V. Guldmann A/S
Graham Bells Vej 21-23A
DK-8200 Aarhus N
Tel. +45 8741 3100
Fax +45 8741 3131
www.guldmann.com
1.02 Formål
Sejlet anvendes i forbindelse med Guldmann GLS5 aktiv personløfter til at
hjælpe brugere fra siddende til stående stilling på hospitaler, i plejeboliger,
institutioner og i den individuelle bolig.
Sejlet og personløfteren er beregnet til at løfte eller ytte en person, som er
i stand til aktivt at deltage i processen. Brugeren skal også have gode kommunikationsfærdigheder.
Forudsætninger
Hvor sejlet anvendes, er det en forudsætning at:
• Brugeren kan balancere i siddende stilling, har styrke i under- og overkrop og
kan kommunikere.
• Sejlet anvendes af uddannet personale eller personer, der har modtaget
instruktion i det aktuelle sejls brug.
• Der anvendes den korrekte størrelse sejl.
• Max løftekapacitet på 205 kg aldrig overskrides.
• Hjælperen er opmærksom på brugerens velbendende ved løft i sejlet.
• Sejlet anvendes i forbindelse med den aktive personløfter fra Guldmann.
1.03 Vigtigt/advarsler
• Læs instruktionerne nøje, før du benytter løftesejlet.
• Sejlets mærkelast må aldrig overskrides.
• Sejlet må kun bruges til løft af en person.
• Før ibrugtagning af et sejl skal det kontrolleres jævnfør punkt 2.02.
• Der må aldrig anvendes et sejl, der er for stort til brugeren.
Er du i tvivl vedrørende valg eller brug af løftesejl, kontakt
venligst Guldmann.
Vigtigt!
Planlæg forytningen, og lad ikke brugeren sidde i sejlet uden tilsyn. Før du
løfter, skal du sikre, at brugeren ikke kan blive fastklemt, samt at sejlet ikke
hænger fast i seng, kørestol eller andet. Brugerens hoved, arme, hænder og
fødder må ikke være i fare for at sidde fast. Vær forsigtig med evt. slanger
eller ledninger, der er fastgjort til brugeren og/eller til udstyr. Kontroller at
håndbetjeningen og håndbetjeningskablet er fri af personløfteren, brugeren
og andre genstande, før løftearm løfter eller sænker.
Guldmann fraskriver sig ansvar for fejl eller ulykker, der opstår, fordi løftesejlet ikke anvendes korrekt eller på grund af manglende agtpågivenhed fra
hjælper eller bruger. Såfremt sejlet bruges i forbindelse med andet udstyr end
Guldmanns, skal dette risikovurderes af kvaliceret personale.
Vigtigt!
Vær opmærksom når du placerer sejlstropperne på løftebøjlen.
Tjek at de er placeret korrekt i løftekrogen. Inden løftet udføres skal det
sikres, at stropperne fortsat har den korrekte placering.
2.02 Hvilken vedligeholdelse skal ejer selv forestå?
Tjek om der er tegn på slid og skader før sejlet tages i brug i henhold til
nedenstående tjekliste, som ikke er tænkt som en udtømmende oversigt over
alle tænkelige inspektionstrin. Eventuelle skader kan variere. Den kontrolansvarlige/arbejdsstedets dømmekraft er afgørende.
Tjekliste for inspektion af sejl
Før et Guldmann sejl/tilbehør tages i brug, skal følgende kontrolleres:
Er sejlet rent?
Følg proceduren for infektionskontrol, der gælder for det specikke
arbejdssted.
Er sejlets mærkat læselig og komplet?
Tjek sejlet for manglende, ulæselige og ufuldstændige mærkater. Mangler
mærkaten er det ikke muligt at denere sejlets type, sejlets funktion og/eller
vægtbegrænsning.
Er løftestopperne og syningerne intakte?
• Tjek efter for ødelagte eller slidte syninger
• Tjek efter for knuder på stropperne
• Tjek efter for ænger eller osser
• Tjek efter for huller, ænger eller snit
• Tjek efter for fremmedlegemer i stoffet eller på stropperne
(fx metalsplinter e.l.)
Er stoffet intakt?
• Tjek efter for tegn på unormalt slid og overdreven brug
• Tjek efter for trævler og ænger
• Tjek efter for usædvanlige eller væsentlige misfarvninger
• Tjek efter for rifter, huller, ænger eller snit
• Tjek efter for trævlede eller usikre sømme
• Tjek efter for mærker fremkaldt af kemikalier eller ætsende stoffer
• Tjek efter for forandringer i stoffet – fx øget stivhed
• Tjek efter for indkapslede partikler
Har sejlet stadig den originale størrelse og længde uden
brug af knuder, nåle, tape eller andre metoder, der kan ændre
formen og gøre sejlet kortere eller længere?
Konklusion
Såfremt sejlet har nogle af ovennævnte mangler, skader e.l., skal det
kasseres uanset vægten af brugeren, der skal løftes.
2.03 Bortskaffelse af sejl
Sejl bortskaffes ved forbrænding.
Ved korrekt forbrænding nedbrydes polyester til kuldioxid og vand.
I henhold til international standard EN/ISO 10535 ”Hoist for the transfer of
disabled persons – Requirements and test methods” skal der udføres et sikkerhedseftersyn mindst hvert halve år. Proceduren for sejleftersynene skal
være grundig, systematisk og vedvarende. Derudover er både praktisk og
visuel gennemgang anbefalet.
Visse former for skader er langt lettere at opdage gennem praktisk gennemgang end blot ved visuel gennemgang. Som eksempel kan nævnes: stivhed
i stoffet, defekte stropper og tyndslidt stof. Disse kan ndes gennem fysisk
kontakt med sejlet. Visuelle eftersyn afslører sandsynligvis ikke alle former for
sejlskader.
Overvej udformningen og håndteringen af den skriftlige dokumentation af sejleftersynene. Dokumentationen bør indeholde følgende informationer: navnet
på producenten, sejlets varenummer, bredde og længde, sejlets unikke identi-
kationsnummer (vigtigt ved uddifferentiering af ens sejl) samt sejlets tilstand.
Andre vigtige oplysninger kunne også være dato for modtagelse af sejlet,
dato for ibrugtagning af sejlet og andre brugbare specielle kendetegn.
Vis omtanke vedrørende ødelagte og defekte sejl, og tag derfor sejlet ud af
brug, hvis nogle af følgende forhold er til stede:
1. Kemiske og ætsede mærker
2. Nedsmeltede eller brændte mærker
3. Rifter, huller, ænger eller snit
4. Ødelagte eller slidte syninger
5. Manglende, ulæselige eller mangelfulde sejlmærkater
6. Knuder på sejlet
7. Slitage
8. Andre synlige skader, der medfører tvivl om sejlets styrke
Sejleftersynene udføres for at beskytte brugere og hjælpere.
En systematisk gennemgang af sejlene har ere fordele:
• at identicere påbegyndte skader
• at forebygge evt. hændelser
• at sikre kvalitet i arbejdet.
Sejl inspektions procedure
At have en procedure for sejl inspektions vil være jeres bedste måde at øge
sikkerheden angående sejl.
Overvej at indføre en tre trind model for eftersyn af sejlene. Dette vil sikre at
sejl der ikke længere er funktions duelige vil blive taget ud af brug.
Denne inspektion af sejlet foretages når sejlet modtages hos jer. Inspektionen
skal sikre at sejlet ikke er beskadiget under forsendelsen, at sejlet svarer til
det det skal bruges til, at SWL er korrekt i forhold til beskrivelsen i produkt
kataloget. Hvis jeres organisation har en nedskrevet sejl inspektions procedure, så bør den begynde her.
2) Hyppig inspektion
Den hyppige inspektion af sejlet bør foretages hver gang sejlet anvendes.
