Tulikivi VAALA, MUSTIO, NUUTA, KALLA, KALLA DUO Operating Manual

...
KASUTUSJUHEND
ИНСТРУКЦИЯ ПО
ЭКСПЛУАТАЦИИ
KÄYTTÖOHJE
BRUKSANVISNING
OPERATING MANUAL
GROUP 4, KO 1146 FIN, SWE, ENG, RUS, EST 05/2014
FIN
4 - 7
SWE
8 - 11
ENG
12 - 15
TERVETULOA TULIKIVI-TUOTTEEN KÄYTTÄJÄKSI
Onnittelemme erinomaisesta tuotevalinnasta. Toivom­me sinulle paljon lämpöisiä hetkiä Tulikivi-tuotteen ää­rellä. Noudattamalla näitä käyttöohjeita tulisija toimii suunnitellulla tavalla palaen puhtaasti sekä lämmittäen tasaisesti ja pitkään. Haluamme kehittää tuotteitamme ja toimintaam­me vastaamaan asiakkaiden tarpeita parhaalla mah­dollisella tavalla. Ole hyvä ja täytä Tulikivi-takuu- kortti osoitteessa www.tulikivi.com/owner.
VÄLKOMMEN SOM ANVÄNDARE AV EN PRODUKT FRÅN TULIKIVI
Vi gratulerar dig till ett utmärkt produktval. Vi önskar dig många varma stunder framför din Tulikiviprodukt. När du följer den här bruksanvisningen fungerar eld­staden som den ska med ren förbränning och lång och jämn värme.
Vi vill utveckla våra produkter och vår verk­samhet så att de i största möjliga mån motsva­rar kundernas behov. Vänligen fyll i Tulikivi - garantisedeln på www.tulikivi.com/owner.
WELCOME TO THE WORLD OF TULIKIVI
Congratulations on your excellent choice of product. We wish you many warm moments around your Tulikivi fireplace. By following the instructions in this operating manual, you will ensure that your fireplace works in the manner intended - burning cleanly and giving out heat steadily and for a long time.
We want to develop our products and operations to meet the needs of our customers in the best possible way. Please follow this link and complete the Tuli-
kivi warranty card online: www.tulikivi.com/owner.
EST
16 - 19
РУС
20 -23
TERE TULEMAST TULIKIVI TOOTE KASUTAJAKS
Õnnitleme suurepärase tootevaliku puhul. Soovime teile palju meeldivaid hetki koos Tulikivi tootega. Kui järgite neid kasutusjuhiseid, toimib tulease nii nagu soovitud, põleb puhtalt ning kütab ühtlaselt ja kaua.
Soovime arendada oma tooteid ja tegevust, et ra-
huldada klientide vajadusi parimal võimalikul viisil. Pa-
lun täitke Tulikivi garantiileht aadressil www.tu­likivi.com/owner.
ДОБРО ПОЖАЛОВАТЬ В МИР TULIKIVI
Поздравляем Вас с отличным выбором! Компания Tulikivi желает Вам теплого и приятного времени у огонька. Тщательное выполнение требований дан­ного руководства и эксплуатации обеспечит долгий срок слу жбы изделия, чистот у горения, а так же рав ­номерность и продолжительность тепловыделения.
Мы хотим и дальше развивать нашу продукцию и услуги, чтобы наилучшим обра зом удовлетворять потребности наших клиентов. Пожалуйста, за-
полните гарантийный талон Tulikivi по адре­су www.tulikivi.com/owner.
Puulämmitysohje
A = Uunin korkeus, (mm) / Poltettava puumäärä, (kg)
Tee kertalämmitys lämmitysohjeen polttoainemäärän mukaan. Puut voidaan polttaa 3 erässä. Huom. enintään kaksi lämmitysker­taa/vuorokausi. Lämmitysten väliaika minimissään 10 tuntia.
Anvisning för vedeldning
A = Höjden på ugnen, (mm)/Total vedmängd som
ska eldas, (kg)
En engångseldning ska göras enligt bränslemängden i anvisningen för eldning. Veden kan brännas i 3 omgångar. Obs! Högst två eld­ningar/dygn. Intervallet mellan eldningarna ska vara minst 10 tim­ma r.
Instructions when burning firewood
A = Fireplace height (mm) / Amount of wood to be burned (kg)
When firing, make sure you follow the instructions for the amount of fuel. N.B. no more than two firings/24 hours. Leave at least 10 hours between firings. Three firewood loads can be burned.
Puukütte juhend
A = Kolde kõrgus (mm) / Põletatav puudekogus (kg)
A
1500 1800 2100 2400
VAALA/MUSTIO 9 10 11
LENTUA, NUUTA 9 10 11
KALLA 11 13 15
KALLA DUO 10 12 14
JALANTI 18 18 21
LU 21
Luukku on kuuma lämmityksen aikana ja vielä pitkään sen jälkeen­kin. Kosketa vain kahvaa ja ilmansäädintä.
Kasutage üheks küttekorraks küttejuhendis osutatud kogus puid. Tähelepanu! Ärge kütke kollet sagedamini kui kaks korda ööpäevas! Kütmiskordade vahe peab olema vähemalt 10 tundi. Puid võib põ­letada kolmes osas.
Инструкция по растопке дровами
A = Высота печи (мм) / Сжигаемый объем дров, (кг)
Протопите печь один ра з, не превышая объема топлива, указан ­ного в инструкции по растопке дровами. Внимание! Не более двух растопок в сутки. Минимальное время между растопками должно быть не мене е 10 часо в. Эт от об ъем др ов може т быт ь рас­пределен на три закладки.
Obs! Luckan är varm under och en lång tid efter eldning. Rör enbart handtag och luftreglage.
The door will be hot during firing and for a long time after it, too. Mind the hot door. Touch only the handle and the air control lever.
Kütmise ajal ja veel kaua ka pärast kütmist on luuk tuline. Hoiduge kuuma luugi eest. Puutuda tohib ainult käepidet ja õhuregulaatorit.
В течение всего времени протапливания печи, а также долгое время после, топочная дверца остается горячей. Соблюдайте осторожность. Дотрагиваться без опаски можно только до руч­ки топочной дверцы и регулятора подачи воздуха.
1.
1.
2.
3.
4.
Avaa hormipelti.
Puhdista arina.
Puulämmitysohje
Tulisijan asennuksen, käytön, nuohouksen ja käytettävän polttoai­neen suhteen on aina noudatettava kansallisia ja paikallisia määräyksiä.
Ole huolellinen käyttäessäsi tulisijaa. Älä sulje hormipeltiä ja ilman­ohjausaukkoja liian aikaisin, koska silloin saattaa muodostua vaaral­lista häkäkaasua!
Tulisijan käyttöönotto
TULISIJAN KUIVATTAMINEN JA SISÄÄNAJO
Tulisijan kuivattaminen ja sisäänajo kestää noin kaksi viikkoa. Rungon asennuksen ja laatoituksen jälkeen tulisijan annetaan kuivua kaksi päi­vää huoneenlämmössä (+20 oC). Pidä tulipesän ja huoltoluukun ilman­säätimet sekä hormipelti (mikäli asennettu) auki kuivatuksen aikana.
Kun tulisija on kuivunut kaksi päivää, aloitetaan tulisijan lämmitys polt­tamalla tulipesässä päivittäin pieni määrä puita ja nostamalla puumää­riä tasaisesti noin kahden viikon aikana. Jotta lämmitys onnistuisi, seu­raa oheisen taulukon puumääriä.
Tarkista tuhkalaatikko.
PÄIVÄ TULISIJAN SISÄÄNAJO KUIVATUKSEN JÄLKEEN
TAKKAUUNI, kg/pv. TAKKALEIVINUUNI, kg/pv.
1 3 kg 3 kg
2 3,5 kg 3,5 kg
3 4 kg 4 kg
4 4,5 kg 4,5 kg
5 5 kg 5 kg
6 6 kg 6 kg
7 8 kg 8 kg
8 10 kg 12 kg
9 12 k g 18 kg
Huom. hormipelti pidetään avoimena koko ajan.
Saumaus voidaan tehdä kahden viikon kuluttua laatoituksesta, kun tulisija on sisäänajettu, sillä juuri pinnoitettua tulisijaa lämmitettäes­sä osa kosteudesta poistuu tulisijan pinnan kautta laatan saumoista. Tulisijaa ei saa lämmittää kahteen päivään, ennen tulisijan saumausta. Saumausta seuraavana päivänä saumat tulee kostuttaa, sillä kuivumi­sen hidastaminen lisää sauman tiiviyttä ja kestävyyttä. Tulisijaa ei saa lämmittää saumaamista seuraavina kahtena vuorokautena.
Rungon asennuksen, laatoituksen ja saumauksen jälkeen lämpötila ei saa laskea alle 10 oC ennen kuin tulisijan sisäänajo on tehty ja muuta­ma kunnon lämmitys on tehty.
Käännä ilmansäädin polttoasentoon.
POLTTOAINE
Tulisijassa voi polttaa kaikkia puulajeja. Käytä vain kuivaa puuta (kos­teus alle 20 %). Tuo poltettavat puut edellisenä päivänä huoneen läm­pöön, jolloin ne lämpiävät ja niiden pinta ehtii kuivahtaa. Käytä klapeja, joiden läpimitta on noin 4 - 10 cm. Suositeltava pituus on 25-33 cm. Halkaise pyöreät puut.
Tulisijaa ei ole tarkoitettu roskien eikä muun jätteen polttoon. Älä käy tä nestemäisiä polttoaineita edes uunin sytytykseen.
GRILLIRITILÄ
Keraamisissa takoissa ja takkaleivinuuneissa on vakiovarusteena grilli­ritilä. Kätevä ritilä mahdollistaa ruoan valmistuksen ja paistamisen myös takan tulipesässä.
Takkauunin sytytys ja lämmitys
Ennen sytytystä varmista, että arina on puhdas (kuva 2) ja tuhka­astia ei ole täynnä (kuva 3). Arinaa puhdistettaessa aseta ilmansää­din polttoasentoon ja hormipelti auki. Lämmityksen aikana pidä tuhka­astia paikallaan ja takkaluukku suljettuna. Turvallisuussyistä käsittele tuhkaa vain, kun se on jäähtynyttä. Puhdasta puutuhkaa voi käyttää puutarha kasveille.
Lämmityksen alussa tarkista, että hormipelti on auki (kuva 1) ja ilmansäädin on polttoasennossa ( sytytystä. Lisäksi katkaise liesituuletin ja koneellinen ilmastointi en-
kuva 4
) 5 - 10 minuuttia ennen
4
4
FIN
6.5. 7.
Tarkista veto.
nen sytytystä. Jos takkakytkin on asennettu ilmastointilaitteeseen, käytä sytytyksen aikana takkakytkintä.
TARKIS TA VETO
Mikäli uuni on ollut pitkään käyttämättömänä, tarkista hormin ve­to. Purista pala paperia kevyesti palloksi. Aseta se arinalle, sytytä ja sulje takkaluukku (kuva 5). Jos liekki on kirkas ja pystysuuntainen, hormissa on riittävä veto. Jos veto on huono, puhalla esim. hiusten­kuivaajalla lämmintä ilmaa hormiin hormin nuohousluukun kautta tai polta siellä pieni määrä paperia. Nuohousluukut sijaitsevat tuli­sijan alaosassa tuhkatilassa tuhkalaatikon takana. Jos käytät hius­tenkuivaajaa, älä pidä tulta samaan aikaan tulipesässä.
POLTETTAVA PUUMÄ ÄRÄ
Uunissa poltettava maksimimäärä puita lämmityskertaa kohti on noin 1 kg/100 kg uunin massaa. Esimerkiksi painoltaan 1000 kg painavassa uunissa voidaan maksimissaan polttaa 10 kg puuta/läm­mityskerta. Puut voidaan polttaa 3 erässä. Eri mallien kokonaispuu­määrät on esitetty sivulla 3 olevassa taulukossa.
ENSIMMÄINEN PESÄLLINEN
Sytytettäessä ota ensimmäisen pesällisen klapeista noin viidennes ja pilko ne ohuiksi halkaisijaltaan noin 1 - 2 cm paksuiksi pilkkeiksi. Lado polttopuut ilmavasti ristikkäin arinalle. Lopuksi aseta pienet sytytyspuut edellisten päälle poikittain ja sytytyspala niiden alle (kuva 6). Sytytä ja sulje luukku.
Lado ensimmäinen pesällinen ohjeen mukaan.
Lado toinen pesällinen ohjeen mukaan.
Sytytyspellillä varustetuissa malleissa (päältäliitosmallit) alkuvetoa voidaan parantaa avaamalla suoravetopelti sytytysvaiheen ajaksi. Sytytyspelti pidetään huonon vedon tilanteessa sytytyksen yhtey­dessä avoimena vain 5 - 10 minuutin ajan, jonka jälkeen se sulje­taan. Sytytyspellin aukipitäminen pitempiä aikoja polton aikana voi nostaa hormin lämpötilan niin korkeaksi, että hormi ylikuumenee ja vaurioituu tai aiheuttaa tulipalovaaran.
