats. Därefter
återställs larmsituationen och pumpväxlingen till en pump
genomförs på nytt.
Stop before start
Denna inställning ger en alternering mellan de båda pumparna
så att en slags drifttidsutjämning åstadkoms. Perioden mellan
pumpväxlingarna kan ställas in som ”PumpCycle”. Vid övergång
till den andra pumpen kommer den första pumpen att förbli i drift
under ”PumpDel” tiden. Därefter stannar den. Vid stopp före start
blir "PumpDel" stopptiden för skifte.
Pumpövervakning
Regulatorn kan övervaka pumpdrift via en eller två säkerhetsingångarna.
Med en signal väljs inställningen ”Common” (allmän), och denna
signal kan härstamma från en dierenspressostat eller en ödesvakt.
Med två signaler väljs inställningen ”Individual” (individuell). De
två signalerna måste därefter mottas vid två digitala ingångar.
Signalerna kan hämtas från de två motorskydden.
Ställ även här in en larmfördröjningstid som gäller under start och
vid pumpväxling.
Fördröjningstiden är till för att säkerställa att inga fel signaleras
för en pump innan brineödet har etablerats vid start/pumpväxlingar.
Separata larmprioriteringar kan ställas in för bortfall av en pump
och för bortfall av båda pumparna. Se Larm och Meddelande
sektionen.
Larmhantering
Pumplarm ställs av/kvitteras när normal pumpväxling genomförs
efter att cykeltiden passerats.
Pumplarm kan även kvitteras genom att ställa in pumpval på den
”felande” pumpen - om ödesvakten är OK kommer larmet att
kvitteras/ställas av som ett resultat.
Kapacitetsreglering av kondensorn kan åstadkommas via antingen
stegreglering eller varvtalsreglering av äktarna.
Detta innebär att kapacitetsregulatorn kräver mer förstärkning vid
hög kapacitet än vid låg kapacitet. Som en följd verkar kapacitetsregulatorn för kondensorreglering med en bågformad kapacitetskurva så att förstärkningen är optimal vid både höga och låga
kapaciteter.
På vissa enheter är kompensation redan gjord för ”problemet” som
beskrivs ovan, genom binärkoppling av äktarna, dvs. några äktar
är kopplade vid låg kapacitet och många äktar vid hög kapacitet,
till exempel 1-2-3-8 etc. I det här fallet har det redan kompenserats
för den icke-linjära förstärkningen, och det nns inget behov för
en bågformad kapacitetskurva.
• Stegreglering
Regulatorn kan reglera upp till 8 kondensorsteg som sekventiellt
kopplas in och ur.
• Varvtalsreglering
Den analoga utgångsspänningen är kopplad till en
varvtalsreglering. Alla äktar regleras nu från 0 till maxkapacitet.
Om en AV/PÅ signal krävs kan detta fås från en reläutgång.
Reglering kan genomföras baserat på någon av följande
principer:
- alla äktar drivs på samma hastighet
- endast det nödvändiga antalet äktar kopplas in
- Kombination med en äkt varvtalsreglerad och resten stegreglerade
Kapacitetsreglering av kondensor
Den inkopplade kondensorkapaciteten regleras av kondensortryckets gällande värde och är beroende på om trycket är stigande
eller fallande. Reglering genomförs av en PI regulator som också
kan ändras till en P regulator om anläggningens design skulle göra
detta nödvändigt.
PI reglering
Regulatorn kopplar in kapaciteten på ett sådant sätt att avvikelsen
mellan det gällande kondenseringstrycket och referensvärdet blir
så litet som möjligt.
P reglering
Regulatorn kopplar in kapacitet som beror på avvikelsen
mellan det gällande kondenseringstrycket och referensvärdet.
Det proportionerliga XP bandet anger avvikelsen vid 100 %
kondenseringskapacitet.
Man kan därför välja på regulatorn om man behöver en bågformad eller linjär kapacitetskurva för att hantera kondensorkapaciteten.
Kapacitetsfördelaren kan antingen reglera från kondensortrycket
Pc eller från medietemperaturen S7.
Cap. Ctrl givare = Pc/S7
Om mediatemperatur S7 väljs som reglergivare så används Pc
fortfarande som säkerhetsfunktion för högkondensortryck och
kommer därför att se till så att kompressorkapaciteten kopplar ur
när kondenseringstrycket är för högt.