Ligeledes bør hjælperen sikre sig at sejlet stadig er anvendelig i forhold brugerens funktionsniveau og den plejeopgave der skal udføres.
3) Periodisk inspektion
Periodisk inspektion skal foretages minimum halvårligt ifølge standarden
DS/EN ISO 10353:2007, og skal kunne dokumenteres.
Sejl inspektion procedure
Sejl inspektions proceduren bør udføres systematisk og konsekvent, visuelt
og fysisk hvor man føler på stoffet. Ændringer i stoffet som f.eks. stivhed kan
bedre efterprøves ved at føle på stoffet en med den visuel teknik. Hvis der
identiceres skader eller ændringer i stoffet eller på syninger bør sejlet tages
ud af brug. Kort sagt: er sejlet intakt = brugbart, ikke intakt = skal kasseres.
NB: Eftersynene bør udføres af en person, som er kvaliceret til det og som
er bekendt med designet, brugen og vedligeholdelsen af sejlet.
Sejlets levetid er individuelt afhængig af brugsmønster, vask mv., men sejlet
skal efterses inden brug i henhold til beskrivelse i afsnit 2.02 og evt. kasseres, hvis eftersynet ikke lever op til vejledningen.
4.00 Tekniske specikationer
Løftekapacitet, SWL ........................................205 kg
Bemærk: Mærkaten skal vende væk fra
brugeren og må ikke vende på hovedet.
Anbring sejlet på brugerens skuldre og/
eller stoleryggen. Bed brugeren læne sig
fremad, og lad sejlet glide ind bag bruge-
rens ryg. Anbring sejlet to ngres bredde
under skulderbladet og over taljen.
Anbring den øverste kant af sejlet under
brugerens armhuler, og stå foran brugeren.
Sørg for, at der er en afstand på minimum
to ngre mellem sejlet og armhulerne.
Anbring og fastgør støttebæltet omkring
brugerens overkrop for at forhindre, at
sejlet glider. Sejlet er nu klar til at blive
fastgjort på personløfteren.
Vær opmærksom på at bæltet er forsvarligt
strammet og at Velcro låsen fungerer.
Tag GLS5 aktiv personløfter i anvendelse.
Vær forsigtig, når fodpladen bender sig
nær brugerens fødder.
9
Anbring brugerens fødder på fodpladen,
og juster knæpuden – det øverste af knæpuden skal være i niveau med det øverste
af læggen i en afstand af to ngres bredde
under knæleddet.
Valgfrit – hvis brugeren har tendens til
ufrivillige bevægelser, kan du bruge lægstroppen til at sikre, at brugerens fødder
bliver på fodpladen. Hvis lægstroppen ikke
anvendes, skal stroppen fæstnes til bagsiden af knæpuden (undgå løse stropper).
Hæv løftearmen for at få trækspænding
på sejlet – Sørg for, at sejlet stadig er
sikkert fastgjort, før du fortsætter løftet.
Oprethold kommunikationen med brugeren
hele vejen gennem løfteproceduren.
Alternativt kan du vælge at fastgøre sejlet på de nederste kroge; det vil gøre en
alternativ løfteposition nemmere og passer
bedre til en bruger, der ikke er så høj.
Når brugeren bringes tilbage i siddende stilling, skubbes personløfteren op til stolen/
bækkenstolen/toilettet, og anbring bruge-
ren, så vedkommendes lægge bender sig
parallelt med stolen/bækkenstolen/toilettet.
Begynd at sænke, og bed brugeren om at
skubbe sit bækken bagud for at sikre korrekt siddende stilling.
Fjern sejlet ved at udføre pålægningsinstruktionerne i omvendt rækkefølge. Vær
omhyggelig, når du fjerner sejlet fra brugeren, så hudfriktion og bevægelse undgås.
8.00 Pålægning af sejl – Hoftestøttesejl kombineret med ståsejl
Montering af hoftestøttestropper
Støttestropperne har et øje i den ene ende
og et spænde i den anden. Før enden med
øjet gennem bøjlen på løftearmen, og fastgør støttestroppen over skubbehåndtaget
som vist på illustrationen. Stroppen er nu
klar til brug.
Bemærk: Mærkaten skal vende væk fra
brugeren og må ikke vende på hovedet.
Før ståsejlet anvendes, beder du brugeren
om at læne sig frem, så du kan anbringe
hoftestøttesejlet. Det bør anbringes ved
det nederste af rygsøjlen, på begge sider
af hofterne. Anbring ståsejlet som tidligere
beskrevet.
Tag GLS5 aktiv personløfter i anvendelse.
Vær forsigtig, når fodpladen bender sig
nær brugerens fødder.
Anbring brugerens fødder på fodpladen,
og juster knæpuden – det øverste af knæpuden skal være i niveau med det øverste
Valgfrit – hvis brugeren har tendens til
ufrivillige bevægelser, kan du bruge lægstroppen til at sikre, at brugerens fødder
bliver på fodpladen. Hvis lægstroppen ikke
anvendes, skal stroppen fæstnes til bagsiden af knæpuden (undgå løse stropper).
11
Fastgør hoftestøttesejlet til stropperne, og
klik spændet sammen. Hæv løftearmen for
at få trækspænding på begge sejl – Sørg
for, at sejlet er sikkert fastgjort, før du
fortsætter løftet.
Juster hoftestøttestropperne ved hjælp af
spændet, og fortsæt. Der bør komme trækspænding på hoftestøttesejlet før ståsejlet
– hvis ikke, skal du sænke brugeren og
justere det ene eller begge sejl.
Når GLS5 aktiv personløfter når ca. 60 %
ind i ståproceduren, vil hoftestøttesejlet
blive løsere, og når brugeren bender sig i
stående stilling, vil sejlet være overødigt,
så der er adgang til tøjet på underkroppen.
Kommunikationen skal opretholdes gennem hele løfteproceduren.
Alternativt har du mulighed for for at fastgøre ståsejlet til de nederste kroge. Det vil
gøre en alternativ løfteposition nemmere,
og det passer bedre til en bruger, der ikke
er så høj.
Når brugeren skal anbringes i siddende stilling igen, skubber du personløfteren hen til
stolen/bækkenstolen/toilettet og anbringer
brugeren, så hans/hendes lægge bender
sig parallelt med stolen/bækkenstolen/
toilettet.
Begynd at sænke, og ca. 40% inde i sænkeproceduren anbringer du hoftestøttesejlet
igen og fortsætter med at sænke. Sejlet
sikrer en korrekt siddende stilling.
Fjern sejlet ved at udføre pålægningsinstruktionerne i omvendt rækkefølge. Vær
omhyggelig, når du fjerner sejlet fra brugeren, så hudfriktion og bevægelse undgås.
Alternativt: Sejlet Active Micro Plus
kan anvendes sammen med GLS aktive
personløfter – se den separate brugervejledning til Active Micro Plus for yderligere
anvisninger.
V. Guldmann A/S
Graham Bells Vej 21-23A
DK-8200 Aarhus N
Tel. + 45 8741 3100
Fax + 45 8741 3131
www.guldmann.com
1.02 Purpose
The sling is used in combination with Guldmann GLS5 active lifter to assist
the user from a sitting to a standing position in hospitals, at nursing homes,
institutions, and in private homes.
The sling and the active lifter are designed to lift or transfer a person who is
capable of actively participating in the process. The user must also have good
communication skills.
Conditions for use
The use of the sling is subject to the following:
• The user can balance in a sitting position and has strength in the lower and
upper body and can communicate
• The sling is used by trained staff or persons who have been instructed in the
use of the sling in question.
• The correct size of sling is used.
• The maximum nominal load of 205 kg must not be exceeded.
• The helper pays attention to the well-being of the user when using the sling.
• The sling is used with the active lifter from Guldmann.
1.03 Important /Precautions
• Read the instructions carefully before using the sling.
• The sling’s maximum load must never be exceeded.
• The sling may only be used to lift a person.