PUIDEN LISÄYS
Kun edellinen panos on palanut lähes hiillokselle ja näkyvissä on vain pienet mutta selvät liekit, voidaan puita lisätä. Lisäyk sessä aseta 2 puuta tulipesän pohjalle puiden päät luukkua kohti ja laita loput tii­viiseen nippuun niiden päälle. Älä vieritä puita tulipesän takaseinää vasten. (kuva 7). Normaalin polton aikana suositeltava lisäysten määrä on 1 - 2 kertaa.
Takkaluukku on käytön aikana pääsääntöisesti pidettävä suljettuna. Poikkeuksena ovat tässä ohjeessa esitetyt sytytys, lisäys ja jään­nöshiilien poltto.
LÄMMITYKSEN LOPETUS
Kun viimeinen panos on palanut hiillosvaiheeseen, käännä ilman­säädin hiilenpolttoasentoon ( työkalulla tulipesän reunoilla oleva hiillos arinan päälle ( Näin hiillos palaa tehokkaasti. Kohenna hiiliä pari kertaa, kunnes hii­let ovat palaneet loppuun. Tämän jälkeen käännä ilmansäädin kiinni asentoon (kuva 10). Lopuksi, sulje hormipelti (k u v a 11).
kuva 8
). Vedä sen jälkeen sopivalla
kuva 9
8.
Käännä ilmansäädin hiilenpolttoasentoon.
Muista! Häkä on hajuton, mauton, väritön ja myrkyllinen kaasu, jo­ten ole huolellinen.
Lämmityksen aikana ja vielä pitkälle sen jälkeenkin tulisijan pinnat ja sisäosat saattavat olla polttavan kuumia. Tulisijan pinnat ovat kuu­mimmillaan 2 - 3 tuntia sen jälkeen, kun lämmitys on lopetettu. Tä­män vuoksi ja ylilämmityksen välttämiseksi seuraa käyttöohjetta.
Älä säilytä palavasta materiaalista valmistettuja esineitä tulisijan päällä, kransseilla tai uunin välittömässä läheisyydessä.
TAKKALEIVINUUNIN LÄMMITYKSESSÄ HUOMIOITAVAA
Takkaleivinuuni on varaava tulisijayhdistelmä, jossa takkatuli läm­mittää takan yläpuolella olevan leivinuunin. Takkaosaa lämmitetään kuten normaalia takkaa, josta liekit nousevat yläpalotilana toimi­vaan leivinuuniin. Kun aloitat takan lämmityksen, tarkista, että lei-
vinuunissa ei ole mitään ylimääräisiä esineitä, esim. lämpömittari.
Älä avaa leivinuunin luukkua lämmityksen aikana. Luukun avaami­nen saattaa aiheuttaa lentotuhkan pölähtämisen ja pistoliekin huo­netilaan. Leivinuunissa ei saa polttaa puuta. Leivinuuni kuumenee takkaa lämmittämällä.
).
Lämmitä takkaleivinuunia myös leivontaa edeltävänä päivänä ta­saisen paistotuloksen varmistamiseksi. Tarkista paistolämpötilat arina lämpömittarilla polton jälkeen, kun olet sulkenut pellit. Leivin-
5
5.
5.
5.
9.
Siirrä hiilet reunoilta arinan päälle.
uunin paistolämpötilat on esitetty kuva ssa 16 . Lämpötilat perustuvat käyttöohjeen mukaiseen lämmitykseen.
Leivinuunin pesän lämpötila on varsinaisen kaasupalon aikana yli 800°C astetta. Tämä lämpötila takaa, että leivinuuni palaa puhtaaksi ja lämpenee hyvään paistolämpötilaan.
LEIVINUUNIN LÄMMITYKSESSÄ HUOMIOITAVAA
Kun uuni on kylmä (lämmitys korkeintaan kerran päivässä), leivinuu­nissa poltetaan kolme noin 7 kg:n puupanosta. Mikäli uuni on valmiiksi lämmin (kahdesti päivässä lämmitettäessä), riittää noin puolet puu­määrästä. Varaa sytytykseen pilkkeitä (halkaisija 1 - 3 cm) niin, että ne muodostavat ensimmäisestä panoksesta vajaan puolet. Lado suurem­mat puut alle ja pienet pilkkeet päälle hieman ristikkäin. Sytytä tämän jälkeen panos päältä käyttäen apuna paperia, tuohta tai sytytyspalaa siten, että pienet pilkkeet syttyvät ensin.
Puiden lisäyksen voi tehdä, kun edellinen panos on palanut hiilloksel­le. Ennen lisäystä vedä hiilet tulipesän reunoille niin, että arinalle jää tyhjä tila, johon puut voidaan lisätä. Näin varmistat puhtaan palami­sen. Polttopuuna voit käy ttää pituudeltaan 33 - 50 cm klapeja, joiden halkaisija on 5 - 10 cm.
10.
Käännä ilmansäätö kiinni.
Käännä ilmansäätö kiinni.
Leivinuunissa leivinuunin luukun ilmanohjausaukot pidetään auki sytyt­tämisen ja palamisen aikana. Keskimmäisen hiilenpolttoarinan luukun ilmanohjausaukot avataan, kun ensimmäinen panos on kunnolla sytty­nyt. Kun viimeinen panos on palanut hiillokselle, pudota hiilet tulipesän
6
11.
Sulje hormipelti.
takaosan kautta hiiliarinalle, jossa ne palavat loppuun luovuttaen vie­lä lämpöä. Sulje samalla leivinuunin luukun ja hiilenpolttoarinan luukun ilmanottoaukot ja avaa alimman tuhkaluukun ilma-aukot. Kun hiillos on palanut loppuun hiilenpolttoarinalla, voit sulkea hiilenpolttoarinan ilma-aukot ja hormipellin. Ole huolellinen kytevien hiilten kanssa, jotta häkää ei pääse muodostumaan huonetilaan.
HAUDUTUSUUNIN KÄYTTÖÖNOTOSSA HUOMIOITAVAA
Haudutusuuni kannattaa pyyhkiä puhtaaksi ennen käyttöönottoa. Haudutusuuni lämpiää takkauunin lämmityksellä, eikä haudutusuu­nissa voi polttaa puita. Lämmitä takkauunia, jossa on haudutusuuni,
takkauunin lämmitysohjeen mukaisesti, mutta huomioi seuraava poik­keus: Pidä haudutusuunin luukku auki tulisijan kuivatuksen ja sisään­ajolämmitysten ajan.
HAUDUTUSUUNIN KÄYTÖSSÄ HUOMIOITAVAA
Huomaa, että hormipelti (mikäli asennettu) pitää jättää hieman raol­leen kypsentämisen tai paistamisen ajaksi. Yläosan laattojen takana takaseinässä on pieni höyrynpoistoreikä, jonka kautta ruoasta tai lei­vonnaisista peräisin oleva vesihöyry poistuu savuhormiin. Kun käytät haudutusuunia varsinkin pitempään paistamiseen ja korkeampaa läm­pötilaa vaativien ruokien kypsentämiseen, tulisija kannattaa lämmittää edellisenä päivänä. Näin saat haudutusuuniin tasaisemman lämmön. Haudutusuuni lämpiää noin 210 – 230 asteen lämpötilaan. Kuumim­millaan haudutusuuni on noin kolmen tunnin kuluttua lämmityksen aloittamisesta. Edellisenä päivänä esilämmitetty haudutusuuni on yli 200 asteen lämpötilassa noin kolmen tunnin ajan. Tarkkaile arina–
12.
Nuohousluukut sijaitsevat tuhkalaatikon takana.
lämpömittaria. Suosittelemme, että aloitat paistamisen/ruoanlaiton lämmityksen jälkeen. Varsinkin ylhäältä hormiin liitetyissä tulisijoissa haudutusuunin lämpötila on lämmityksen aikana epätasainen. Syty­tyspellin puolella lämpötila voi olla jopa +50 oC korkeampi kuin toi­sella puolella.
Säännöllinen huolto
Puhdista tulipesä tuhkasta ennen jokaista lämmityskertaa. Tarkista, ettei tuhkalaatikko ole täynnä ja tyhjennä se tarvittaessa. Tuhkalaa­tikon tyhjennyksen yhteydessä tuhkalaatikon alusta kannattaa puh­distaa, ettei irtotuhkaa kasaudu laatikon alle. Puhdista myös luukun alaosa.
Jos käytät imuria, on siihen ehdottomasti hankittava tuhkan imuroin­tiin tarkoitettu lisävaruste. Turvallisuussyistä tee huoltotoimenpiteitä vain, kun uuni ja tuhka ovat kunnolla jäähtyneitä.
LAATTAPINNAN PUHDISTUS
Puhdista laattapinta, kun tulisija on kylmä. Laatta on helppo puhdistaa kostealla pyyhkeellä. Liikaa vedenkäyttöä on varottava, sillä sauma­aine on huokoista ja saattaa kuivua läikikkääksi.
LUUKUN LASIN JA KEHYKSEN PUHDISTUS
Tulikivi-tulisijojen luukut on suunniteltu siten, että ilmavirtaus huuh­telee lasia sisältäpäin pitäen sen kirkkaana. Jos lasipintaan kuitenkin tarttuu nokea, kannattaa se puhdistaa heti, kun tulisija on jäähtynyt. Tuhka on aina saatavilla oleva ja ekologinen puhdistusaine. Ota kostu­tettuun talouspaperiin hieman hienoa tuhkaa tuhka-astiasta ja hankaa
300
FIN
13.
Laattojen poistojärjestys: Nosta ylälaattaa, jolloin sivulaatat kaatuvat. Tue kaatuvia sivulaattoja, jotta ne eivät rikkoonnu.
sillä kevyesti lasin nokeentunutta kohtaa. Puhdista tämän jälkeen lasi kostealla talouspaperilla ja lopuksi kuivaa lasi huolellisesti. Luukun ke­hyksen puhdistamiseen voit käyttää laimeaa astian pesuainevettä. Älä käytä liuotinpohjaisia puhdistusaineita.
HAUDUTUSUUNIN PUHDISTUS
Haudutusuuni kannattaa puhdistaa säännöllisesti pyyhkimällä kostealla liinalla. Käytä tarvittaessa muovista hankaussientä (metalliset vahin­goittavat laatan pintaa). Tarkista, että laatat ovat jäähtyneet ennen puhdistamista. Laatat ovat polttavan kuumia vielä uunin lämmittämis­tä seuraavana päivänä. Ole varovainen. Irrota laatat varovasti kuvien 2 - 4 mukaaan. Tue laattoja niiden poistossa, jotta ne eivät kaadu ja
1.
rikkoonnu. Pesun ja kui vauksen jälkeen laatat laitetaan paikoilleen seu­raavassa järjestyksessä. Aloita takaseinän laatasta. Laita seuraavana pohjalaatta paikoilleen. Laita sitten sivulaatat pohjan päälle (kuten ku va ssa 14) . Pidä yläosan laattaa ylhäällä haudutusuunin lakea vasten ja nosta sivulaatat pystyyn vuorotellen. Yläosan laatta ”lukitsee” sivu­laatat paikoilleen. Vedä sivu- ja yläosan laatat luukun kehystä vasten. Näin laatat eivät estä höyryn poistumista höyryreikään. Muista tukea laattoja eri vaiheissa, jotta ne eivät kaadu ja rikkoonnu.
Valmistaja ei vastaa uunin rakenteisiin ilman valtuutusta ja hyväksyn­tää tehdyistä muutoksista tai lisäyksistä. Vain valmistajan hyväksymien ja asianmukaisesti asennettujen lisä- ja varaosien käyttö on sallittu.
14.
Poista ensin yläosan laatta ja sitten sivulaatat. Tue taka na olevaa laat taa, jotta se ei rikkoonn u sivu laattoja pois tettaessa.
15.
Poista takaseinän laatta ja viimeisenä pohjalaatta.
SÄÄNNÖLLINEN NUOHOAMINEN
Tulisija täytyy nuohota säännöllisesti vähintään kerran vuodessa. Tuli­sijan nuohouksessa on aina noudatettava kansallisia, alueellisia ja pai­kallisia määräyksiä. Suojaa tulisija ja sen ympäristö likaantumiselta nuo­houksen aikana. Avaa nuohousluukut huolellisesti, etteivät niissä ole­vat tiivisteet vaurioidu. Nuohousluukut löytyvät tuhkalaatikon takaa (kuva 12 ). Nuohouksen jälkeen varmista, että nuohousluukut ja tuh­ka-astia tulevat kunnolla paikoilleen. Sulje huoltoluukku.