Att hantera givarfel:
Cap. Ctrl. Givare = Pc
Om Pc används som reglergivare kommer ett fel i signalen att
resultera i en inkoppling av 100% av kondensorkapaciteten, men
kompressorreglering kommer att förbli som normalt.
Cap Ctrl. Givare = S7
Om S7 används som reglergivare kommer ett fel i denna givare
att resultera i ytterligare reglering som följer Pc signalen, men i
enlighet med en referens som är 5K över den gällande referensen.
Finns ett fel i både S7 och Pc kopplas 100% kondensorkapacitet in,
men kompressorreglering förblir som normalt.
Kapacitetskurva
På luftkylda kondensorer kommer det första kapacitetssteget alltid
att ge jämförelsevis mer kapacitet än de efterföljande kapacitetsstegen. Ökningen i kapacitet som genereras av varje extra steg
minska gradvis i takt med att er och er steg kopplas in.
Referensen för regleringen kan denieras på två sätt. Antingen
som en fast referens eller som en referens som varierar enligt
utomhustemperaturen.
ortemperaturen att höjas till ett inställt värde och den anknutna reläutgången används för att aktivera en magnetventil.
Pc ref
Fast referens
Referensen för kondenseringstrycket ställs in i ºC.
Flytande referens
Funktionen tillåter kondenseringstryckets referensvärde att
variera i enlighet med utomhustemperaturen inom ett denierat
område.
PI reglering
Referensen är baserad på:
- utomhustemperaturen avläst med Sc3 givare
- minimitemperaturskillnaden mellan lufttemperaturen och
kondenseringstemperaturen vid 0% kompressorkapacitet.
- kondensorns dimensionerade temperaturskillnad mellan
lufttemperaturen och kondenseringstemperaturen vid 100%
kompressorkapacitet (Dim tmK)
- hur stor del av kompressorkapaciteten som kopplats in
Minimitemperaturskillnaden (min tm) vid låg belastning bör vara
ställd vid ungefär 6 K då detta eliminerar risken att alla äktar körs
när ingen kompressor är igång.
Ställ in den dimensionerade skillnaden (dim tm) vid
maxbelastning (t.ex. 15 K)
Regulatorn kommer nu att bidra med ett värde till referensen som
beror på hur stor del av kompressorkapaciteten som har kopplats
in.
DI
2. Användning av termostat för funktionen
Den här funktionen kan med fördel användas där värmeåtervinningen används till att värma upp en vattentank. En temperaturgivare används för att aktivera/avaktivera värmeåtervinningsfunktionen. När temperaturgivaren sjunker under den inställda
inkopplingsgränsen aktiveras värmeåtervinningsfunktionen och
referensen för kondensortemperaturen kommer att höjas till ett
inställt värde. Samtidigt används den valda reläutgången till att
aktivera en magnetventil som leder den varma gasen genom
värmeväxlaren i vattentanken. När temperaturen i tanken har
nått det inställda värdet kopplas värmeåtervinningen ur igen.
I båda fallen gäller att när värmeåtervinningsfunktionen
avaktiveras så kommer referensen för
kondenseringstemperaturen därefter att sakta sjunka i enlighet
med den inställda hastigheten i Kelvin/minut.
Referensbegränsning
För att skydda sig själv mot en allt för hög eller för låg regleringsreferens måste en begränsning av referensen ställas in.
PcRef
Max
P-reglering
Min
Med P reglering kommer referensen att vara tre grader över den
avlästa utomhustemperaturen. Det proportionerliga Xp bandet
anger avvikelsen med 100% kondensorkapacitet.
Tvångsdrift av kondensorkapaciteten
Tvångsdrift av kapaciteten kan ordnas där normal reglering ignoreras.
Säkerhetsfunktionerna upphävs under tvångsstyrning.
Tvångsstyrning via inställning
Reglering ställs på Manuell.
Värmeåtervinningsfunktion
Värmeåtervinningsfunktionen kan användas på installationen
när man vill använda varmgas för värmesyften. När funktionen
är aktiverad ändras referensen för kondensortemperaturen till
ett inställt värde och den anknutna reläutgången används för att
aktivera en magnetventil.