• Before a sling is used, it must be examined according to point 2.02.
• Never use a sling that is too big for the user.
• Possible repairs must only be made by the manufacturer.
1.04 Use
If there is any doubt about the selection or use of a lifting sling,
please contact your supplier.
Important!
Plan the transfer. Avoid leaving the user in the sling unattended.
Do not start to lift until it has been checked that the user cannot get trapped
and that the sling does not catch on the bed, wheelchair etc. The user’s head,
arms, hands and feet must not be in danger of becoming trapped. Be careful
with any tubes and wires that are attached to the user and/or equipment.
Check that the hand control and hand control cable is free of the lifter, user
and other objects before the lifting boom is activated up or down moved.
Guldmann shall not be liable for faults or accidents due to incorrect use of the
standing sling, or for reasons of inadequate attention on the part of the helper
or user. If the sling is used in combination with products that are not manufac-
tured by Guldmann, a risk assessment must be made by qualied staff.
Caution!
Be careful when attaching the sling’s lifting straps on the hooks of the
lifting boom. Check that the straps have been correctly placed on the
hooks. When pressing the up button on the hand control to lift the user,
check again that all straps remain correctly placed in the lifting boom’s
hooks.
2.00 Maintenance
2.01 Cleaning
Normal washing at the indicated temperature
Do not use bleaching agent
Tumble-drying at low temperature
Do not iron
2.02 The owner’s daily maintenance duty
Check the lifting sling for wear and damage before use according to the
following checklist which is not intended to represent all potential inspection
steps. Potential damage may vary. Judgment of inspector/site prevails.
Sling inspection checklist
Before using a Guldmann sling / accessory check the following:
Is the sling clean?
Follow facility specic infection control procedure.
Is the sling’s label present, legible and complete?
Missing, illegible or incomplete sling label(s) could make identication of
appropriate size of the sling, function of sling, and or weight limit capacity of
the sling impossible.
Are the lifting straps and stitches intact?
• Look for broken or worn stitches
• Look for knots in straps
• Look for tears or fraying of straps
• Look for snags or punctures or holes
• Look for any foriegn objects (fx metalsplinter eller lign.) in fabric or straps
Is the fabric intact?
• Look for abnormal wear patterns, excessive wear, abrasive evidence
• Look for cuts or frayed fabric
• Look for unusual or signicant discoloration
• Look for snags, punctures, tears, holes
• Look for frayed or insecure seams
• Look for any acid / caustic / thermal burns
• Look for changes in material consistency, e.g. increased
stiffness
• Look for any imbedded particles
Are slings the original size and length without the use of knots, pins,
tape or other methods to change the shape, shorten or lengthen them?
Conclusion
If the sling suffers from one or more of the above mentioned conditions then
it must be taken out of service regardless of the weight of the person to be
lifted.
2.03 Disposal of slings
Slings are disposed of by incineration. By proper incineration polyester
will be degraded to carbon dioxide and water.
3.00 Service and lifetime
3.01 Safety/service inspections
In accordance with international standard EN/ISO 10535 “Hoist for the
transfer of disabled persons – Requirements and test methods” an inspection
must be performed every 6 month according to the following instructions,
which is not intended to represent all potential inspection steps. Potential
damage may vary. Judgment of inspector/site prevails.
Safe Operating Practices with Slings
Considerations for damaged or defective slings and taking them out of
service:
Withdraw the sling from service if one or more of the following conditions are
present:
8. other visible damage that causes doubt as to the strength of the sling
Sling inspection is done for the protection of the user, the caregiver, and the
overall hospital site safety. A sling inspection system has additional benet.
Systematic sling inspection will assist in the identication of damage trends,
potentially leading to cost effective suggestions and results. The inspection
process can also help to identify inventory duplicity in certain sling types and
sizes.
Sling inspection system
Development of a specic procedure and program for the inspection of
slings at your facility is your best safeguard. Consider employing a three
part system of inspection. Slings that are removed from service and are not
capable of repair should be disposed of so they are unt for any future use
and can not nd a way back into active inventory.
1) Initial
This level of inspection is done at the time that the sling is received into your
facility. The inspector should ensure that no damage has occurred during
transit, and also verify that the sling work load limits match those contained in
the manufacturer’s catalogue. If your facility documents the sling inspection
process through written inspection records, the paper trail should begin at this
stage
The frequent level of inspection should be done by the sling user before each
use. The sling should be examined and removed from service if damage is
detected. The sling user should also determine that the sling is proper for the
user conditions, care task required and the required weight capacity.
3) Periodic
Your facility might want to consider implementing a program for a periodic
level of inspection at regular intervals. The interval should be based upon
the frequency of use, severity of the service cycle and information derived
through the inspection process. Recommendations to prevent damage and
enhance service life could be made by staff that perform the periodic inspections. If written inspection records are maintained, they should always refe-
rence the unique sling identication number, and be updated to record the
condition of the sling. Not intended to represent all potential inspection steps
or all potential aspects of product management program. Judgment of inspector/site prevails.
17
Sling inspection technique
The sling inspection procedure should be thorough, systematic and consistent; both visual and “hands on” inspection techniques are recommended. Certain forms of damage are far more discernable through hands-on
inspection, than by visual inspection. For example, fabric stiffness, crushed
webbing, as well as, thinning fabric can be identied through tactile inspection. Visual inspection alone may not reveal all forms of sling damage. Once
signs of damage have been identied, do not downgrade the work load limit
of the sling, with the intent of continuing to use it, but at limited capacity or
frequency. This is sometimes done to get more service life out of a damaged
sling. The operating rule and standard should be: intact = use; damage = do
not use.
Consider the practice of documenting sling inspections through written
inspection records. The documentation should include information such as:
the name of manufacturer, the sling stock number, width and length, the
unique sling identication number (important in differentiating similar slings),
as well as the condition of the sling. Other important information might also
include the date it was received or put into use at your facility and any special
features (if applicable). A benecial outcome of an inspection program would
be the realization of repetitive forms of damage and the analysis that would
lead to specic recommendations.
Sample visual examples of synthetic sling damage x)
The life of the sling is individual and depends on how it is used, washed etc.
Before use the sling must be examined according to description in section
2.02 and if it does not meet the inspection requirements, it must be discarded
if necessary.
4.00 Technical specications
Lifting capacity, SWL ................................205 kg (450 lbs)
Material ............................................... Polyester
5.00 EC-Declaration of conformity
The product is manufactured in compliance with the Council Directive 93/42/
EEC of June 14th 1993, including amendments, as medical device class 1.
6.00 Environmental policy statement – V. Guldmann A/S
Guldmann is continuously working towards ensuring that the company’s
impact on the environment, locally and globally, is reduced to a minimum.
• Comply with the current environmental legislation (e.g. WEEE and REACH
• Ensure that we, at the widest possible range, use RoHS compliant materials
• Ensure that our products do not have an unnecessary negative impact on the
• Ensure that our products contribute to a positive working environment in the
environment regarding use, recirculation or disposal
places they are utilised
Inspections are made annually by the Department for Nature and Environment from the Municipality of Aarhus using the Danish Environmental Protection Act, section 42 as a reference.
19
WARRANTY – U.S.A. and countries outside the EU
A. Users guide
Before using the product, read the entire operation manual
including warranty.
B. WARRANTY
Guldmann warrants its equipment is free from material defects under normal
use, and will perform substantially in accordance with the specications set
forth in documentation provided with the equipment.
This express warranty shall be in effect for one year from the date of original
purchase and installation (the “Warranty Period”). If a valid claim is made
during the Warranty Period for malfunction or equipment defect, Guldmann will
repair or replace the equipment at no additional cost to you. Guldmann retains
sole discretion as to whether the equipment will be repaired or replaced.