Toiminta häiriötilanteissa
Koneellinen ilmanvaihto saattaa väärin säädettynä aiheuttaa veto-on­gelmia, varsinkin jos kysymyksessä on pelkkä koneellinen poisto. Teho­kas liesituuletin aiheuttaa alipainetta, joka estää tulisijan hyvän vedon.
Matalapaine, kosteus tai kova tuuli voivat synnyttää hormiin vetoa haittaavan ilmalukon. Matalapaineella veto on aina huonompi kuin hy­vällä säällä tai talvipakkasella.
Hormiin kertyy helposti kosteutta silloin, kun tulisija on ollut pit­kään lämmittämättä. Kesäaikaan pääset tästä ongelmasta niin, että pidät peltiä hieman avoimena, kun asunto on pitkään tyhjillään. Näin kosteus ei pääse kondensoitumaan hormiin.
Huonon vedon syy saattaa löy tyä talon ympäristöstäkin. Jos tulisija ei vedä kunnolla tietystä ilmansuunnasta tuullessa, syy ei ole hormin eikä tulisijan. Syynä saattaa olla talon lähellä oleva puu, sankka metsä, iso mäki tai rinne, joskus jopa katon muoto. Tähän ongelmaan saattaa auttaa puiden kaataminen, piipun korottaminen tai tulisijan käytön ra­joittaminen haitallisen tuulen vallitessa.
250
200
150
100
50
Haudutusuunin lämpötila.
Takkaleivinuunin leivinuunin lämpötila.
16.
1 2 3 4 5 6
Käyttäessäsi useampaa tulisijaa yhtä aikaa huolehdi, että ilmanvaih­to on riittävä.
7
KUN TULISIJA EI VEDÄ TAI SAVUTTAA KÄYTÖN AIKANA
• Sulje ilmastointi, liesituuletin ja keskuspölynimuri
• Tarkista, että hormipelti on auki
• Avaa ulko-ovi tai ikkuna
• Raota takkaluukkua
•
Tarkista, että palamisilman tuloaukot ovat auki myös talon ulkopuo­lella, jos palamisilma on johdettu ulkoa
•
Mikäli toimenpiteet eivät auta, ota yhteyttä nuohoojaan tai valtuu­tettuun Tulikivi-edustajaan
NOKIPALON SATTUESSA
• Sulje ilmansäädin
• Pidä takkaluukku suljettuna
• Ota ehdottomasti yhteyttä paikalliseen paloviranomaiseen, vaikka
nokipalo olisi sammunut
• Tulta ei saa ryhtyä sammuttamaan vedellä
• Nokipalon jälkeen nuohoojan on tarkistettava sekä tulisija että hor-
mi ennen seuraavaa lämmitystä
9 10
8
11
12
7
1.
1.
2.
3.
4.
Rengör rostret.
Anvisning för vedeldning
Vid installation, användning och sotning av eldstaden samt när det gäller bränsle ska alltid nationella och lokala föreskrifter iakttas.
Var försiktig när du använder eldstaden. Stäng inte spjället eller luft­reglageöppningarna för tidigt eftersom det då kan bildas farlig kol­monoxid!
Dritagning av eldstaden
TORKNING OCH INKÖRNING AV ELDSTADEN
Torkning och inkörning av en eldstad tar cirka två veckor. När stom­men och eldstadens plattor har monterats ska eldstaden få torka i två dagar i rumstemperatur (+20°C). Låt luftreglagen på eldsta­den och serviceluckan samt spjället (om installerat) stå öppna un­der torkningen.
När eldstaden fått torka i två dagar kan du börja elda i den genom att dagligen bränna en liten mängd ved i eldstaden och öka vedmängden successivt under cirka två veckor. Följ vedmängderna i vidstående tabell för en lyckad eldning.
Fogningen kan göras två veckor efter plattsättning när eldstaden är inkörd, eftersom en del av fukten avlägsnas via plattornas fogar när man eldar i en nybelagd eldstad. Man får inte elda i eldstaden under två dagar före fogningen. Påföljande dag efter tätningen ska fogarna
8
Kontrollera asklådan.
fuktas eftersom en långsammare torkning gör fogen tätare och mer hållbar. Man får inte elda i eldstaden under två dygn efter tätningen.
DAG INKÖRNING AV ELDSTADEN EFTER TORKNING
BRASUGN, kg/dag BRASBAKUGN, kg/dag
1 3 kg 3 kg
2 3,5 kg 3,5 kg
3 4 kg 4 kg
4 4,5 kg 4,5 kg
5 5 kg 5 kg
6 6 kg 6 kg
7 8 kg 8 kg
8 10 kg 12 k g
9 12 k g 18 kg
Obs! Spjället ska hela tiden hållas öppet.
När stommen monterats samt eldstadens plattor monterats och fogats får temperaturen inte sjunka under + 10°C innan eldstaden blivit inkörd och eldats rejält ett par gånger.
BRÄNSLE
Alla träslag kan förbrännas i eldstaden. Använd endast torr ved (fuk­tighet under 20 %). Ta in veden en dag i förväg och förvara den i rumstemperatur. Då blir den varm och ytan hinner torka lite. An-
Dra luftreglaget till förbränningsläge.Öppna spjället.
vänd vedträn med en diameter på ca 4–10 cm. Den rekommende­rade längden är 25–33 cm. Klyv runda vedträn.
Eldstaden är inte avsedd för förbränning av skräp eller annat avfall. Använd inte flytande bränslen ens när du tänder eldstaden.
GRILLGALLER
I keramiska brasugnar och brasbakugnar finns grillgaller som stan­dard. Med hjälp av det praktiska gallret kan brasugnens eldstad även användas för matlagning.
Tändning och eldning i brasugnen
Kontrollera att rostret är rent (bild 2) och att askfatet inte är fullt (bild 3) innan du tänder brasan. Vid rengöring av rostret; vrid luft­reglaget till förbränningsläge och öppna spjället. Låt asklådan stå på sin plats och ugnsluckan vara stängd medan du eldar. Hantera för säkerhets skull endast aska som har svalnat. Ren aska från ved kan användas som gödsel till trädgårdsväxter.
Öppna spjället (bild 1) och dra luftreg laget till förbränn ingsläge (bild�4) 5–10 minuter innan du tänder brasan. Stäng av köksfläkt och an­nan mekanisk ventilation innan du tänder. Om det finns en bras­ugnskontakt kopplad till ventilationen, använd brasugnskontakten under tändning.
SWE
6.5. 7.
Kontrollera draget.
KONTROLLERA DRAGET
Kontrollera draget i skorstenen om eldstaden stått länge oanvänd. Knyckla ihop en bit papper till en boll. Placera den på rostret, tänd och stäng luckan (bild 5). Om lågan är klar och lodrät är draget till­räckligt. Om draget är dåligt kan du blåsa in varm luft i skorstenen med till exempel en hårtork via sotningsluckan i skorstenen eller elda lite papper där. Sotningsluckorna ligger i nedre delen av eld­staden i askutrymmet bakom asklådan. Om du använder hårtork elda inte samtidigt i eldstaden.
VEDMÄNGD
Den maximala vedmängden per eldning är ca 1 kg/100 kg ugns­massa. T.ex. i en eldstad som väger 1 000 kg kan man maximalt elda 10 kg ved/eldning. Veden kan brännas i 3 omgångar. De olika modellernas vedmängder presenteras i tabellen på sidan 3.
FÖRSTA OMGÅNGEN
När du tänder brasan ta ca en femtedel av vedträna i den för­sta satsen och strimla dem i tunna stickor med en diameter på ca 1–2cm. Rada veden korsvist och glest på rostret. Placera till slut småveden tvärs över vedsatsen och en tändbit under den (bild 6). Tänd på och stäng luckan.
I modeller med tändspjäll (toppanslutna modeller) kan initialdraget förbättras genom att man öppnar spjället för direkt drag under tändningsskedet. Detta spjäll får bara hållas öppet 5–10 minuter under själva upptändningen varefter det stängs. Om tändspjäl­let hålls öppet en längre tid under eldningen kan temperaturen i
Stapla den första vedsatsen enligt anvisningen.
Stapla den andra vedsatsen enligt anvisningen.
skorstenen bli så hög att skorstenen överhettas och skadas eller orsakar brandfara.
PÅFYLLNING AV VED
Fyll på med ved när föregående vedsats brunnit ned nästan till glö­dande kol och endast små men tydliga lågor syns. Placera 2 vedträn på botten av eldstaden med dess ändor mot luckan och lägg resten tätt ovanpå. Skjut inte vedträna mot eldstadens bakvägg. (bild 7). Vid normal eldning rekommenderar vi 1–2 påfyllningar.
När eldstaden används ska ugnsluckan normalt hållas stängd. Un­dantagen utgörs av de i den här bruksanvisningen presenterade faserna tändning, påfyllning och förbränning av restkol.
AVSLUTNING AV ELDNINGEN
När den sista satsen brunnit ner till glöd, ska du dra luftreglaget till kolförbränningsläge (bild 8). Dra därefter glöden från eldsta- dens sidor på rostret med ett lämpligt redskap (bild 9). Då brin­ner glöden effektivt. Rör om i glöden ett par gånger tills glöden har brunnit ut. Stäng därefter luftreglaget (bild 10). Stäng till sist spjället (bil d 11).
Kom ihåg! Kolmonoxid är en luktfri, smaklös, färglös och giftig gas, så var försiktig.
Under eldningen och länge efteråt kan eldstadens ytor och inre de­lar vara mycket heta. Eldstadens ytor är som hetast 2–3 timmar
8.
Dra luftreglaget till kolförbränningsläge.
efter att eldningen avslutats. Följ den här bruksanvisningen för att undvika överhettning.
Förvara inte föremål gjorda av lättantändligt material på eldstaden, kransarna eller i eldstadens omedelbara närhet.
ATT OBSERVERA VID ELDNING AV EN BRASBAKUGN
En brasbakugn är en värmelagrande eldstadskombination där elden i brasugnen värmer upp bakugnen ovanför brasugnen. Brasdelen eldas som en normal brasugn, och därifrån stiger lågorna upp till bakugnen som fungerar som en övre brännkammare. Kontrollera
att det inte finns några lösa föremål i bakugnen, som t.ex. termo­meter, innan du tänder brasan.
Öppna inte bakugnens lucka under eldningen. Det kan leda till virv­lande moln av flygaska eller sticklågor in i rummet. Elda inte med ved i bakugnen. Bakugnen värms upp genom att man eldar i bras­ugnen.
Elda i brasbakugnen även dagen före bakningen för att garantera en jämn gräddning. Kontrollera gräddningstemperaturer med en rosttermometer efter förbränning och efter du har stängt spjällen. Gräddningstemperaturer i en bakugn presenteras i bild 16. De angivna temperaturerna förutsätter att eldning har gått till enligt anvisningarna.
Temperaturen i bakugnens eldstad är över 800°C under den egentliga gasförbränningen. Denna temperatur garanterar att bak-
9
5.
5.
5.
9.
Flytta kolen från kanterna till mitten på rostret.
ugnen rengörs av elden och värms upp till en temperatur med goda gräddningsegenskaper.
ATT OBSERVERA VID ELDNING AV EN BAKUGN
När ugnen är kall (eldning högst en gång om dagen), elda tre satser med ca 7 kg ved i bakugnen. Om ugnen redan är varm (vid eldning två gånger om dagen) räcker det med ca hälften av vedmängden. Använd småved (diameter 1–3 cm) för tändningen så att dess mängd är un­gefär hälften av den första satsen. Rada de större vedträna underst och småveden överst något omlott. Tänd småveden med hjälp av nä­ver, papper eller tändbriketter.
Du kan fylla på med ved när den föregående satsen har brunnit ned till glöd. Innan du fyller på dra glöden till eldstadens sidor med ett lämpligt redskap så att det finns plats för ny ved på rostret. Detta garanterar en ren förbränning. Lämplig ved består av 33–50 cm långa vedträn med en diameter på 5–10 cm.
I en bakugn hålls luftstyrningsöppningarna i bakugnsluckan öppna under tändningen och eldningen. Luftstyrningsöppningarna i kolför­bränningsrostrets mellersta lucka öppnas då den första satsen brin­ner ordentligt. När den sista satsen brunnit ned till glöd fäll kolen via eldstadens bakre del ner på kolrostret där den brinner ned och avger ytterligare värme. Stäng samtidigt luftintagen i bakugnens lucka och kolförbränningsrostrets lucka och öppna luftintagen i den nedersta askluckan. När glöden brunnit ned på kolförbränningsrostret kan du
10.
Stäng av luftreglaget.
11.
Stäng spjället.
stänga kolförbränningsrostrets luftintag och spjället. Var försiktig med glödande kol, så att ingen kolmonoxid bildas i rumsluften.
ATT OBSERVERA VID IDRIFTTAGNING AV EN LÅGTEMPERATURUGN
Torka av lågtemperaturugnen innan den tas i bruk. Lågtemperatur­ugnen värms upp när man eldar i brasugnen och man kan inte elda med ved i den. Elda i brasugnen som är försedd med en lågtemperatur-
ugn enligt anvisningarna för brasugnen men observera följande av­vikelse: Håll luckan till lågtemperaturugnen öppen medan eldstaden torkar och körs in.