Funktionen kan aktiveras på två sätt:
Kapaciteten ställs in i procent av den reglerade kapaciteten
Tvångsstyrning av reläer
Om tvångsstyrning genomförs via omkopplarna på expansionsmodulens framsida kommer säkerhetsfunktionen att registrera
eventuella överskridningar av värden och utfärda larm, om så
behövs, men regulatorn kan inte i denna situation koppla in eller
ur reläer.
1. En digital ingångssignal mottas
I det här fallet aktiveras värmeåtervinningsfunktionen via en extern signal från, exempelvis, ett byggnadsautomationssystem.
När funktionen är aktiverad kommer referensen för kondens-
In- och urkopplingar genomförs sekventiellt. Den sist inkopplade
enheten kommer att kopplas ut först.
Varvtalsreglering
När en analog ingång används kan äktarna varvtalsregleras,
exempelvis med en frekvensomformare modell AKD.
Varvtalsreglering + stegreglering
Start
Min.
Regulatorn startar frekvensomformaren och den första äkten när
kapacitetskravet motsvarar det inställda startvarvtalet.
Regulatorn kopplar steg för steg in era äktar i takt med att
kapacitetskravet växer och anpassar sedan varvtalet till den nya
situationen.
Regulatorn kopplar ur äktar när kapacitetskravet blir lägre än det
inställda minimivarvtalet.
Gemensam varvtalsreglering
Den analoga utgångsspänningen är kopplad till
varvtalsregleringen. Alla äktar kommer nu att regleras från 0 till
maxkapacitet. Om en AV/PÅ signal krävs för frekvensomformaren,
så att äktarna kan stoppas helt och hållet, kan en reläutgång
denieras.
Start
Min.
Regulatorn startar frekvensomformaren när kapacitetskravet
motsvarar det inställda startvarvtalet. Regulatorn stoppar frekvensomformaren när kapacitetskraven blir lägre än det inställda
minimivarvtalet.
I kongurationen av regulatorns utgångar kommer det att vara utgången ”FanA1” som star tar och
stannar frekvensomformaren.
Varvtalsreglering av första äkt + stegreglering av resten
Regulatorn startar frekvensomformaren och ökar varvtalet på
första äkten.
Om mer kapacitet krävs, går nästa äkt in samtidigt som den
första äkten går ner till min.varvtal. Härifrån kan första äkten öka
varvtalet igen, osv.
Denna funktion används för att minska ljudet från äktarna till
ett minimum. Den används huvudsakligen tillsammans med
en varvtalsreglering, men kommer också att vara aktiv när steg
kopplas in och ur.
Inställningen görs som en procent av maxkapaciteten
Begränsningen kommer att förbises när säkerhetsfunktionen Sd
max. och Pc max. verkar.
Kondensorkopplingar
Koppling av kondensorsteg
Det nns inga tidsfördröjningar i samband med inkoppling
och urkoppling av kondensorsteg utöver den medföljande
tidsfördröjningen i PI/P regleringen.
Timer
Drifttiden på en äktmotor registreras kontinuerligt. Man kan
avläsa:
- drifttid för den senaste 24-timmarsperioden
- total drifttid sedan senaste gången timern nollställdes
Kopplingsräknare
Antalet kopplingar registreras kontinuerligt. Här kan antalet
starter avläsas:
- antal under den senaste 24-timmarsperioden
- totalt antal sedan senaste gången räknaren nollställdes
Säkerhetsfunktioner för kondensor
Signal från äkt och frekvensomformarens
säkerhetsautomatik
Regulatorn kan motta signaler om status för varje individuellt
kondensorstegs säkerhetskrets.
Signalen mottas direkt från säkerhetskretsen och är kopplad till en
”DI” ingång.
Om säkerhetskretsen kopplar ur kommer regulatorn att avge larm.
Regleringen fortsätter med de återstående stegen.
Hjälpreläutgången kopplas inte ur. Anledningen till detta är att
äktarna ofta är kopplade i par men med en säkerhetskrets. Vid
händelse av fel på den ena äkten kommer den andra att fortsätta
vara i drift.
Intelligent feldetektering (FDD) på kondensorns luftöde
Regulatorn samlar avläsningar från kondensorregleringen och
kommer att ge notis om/när kondensorkapaciteten reduceras.