This warranty shall be null and void if the equipment is operated and maintained in any manner inconsistent with its intended use or the instructions
provided with the product. Further, in order for the warranty to remain in effect
for the full Warranty Period, all service to the equipment must be provided
by a Guldmann designated technician. Any parts or components repaired or
replaced by a Guldmann designated technician will be guaranteed for the
remainder of the Warranty Period.
The warranty does not cover any part of the equipment which has been subject to damage or abuse by the user or others. The warranty does not cover
any part of the equipment which has been altered or changed in any way by
the user or others. Guldmann does not warrant that the lifting device functions
will meet your requirements, be uninterrupted or error free.
The warranty set forth is in lieu of all other express and implied warranties,
whether oral, written or implied, and the remedies set forth above are your
sole and exclusive remedies. Only an authorized ofcer of Guldmann may
make modications to this warranty, or additional warranties binding on Guld-
mann. Accordingly, additional statements such as advertising or presentations, whether oral or written, do not constitute warranties by Guldmann.
Service or Repair
Contact Guldmann Repair for an authorization to return any defective item
during the Warranty Period. You will be provided with a return authorization
number and address for returning the item for warranty service or replacement. Do not return items to Guldmann under warranty without receiving a
Return Authorization Number.
If mailing the item, pack it carefully in a sturdy carton to prevent damage.
Include your Return Authorization Number, a brief description of the problem
and your return address and phone number. Guldmann does not assume the
risk of loss or damage while in transit, so it is recommended you insure the
package.
The sling is now ready for attachment to
the lifter.
Ensure the belt is securely tightened and the
Velcro is functional.
Introduce the GLS5. Caution must be
exercised to the foot plate when near
user’s feet.
21
Place the user’s feet onto the foot plate
and adjust the knee pad - the top of the
knee pad should be level with the top of the
shin on a distance of two ngers below the
knee joint.
Optional – if the user has a tendency to
have involuntary movements you can use
the calf strap to ensure the user’s feet do
not come off the foot plate. If the calf strap
is not in use fasten the strap to the back of
the knee pad (avoiding loose straps).
Raise the lifting boom to gain tension on
the sling – Ensure that the sling is still
secure and attached before continuing
with the lift.
Communication with the user should be
maintained throughout the lifting procedure.
Alternatively you have the option to attach
the sling onto the lower hooks; this will
facilitate an alternative lifting position and is
more suitable for the shorter user.
When placing the user back into a seated
position push the lifter up to the chair /
commode chair / toilet and position the
user so the user’s calf is parallel to the
chair / commode chair / toilet. Begin to
lower and ask the user to push his/her pelvis backwards to ensure the correct seated
position.
To remove the sling carry out the tting
instructions in reverse order, taking care
to remove the sling from the user avoiding
skin friction and movement.
8.00 Placing the slings – Hip Support Sling with the Standing Sling
Attachment of the hip support straps
The support straps are looped at one end
and have a buckle at the other. Thread the
looped end through the gate on the boom
and attach over the push handle bar as
seen on the illustration below. The strap is
ready for use.
Note: Label must be facing away from the
user.
Before tting the standing sling ask the
user to lean forward and introduce the hip
support sling. This should be positioned
at the base of the spine either side of the
hips. Fit the standing sling as previously
described.
Introduce the lifter. Caution must be
exercised to the foot plate when near
user’s feet.
Place the user’s feet onto the foot plate
and adjust the knee pad - the top of the
knee pad should be level with the top of the
Optional – if the user has a tendency to
have involuntary movements you can use
the calf strap to ensure the user’s feet do
not come off the foot plate. If the calf strap
is not in use fasten the strap to the back of
the knee pad (avoiding loose straps).
23
Attach the hip support sling to the straps
snapping the buckle together. Raise the
lifting boom to gain tension on both slings
– Ensure that the sling is secure and attached before continuing with the lift.
Adjust the hip support straps through the
buckle and continue. The hip support sling
should tension before the standing sling,
– if it does not, then lower the user and
readjust one or both slings.
As the lift progresses at approximately 60%
into the standing procedure the hip support
sling will loosen and once in standing the
sling will be redundant allowing access to
lower garments. Communication should be
maintained throughout the lifting procedure.
Alternatively you have the option to attach
the standing sling onto the lower hooks,
this will facilitate an alternative lifting position and is more suitable for the shorter
user.
When placing the user back into a seated
position push the lifter up to the chair/commode chair/toilet and position the user so
his/her calf is parallel to the chair/commode
chair/toilet.
Begin to lower and at approximately 40%
into the lowering procedure re-apply the hip
support sling and continue to lower. The
sling will ensure correct seated position.
To remove the sling carry out the tting
instructions in reverse order, taking care to
peel the sling away from the user avoiding
skin friction and movement.
Alternatively: The Active Micro Plus sling
can be used with the active lifter – for
instructions see separate user guide for
Active Micro Plus Sling.
V. Guldmann A/S
Graham Bells Vej 21-23A
DK-8200 Aarhus N
Tel. + 45 8741 3100
Fax + 45 8741 3131
www.guldmann.com
1.02 Zweck
Der Sitz dient zusammen mit dem aktiven Personenlifter Guldmann GLS5
dazu, Benutzer in Krankenhäusern, Pegeheimen, speziellen Pegeeinrichtungen und Privathaushalten beim Aufstehen aus der sitzenden Position
zu unterstützen.
Sitz und Personenlifter sind darauf ausgelegt, eine Person zu transferieren,
die aktiv dabei mitwirken kann. Zudem muss der Benutzer eine gute Kommunikationsfähigkeit haben.
Verwendungsvoraussetzungen
Die Verwendung des Sitzes unterliegt den folgenden Voraussetzungen:
• Der Benutzer kann in der sitzenden Position das Gleichgewicht halten, hat
Kraft im Unter- und Oberkörper und kann sich mitteilen.
• Der Sitz muss von ausgebildetem Personal bzw. von Personen angewendet
werden, die zuvor in den Gebrauch des Sitzes eingewiesen worden sind.
• Die korrekte Sitzgröße muss gewählt werden.
• Die maximale Nominallast von 205 kg darf nicht überschritten werden.
• Der Helfer achtet bei der Verwendung des Sitzes auf das Wohlbenden des
Benutzers.
• Der Sitz wird mit dem aktiven Personenlifter von Guldmann verwendet.
1.03 Wichtige Sicherheitsmaßnahmen
• Lesen Sie sich die Anweisungen aufmerksam durch, bevor Sie den Sitz
verwenden.
• Die maximale Traglast des Sitzes darf niemals überschritten werden.
• Der Sitz darf nur zum Heben einer Person verwendet werden.
• Bevor der Sitz verwendet wird, muss er gemäß den Anweisungen in 2.02
geprüft werden.
• Die Sitzgröße darf nicht zu groß für den Benutzer sein.
• Ggf. anfallende Reparaturarbeiten dürfen nur vom Hersteller ausgeführt
werden.
Für Fragen bezüglich der Auswahl oder Verwendung eines Sitzes
wenden Sie sich bitte an Ihren Händler.
Wichtig!
Planen Sie den Transfer. Lassen Sie den Benutzer nicht unbeaufsichtigt im
Sitz.
Vor Beginn des Hebevorgangs sollte ausgeschlossen werden, dass der
Benutzer eingeklemmt wird bzw. dass beim Transfer von/zu Bett, Rollstuhl
etc. Probleme auftreten. Der Kopf sowie die Arme, Hände und Füße der zu
hebenden Person dürfen keiner Quetschgefahr ausgesetzt sein. Achten Sie
auf Schläuche und Kabel, mit denen der Benutzer und/oder die Ausstattung
verbunden ist. Bevor Sie den Personenlifter heben oder senken, stellen Sie
sicher, dass die Handbedienung und das Kabel für die Handbedienung sich
nicht mit dem Personenlifter, dem Benutzer oder mit anderen Objekten überschneiden.