ATT OBSERVERA VID ANVÄNDNING AV EN LÅGTEMPERATURUGN
Observera att spjället (om monterats) ska lämnas lite på glänt under tillredning eller gräddning. Bakom de övre plattorna i bakväggen finns ett litet ånghål varigenom vattenånga från maträtter eller bakverk leds ut via skorstenen. När du använder lågtemperaturugnen i syn­nerhet för långsam stekning och tillredning av maträtter som kräver högre temperatur lönar det sig att elda i eldstaden föregående dag. Då blir värmen i lågtemperaturugnen jämnare. Temperaturen i lågtem­peraturugnen blir cirka 210–230 grader. Temperaturen är som högst cirka tre timmar efter att eldningen påbörjats. En lågtemperaturugn som förvärmts föregående dag behåller en temperatur på över 200 grader i upp till tre timmar. Kontrollera rosttermometern. Vi rekom­menderar att du påbörjar gräddning/tillredning efter eldning. Speciellt i lågtemperaturugnar där eldstaden är toppansluten till skorstenen är temperaturen ojämn under eldning. Där tändspjället finns kan tempe­raturen vara upp till +50oC högre än på den andra sidan.
12.
Sotningsluckorna ligger bakom asklådan.
Regelbunden service
Rengör eldstaden från aska före varje eldning. Kontrollera att asklå­dan inte är full och töm den vid behov. När du tömmer asklådan lönar det sig också att rengöra asklådans underlag så att det inte samlas lös aska under lådan. Rengör även den nedre delen av luckan.
Om du använder en dammsugare så måste den definitivt förses med tilläggsutrustning avsedd för dammsugning av aska. Av säkerhets­skäl ska serviceåtgärder utföras först när ugnen och askan har sval­nat ordentligt.
RENGÖRING AV PLATTORNAS YTA
Rengör plattorna när ugnen är kall. Det är enkelt att rengöra plattor­na med en fuktig duk. Se upp så du inte använder för mycket vatten eftersom fogmassan är porös och lätt kan bli fläckig när den torkar.
RENGÖRING AV GLASLUCKAN OCH RAMEN
Luckorna i Tulikivis eldstäder har konstruerats så att luftströmmen sköljer glaset på insidan vilket håller det klart. Om sot ändå fastnar på glaset är det lättast att rengöra det genast efter eldstaden sval­nat. Aska är ett ekologiskt rengöringsmedel som alltid finns tillhands. Ta lite fin aska från asklådan med fuktat hushållspapper och gnid lätt det sotiga stället på glaset. Rengör glaset därefter med fuktigt hus­hållspapper och torka till slut glaset omsorgsfullt. Luckans ram kan rengöras med mild diskmedelslösning. Använd inte lösningsmedels­baserade tvättmedel.
10
13.
Bortplockningsordning för plattor: Lyft takplattan så att sidoplattorna faller. Stöd de fallande sidoplattorna så att de inte går sönder.
14.
Ta först bort takplattan och därefter sidoplattorna. Stöd den bakre plattan så att den inte går sönder när du tar bort sidoplattorna.
15.
Ta bort plattan från den bakre väggen och till sist bottenplattan.
300
250
200
150
100
Temperaturen i lågtemperaturugnen
50
16.
1 2 3 4 5 6
Temperaturen i brasbakugnens bakugn
7
8
9 10
SWE
11
12
RENGÖRING AV LÅGTEMPERATURUGNEN
Det lönar sig att rengöra lågtemperaturugnen regelbundet med en fuktig duk. Använd en skursvamp av plast vid behov (de av metall ska­dar ytan). Kontrollera att plattorna har svalnat före rengöring. Plat­torna är brännande heta även dagen efter att eldning har avslutats. Var försiktig. Ta loss plattorna försiktigt enligt bilderna 2–4. Stöd plat­torna samtidigt som du tar bort dem så de inte faller och går sönder. Efter tvätt och torkning monteras plattorna på plats i följande ord­ning. Börja med plattan för bakväggen. Lägg därefter bottenplattan på plats. Lägg sidoplattorna på bottenplattan (enligt bild 14). Tryck takplattan mot lågtemperaturugnens tak och vik upp sidoplattorna på plats en och en. Takplattan ”låser” sidoplattorna på plats. Dra sidoplat-
1.
torna och takplattan mot luckans ram. På så sätt hindrar inte plattorna ångan från att komma till ånghålet. Kom ihåg att stödja plattorna i de olika skedena så de inte faller och går sönder.
Tillverkaren ansvarar inte för ändringar eller tillbyggnader i eldstadens konstruktion som gjorts utan auktorisering och godkännande. Endast sådana tilläggs- och reservdelar som godkänts av tillverkaren och som monterats fackmannamässigt är tillåtna.
REGELBUNDEN SOTNING
Eldstaden ska sotas regelbundet minst en gång om året. Vid sotning av eldstaden ska alltid nationella, regionala och lokala föreskrifter iakttas. Skydda eldstaden och allt runtomkring den från smuts under sotning. Var försiktig när du öppnar sotningsluckorna så att tätningarna inte tar skada. Sotningsluckorna ligger bakom asklådan. (b il d 12). Kontrol-
lera att sotningsluckorna och asklådan sitter ordentligt på plats efter sotningen. Stäng serviceluckan.
Problemlösning
Felinställd mekanisk ventilation kan orsaka problem med draget, i syn­nerhet om det bara är frågan om mekanisk frånluftsventilation. En effektiv spisfläkt kan orsaka undertryck och förhindra bra drag i eld­staden. Lågtryck, fukt eller hård vind kan orsaka ett luftlås som för­sämrar draget i skorstenen.
Vid lågtryck är draget alltid sämre än i fint väder eller vinterkyla. Fukt samlas lätt i skorstenen om eldstaden står oanvänd länge. Sommar­tid blir du av med det problemet om du låter spjället stå lite öppet om bostaden står tom länge. Då kondenseras inte fukten i skorstenen.
Orsaken till dåligt drag kan också bero på omgivningen runt huset. Om eldstaden inte drar ordentligt när det blåser från ett visst väderstreck beror det varken på skorstenen eller eldstaden. Orsaken kan vara ett träd i närheten av byggnaden, tät skog, en stor backe eller sluttning och ibland till och med takets form. Problemet kan eventuellt åtgärdas genom att fälla skog, höja skorstenen eller undvika att elda i eldstaden när det blåser från ett ofördelaktigt håll.
Om du använder flera eldstäder samtidigt ska du se till att ventila­tionen är tillräcklig.
OM ELDSTADEN INTE DRAR ELLER DET RYKER IN UNDER ELDNING
• Stäng av luftkonditionering, spisfläkt och centraldammsugare
• Kontrollera att spjället är öppet
• Öppna ytterdörren eller ett fönster
• Glänta på brasugnsluckan
Kontrollera att inluftöppningarna för förbränningsluft är öppna även
•
utanför byggnaden, om förbränningsluften leds in utifrån
• Om dessa åtgärder inte hjälper, kontakta en sotare eller en aukto­riserad Tulikivi-återförsäljare
VID SOTBR AND
• Stäng luftreglaget
• Håll brasugnsluckan stängd
•
Ta ovillkorligen kontakt med den lokala brandmyndigheten även om sotbranden slocknat
• Försök inte släcka branden med vatten
•
Efter en sotbrand ska en sotare kontrollera både eldstaden och skorstenen innan man eldar i eldstaden igen
11
1.
1.
Clean the grate.
2.
Check the ash box.
Puhdista arina.
3.
Open the flue damper.
4.
Turn the air control lever to the ‘combustion’ position.
Instructions when burning firewood
Always follow the relevant national and local regulations when in­stalling and using your fireplace, when removing soot and when se­lecting fuel.
Take care when using the fireplace. Do not close the flue damper and air intake vents too soon, as this could lead to the accumulation of dangerous carbon monoxide!
Starting to use your fireplace
CURING AND BREAKING-IN THE FIREPLACE
Curing and breaking-in the fireplace will take roughly two weeks. Af­ter the core has been installed and the tiling has been completed, the fireplace must be allowed to dry for two days at room tempera­ture (+20°C). Keep the firebox’s air control levers and the mainte­nance door and the damper (if installed) in the open position during the curing.
After the fireplace has been allowed to dry for two days, heat it daily with a small amount of wood. Increase the amount of wood gradually over two weeks. To ensure heating is carried out successfully, consult the table for the correct amounts of wood.
Jointing can be done two weeks after tiling and after the fireplace has been completely broken-in, because when a newly-tiled fireplace is heated, some moisture will evaporate from the outer surface of the fireplace through the joints between the tiles. Do not heat the fire-
12
place for two days before jointing. The joints must be moistened on the day after jointing, because they will become more air-tight and durable the longer they take to dry. The fireplace must not be heated for 48 hours after the jointing.
DATE ‘BREAKING IN’ A FIREPLACE AFTER CURING
FIREPLACE, kg/d. FIREPLACE/BAKEOVEN, kg/d.
1 3 kg 3 kg
2 3,5 kg 3,5 kg
3 4 kg 4 kg
4 4,5 kg 4,5 kg
5 5 kg 5 kg
6 6 kg 6 kg
7 8 kg 8 kg
8 10 kg 12 kg
9 12 k g 18 kg
N.B. Always keep the damper open during breaking in.
After the core has been installed, tiled and jointed, the temperature must not be allowed to fall below +10 °C before the fireplace has been broken-in and heated properly a few times.
FUEL
All species of wood can be burned in the fireplace. Use dry wood only (moisture below 20%). Bring the firewood indoors the day before and store it at room temperature so that the wood warms up and dries out
on the surface. Use firewood with a diameter of about 4–10 cm. The recommended length is 25–33 cm. Split round logs lengthwise in half.
The fireplace is not intended for burning rubbish or other waste. and you should never use liquid fuel, even when lighting the fire.
COOKING GRID
Ceramic fireplaces and fireplace/bakeovens include a cooking grid. With the handy grid you can cook food in the firebox.
Lighting the fire and correct use of the fireplace
Before lighting the fire, make sure that the grate is clean (Picture 1) and the ash box is not full (Picture 2). When cleaning the grate, set the air control lever in the combustion position and open the damper. When the fire is burning, keep the ash box in place and the firebox door closed. For safety reasons, do not handle the ash until it has cooled. Clean wood ash can be used as a fertiliser in your garden.
About 5–10 minutes before lighting the fire, open the flue damper (Picture 3) and turn the air control lever to the ‘combustion’ posi­tion (Picture 4). If you have a cooker hood or other mechanical ven­tilation system, switch these off before lighting the fire. If you have a fireplace switch installed in your ventilation equipment, use while you are lighting the fire.
CHECK THE AIR FLOW
If the fireplace has not been used for some time, check that the flue draught is adequate. To do so, screw up a piece of paper into a loose
ENG
6.5. 7.
Check the flue draught.
ball, Place it on the grate and light it, then close the firebox door (Picture 5). If there are bright, vertical flames, the flue draught is sufficient. If the flue is not drawing sufficient air, you can prime it by using e.g. a hair dryer to blow warm air into it via the sweeping hatch or by burning a small amount of paper inside the sweeping hatch. The sweeping hatches are located at the base of the fire­place behind the ash box. If you use a hair dryer, make sure there is no fire in the firebox at the same time.
FIREWOOD LOADS
The maximum amount of firewood that can be burned each time you use the fireplace is about 1 kg for each 100 kg of fireplace weight. For example, in a fireplace that weighs 1,000 kg, the fire­wood loads can together comprise a maximum of 10 kg of firewood per firing. Three firewood loads can be burned. Total firewood loads for the different models are shown in the table on page 3.
FIRST FIREWOOD LOAD
To light the fire, first take about one fifth of the wood from the first load and chop it into sticks of about 1–2 cm in thickness. Put the rest of the first load on the grate, placing the wood lengthwise and crosswise in alternate layers to encourage air flow. Finally, place kindling on top and put a firestarter block below them (Picture 6). Light the fire and close the door.
In top-vented models with an ignition vent, you can improve the draught by opening the ignition vent when lighting the fire. If the draught is poor, open the ignition vent for no more than 5–10 min-
Stack the first load of firewood in the fireplace according to the instructions.
Stack the second firewood load according to the instructions.
utes when lighting the fire and then close it. Keeping the ignition vent open for longer periods while the fire is burning can increase the temperature in the flue so much that it overheats and becomes damaged or causes a fire hazard.
ADDING FIREWOOD
When the previous full load has almost burned down to the embers and you can only see small but distinct flames, you may add more wood. When doing this, place two pieces of wood at the base of the firebox, with their ends towards the door, and load the remaining pieces of wood in a tight formation on top. Do not push the wood against the back wall of the firebox. (Picture 7). The recommend­ed number of added loads for normal use is 1–2.