Den mest vanliga anledningen till sådan information är:
- gradvis anhopning av smuts på lamellerna
- främmande ämne i sugledningen
- äktstopp
Funktionen kräver en signal från en utetemperaturgivare (Sc3)
För att kunna upptäcka anhopning av smuts är det nödvändigt
för övervakningsfunktionen att vara anpassad till den
relevanta kondensorn. Detta åstadkoms genom inställning
av funktionen när kondensorn är ren. Inställningen får inte
inledas förrän anläggningen har körts in och kör under normala
driftförhållanden.
Allmänna larmingångar (10 enheter)
En ingång kan användas för övervakning av en extern signal.
Den individuella signalen kan anpassas till det relevanta
arbetsområdet då det går att ge larmfunktionen ett namn och att
ange sin egen larmtext.
En tidsfördröjning kan ställas in för larmet.
Generella termostatfunktioner (5 enheter)
Funktionen kan fritt användas för larmövervakning av anläggningstemperaturen eller för AV/PÅ termostatreglering. Ett exempel
skulle kunna vara termostatreglering av äkten i maskinrummet.
Termostaten kan antingen använda en av givarna som används av
regleringen (Ss, Sd, Sc3) eller en oberoende givare (Saux1, Saux2,
Saux3, Saux4).
Inkopplings- och urkopplingsnivåer ställs in för termostaten.
Koppling av termostatens utgång kommer att baseras på gällande
givartemperatur. Larmnivåer kan ställas in för låg respektive hög
temperatur, inklusive separata larmfördröjningar.
De individuella termostatfunktionerna kan anpassas till den
relevanta applikationen då det går att ge termostaten ett namn
och ange larmtexter.
Generella spänningsingångar med hjälpreläer (5 enheter)
5 generella spänningsingångar nns tillgängliga för övervakning
av diverse spänningsmätningar på installationen. Exempel
inkluderar övervakning av gasdetektor, fuktavläsning
och nivåsignal - alla med tillhörande larmfunktioner.
Spänningsingångarna kan användas till att övervaka
standardspänningssignaler (0-5V, 1-5V, 2-10V eller 0-10V). Om så
behövs kan man även använda 0-20mA eller 4-20mA om externt
motstånd monteras på ingången för att justera signalen till
spänningen. En reläutgång kan anslutas till övervakningen så att
man kan styra externa enheter.
För varje ingång kan följande ställas in/avläsas:
- Fritt denierbart namn
- Val av signalmodell (0-5V, 1-5V, 2-10V, eller 1-10V)
- Skalning av avläsningen så att den motsvarar mätenheten
- Hög- och låglarmnivåer inklusive fördröjningstid
- Fritt denierbar larmtext
- Anslutning av en reläutgång med in- och urkopplingsnivåer
inklusive fördröjningstider
Generella pressostatfunktioner (5 enheter)
Funktionen kan fritt användas för larmövervakning av
anläggningstryck eller pressure or för AV/PÅ pressostatreglering.
Tryckregleringen kan antingen använda en av givarna som används av regleringsfunktionen (Po, Pc) eller en oberoende givare
(Paux1, Paux2, Paux3).
Inkopplings- och urkopplingsnivåer ställs in för tryckregleringen.
Koppling av pressostatutgång kommer att baseras på gällande
tryck. Larmnivåer kan ställas in för låg- respektive högtryck, inklusive separata larmfördröjningar.
Den individuella pressostatfunktionen kan anpassas till den relevanta applikationen då det går att ge tryckregleringen ett namn
och ange larmtexter.
Huvudbrytaren används till att stoppa och starta
regleringsfunktionen.
Omkopplaren har 2 positioner:
- Normalt regleringstillstånd (inställning = PÅ)
- Reglering stoppad (Inställning = AV)
Utöver detta kan man också välja att använda en digital ingång
som en extern huvudbrytare.
Om omkopplaren eller den externa huvudbrytaren ställs på AV
är alla reglerfunktioner inaktiva och ett larm genereras för att
uppmärksamma detta - alla andra larm upphör.
Köldmedium
Innan reglering kan återupptas måste köldmediet denieras.
Man kan välja något av följande köldmedier:
Köldmediet kan endast ändras om ”Huvudbrytaren” ställts på
”stoppad reglering”.
Varning: Ett inkorrekt val av köldmedium kan orsaka skada på
kompressorn.
Givarfel
Om avsaknad av signal från en av de inkopplade
temperaturgivarna eller trycktransmittrarna registreras, kommer
ett larm att avges.