Guldmann übernimmt keine Haftung für Funktionsfehler oder Unfälle, die aufgrund einer unsachgemäßen Verwendung des Sitzes oder einer Unachtsamkeit des Helfers oder Benutzers auftreten. Wenn der Sitz in Kombination mit
Produkten verwendet wird, die nicht von Guldmann hergestellt wurden, muss
eine Risikobewertung durch ausgebildetes Personal erfolgen.
Achtung!
Gehen Sie beim Anbringen der Hebegurte des Sitzes an den Haken des
Hebearms vorsichtig vor. Stellen Sie sicher, dass die Hebegurte richtig
an den Haken befestigt sind. Prüfen Sie beim Betätigen der AufwärtsTaste an der Handbedienung erneut, ob alle Gurte in ihrer korrekten
Position an den Haken des Hebearms bleiben.
Zur richtigen Positionierung des Umlagerungstuches, siehe Abschnitt 7
27
2.00 Wartung
2.01 Reinigung
Normales Waschprogramm bei angegebener Temperatur
Keine Verwendung von Bleichmitteln
Trocknergeeignet bei niedrigen Temperaturen
Nicht bügeln
2.02 Die täglichen Wartungsaufgaben des Besitzers
Überprüfen Sie den Hebesitz vor jeder Verwendung auf Verschleißerscheinungen und Beschädigungen gemäß den folgenden Anweisungen. Diese
stellen keine vollständige Auistung aller möglicherweise anfallenden Wartungsschritte dar. Die potenziellen Schäden können variieren. Das Urteil des
Prüfers/der Prüfstelle hat Vorrang.
Checkliste für die Inspektion
Vor Gebrauch eines Sitzes / Zubehörteils von Guldmann sollten Sie
folgendes überprüfen:
Ist der Sitz sauber?
Befolgen Sie die spezischen Anweisungen zur Infektionskontrolle Ihrer
Anlage.
Ist das Etikett des Sitzes vorhanden, lesbar und vollständig?
Durch ein fehlendes, unlesbares oder unvollständiges Etikett ist die
Überprüfung der passenden Sitzgröße, der Funktionsfähigkeit sowie der
Gewichtsbeschränkung des Sitzes ggf. nicht möglich.
Sind die Hebegurte und Nähte intakt?
• Suchen Sie nach beschädigten oder abgenutzten Nähten
• Überprüfen Sie die Hebegurte auf Knoten
• Überprüfen Sie die Hebegurte auf Risse und ausgefranste Stellen
• Suchen Sie nach jeder Art von Rissen und Löchern
• Prüfen Sie das Gewebe und die Gurte auf Fremdkörper (z. B. Metallsplitter)
Ist der Stoff intakt?
• Untersuchen Sie den Stoff auf ungewöhnliche bzw. übermäßige
Verschleißerscheinungen und Abschleifung
• Suchen Sie nach Schnitten im Stoff und nach ausgefransten Stellen
• Überprüfen Sie, ob es Stellen mit ungewöhnlichen oder besonders starken
Verfärbungen gibt
• Suchen Sie nach jeder Art von Rissen und Löchern im Stoff
• Suchen Sie nach ausgefransten oder instabilen Nähten
• Kontrollieren Sie den Stoff auf jede Art von Säureverätzungen oder durch
Wärme verursachte Brandstellen
• Überprüfen Sie das Material auf Veränderungen in der Beschaffenheit,
wie z. B. starke Steigkeit
• Untersuchen Sie den Stoff auf Partikel
Haben die Sitze ohne Knoten, Stifte und Bänder bzw. ohne die
Anwendung anderer formverändernder Maßnahmen die Originalgröße
und -länge?
Ergebnis
Sollte einer oder mehrere der oben aufgeführten Mängel vorliegen, so
muss der Sitz unverzüglich außer Betrieb genommen werden. Dabei ist das
Gewicht der zu hebenden Person unerheblich.
2.03 Entsorgung der Sitze
Die Entsorgung der Sitze erfolgt durch Verbrennung. Durch die spezielle
Verbrennungsprozedur wird Polyester in die Komponenten Kohlendioxid und Wasser gespalten.
3.00 Wartung und Lebensdauer
3.01 Sicherheitsinspektionen/Wartungen
Gemäß der internationalen Norm EN/ISO 10535 „Lifter zum Transport von
behinderten Menschen“ muss alle 6 Monate eine Inspektion erfolgen.
Das für den Sitz verwendete Inspektionsverfahren muss sorgfältig, systematisch und regelmäßig durchgeführt werden. Es wird empfohlen, sowohl taktile
als auch visuelle Inspektionstechniken anzuwenden.
1. Durch Chemikalien verursachte Flecken oder Zeichen von Abreibung
Bestimmte Schäden lassen sich durch eine taktile Inspektion weit besser
erkennen als durch eine reine Sichtprüfung. Zum Beispiel: Materialsteigkeit,
defekte Hebegurte und Abnutzung des Stoffes. Diese Mängel werden durch
physischen Kontakt mit dem Sitz erkannt. Eine Sichtprüfung allein bringt vermutlich nicht alle Arten von Sitzschäden zutage.
Greifen Sie bei der Inspektion auf die schriftliche Dokumentation zur Wartung des Sitzes zurück. Diese Dokumentation sollte folgende Informationen
enthalten: den Namen des Herstellers, die Bestandsnummer, die Breite und
Länge, die eindeutige Identikationsnummer (notwendig zur Unterscheidung
gleichartiger Sitze) sowie den Zustand des Sitzes. Weitere wichtige Informationen können das Eingangsdatum bzw. das Datum, an dem der Sitz in Ihrer
Einrichtung in Betrieb genommen wurde, sowie besondere Merkmale sein.
Achten Sie besonders auf beschädigte oder defekte Sitze und nehmen Sie
sie außer Betrieb, wenn mindestens einer der folgenden Mängel vorliegt:
29
5. Fehlendes, unleserliches oder falsches Sitzetikett
6. Knoten in einem Teil des Sitzes
7. Verschleißerscheinungen
8. Andere sichtbare Schäden, die die Stabilität des Sitzes beeinträchtigen könnten
Die Inspektionen des Sitzes werden zum Schutz der Patienten und des
Pegepersonals durchgeführt und sind Teil der allgemeinen Sicherheitsmaßnahmen der gesamten Pegeeinrichtung. Ein spezielles Inspektionssystem
für Sitze bietet zusätzliche Vorzüge. Systematische Inspektionen fördern die
Erkennung entstehender Schäden und können so erhebliche Kosteneinsparungen bewirken. Des Weiteren kann der Inspektionsprozess dazu beitragen,
dass die Notwendigkeit zur Lagerung einer Vielzahl von Sitzen der gleichen
Größe und des gleichen Typs entfällt.
HINWEIS: Inspektionen sollten von einer entsprechend ausgebildeten Person
durchgeführt werden, die mit den Eigenschaften des Sitzes sowie dessen
Anwendung und Wartung vertraut ist.
Inspektionssystem für Sitze
Die Entwicklung eines spezischen Verfahrens und Programms für die
Inspektion von Sitzen in Ihrer Einrichtung ist die beste Sicherheitsmaßnahme.
Es empehlt sich ein dreistuges Inspektionssystem. Sitze, die außer Betrieb
genommen werden und nicht repariert werden können, sollten so entsorgt
werden, dass eine weitere Verwendung ausgeschlossen ist und sie nicht versehentlich wieder in den aktiven Bestand aufgenommen werden.
1) Erstinspektion
Diese Inspektionsstufe erfolgt beim Eingang eines neuen Sitzes in Ihrer Einrichtung. Hierbei wird sichergestellt, dass der Sitz keine Transportschäden
aufweist und dass die Traglastgrenzen des Sitzes mit denen im Herstellerkatalog übereinstimmen. Wenn die Sitzinspektion in Ihrer Einrichtung in Form
schriftlicher Inspektionsberichte dokumentiert wird, sollte die Dokumentation
bei dieser Stufe beginnen.