The firebox door must normally be kept closed. The exceptions to this are detailed in this manual, i.e. when lighting the fire, adding firewood or burning the embers.
END OF FIRING
When the last load has turned to embers, turn the air control le­ver to the ‘embers’ position (Picture 8). Move the embers from the sides of the firebox onto the grate with a poker or something similar (Picture 9). This way the embers will burn fully. Stoke the embers a couple of times until they have finally burned out. After this, move the air control lever to the ‘closed’ position (Picture 10). Finally, close the damper (Picture 11).
8.
Turn the air control lever to the ‘embers’ position.
Reminder: Carbon monoxide is an odourless, tasteless, colourless and toxic gas, so take special care!
Not just the inside of the fireplace but the exterior surfaces too will get extremely hot when the fire is burning, and will remain hot for a long time afterwards. The fireplace surfaces are at their hot­test about 2–3 hours after the fire has burned out. For this rea­son, and to prevent overheating, you must carefully follow the user instructions.
Always make sure there is nothing flammable on the top or sides of the fireplace, or in the immediate vicinity of it.
NOTE: USING A FIREPLACE WITH BAKEOVEN
A fireplace with bakeoven is a heat-retaining combination fireplace where the fire in the fireplace heats the bakeoven above it. The fire is lit as in a normal fireplace, and the flames rise into and through the bakeoven, which acts as the upper combustion chamber. When
you begin heating your fireplace, make sure that there are no items in the bakeoven that should not be there, such as a thermometer.
Do not open the bakeoven door when the fire is burning, as this could blow fly ash or even flames into the room. Wood cannot be burned in the bakeoven. The bakeoven is heated by heating the fireplace.
To ensure even heat for baking, the fireplace should also be used the day before baking. Check the baking temperatures with a grate thermometer after firing when you have closed the dampers. The
13
5.
5.
5.
9.
Move the embers away from the edges and onto the grate.
bakeoven temperatures are shown in picture 16. They are applicable only if heating has been done according to the instructions.
In the bakeoven chamber, the temperature during combustion is over 800 °C. This ensures that the bakeoven will be clean for use and can be used at suitable baking temperatures.
NOTE: FIRING A BAKEOVEN
When the fireplace is cold (you use it once a day at most), use three loads weighing about 7kg each. If the fireplace is already warm (if you use it twice a day), about a half of the maximum amount is enough. For ignition, use chopped firewood (diameter 1-3 cm) to make up about a half of the first load. Place the larger pieces of firewood be­low and the small pieces on top in a crisscross pattern. Light the wood at the top using bark, paper or a firestarter block, so that the smaller pieces light first.
Add more wood when the previous load has burnt down to the em­bers. Before adding a new load, clear the embers to the sides of the firebox so there is an empty space on the grate to add new wood. This will ensure clean combustion. The recommended length for firewood is 33–50 cm with a diameter of 5–10 cm.
Keep the air intake vents in the bakeoven door open during firing and burning. Open the vents in the door of the middle embers burn­ing grate when the first load is burning properly. When the final load has burnt down to the embers, drop the embers through the back of the firebox on the coal grate where it will burn out and release more heat. Close the air intake vents in the doors of the bakeoven and the
14
10.
Close the air control.
11.
Close the flue damper.
coal burning grate, and open the vents in the lower maintenance door. When the embers have burnt out on the coal burning grate, you can close its air intake vents and the damper. Take special care with the smouldering embers to prevent the release of carbon monoxide in­to the room.
BEFORE USING YOUR BAKING OVEN
The baking oven should be wiped clean before starting to use it. The baking oven is not heated directly by firewood but by the heat from the fireplace. Heat a fireplace with a baking oven according to the
user instructions for the fireplace, taking into account the following exception: Keep the door of the baking oven open during the curing and breaking in of the fireplace.
USING YOUR BAKING OVEN
Please note that the damper (if installed) has to be left slightly open during cooking and baking. There is a small steam exhaust hole on the rear wall behind the upper rear tiles through which the steam from the food or baked goods escapes to the chimney. If you plan to use the baking oven for a longer period or at higher temperatures, the fireplace should be used the previous day, too, as this results in a more even temperature in the baking oven. The baking oven heats to a temperature of about 210–230°C. The baking oven is at its hottest around three hours after lighting the fireplace. A baking oven that has also been heated the previous day will remain above 200°C for around three hours. Keep an eye on the grate thermometer. We recommend that you start baking/cooking after the heating. The temperature in the baking oven will be uneven during heating, especially in the case
12.
The sweeping hatches are located behind the ash box.
of fireplaces attached to a flue from the top. The temperature may be as much as +50°C higher on the side of the ignition vent than on the other side.
Regular maintenance
Remove any ash build-up from the firebox before lighting the fire. Check whether the ash box needs emptying. When emptying the ash box, also clean the area underneath to prevent loose ash accumulat­ing there. Clean the lower edge of the door, too.
If you use a vacuum cleaner, you must make sure you use an attach­ment for cleaning ash. For safety reasons, carry out any maintenance tasks only when the fireplace is cold and contains no hot ash.
CLEANING TILED SURFACES
Clean tiled surfaces only after the fireplace has cooled down. Wipe with a damp cloth. Avoid using too much water as the sealing mate­rial is porous and can become blotchy after drying.
CLEANING THE DOOR GLASS AND FRAME
The doors of Tulikivi fireplaces have been designed so that the air flow keeps the glass clean on the inside. If the glass does get sooty, it’s a good idea to clean it as soon as the fireplace has cooled. You can do this with ash, which is an ecological cleaner and always at hand. Use a moistened paper towel to pick up some fine ash from the ash box and gently rub the sooty part of the glass. Wipe the glass clean with a damp paper towel and then carefully dry the glass. To clean the fire-
300
ENG
13.
Sequence for removing tiles: First, lift the top tile, which will then cause the side tiles to fall from their upright position. Be sure to lay these tiles gently on the bottom tile so they don’t break.
box door frame, you can use a mild solution of water and washing-up liquid. Do not use any solvent-based cleaner.
CLEANING THE BAKING OVEN
The baking oven should be cleaned regularly by wiping it with a damp cloth. Use a plastic scouring pad if necessary (metal scourers dam­age the surface of the tiles). Check that the tiles have cooled before cleaning. Be careful, as the tiles may still be very hot even the next day after heating the fireplace. Be careful. Carefully remove the tiles (pictures 2–4). Support the tiles while removing them so that they do not fall and break. After washing and drying the tiles, put them back in the following order: Start with the tiles on the rear wall. Next, put
1.
the bottom tile in place. Then, place the side tiles on top of the base (Picture 14). Hold the top tile against the top of the baking oven and set the side tiles upright one at a time. The top tile ‘locks’ the side tiles into place. Ease the side and top tiles gently forward to the front, to the frame of the door. In this way the tiles will not prevent steam from escaping through the steam hole at the rear. Remember to support the tiles at the different stages to make sure they do not fall and break.
The manufacturer accepts no responsibility for any unauthorised or unapproved alterations or additions made to the fireplace. Only use accessories and spare parts that have been properly installed and ap­proved by the manufacturer.
REGULAR SOOT REMOVAL
The fireplace must be cleaned regularly, at least once a year, to remove the build-up of soot. The relevant national, regional and local regu-
14.
Remove the top tile first and then the side tiles. Support the tiles at the rear so they do not fall over when removing the side tiles.
15.
Remove the rear tiles, and finally the bottom tile.
lations must always be complied with when cleaning soot from the fireplace. Protect the fireplace and its surroundings during sweeping. Open the sweeping hatches carefully to prevent damaging their seals. The sweeping hatches are behind the ash box (Picture 12). After soot removal, make sure that the clean-outs and ash box are properly in place. Close the maintenance door.
Troubleshooting
Mechanical ventilation can also cause air flow problems if the set­tings are incorrect, especially in the case of mechanical extractors. A powerful cooker hood can create localised low pressure, which will weaken the air flow through the fireplace. Low pressure, moisture or a strong wind can create unusual air flow conditions in the flue, ham­pering use of the fireplace.
The draught is always weaker in low pressure conditions compared with good weather or sub-zero temperatures. Condensation can easily collect in the flue when the fireplace has not been used for some time. In the summer, this problem can be overcome by keeping the damper slightly open if your home is empty for a long while. This prevents the moisture from condensing.
The reason for a poor flue draught in the fireplace can sometimes be found close at hand. If the flue draught is poor when the wind blows from a certain direction, the fault is not in the flue or the fireplace. It may instead be caused by a nearby tree, dense forest, a large hill or slope, or even the shape of the roof. To might solve the problem by
250
200
150
Tempera tu re in the baki ng oven
100
50
Temperature in the bakeoven of a fireplace/bakeoven.
16.
1 2 3 4 5 6
cutting down trees, increase the height of the chimney or simply not using the fireplace during certain wind conditions. When using more than one fireplace at the same time, make sure that there is sufficient ventilation.
IF THERE IS INSUFFICIENT FLUE DRAUGHT OR THE FIREPLACE SMOKES DURING USE:
• Switch off any ventilation systems, cooker hood or central vacu­um cleaner.
• Check that the flue damper is open.
• Open an external door or a window.
• Open the firebox door very slightly.
• Check that the combustion air intakes are not blocked on the ex-
terior of the building if the combustion air is taken from outside.
• If none of the above helps, contact your chimney cleaner or an au­thorised Tulikivi dealer.
IF THERE IS A CHIMNEY FIRE:
• Set the air control lever to the ‘closed’ position.
• Keep the firebox door closed.
• Contact the local fire brigade immediately, even if the chimney fire
has been put out.
• Do not attempt to extinguish the fire with water.
• After a chimney fire, a chimney cleaner must be called out to in-
spect both the fireplace and the flue before the fireplace is used again.
7
9 10
8
11
12
15
1.
1.
2.
3.
4.
Puhastage tuharest.
Puukütte juhend
Tuleaseme paigaldamisel, kasutamisel, nõest puhastamisel ja kütte­materjali kasutamisel tuleb alati järgida riiklikke ja kohalikke nõudeid.
Olge tuleaset kasutades hoolikad. Ärge sulgege siibrit ja õhujuhti­misavasid liiga vara, kuna siis võib moodustuda ohtlikku vingugaasi!
Kolde kasutuselevõtmine
AHJU KUIVATAMINE JA KASUTUSELEVÕTT
Tuleaseme kuivatamine ja sissekütmine kestab umbes 2 nädalat. Pärast korpuse paigaldust ja plaatimist lastakse koldel toatempera­tuuril (+20°C) kaks päeva kuivada. Hoidke kuivatamise ajal tulekol­de ja hooldusluugi õhuregulaatorid ning lõõri siiber (kui on paigalda­tud) avatuna.
Kui ahi on kaks päeva kuivanud alustatakse kütmist, põletades tulekol­des iga päev väikese koguse puid ja suurendades puude hulka ühtlaselt umbes kahe nädala jooksul. Et kütmine õnnestuks, ärge üle­tage juuresolevas tabelis esitatud puudekoguseid.
Vuukida võib kaks nädalat pärast plaatimist, kui ahi on sisse köetud, sest värskelt plaaditud ahju kütmisel eraldub osa niiskusest tulease­me pinna kaudu plaadi vuukidest. Enne vuukimist peab ahi olema kaks päeva kütmata. Järgmisel päeval pärast vuukimist tuleb vuuke niisu­tada, sest aeglasem kuivamine parandab vuugi tihedust ja vastupida­vust. Ahju ei tohi kaks päeva peale vuukimist kütta.
16
Kontrollige tuhasahtlit.
PÄEV AHJU SISSEKÜTMINE PÄRAST KUIVATAMIST
KAMINAHI
kg
1 3 kg 3 kg
2 3,5 kg 3,5 kg
3 4 kg 4 kg
4 4,5 kg 4,5 kg
5 5 kg 5 kg
6 6 kg 6 kg
7 8 kg 8 kg
8 10 kg 12 k g
9 12 k g 18 kg
NB! Siiber hoitakse kogu aeg avatuna.
Pärast korpuse paigaldamist, plaatimist ja vuukimist ei tohi tempera­tuur langeda alla 10°C, kuni ahi on kuivatatud ja seda on paar korda korralikult köetud.
KÜTTEMATERJAL
Ahjus kütmiseks sobivad kõik puuliigid. Kasutage ainult kuiva puud (niiskus alla 20 %). Tooge puud tuppa juba eelmisel päeval, et need jõuaksid soojeneda ja nende pind kuivada. Kasutage halgusid läbimõõ­duga 4–10 cm. Soovitatav pikkus on 25–33 cm. Ümmargused halud tuleb lõhkuda.
,
päevas
KAMIN-KÜPSETUSAHI,
kg
päevas
Seadke õhuregulaator kütmisasendisse.Avage siiber.