• När ett S4 eller P0 fel uppstår kommer regleringen att fortsätta
med 50% inkopplad kapacitet under dagdrift och 25%
inkopplad kapacitet under nattdrift - men minimum ett steg.
(Värdena kan ställas in.) Reläet för ”Extra kylning” kommer att
aktiveras om ett fel inträar i regleringsgivaren.
• Vid händelse av ett S4 fel fortsätter reglering genom sugtryck P0.
Detta nu med en referens som ligger 5K under aktuell referens
för S4.
• När ett Pc fel uppstår kommer 100% kondensorkapacitet att
kopplas in, men kompressorregleringen fortsätter som normalt.
• När ett fel uppstår på Sd givare kommer säkerhetsövervakningen
av hetgastemperaturen att upphöra.
• När ett fel uppstår på Ss givare kommer övervakningen av
överhettning på sugledningen att upphöra.
• När ett fel uppstår på utetemperaturgivaren Sc3 kommer ”FDD”
funktionen att upphöra.
Reglering med variabel kondenseringstrycksreferens kan inte
heller genomföras. Istället använder man Pc ref. min. värde som
referens.
• S7 fel: Se sidan 93.
OBS: En inkorrekt givare måste vara i ordningsställd i 10 minuter
innan givarlarmet avaktiveras.
Givarkalibrering:
Ingångssignalen från alla anslutna givare kan korrigeras. En
korrigering är bara nödvändig om givarkabeln är lång och har
en liten ledningsarea. Alla displayer och funktioner kommer att
använda det korrigerade värdet.
Urfunktion
Regulatorn innehåller en urfunktion.
Urfunktionen används endast till att växla mellan dag/natt.
År, månad, datum, timmar och minuter måste ställas in.
Obs: Om regulatorn inte är försedd med RTC modul (AK-OB 101A)
måste uret återställas efter varje strömavbrott.
Om regulatorn är kopplad till en installation med en AKA-gateway
eller en AK systemmanager kommer dessa att automatiskt
återställa urfunktionen.
Larm och meddelanden
I samband med regulatorns funktioner nns ett antal larm och
meddelanden som blir synliga i händelse av fel eller felaktig drift.
Larmhistorik:
Regulatorn innehåller en larmhistorik (log) som innehåller
alla aktiva larm såväl som de senaste 40 historiska larmen.
I larmhistoriken kan man se när larmet utlöstes och när det
upphörde. Man kan dessutom se varje larms prioritetsgrad samt
när larmet kvitterades och av vilken användare.
Larmprioritet:
Skillnad görs mellan viktig och mindre viktig information. Vikten
- eller prioriteten - är inställd för vissa larm medan andra kan
ändras (denna ändring kan endast genomföras med hjälp av AKST service tool mjukvara till systemet och inställningarna måste
genomföras i varje individuell regulator).
Inställningarna avgör vilken sortering/åtgärd som måste
genomföras när ett larm ljuder.
∙ ”Hög” är det viktigaste
∙ ”Log endast” är den lägsta
∙ ”Avbruten” resulterar inte i någon åtgärd
Larmrelä
Man kan också välja om man behöver en larmutgång på regulatorn som en lokal larmindikation. Man kan för detta larmrelä
deniera vilken larmprioritering det måste reagera på - man kan
välja mellan följande:
∙ ”Non” - inget larmrelä används
∙ ”Hög” - Larmrelä aktiveras endast vid larm med hög prioriteringsgrad
∙ ”Låg - hög” - Larmrelä aktiveras endast vid larm med ”låg” prioritet, ”medium” prioritet eller ”hög” prioritet.
Relationen mellan larmprioritet och åtgärd syns i schemat nedan.
Inställning
HögXXXX1
MediumXXX2
LågXXX3
Endast
logg
Urkopplad
Logg
X
LarmrelävalNätverk
NonHögLåg-Hög
AKM
destina-
tion
Larmkvittering
Om regulatorn är kopplad till ett nätverk med en AKA gateway
eller en AK systemmanager som larmmottagare kommer dessa att
automatiskt kvittera de larm som sänds till dem.
Tvångsstyrning via nätverk
Regulatorn innehåller inställningar som kan betjänas från
gatewayens tvångsstyrningsfunktion via datakommunikation.