2) Gebrauchsbasierte Inspektion
Die gebrauchsbasierte Inspektion sollte vor jeder Nutzung vom Benutzer des
Sitzes durchgeführt werden. Der Sitz wird hierbei überprüft und im Falle eines
Schadens außer Betrieb genommen. Der Benutzer sollte zudem sicherstellen,
dass der Sitz für die Verfassung des Benutzers, die anstehende Pegeaufgabe und die benötigte Tragkraft angemessen ist.
3) Regelmäßige Inspektion
Ihre Einrichtung kann außerdem ein Programm für die regelmäßige Inspektion in festen Zeitabständen einführen. Die Zeitabstände sollten dabei auf
der Nutzungshäugkeit, der Strenge des Wartungszyklus und den während
des Inspektionsverfahrens gewonnenen Informationen basieren. Die für die
regelmäßige Inspektion zuständigen Mitarbeiter könnten Empfehlungen zur
Vermeidung von Schäden und zur Verlängerung der Betriebsdauer geben.
Wenn Sie schriftliche Inspektionsberichte anlegen, müssen diese stets die
eindeutige Identikationsnummer jedes Sitzes enthalten und mit dem jeweils
aktuellen Zustand des Sitzes aktualisiert werden. Diese Anweisungen enthal-
ten nicht alle potenziellen Inspektionsschritte oder alle potenziellen Aspekte
eines Produktmanagementprogramms. Das Urteil des Prüfers/der Prüfstelle
hat Vorrang.
Inspektionstechniken für Sitze
Das für den Sitz verwendete Inspektionsverfahren muss sorgfältig, systematisch und stets auf die gleiche Weise durchgeführt werden. Es wird empfohlen, sowohl visuelle als auch taktile Inspektionstechniken anzuwenden.
Bestimmte Schäden lassen sich durch eine taktile Inspektion weit besser
erkennen als durch eine reine Sichtprüfung. Durch eine solche Tastprüfung
werden beispielsweise Materialversteifungen, zerdrückte Gurte, ausgedünnte
Stellen usw. deutlich. Eine Sichtprüfung alleine bringt nicht alle Arten von
Sitzschäden zutage. Wenn Anzeichen für Schäden erkannt wurden, reicht es
nicht aus, die Traglast des Sitzes zu reduzieren, um diesen mit eingeschränkter Kapazität oder Häugkeit weiterzuverwenden.
Dies wird bisweilen so gehandhabt, um die Betriebsdauer eines beschädigten Sitzes zu erhöhen. Die allgemeine Betriebsregel und Norm sollte jedoch
lauten: intakt = Gebrauch, beschädigt = kein Gebrauch.
Erwägen Sie, die Sitzinspektionen in Form von schriftlichen Inspektionsberichten zu dokumentieren. Diese Dokumentation sollte folgende Informationen
enthalten: den Namen des Herstellers, die Bestandsnummer, die Breite und
Länge, die eindeutige Identikationsnummer (notwendig zur Unterscheidung
gleichartiger Sitze) sowie den Zustand des Sitzes. Weitere wichtige Informationen können das Eingangsdatum bzw. das Datum, an dem der Sitz in
Ihrer Einrichtung in Betrieb genommen wurde, sowie besondere Merkmale
sein (falls vorhanden). Ein positives Ergebnis eines solchen Inspektionsprogramms kann darin bestehen, dass wiederkehrende Arten von Schäden aufgedeckt werden und durch deren Analyse konkrete Empfehlungen gegeben
werden können.
Beispiele für sichtbare Schäden an Synthetiksitzen x)
Verbrennungen durch Chemikalien/ätzende
Substanzen
Beschädigte Nähte
Zerdrückte/ausgefranste Gurte
31
Knoten
Schmelzung/Verkohlung
x
) Die Beispielabbildungen für sichtbare Schäden
stellen nicht alle potenziellen Schadenstypen dar.
3.02 Lebensdauer
Die Lebensdauer des Sitzes hängt u. a. von dessen Gebrauch und den
Reinigungsmaßnahmen ab. Vor Verwendung muss der Sitz gemäß der
Beschreibung in Abschnitt 2.02 überprüft werden. Wenn er die Inspektionsanforderungen nicht erfüllt, muss er ggf. entsorgt werden.
4.00 Technische Daten
Tragfähigkeit, SWL (sichere Betriebstraglast) ....................205 kg
Material ............................................... Polyester
5.00 EU-Konformitätserklärung
Das Produkt wird nach Übereinstimmung der „Richtlinie 93/42/EWG des
Rates vom 14. Juni 1993 über Medizinprodukte“ - mit Änderungen als Medizinprodukt, Klasse 1, hergestellt.
6.00 Erklärung zur Umweltpolitik - V. Guldmann A/S
Guldmann strebt kontinuierlich danach, die Umweltauswirkungen des Unternehmens auf lokaler und globaler Ebene auf ein Minimum zu reduzieren.
Ziel von Guldmann ist es:
• Die aktuellen Umweltrichtlinien (z. B. WEEE-Richtlinie und REACH-Verordnung) einzuhalten
• Sicherzustellen, dass wir RoHS-konforme Materialien und Komponenten im
größtmöglichen Umfang einsetzen
• Sicherzustellen, dass unsere Produkte keine unnötigen negativen Umweltauswirkungen hinsichtlich Nutzung, Rückführung oder Entsorgung haben
• Sicherzustellen, dass unsere Produkte an den Orten, an denen sie eingesetzt
werden, zu einer positiven Arbeitsumgebung beitragen
Jährlich werden Inspektionen durch das Amt für Natur- und Umweltschutz der
Gemeinde Aarhus gemäß der dänischen Umweltschutzverordnung, Abschnitt
42, durchgeführt.
Hinweis: Der Aufkleber muss vom Benutzer weg weisen und darf nicht anders herum gedreht werden.
Legen Sie den Sitz auf die Schultern des
Benutzers und/oder die Rückenlehne des
Stuhls. Bitten Sie den Benutzer, sich nach
vorne zu lehnen, und lassen Sie den Sitz
am Rücken des Benutzers heruntergleiten.
Positionieren Sie den Sitz zwei Finger breit
unter dem Schulterblatt und über der Gürtellinie.
Bringen Sie die Oberkante des Sitzes unter
die Armachseln und stellen Sie sich vor
den Benutzer.
Stellen Sie sicher, dass ein Mindestabstand
von zwei Fingern zwischen dem Sitz und
den Armhöhlen vorhanden ist.
Legen Sie die zusätzliche Stütze eng um
den Oberkörper und befestigen Sie sie,
damit der Sitz nicht verrutscht.
Der Sitz kann jetzt am Personenlifter
angebracht werden.
Stellen Sie sicher, dass der Gurt sicher
festgezogen ist und dass der
Klettverschluss funktioniert.
Fahren Sie den GLS5 heran. Achten Sie
auf die Fußplatte, wenn sie sich nahe der
Füße des Benutzers bendet.
33
Stellen Sie die Füße des Benutzers auf die
Fußplatte und stellen Sie das Kniepolster
ein. Der obere Rand des Kniepolsters sollte
sich auf der Ebene des oberen Rands des
Schienbeins benden, in einem Abstand
von zwei Fingern unter dem Kniegelenk.
Optional – Wenn der Benutzer zu unwillkürlichen Bewegungen neigt, können Sie
anhand des Wadengurts sicherstellen, dass
die Füße des Benutzers nicht von der Fußplatte rutschen. Wenn der Wadengurt nicht
verwendet wird, befestigen Sie ihn an der
Rückseite des Kniepolsters (um lose Gurte
zu vermeiden).
Fahren Sie den Hebearm hoch, um den
Sitz zu spannen. – Stellen Sie sicher,
dass der Sitz sicher gefestigt ist, bevor
Sie den Hebevorgang fortsetzen.