Ahi ei ole mõeldud prahi ega jäätmete põletamiseks. Ärge kasutage kolde süütamiseks või kütmiseks vedelaid kütteaineid!
GRILLIMISREST
Keraamiliste kaminahjude ja kamin-küpsetusahjude standardvarustus­se kuulub grillimisrest. Resti on mugav kasutada toidu valmistamiseks ja küpsetamiseks tulekoldes.
Kaminahju süütamine ja kütmine
Enne tule süütamist veenduge, et rest on puhas (pilt 1) ja tuhasahtel ei ole täis (pilt 2). Tuharesti puhastamisel seadke õhuregulaator põle­misasendisse ja avage siiber. Kütmise ajal peab tuhasahtel olema oma kohal ja koldeluuk suletud. Turvalisuse tagamiseks eemaldage tuhk alles siis, kui see on jahtunud. Puhast puutuhka võib kasutada aias tai­mede väetamiseks.
Kütmist alustades veenduge, et siiber on avatud (pilt 3) ja õhure­gulaator (pilt 4) on 5–10 minutit enne süütamist seatud kütmis- asendisse. Lisaks lülitage enne kolde süütamist välja pliidi õhupuhasti ja sund­ventilatsiooniseadmed. Kui kliimaseade on varustatud kaminalülitiga, kasutage süütamise ajal kaminalülitit.
KONTROLLIGE TÕMMET
Kui ahi on olnud kaua kütmata, siis kontrollige, et lõõris on piisav tõm­me. Pigistage paberitükk kergelt kokku pallikeseks. Asetage see tuha­restile, süüdake ja sulgege luuk (pilt 5). Kui leek on hele ja vertikaalne,
EST
6.5. 7.
Kontrollige tõmmet.
siis on tõmme piisav. Halva tõmbe korral saate lõõris õhu liikuma, kui puhute näiteks fööniga tahmaluugi kaudu lõõri sooja õhku või põletate seal veidi paberit. Tahmaluugid asuvad ahju alumises osas tuharuumis tuhasahtli taga. Kui kasutate fööni, ärge tehke samal ajal küttekoldesse tuld.
PUUDE KOGUS KÜTMISEL
Koldes põletatav maksimaalne puude kogus üheks kütmiskorraks on umbes 1 kg kolde massi 100 kg kohta. Nt 1000 kg massiga kol­des võib korraga kütta kuni 10 kg puid. Puid võib põletada kolmes osas. Summaarsed küttepuude kogused vastavalt mudelile on esi­tatud tabelis leheküljel 3.
ESIMENE KOLDETÄIS
Süüdates võtke esimese koldetäie halgudest umbes viiendik ja lõ­hestage need 1–2 cm paksusteks pilbasteks. Laduge küttepuud õhuliselt vaheliti tuharestile. Lõpuks asetage peened pilpad põiki halgude peale ja süütematerjal nende alla (pilt 6). Süüdake kütte­materjal ja sulgege luuk.
Süütesiibriga varustatud mudelitel (pealtühendusega mudelid) saab algtõmmet parandada otsetõmbesiibri avamisega süütamise ajaks. Halva tõmbe korral hoitakse süütesiibrit süütamise ajal lahti 5–10 minutit ja seejärel suletakse. Süütesiibri pikaajaline lahtihoidmine kütmise ajal võib tõsta temperatuuri korstnas liiga kõrgeks, lõõr võib ülekuumenemisest kahjustuda, võib tekkida tulekahju oht.
Asetage vastavalt juhistele kohale esimene koldetäis.
Asetage vastavalt juhistele kohale teine koldetäis.
PUUDE LISAMINE
Kui eelnev koldetäis on põlenud peaaegu süteks ja näha on ainult väikseid läbipaistvaid leeke, võib puid lisada. Asetage kaks halgu tuleaseme põhja, otstega luugi suunas, ja laduge ülejäänud halud tihedalt nende peale. Ärge lükake halge vastu tuleaseme tagasei­na (pilt�7). Normaalse kütmise korral soovitatakse puid lisada 1 – 2 korda.
Kütmise ajal peab koldeluuk olema põhiliselt suletud. Erandjuhud on käesolevas juhendis kirjeldatud süütamine, puude lisamine ja jääksüte põletamine.
KÜTMISE LÕPETAMINE
Kui viimane koldetäis puid on põlenud hõõguvateks süteks, keerake õhureguleerimishoob süte põletamise asendisse (pilt 8). Seejärel tõmmake sobiva vahendiga tulepesa servades olevad söed tiheda kihina tulerestile (pilt 9). Nii põlevad söed hästi. Segage süsi paar korda, kuni need on põlenud lõpuni. Seejärel seadke õhuregulaa­tor suletud asendisse (pilt 10). Viimaks sulgege siiber (pilt 11).
Pidage meeles! Vingugaas on lõhnatu, maitsetu, värvitu ja mürgine gaas, seepärast olge hoolikas!
Kütmise ajal ja veel kaua pärast seda võivad kolde pinnad ja siseosad olla põletavalt kuumad. Kolde pinnad on kõige kuumemad 2–3 tundi pärast kütmise lõppu. Sellepärast ja ka ülekütmise vältimiseks tuleb järgida kasutusjuhendit.
8.
Seadke õhuregulaator süte põlemise asendisse.
Ärge hoidke põlevast materjalist valmistatud esemeid kolde peal, karniisidel ega kolde vahetus läheduses.
KAMIN-KÜPSETUSAHJU KÜTMISE JUHISED
Kamin-küpsetusahi on soojustsalvestav kombineeritud tulease, milles kaminatuli kütab soojaks kaminast kõrgemal asuva küpse­tusahju. Kaminat köetakse tavalisel viisil ja leegid tõusevad sealt ülemise põlemisruumina toimivasse küpsetusahju. Kamina kütmist alustades veenduge, et küpsetusahju ei ole jäänud ülearuseid ese­meid, nt termomeeter.
Ärge avage kütmise ajal küpsetusahju ust. Luugi avamine võib põh­justada lenduva tuha laialipaiskumise ja leekide sattumise ruumi. Küpsetusahjus ei tohi põletada puid. Küpsetusahju kuumeneb ka­mina kütmisel.
Kütke kamin-küpsetusahju ka küpsetamisele eelneval päeval, et küpsemine oleks ühtlane. Kontrollige küpsetustemperatuuri kol­determomeetriga pärast kütmist, kui olete siibrid sulgenud. Ahju küpsetustemperatuurid on esitatud pildil 16. Küpsetustempera- tuurid on saavutatavad kasutusjuhendijärgsel kütmisel.
Küpsetusahju sisetemperatuur tõuseb aktiivse gaasipõlengu ajal üle 800°C. Nii on tagatud, et küpsetusahi põleb puhtaks ja kuumeneb sobiva küpsetustemperatuurini.
17
5.
5.
5.
9.
Tõmmake söed servadelt restile.
KÜPSETUSAHJU KÜTMISE JUHISED
Kui kolle on külm (köetakse mitte rohkem kui üks kord päevas), põle­tatakse küpsetusahjus kolm korda, umbes 7 kg puid. Kui kolle on eel­nevalt soe (ehk köetakse kaks korda päevas), piisab poole väiksemast puudekogusest. Varuge süütamiseks pilpaid (läbimõõduga 1–3 cm), nii et need moodustaksid esimesest koldetäiest peaaegu poole. La­duge suuremad puud alla ja peened pilpad risti nende peale. Süüdake seejärel koldetäis pealtpoolt, kasutades abiks paberit, tohtu või süü­tetabletti, nii et peened pilpad süttivad esimesena.
Puid võib lisada siis, kui eelmine koldetäis on põlenud süteks. Enne puu­de lisamist tõmmake söed tulepesa servadele, et restile tekiks vaba ruum kuhu uued puud panna. Nii tagate puhta põlemise. Küttemater­jalina võite kasutada 33–50 cm pikkusi halge läbimõõduga 5–10 cm.
Küpsetusahju luugi õhureguleerimisavad hoitakse süütamise ja põle­mise ajal lahti. Keskmise söeresti õhureguleerimisavad avatakse, kui esimene ahjutäis on korralikult süttinud. Kui viimane ahjutäis on süteks põlenud, lükake söed tulepesa tagumise osa kaudu söerestile, kus need põlevad lisasoojust andes lõpuni. Sulgege samal ajal küpsetusahju ukse ja söeresti õhuavad ning avage alumise tuhaluugi õhuavad. Kui söed on söerestil lõpuni põlenud, võite sulgeda söeresti õhuavad ja siibri. Olge hõõguvate sütega hoolikas, et ruumi ei satuks vingugaasi.
HAUDEAHJU KASUTUSELEVÕTU JUHISED
Pühkige haudeahi enne kasutuselevõttu puhtaks. Haudeahi soojeneb kaminahju kuumuse toimel, haudeahjus ei tohi põletada puid. Kütke
haudeahjuga kaminahju nii, nagu kirjeldatud kaminahju kütmise juhen-
18
10.
Seadke õhuregulaator suletud asendisse.
11.
Sulgege siiber.
dis, arvesse võttes järgmist erinevust: hoidke haudeahju luuki tulease­me kuivatamise ja sissekütmise ajal avatud.
HAUDEAHJU KASUTAMISE JUHISED
Pidage meeles, et siiber (kui on paigaldatud) peab küpsetamise või praadimise ajaks jääma pisut praokile. Ülaosa plaatide taga tagumises seinas on väike auruärastusava, mille kaudu väljub toidust või küpse­tisest eralduv veeaur suitsulõõri. Kui kasutate haudeahju pikka aega nõudvaks praadimiseks ja kõrgemat temperatuuri vajavate roogade küpsetamiseks, on soovitatav tuleaset eelmisel päeval kütta. Nii annab haudeahi ühtlasemat soojust. Haudeahi kuumeneb 210–230 kraadini. Haudeahi on kõige kuumem umbes kolm tundi pärast kütmise algust. Eelmisel päeval eelköetud kolde temperatuur püsib umbes kolme tunni kestel üle 200 kraadi. Jälgige koldetermomeetrit. Soovitame praadi­mist/küpsetamist alustada pärast kütmist. Ülevalt lõõriga ühendatud ahjudes on haudeahju temperatuur kütmise ajal ebaühtlane. Süüte­siibripoolse külje temperatuur võib olla vastaskülje temperatuurist tervelt 50°C kõrgem.
Korrapärane hooldus
Enne iga kütmiskorda puhastage tulepesa tuhast. Kontrollige, et tu­hasahtel ei oleks täis, ja vajaduse korral tühjendage see. Tuhasahtlit tühjendades puhastage ka sahtlialune pind, et tuhka ei koguneks selle alla. Puhastage ka luugi alumine osa.
12.
Tahmaluugid asuvad tuhasahtli taga.
Kui kasutate tolmuimejat, hankige sellele tingimata tuha imemiseks vajalik lisavarustus. Turvalisuse tagamiseks tehke hooldustöid ainult siis, kui kolle ja tuhk on täielikult jahtunud.
PLAADITUD AHJUPINNA PUHASTAMINE
Puhastage plaaditud pind, kui ahi on külm. Plaaditud pinda on lihtne puhastada niiske lapiga. Ärge kasutage liiga palju vett, sest vuugitäide on urbne ja võib kuivada laiguliseks.
LUUGIKLAASI JA RAAMI PUHASTAMINE
Tulikivi ahjude luugid on ehitatud selliselt, et õhuvool liigub mööda klaasi sisepinda, hoides seda puhtana. Kui sellest hoolimata nakkub klaasile nõge, on soovitatav see kõrvaldada kohe, kui ahi on jahtunud. Tuhk on alati saadaolev ja keskkonnasõbralik puhastusvahend. Võt­ke niisutatud majapidamispaberile tuhasahtlist veidi tuhka ja hõõruge nõgist kohta klaasil kergelt. Seejärel puhastage klaas niiske majapida­mispaberiga ja kuivatage viimaks hoolikalt. Luugi raami võib puhasta­da lahja nõudepesuvedelikuga. Ärge kasutage selleks lahustipõhiseid puhastusvahendeid.
HAUDEAHJU PUHASTAMINE
Puhastage haudeahju korrapäraselt, pühkides seda niiske lapiga. Va­jaduse korralt kasutage plastist küürimiskäsna (metallist käsnad kah­justavad plaatide pinda). Veenduge, et plaadid on enne puhastamist jahtunud. Need on veel järgmisel päeval pärast kütmist põletavalt kuu­mad. Olge ettevaatlik. Võtke plaadid ettevaatlikult lahti, nagu näidatud
300
EST
13.