När tvångsstyrningsfunktionen ber om en förändring kommer alla
inkopplade regulatorer på detta nätverk att ställas in samtidigt.
Följande val nns:
- Ändra till nattdrift
- Tvångsstängning av insprutningsventiler (Insprutning PÅ)
- Optimering av sugtryck (P0)
Drift av AKM / Service Tool
Inställningen av regulatorn själv kan endast genomföras via AK-ST
500 Service Tool mjukvara.
Om regulatorn å andra sidan inte är inkluderat i ett nätverk måste
användaren kvittera alla larm.
Larmlysdiod
Larmlysdioden på regulatorns framsida anger regulatorns larmstatus.
Blinkande: Det nns ett aktivt larm eller ett okvitterat larm.
Lyser fast: Det nns ett aktivt larm som har kvitterats.
Avslagen: Det nns inga aktiva larm eller okvitterade larm.
IO Status och manuell
Funktionen används i samband med installation, underhåll och
felsökning på utrustningen.
Med hjälp av denna funktion styrs de anslutna utgångarna.
Mätningar
Status för alla ingångar och utgångar kan här läsas och
kontrolleras.
Tvångsstyrning
Man kan här utföra en överstyrning av alla utgångar för att
kontrollera om dessa är korrekt anslutna.
Obs: Ingen övervakning nns när utgångarna överstyrs.
Loggning/registrering av parametrar
Som ett redskap för dokumentation och felsökning ger regulatorn
möjlighet till loggning av parameterdata i internminnet.
Via AK-ST 500 Service Tool mjukvara kan man:
a) Välja upp till 10 parametervärden som regulatorn kontinuerligt
kommer att registrera
b) Ange hur ofta de måste registreras
Regulatorn har ett begränsat minne, men som en tumregel kan 10
parametrar sparas, vilka registreras var 10:e minut i 2 dagar.
Via AK-ST 500 kan man därefter avläsa de historiska värdena i form
av diagrampresentationer.
Utgångssignal för t.ex. värmefaktorberäkning (COP)
Regulatorn kan överföra en analog signal, t.ex. 0–10 V. Signalen
indikerar hur mycket av kompressorns kapacitet som är inkopplad.
Om regulatorn är inkluderad i ett nätverk med en AKA gateway
kan man därefter genomföra all daglig inställning av regulatorn
via AKM systemmjukvara, dvs. man kan se och ändra dagliga
avläsningar/inställningar.
Obs: AKM mjukvara tillhandahåller inte tillgång till alla regulatorns
kongurationsinställningar. Inställningarna/avläsningarna
som kan tas fram framgår av AKM meny betjäning (se även
Litteraturöversikt).
Behörighet / Lösenord
Regulatorn kan betjänas med Systemmjukvara modell AKM och
Service Tool mjukvara AK-ST 500.
Båda betjäningsmetoderna ger tillgång till era nivåer i enlighet
med användarens insikt i de olika funktionerna.
Systemmjukvara modell AKM:
De olika användarna denieras här med initialer och nyckelord.
Tillgång ges därefter till exakt de funktioner som användaren kan
betjäna.
Processen beskrivs i AKM manualen.
Service Tool mjukvara AK-ST 500
Betjäningen beskrivs i manualen.
När en användare skapas måste följande uppges:
a) Ange ett användarnamn
b) Ange ett lösenord
c) Välj användarnivå
d) Välj enheter - antingen US (dvs. ºF och PSI) eller Danfoss SI (ºC
och Bar)
e) Välj språk
Tillgång ges till fyra användarnivåer.
1) DFLT - Default user - Tillgång utan användning av lösenord.
Se dagliga inställningar och avläsningar.
2) Daily - Daglig användare
Ställ in valda funktioner och bekräfta larm.
3) SERV - Service användare
Alla inställningar i menyn förutom skapande av nya användare.
4) SUPV - Supervisor användare
Alla inställningar inklusive skapande av nya användare.
1 til 4 separata displayer kan kopplas till regulatorn.
Koppling åstadkoms med ledningar med kontakter. Displayen kan
exempelvis placeras i en front i en styrlåda.
När en display är ansluten kommer den att visa värdet som visas.
- Reglergivare sugtryck
- P0
- P0 bar (abs)
- S3
- S4
- Ss
-Sd
- Reglergivare kondensor
- Pc
- Pc bar (abs)
- S7
När en display med knappar väljs kan en enkel inställning via ett
menysystem genomföras utöver visning av brinetemperatur och
kondenseringstryck.