Die Kommunikation mit dem Benutzer sollte während des gesamten Hebevorgangs
aufrechterhalten werden.
Alternativ können Sie den Sitz an den unteren Haken einhängen. Diese alternative
Hebeposition ist für Benutzer mit geringerer
Körpergröße besser geeignet.
Schieben Sie den Personenlifter beim
Zurückführen des Benutzers in eine sitzende Position zum Stuhl/Toilettenstuhl/zur Toilette und positionieren Sie den Benutzer so,
dass seine/ihre Wade parallel zum Stuhl/
Toilettenstuhl/zur Toilette steht. Beginnen
Sie mit dem Absenken und bitten Sie den
Benutzer, sein/ihr Becken nach hinten zu
drücken, um die richtige sitzende Position
sicherzustellen.
Führen Sie zum Entfernen des Sitzes die
Anweisungen in umgekehrter Reihenfolge
aus. Achten Sie dabei darauf, Reibung und
Bewegung der Haut zu vermeiden.
Die Stützgurte bilden an einem Ende
eine Schlinge und sind am anderen Ende
mit einer Schnalle ausgestattet. Führen
Sie das Ende mit der Schlinge durch die
Öffnung am Hebearm und befestigen Sie
den Gurt über dem Schiebegriff (siehe
nachfolgende Abbildung). Der Gurt ist jetzt
einsatzbereit.
Hinweis: Der Aufkleber muss vom
Benutzer weg weisen.
Bitten Sie den Benutzer vor dem Anbringen
des Standsitzes, sich nach vorne zu lehnen, und legen Sie die Hüftstütze zurecht.
Sie muss am Ansatz des Rückgrats auf
beiden Seiten der Hüfte positioniert werden. Bringen Sie den Standsitz wie zuvor
beschrieben an.
Fahren Sie den Personenlifter heran.
Achten Sie auf die Fußplatte, wenn sie
sich nahe der Füße des Benutzers
Stellen Sie die Füße des Benutzers auf die
Fußplatte und passen Sie das Kniepolster
an. Der obere Rand des Kniepolsters sollte
sich auf der Ebene des oberen Rands des
Schienbeins benden, in einem Abstand
von zwei Fingern unter dem Kniegelenk.
Optional – Wenn der Benutzer zu unwillkürlichen Bewegungen neigt, können Sie
anhand des Wadengurts sicherstellen, dass
die Füße des Benutzers nicht von der Fußplatte rutschen. Wenn der Wadengurt nicht
verwendet wird, befestigen Sie ihn an der
Rückseite des Kniepolsters (um lose Gurte
zu vermeiden).
35
Verbinden Sie die Hüftstütze durch Einrasten der Schnalle mit den Hebegurten. Fahren Sie den Hebearm hoch, um den Sitz
und die Stütze zu spannen. – Stellen Sie
sicher, dass der Sitz sicher gefestigt ist,
bevor Sie den Hebevorgang fortsetzen.
Stellen Sie die Stützgurte für die Hüfte
anhand der Schnalle ein und fahren Sie
fort. Die Hüftstütze sollte sich vor dem
Standsitz spannen – ist dies nicht der Fall,
senken Sie den Benutzer ab und nehmen
Sie die nötigen Anpassungen vor.
Sobald etwa 60 % des Aufrichtvorgangs
durchgeführt sind, lockert sich die Hüftstütze, bei Erreichen des Stands wird der
Sitz nicht mehr benötigt und bietet Zugang
zu den Kleidungsstücken am Unterkörper.
Die Kommunikation sollte während des
gesamten Hebevorgangs aufrechterhalten
werden.
Alternativ können Sie den Sitz an den unteren Haken einhängen. Dadurch wird eine
alternative Hebeposition ermöglicht, die für
kleine Benutzer besser geeignet ist.
Um den Benutzer wieder in eine sitzende Position abzusenken, fahren Sie den
Personenlifter zum Stuhl/Toilettenstuhl/zur
Toilette und positionieren Sie den Benutzer
so, dass seine/ihre Wade parallel zum (Toiletten-)Stuhl/zur Toilette steht.
Beginnen Sie mit dem Absenken. Wenn
der Vorgang zu etwa 40 % durchgeführt
ist, bringen Sie die Hüftstütze wieder an
und senken Sie den Benutzer weiter ab.
Der Sitz stellt die richtige sitzende Position
sicher. Führen Sie zum Entfernen des Sitzes die Anweisungen zu seiner Anbringung
in umgekehrter Reihenfolge aus. Achten
Sie beim Abnehmen darauf, die Haut des
Benutzers nicht zu reiben oder zu bewegen.
Alternative: Mit dem aktiven Personenlifter
kann der Active Micro Plus Sitz verwendet
werden. Anweisungen nden Sie im separaten Benutzerhandbuch für den Active
Micro Plus Sitz.
V. Guldmann A/S
Graham Bells Vej 21-23A
DK-8200 Aarhus N
Tel. + 45 8741 3100
Fax + 45 8741 3131
www.guldmann.com
1.02 Syfte
Selen används tillsammans med uppresningslyften Guldmann GLS5 för att
hjälpa användaren från sittande till stående position på sjukhus, på sjukhem,
institutioner och i hemmet.
Selen och uppresningslyften har utformats för att lyfta eller ytta en person
som aktivt kan delta i processen. Användaren måste kunna kommunicera
med assistenten.
Villkor för användning
Vid användning av selen gäller följande:
• användaren kan hålla balansen i sittande ställning och har muskelstyrka i
både nedre och övre delen av kroppen, samt att användaren kan kommunicera
• Selen ska användas av utbildad personal eller personer som har fått utbildning på selen i fråga.
• Rätt storlek på selen ska användas.
• Den maximala, nominella belastningen på 205 kg får inte överskridas.
• Assistenten måste uppmärksamma brukarens tillstånd när selen används.
• Selen används med uppresningslyften från Guldmann.
1.03 Viktigt/försiktighetsåtgärder
• Läs instruktionerna noga innan selen används.
• Den maximala belastningen för selen får aldrig överskridas.
• Selen får bara användas för att lyfta en person.
• Innan selen används måste den undersökas enligt punkt 2.02.
• Använd aldrig en sele som är för stor för användaren.
• Reparationer får bara utföras av tillverkaren.
1.04 Användning
Om du har frågor kring val av lyftselar ska du kontakta din leverantör.
Important!
Planera ytten. Lämna inte brukaren utan uppsikt i selen.
Starta inte lyften förrän du kontrollerat att användaren inte kan fastna och att
selen inte tar i sängen, rullstolen etc. Brukarens huvud, armar, händer och
fötter får inte riskera att fastna någonstans. Var försiktig med eventuella slangar och kablar kopplade till brukaren och/eller annan utrustning.
Kontrollera att manöverdosan och tillhörande kabel går fritt från lyftanordnin-
gen, patienten och andra föremål innan någon föryttning med lyftbommen
genomförs.
Guldmann tar inget ansvar för felaktigheter eller olyckor som kan inträffa som
ett resultat av felaktig användning av ståselen eller på grund av bristande
uppmärksamhet från assistenten eller brukaren. Om selen används i kombination med produkter som inte tillverkas av Guldmann måste en riskutvärder-
ing utföras av kvalicerad personal.
OBS!
Var försiktig när selens lyftband monteras på lyftbommens krokar. Kontrollera att banden sitter korrekt på krokarna. När du trycker på knappen
”upp” på manöverdosan för att lyfta användaren ska du kontrollera på
nytt att alla lyftbanden sitter korrekt på lyftbommens krokar.
Kontrollera att selen inte är sliten eller skadad före användning enligt
följande checklista som inte är avsedd att täcka alla, potentiella inspektionssteg. De potentiella skadorna kan variera. Avgöranden på plats av inspektör
har företräde.
Checklista för inspektion av sele
Kontrollera följande innan Guldmann-selen/tillbehöret används:
Är selen ren?