Kahhelplaatide eemaldamise järjekord: Tõstke ülemist plaati, et külgplaadid vabaneksid. Toetage langevaid külgplaate, et need ei puruneks.
piltidel 2–4. Toetage plaate välja võttes neid kätega, et need ei ku­kuks ega puruneks. Pärast pesemist ja kuivatamist tuleb plaadid tagasi asetada järgmises järjekorras. Alustage tagaseina plaadist. Järgmisena asetage kohale põhjaplaat. Seejärel asetage põhjaplaadi peale külg­plaadid (nagu näidatud pildil 14). Suruge ülaosa plaati vastu haudeah- ju lage ja tõstke külgplaadid järgemööda püsti. Ülaosa plaat lukustab külgplaadid oma kohale. Lükake külg- ja ülaosa plaadid vastu luugiraa­mi. Siis ei takista plaadid auru väljumist auruava kaudu. Toetage plaate neid kohale asetades, et need ei kukuks ega puruneks.
Tootja ei vastuta ahju konstruktsioonis omavoliliselt tehtud muuda­tuste või heakskiiduta paigaldatud lisavarustuse eest. Kasutada tohib
1.
ainult tootja heakskiiduga ja pädeva esindaja paigaldatud lisavarustust ning varuosi.
KORRAPÄRANE PUHASTAMINE
Tuleaset tuleb puhastada korrapäraselt, vähemalt üks kord aastas. Tuleaseme puhastamisel tuleb alati järgida riiklikke, piirkondlikke ja kohalikke nõudeid. Kaitske tuleaset ja selle ümbrust määrdumise eest puhastamise ajal. Avage puhastusluugid ettevaatlikult, et neis olevad tihendid ei kahjustuks.
Puhastusluugid asuvad tuhasahtli taga (pilt 12). Pärast puhastamist veenduge, et puhastusluugid ja tuhasahtel on korralikult oma kohal. Sulgege hooldusluuk.
14.
Eemaldage kõigepealt ülemine plaat ja seejärel külgplaadid. Toetage tagaplaate, et need külgplaatide eemaldamise ajal ei puruneks.
15.
Eemaldage tagaseina plaadid ja viimasena põhjaplaat.
Tegutsemine tõrkeolukorras
Valesti reguleeritud sundventilatsioon võib põhjustada tõmbeprob­leeme, eriti kui tegemist on väljapuhkesüsteemiga. Võimas pliidi õhu­puhasti tekitab alarõhu, mis rikub ahju head tõmmet. Alarõhk, niiskus või tugev tuul võivad tekitada lõõris tõmmet halvendava õhukorgi. Madalrõhkkonna puhul on tõmme alati halvem kui ilusa ilma või tal­vise pakasega.
Lõõri koguneb kergesti niiskust, kui ahi on olnud kaua kütmata. Su­visel ajal aitab siibri pisut praokile jätmine, kui eluruumid jäävad kaua tühjaks. Siis ei kondenseeru niiskus lõõris.
Halva tõmbe põhjus võib peituda ka hoone ümbruses. Kui tulease ei tõmba korralikult siis, kui tuul puhub mingist kindlast suunast, ei ole viga lõõris ega tuleasemes. Tõmmet võib rikkuda maja lähedal kasvav puu, tihe mets, kõrge mägi või nõlvak, vahel isegi katuse kuju. Sel juhul võib aidata puude mahasaagimine, korstna kõrgemaks ehitamine või ahju kasutamise piiramine ajal, kui tuul puhub halvast suunast.
Kui kasutate mitut küttekollet korraga, kandke hoolt piisava õhuva­hetuse eest.
250
200
150
100
50
Haudeahju temperatuur
Kamin-küpsetusahju temperatuur
16.
1 2 3 4 5 6
KUI KÜTTEKOLLE EI TÕMBA VÕI AJAB KÜTMISE AJAL SUITSU SISSE
• Lülitage välja ventilatsioon, pliidi õhupuhasti ja kesktolmuimeja.
• Veenduge, et siiber on avatud.
• Avage välisuks või aken.
• Praotage koldeluuki.
• Veenduge, et põlemisõhu sisenemisavad oleksid lahti ka hoone vä-
lisküljel, kui põlemisõhk võetakse väljast.
• Kui kirjeldatud meetmed ei aita, võtke ühendust korstnapühkijaga või Tulikivi volitatud esindajaga.
KUI TEKIB TAHMAPÕLENG
• Sulgege õhu reguleerimisavad.
• Hoidke koldeluuk suletuna.
• Võtke tingimata ühendust kohaliku tuletõrjega ka siis, kui tahma-
põleng kustub.
• Tuld ei tohi hakata kustutama veega. Pärast tahmapõlengut peab enne järgmist kütmist laskma korstna-
•
pühkijal küttekollet ja lõõri kontrollida.
7
9 10
8
11
12
19
1.
1.
Откройте заслонку.
2.
Очистите колосник.
3.
Проверьте зольник.
4.
Установите регулятор подачи воздуха горения в положение растопки «розжиг и горение».
Инструкция по растопке дровами
При монтаже, эксплуатации и чистке каминной печи, а также в от­ношении используемого топлива следует всегда выполнять требо­вания национального и регионального законодательства
Соблюдайте осторожность при эксплуатации каминной печи. Не закрывайте слишком рано заслонку и отверстия для регулирова­ния подачи воздуха, поскольк у это может привести к образованию опасного угарного газа!
Ввод в эксплуатацию
ПРОСУШКА И ВВОД В ЭКСПЛУАТАЦИЮ К АМИННОЙ ПЕЧИ
Просушка и ввод в эксплуатацию печи занимает примерно 2 не­дели. После монтажа корпуса и укладки кафеля печь необходимо оставить на просушку в течение в течение двух дней при комнатной температуре (+20 oC) при открытых топке, регуляторе подачи воз­духа и дымоходной заслонке (если имеется в наличии).
После двухдневной просушки в печи в течение дву х недель сле­дует ежедневно топить небольшое количество дров, понемногу увеличивая их количество. Для достижения успешного результа­та рекомендуется придерживаться количества дров, указанного в данной таблице.
Заполнить швы можно через две недели после укладки кафеля и должным образом выполненного введения печи в эксплуатацию, та к как при рас топ ке толь ко чт о обл ицованной пе чи часть вл аги уд а­ляется именно через швы между кафелем на поверхности печи. Пе­ред заполнением швов очаг не следует топить в течение двух дней. На следующий день после заполнения швы необходимо увлажнить, так как замедление процесса высыхания повышает герметичность и
20
прочность швов. Очаг не следует топить в течение следующих двух дней после заполнения швов.
ДЕНЬ НАЧАЛО ЭКСПЛУАТАЦИИ К АМИНА ПОС ЛЕ ПРОСУШК И
КАМИННА Я
ПЕЧЬ, кг/день
1
2
3
4
5
6
7
8
9
3 кг 3 кг
3,5 кг 3,5 кг
4 кг 4 кг
4,5 кг 4,5 кг
5 кг 5 кг
6 кг 6 кг
8 кг 8 кг
10 кг 12 кг
12 кг 18 кг
КАМИННА Я ПЕЧЬ С ДУХОВЫМ
ШКАФОМ, кг/день
За сло нка долж на бы ть от кры той во врем я всег о про цес са ра с топ ки.
После монтажа корпуса, укладки кафеля и заделки швов темпе­ратура в помещении не должна опускаться ниже 10 oC до самого завершения ввода в эксплуатацию. Печь также следует пару раз протопить.
ТОПЛИВО
Для сж иг ания в очаге подходят все породы древе сины. Используй­те только сухие дрова (относительная влажность менее 20 %). На­кануне растопки поместите дрова в помещение с комнатной тем­пературой. За ночь дрова прогреются, и их поверхность высохнет. Используйте поленья с диаметром около 4–10 см. Рекомендуемая
длина полена составляет 25 см. Круглые поленья всегда следует разрубать вдоль на более мелкие.
Печи и камины не предназначены для сжигания мусора или дру­гих отходов. Запрещается использование жидкого топлива, в том числе при растопке!
РЕШЕТКА ДЛЯ ГРИЛЯ
Решетка для гриля является стандартным аксессуаром керамиче­ских каминов и каминных печей с духовым шкафом. Удобная ре­шетка позволяет готовить и жарить в топке камина.
Розжиг и топка каминной печи
Перед растопкой убедитесь в том, что колосник чист (рис. 2), а зольник не переполнен (рис. 3). Для очистки колосника установи­те регулятор подачи воздуха горения в положение «полностью от­крыто» и откройте заслонку дымохода. Во время топки печи золь­ник должен находиться на месте, а топочная дверца закрыта. Из соображений безопасности золу можно убирать только после то­го, как она полностью остыла. Чистый древесный пепел можно ис­пользовать на садовом участке. В начале растопки убедитесь что дымоходная задвижка открыта (рис. 1), а регулятор подачи воздуха горения выдвинут в положе­ние «розжиг и горение» (рис. 4) за 5 - 10 мину т до розжига. Не за­будьте отключить перед растопкой печи вытяжку над плитой и си­стему принудительной вентиляции. Если к вентиляции подключен каминный выключатель, если всегда надо использовать во время розжига камина.
ПРОВЕРКА ТЯГИ
В слу чае ес ли ка мин долг ое вре мя не эксп луат ировался , пер ед ра с­топкой печи необходимо проверить наличие тяги. Для этого сомни-
РУС
6.5. 7.
Проверьте на личие тяги.
те кусок бума ги в не пло тный ко мочек. Уложи те ег о на коло сник, по ­дожгите и закройте топочную дверцу (рис. 5). Если бумага горит ярким вертикальным пламенем, то тяга в дымоходе достаточная. Если тяга плохая, то можно добиться движения воздуха в дымохо­де, направляя струю теплого возду ха в дымоход феном через про­чистное отверстие или сжечь в нем небольшое количество бумаги. Пр очи стны е отв ерс тия распо ложе ны в ни жне й час ти зольн ой ка ме­ры, за зольным ящиком. Используя фен, не следует в это же время разжигать огонь в топке.
КОЛИЧЕСТВО ДРОВ Д ЛЯ РАСТОПКИ
Максимальное количество дров для одной растопки каминной пе­чи определяется из расчета приблизительно 1 кг на 100 кг массы печи. Это означает, что в печи весом 1000 кг за одну растопку мож­но сжечь 10 кг дров. Этот объем дров может быть распределен на три зак ладки. Данные по рекомендованному максимальному ко­личеству дров для разных моделей печей приведены в таблице на странице 3.
ПЕРВАЯ ЗАКЛАДКА
Начиная растопку печи, из приготовленных для первой закладки поленьев возьмите приблизительно пятую час ть и расщепите на мелк ую щепу толщиной 1-2 см. Неплотно уложите дрова крест­накрест на колосник. После этого уложите на них попрек подго­товленную щепу, а под поленья – таблетку для розжига (рис. 6). Подожгите дрова и закройте дверцу.
В моделях, снабженных задвижкой, тягу можно улучшить, открыв за движ ку пря мого хо да на врем я роз жиг а. При пл охой тя ге за дви ж­ку можно держать открытой не более, чем в течение 5 – 10 минут, после чего ее необходимо закрыть. В случае если во время топки печи задвижка находится в открытом положении в течение более длительного времени, температура в дымоходе повышается так
Уложите первую закладку дров согласно инструкции.
Уложите втору ю закладку дров согласно инструкции.
силь но, что это может привес ти к перегреву и повреж дению дымо ­хода или создать пожароопасную ситуацию.
ДОБАВЛЕНИЕ ДРОВ
До бав лят ь дро ва можно толь ко после того, как преды дущ ая закла д­ка прогорела практически до углей, и видны небольшие, но хорошо различимые языки пламени. Добавляя дрова, уложите на дно топ­ки два полена в направлении от дверцы к задней стенке. Осталь­ные дрова плотно уложите на нижние поленья. Не подкладывай­те дрова к задней стенке топки (рис. 7). При обычной растопке рекомендуемое количество дополнительных закладок составляет 1 – 2 закладки.
Топочная дверца в течение топки должна быть в основном закрыта. Исключение составляют описанные в данной инструкции растопка, дополнительные закладки дров и сжигание угля.
ЗАВЕРШЕНИЕ ТОПКИ
После прогорания последней закладки до стадии углей, поверните регулятор подачи воздуха горения в положение «сжигание углей» (рис. 8). После этого сгребите угли кочергой с краев топки на ко­лосник (рис. 9). Это обеспечит быстрое и эффективное прогора­ние углей. Поворошите угли еще пару раз, чтобы они полностью прогорели до золы. После этого регулятор подачи воздуха можно ставить в положение «закрыто» (рис. 10). В завершение закройте заслонку дымохода (рис. 11).
Внимание ! Ядовитый угарный газ не имеет цвета и запаха, поэтому следует быть особенно осторожным.
Во время растопки и в течение долгого времени после ее завер­шения поверхность и внутренние части печи остаются обжигающе горячими. Поверхность печи достигает наиболее высокой темпе-
8.
Установите ре гулятор подачи воздуха горения в положение «сжигание углей».
ратуры через 2 – 3 часа после завершения растопки. Чтобы избе­жать возможного перегрева, соблюдайте настоящие инструкции.