No.FunctionCond. Suc-
d02Defrost stop temperaturexxx
o30R efrigerant settingxxx
d04Max defrost time (safety time at stop on temperature)xxx
d06Drip delay. Time before cooling starts after defrostxxx
o57Capacit y setting for condenser
0: MAN, 1: OFF, 2: AUTO
058Manual setting of condenser capacityxx
o59Capacit y setting for suction group
0: MAN, 1: OFF, 2: AUTO
o60M anual setting of suction capacityxx
o62S elect of predened conguration
This setting will give a selection of predened combina-
tions which at the same time establish the connections
points.. At the end of the manual an overview of options
and connection points is shown. After the conguration
of this function the controller will shut down and restart
o93Lock of conguration
It is only possible to select a predened conguration or
change refrigerant when the conguration lock is open.
0 = Conguration open
1 = Conguration locked
P31Pump status
0=stopped. 1=pump 1 running. 2=pump 2 running.
3=both pumps running
P35Selection of pump control
0=both pumps are stopped. 1=only pump 1 must run.
2=only pump 2 must run. 3=both pumps must run.
4= equalization of operation time (start before stop).
5=equalization of operation time (stop before start)
r12Main switch
0: Controller stopped
1: Regulating
r23Set point suction pressure
Setting of required suction pressure reference in °C
r24Suction pressure reference
Actual reference temperature for compressor capacity
r28Set point condenser
Setting of required condenser pressure in °C
r29Condenser reference
Actual reference for temperature for condenser capacity
r57Po evaporating pressure in °Cxx
u09Temperature at defrost sensorxxx
u11D efrost time or duration of last defrostxxx
u12S3 temperaturexxx
u16Actual media temperature measured with S4xx
u21Super heat in suction linexx
u44S c3 out door temperature in °Cxx
xx
xxx
xxx
xxx
xxx
xxx
xx
xx
tion
xx
xx
xx
Pack
u48Actual regulation status on condenser
0: Power up
1: Stopped
2: Manuel
3: Alarm
4: Restart
5: Standby
10: Full loaded
11: Running
u49Cut in condenser capacity in %xx
u50R eference for condenser capacity in %xx
u51Actual regulation status on suction group
0: Power up
1: Stopped
2: Manuel
3: Alarm
4: Restart
5: Standby
10: Full loaded
11: Running
u52Cut in compressor capacity in %xx
u53R eference for compressor capacityxx
u54S d discharge gas temperature in °Cxx
u55Ss Suc tion gas temperature in °Cxx
u98Actual temperature for S7 media sensorxx
u99Pctrl pressure in °C (cascade pressure)xx
U01Actual Pc condensing pressure in °Cxx
AL1Alarm suction pressurexx
AL2Alarm condenserxx
- - 1Initiation är Display ansluten till utgång "A", (- - 2 = output
"B" etc.)
xx
xx
xx
xxx
Vill man se ett av värdena för vad som ges under ”funktion” ska
man använda knapparna på följande sätt:
1. Tryck den övre knappen tills en parameter visas
2. Tryck den övre eller nedre knappen och leta upp den parameter
som du vill läsa
3. Tryck på mittenknappen tills parametervärdet visas
Efter en kort stund kommer displayen automatiskt att återgå till
”Avläsningsdisplayen”
Sekundär display
Följande avläsningar kan visas genom att trycka in den nedre
knappen på displayen:
För display A: Kondensorns reglergivare
För display B: Kompressorns reglergivare.
Lysdioder på regulatorn
Internkommunikation mellan modulerna:
Snabba blinkningar = fel
Konstant På = fel
Status för utgång 1-8
Långsamt blinkande = OK
Snabba blinkningar = svar från gateway
■ Power
■ Comm
■ DO1 ■ Status
■ DO2 ■ Service Tool
■ DO3 ■ LON
■ DO4
■ DO5 ■ Alarm
■ DO6
■ DO7
■ DO8 ■ Service Pin
förblir på i 10 min efter
nätverksregistrering
Konstant PÅ = fel
Konstant AV = fel
Extern kommunikation
Blinkning = aktivt larm/inte upphävt
Konstant PÅ = Aktivt larm/upphävt