Не храните предметы из легковоспламеняющихся материалов на каминной печи, полках или в непосредственной близости от ка­минной печи.
ЧТО СЛЕДУЕТ УЧЕС ТЬ ПРИ РАСТОПКЕ КАМИННОЙ ПЕЧИ С ДУХОВЫМ
ШКАФОМ
Каминная печь с духовым шкафом является комбинацией, в кото­ро й огонь ка мина наг рев ает ду хов ой шкаф, ра спо ложен ный над ка­мином. Каминная часть топится так же, как обычный камин, но при этом языки пламени поднимаются в духовой шкаф, выполняющий роль верхней камеры горения. Перед растопкой камина не забудьте
проверить, что в духовом шкафу нет посторонних предметов, на­пример, термометра.
Дверца духового шкафа должна оставаться закрытой в течении всего времени растопки. Открытие дверцы духового шкафа может спровоцировать выброс в помещение частиц пепла и отдельных языков пламени. В духовом шкафу нельзя сжигать дрова. Духовой шкаф нагревается при рас топке камина.
Для того, чтобы духовой шкаф хорошо и равномерно прогрелся, рекомендуется протопить печь накануне дня готовки. Проверьте температуру жарки колосниковым термометром после того, как вы закрыли заслонки дымохода. Температуры жарки в духовом шкафу представлены на ри с. 16. Температурный режим основывается на том, что печь топилась согласно инструкциям. Во время горе ния га зов тем пература духо вог о шкафа може т дос ти­гать 800°C. Это гарантирует хорошее прогорание духового шкафа и нагрев до температуры, пригодной для приготовления пищи.
21
5.
5.
5.
9.
Прочистные отверстия расположены за зольным ящиком.
ЧТО СЛЕДУЕ Т УЧЕС ТЬ ПРИ РАСТОПКЕ ПЕЧИ С ДУХОВЫМ ШКАФОМ
Когда печь холодна я (растопка не чаще одного раза в сутки), то в ней сжигается три закладки дров, каждая весом около 7 кг. В слу­чае, если растапливается теплая печь (при второй растопке в тот же день), достаточно половины этого объема дров. Для розжига сле­ду ет за гот ови ть ще пу диамет ром от 1 до 3 см . Щеп а должна состав ­лять немногим меньше половины от первой закладки дров. Уложите крупные поленья вниз, а щепу слегка крест-накрест сверху. Подо­жгите закладку дров, используя в качестве помощи бумагу, бере­сту или таблетку для розжига так, чтобы сначала загорелась щепа.
Добавить нов ую зак ладку можно пос ле того, ка к предыд ущая про­горела до углей. Перед добавлением дров сгребите угли по краям колосника, чтобы на колоснике появилось пустое пространство для новых дров. Этим вы обеспечите чистот у горения. В качес тве топлива рекомендуется использовать поленья длиной 33 - 50 см, с диаметром 5 - 10 см.
Отверстия подачи воздуха в люке духового шкафа печи должны быть открыты во время розжига и горения. Отверстия подачи воз­духа среднего колосника для сжигания углей следует открыть по­сле того, как первая закладка дров полнос тью разгорелась. Когда последняя закла дка дров прогорела до углей, сбросьте угли через заднюю час ть топки на колосник для углей, где они догорят до кон­ца , отдавая те пло. При этом след ует закры ть от вер стия пода чи воз­духа дверцы духового шкафа, дверцы колосника для углей и открыть от вер стия дл я под ачи возд уха ни жне го зо льн ика. Ко гда угли полн о­стью прогорят на колоснике для углей, можно закрыть отверстия для подачи воздуха колосника и заслонку дымохода. Соблюдайте осторожность с тлеющими углями, чтобы не допустить образования угарного газа в помещении.
10.
Закройте регулятор подачи воздуха горения.
11.
Закройте заслонку.
ЧТО СЛЕДУЕТ УЧЕСТЬ ПРИ ВВОДЕ ДУХОВОГО ШКАФА В
ЭКСПЛУАТАЦИЮ
Духовой шкаф рекомендуется тщательно протереть перед началом эксплуатации. Духовой шкаф разогревается при растопке печи. В ду ховом шкафу нельзя разводить огонь. Каминную печь с ду хо-
вым шкафом следует растапливать согласно общему руководс тву каминной печи, но с учетом следующего исключения: Дверца ка­минной печи должна быть открыта во время процесса просушки и ввода каминной печи в эксплуатацию.
ЧТО СЛЕДУЕТ УЧЕСТЬ ВО ВРЕМЯ ЭКСПЛУАТАЦИИ ДУ ХОВОГО
ШКАФА
Внимание! Заслонка дымохода (если таковая установлена) долж­на оставаться приоткрытой в течение всего времени приготовления пищи в духовом шкафу. Это необходимо для того, чтобы испарения влаги от готовящихся блюд или выпечки уходили в дымоход через небольшое пароотводное отверстие, расположенное за кафель­ной плиткой в верхней части задней стенки духового шкафа. Если духовой шкаф используется для приготовления блюд, требующих длительного периода тушения и более высоких температур, то печь рекомендуется протопить уже в предыдущий день. Это обеспечит более равномерное распределение тепла в духовом шкафу. Духо­вой шкаф нагревается до температуры в 210 – 230 градусов. Мак­симальный уровень температуры достигается примерно через три часа после начала растопки. Печь, предварительно протопленная в предыдущий день, сохраняет температ уру более 200 градусов на протяжении примерно трех часов. Следите за термометром колос­ника. Рекомендуется начать приготовление или жарку пищи после растопки. Особенно в печах с верхним подключением к дымоходу температура духового шкафа во время растопки бывает неравно­мерной. Со с тороны задвижки температура может быть на 50оС градусов выше, чем с противоположной стороны.
12.
Сгребите угли подручным инструментом с краев топки на колосник.
Периодическое обслуживание
Золу из топки необходимо удалять перед каждой растопкой. Убе­дитесь, что зольник не переполнен, и очистите его при необходи­мости. При очистке зольника рекомендуется очистить поддон под зольником, чтобы под ним не скапливался пепел. Очистите также нижнюю час ть люка.
В случае использования в этих целях пылесоса необходимо обза­вестись специальной насадкой. Из соображений безопасности вы­полняйте все действия по очистке только после полного остывания печи и пепла.
ОЧИСТКА К АФЕЛЬНОЙ ПОВЕРХНОСТИ
Кафельную поверхность можно чистить только после полного осты­ва ния очага. Для очи стки кафел я реком енд ует ся исп оль зов ать вла ж­ную салфетку. Избегайте излишнего использования воды: матери­ал для затирки швов является пористым и при высыхании на нем могут остаться пятна.
ЧИСТКА СТЕКЛА И РАМЫ ТОПОЧНОЙ ДВЕРЦЫ
Топочные дверцы каминных печей Tulikivi сконструированы таким образом, чтобы воздушные потоки обдували стекло изну три, под­держивая его прозрачность. В случае, если стекло все-таки закоп­ти тся , его рекомен дуе тся оч исти ть сра зу по сле ос тыв ани я печ и. Пе­пел является экологически чис тым и всегда доступным средством очистки. Влажным бумажным полотенцем возьмите немного мел­кого пепла из зольни ка и пр отр ите им закопт ивш ийс я уча сто к сте к­ла . Пос ле че го сте кло сле дуе т про тереть вл а жно й салф еткой и в за ­вершение тщательно высушить. Для очистки рамы дверцы можно использовать слабый раствор посудомоечного средства. Не допу­скается использование моечных средств на основе растворителя.
22
13.
Порядок удаления кафельных плиток: Приподнимите верхнюю плитку. Боковые плитки начнут падать. Придерживайте боковые плитки от падения, так как они могут ра збиться.
14.
Снача ла следует вынуть верхнюю плитк у, а затем боковые плитки. Придерживайте плитки задней стенки, так как они мог ут разбиться при паде нии.
15.
Удалите плитки задней стенки. Донную плитку следует вынуть последней.
300
250
200
150
100
температура духового шкафа
50
16.
1 2 3 4 5 6
Температура духового шкафа каминной печи
7
9 10
8
РУС
11
12
ОЧИСТКА ДУХОВОГО ШКАФА
Духовой шкаф рекомендуется регулярно очищать влажной сал­феткой. При необходимости, можно использовать пластмассовую абразивную щетку (металлические абразивные материалы могут повредить поверхность кафеля). Перед чисткой убедитесь, что ка­фельные плитки остыли. Они мог ут быть обжигающе горячими да­же на следующий день после топки печи. Соблюдайте осторожность. Осторожно снимите кафельные плит­ки, как указано на рис. 2 – 4. Вынимая плитки, не забывайте при­держивать их, так как они могу т упасть и разбиться. После мытья и сушки плитки укла дываются на место в следующем порядке. Пер­вой укладывается плитка задней стенки. Далее следует уложить донную плитку. На донную плитку укладываются боковые плитки, как указано на ри с. 14. Прижмите верхнюю плитку к своду ду хо-
1.
вого шкафа и поочередно установите боковые плитки в вертикаль­ном положении. Верхняя плитка «фиксирует» боковые плитки на своих местах. Боковые и верхнюю кафельные плитки следует под­тян уть вплотную к рамке дверцы, чтобы они не препятствовали па­ру выходить через пароотводное отверстие. Не забывайте на всех этапах придерживать плитки, так как они мог ут упасть и разбиться.
Производитель не несет ответственности за изменения и дополне­ния к конструкции печи, произведенные без согласования с произ­водителем. В камине допускается использование только одобрен­ных производителем и должным образом установленных дополни­тельных компонентов и запасных частей.
ОЧИСТКА ОТ С АЖИ
Необходимо регулярно, по меньшей мере, ра з в год производить очис тку каминной печи от са жи. При очистке от сажи соблюдайте требования национального, регионального и местного законода­тельства. Необходимо защитить поверхность печи и окружающее прос транство от загрязнения на период выполнения данных работ.
Открывайте крышки прочистных отверстий с осторожностью, что­бы не повредить имеющуюся в них изоляцию. Прочистные отверстия расположены за зольником (ри с. 12). По­сле прочистки от сажи убедитесь, что крышки прочистных отвер­стий и зольниковый контейнер возвращены на место в правильном положении. Закройте дверцу для прочис тки.
Порядок действий в нестандартных ситуациях
Неверно отрегулированная принудительная вентиляция может соз­дать проблемы с тягой, особенно если это только принудительная вытяжная вентиляция. Низкое давление, препятствующее обра­зованию хорошей тяги в дымоходе, может создать мощная вытяж­ка над плитой. Низкое атмосферное давление или сильный ветер могут стать причиной образования в дымоходе воздушного замка, препятствующего тяге.
При низком атмосферном давлении тяга всегда будет хуже, чем при хорошей погоде или в зимний морозный день. Если печь не топилась в течение долгого времени, в дымоходе может скопиться конденсат. В летнее время проблему можно решить, если держать заслонк у дымохода слегка приоткрытой в течение периода, когда помеще­ни е долго пустует. Так вла га не будет конд енс иро ват ься в ды моход е.
Причина плохой тяги может крыться и в окружающей среде. Если в печи нет тяги всякий раз, когда ветер дует с определенной сторо­ны – проб лема не в ды моход е и не в печи. При чиной може т быт ь де­рево, рас тущее вблизи дома, густой лес, высокий холм или крутой ск лон , иногд а даже форма крыш и. Для реш ени я пробле мы, воз мож­но, по тре буе тся св алит ь дер ево, удл ини ть трубу или ог ран ичи ть ис­пользования печи на время преобладания неблагоприятного ветра.
При одновременном использовании нескольких печей или каминов следует удостовериться в том, что вентиляция достаточна.
ЕСЛИ В ДЫМОХОДЕ НЕТ ТЯГИ ИЛИ ПЕЧЬ ДЫМИТ, НЕОБХОДИМО
Выключ ить ве нтил яцию, вытяж ку над пли той и систе му це нтр аль ­ного пылесоса.
• Убедиться в том, что заслонка дымохода открыта.
• Открыть уличную дверь или окно в помещении.
• Приоткрыть топочную дверцу.
• Убедиться в том, что отверстия подачи воздуха горения открыты так же с наружной стороны дома в случае, если подача воздуха горения осуществляется снаружи.
Если не помогают вышеперечисленные действия, связаться с тру­бочистом или авторизованным представителем Tulikivi.
В СЛУ ЧАЕ ВОЗГОРАНИЯ САЖИ В ДЫМОХОДЕ
• Закрыть регулятор подачи воздуха.
• Держать топочную дверцу закрытой.
• Немедленно связаться с местной пожарной службой, даже ес­ли пожар потух.
• Запрещено т ушение огня водой.
После возгорания сажи трубочист должен проверить как печь, так и дымоход перед следующей растопкой.
23
KO1146, 5/2014
www.tulikivi.com, Tulikivi Oyj, FI-83900 Juuka, Tel. +358 403 063 100, Fax +358 2060 50710
Loading...