Följ avdelningens specika procedur för infektionskontroll.
Är selens etikett synlig, läsbar och fullständig?
Om selens etikett saknas, är oläslig eller ofullständig kan det försvåra eller
omöjliggöra identiering av selens storlek, funktion och kapacitetsbegränsning.
Är lyftbanden och sömmarna intakta?
• Leta efter brustna eller slitna sömmar
• Leta efter knutar i lyftbanden
• Leta efter tecken på om lyftbanden är nötta eller slitna
• Leta efter hål eller punkteringar
• Kontrollera att: det inte nns några främmande föremål (t.ex. metallbitar eller
liknande) i tyget eller i lyftbanden
Är tyget intakt?
• Leta efter onormala förslitningsmönster, överdriven nötning eller slipning
• Leta efter skärmärken eller nött tyg
• Leta efter ovanlig eller markant missfärgning
• Leta efter punkteringar, rivmärken eller hål
• Leta efter skeva eller osäkra sömmar
• Leta efter brännmärken efter syra/kaustiksoda/värme
• Leta efter ändringar i materialkonsistens, t.ex. ökad hårdhet
• Leta efter inbäddade partiklar
Är selen i ursprungsstorlek och ursprungslängd utan knutar, nålar, tejp
eller andra metoder för att förlänga, förkorta och /eller förändra formen?
Slutsats
Om selen visar spår av något eller några av ovanstående villkor måste den
tas ur bruk oavsett hur mycket personen som ska lyftas, väger.
2.03 Kassering av selar
Selar kasseras genom förbränning. Vid korrekt förbränning bildas koldioxid
och vatten.
Enligt den internationella standarden EN/ISO 10535, ”Lyftar för personer med
funktionsnedsättning – Krav och provningsmetoder” måste en kontroll utföras
var sjätte månad.
Inspektionen av selen måste vara noggrann, systematisk och regelbunden.
Dessutom rekommenderas såväl praktiska som visuella inspektioner.
Vissa former av skador är mycket lättare att upptäcka via praktisk inspektion
än genom bara visuell inspektion. Till exempel: Materialstyvhet, felaktiga lyftband och slitet tyg. Dessa hittas bäst genom fysisk kontakt med selen. Visuell
inspektion kommer förmodligen inte att hitta alla former av skador på selen.
Följ rutiner och procedurer i skriven dokumentation vid inpektion av selen.
Dokumentationen ska innehålla information om tillverkaren, selens artikelnummer, bredd och längd, selens unika ID-nummer (viktigt för att särskilja
liknande selar) samt selens kondition. Annan viktig information kan också
vara mottagningsdatum eller första användningsdatum och andra viktiga
specialfunktioner.
Var försiktig med skadade och felaktiga selar och ta dem ur bruk. Sluta
använd selen om ett eller era villkor uppfylls:
1. Märken efter kemiska medel eller korrosion
2. Smält- eller brännmärken
3. Revor, hål eller skärmärken
4. Slitna eller skadade sömmar
5. Selens etikett saknas, är oläslig eller ofullständig
6. Knutar på selen
7. Förslitning
8. Andra synliga skador som kan göra att selens kondition ifrågasätts.
Inspektionerna av selen utförs för att skydda patienter, vårdpersonal och för
den övergripande säkerheten på avdelningen. Ett inspektionssystem för selar
har ytterligare fördelar. Systematiska inspektioner gör att skadeutveckligen
kan kontrolleras och därigenom sänka underhållskostnaderna. Inspektions-
proceduren kan också bidra till att inte era selar av samma storlek och typ
hålls i lager.
Obs! Inspektioner ska utföras av en lämplig, kvalicerad person som är
bekant med selens design, användning och underhåll.
System för inspektion av sele
Att utveckla en särskild process och ett inspektionsprogram för selarna på
avdelningen är den bästa säkerhetsåtgärden. Vi rekommenderar att inspektionssystemet omfattar tre delar. Selar som tas ur bruk och som inte kan
repareras ska kasseras på ett säkert sätt så att de inte hamnar bland den
utrustning som används.
41
1) Inledande
Den här inspektionsnivån genomförs när selen levereras till avdelningen.
Inspektören ska kontrollera att inga skador har uppkommit under transporten,
samt kontrollera att selens lyftkapacitet överensstämmer med informationen i
tillverkarens katalog. Om det förekommer skriftlig dokumentation av inspektionsprocessen för selen på avdelningen ska denna påbörjas i det här läget.
2) Frekvent inspektion
Frekventa inspektioner ska göras av selen före varje användning. Selen ska
kontrolleras och tas ur bruk om den har skador. Personen som använder
selen ska även kontrollera att selen kan användas till brukaren, att den fungerar för vårdsyftet samt har den viktkapacitet som krävs.
3) Periodisk inspektion
På avdelningen kanske man vill genomföra ett program för periodisk inspektion vid regelbundna tillfällen. Tillfällena ska då baseras på användningsfrekvens, servicecykelns omfattning samt information som samlats in under
inspektionsprocessen. Rekommendationer för att förebygga skador och
förlänga produktens livslängd ska göras av personalen som utför de regelbundna inspektionerna. Om skriftliga inspektionsrapporter används ska de
alltid innehålla selens unika ID-nummer, och rapporten ska uppdateras så att
den överensstämmer med selens kondition. Den är inte avsedd att täcka alla
potentiella inspektionssteg eller alla potentiella aspekter inom programmet för
produkthantering. Avgöranden på plats av inspektör har företräde.
Teknik för inspektion av sele
Inspektionen av selen ska genomföras på ett noggrant, systematiskt och
konsekvent sätt. Både visuell inspektion och en mer ”handgriplig” praktisk
inspektion rekommenderas. Vissa typer av skador är mycket lättare att upptäcka via praktisk inspektion än genom visuell inspektion. Till exempel kan
styvhet i tyget, trasig väv samt tyg som blivit tunt identieras vid en praktisk
inspektion. Vid en visuell inspektion kommer man förmodligen inte att hitta
alla former av skador på selen. När tecken på skador har identierats ska du
inte minska selens arbetsbelastning i syfte att fortsätta använda den mer sällan eller med lägre lyftkapacitet. Detta görs ibland för att förlänga en skadad
seles livslängd. Standarden och reglerna för användning ska vara följande:
utan skador = kan användas, skadad = ska inte användas.
Beakta dokumentation av selens inspektioner genom skriftliga inspektionsrapporter. Dokumentationen ska innehålla information enligt följande: namn på
tillverkaren, selens artikelnummer, bredd och längd, selens unika ID-nummer
(viktigt för att särskilja liknande selar) samt selens kondition. Annan viktig
information kan också vara mottagningsdatum eller första användningsda-
tum och andra viktiga specialfunktioner (om sådana nns). En fördel med ett
inspektionsprogram är att man kan identiera upprepad förekomst av skador
och göra en analys som kan leda till särskilda rekommendationer för dessa
skador.
Selens livslängd är individuell och avgörs av hur den används, tvättas etc.
Innan selen används måste den undersökas i enlighet med beskrivningen i
avsnitt 2.02 och om den inte uppfyller villkoren ska den kasseras.
4.00 Tekniska specikationer
Lyftkapacitet (säker arbetsbelastning): .........................205 kg
Material ............................................... Polyester
Produkten är tillverkad enligt överensstämmelse med Rådets Direktiv
93/42/EEG av den 14 juni 1993 – med tillägg, som medicintekniska
produkter klass 1.
6.00 Miljöpolicyutlåtande – V. Guldmann A/S
Guldmann arbetar fortlöpande för att företagets inverkan på miljön, både
lokalt och globalt, ska vara så liten som möjligt.
Guldmanns mål är att:
• Följa aktuell miljölagstiftning (t.ex. WEEE- och REACH-direktiven)
• Säkerställa att vi i så stor utsträckning som möjligt använder oss av material
och komponenter som uppfyller RoHS-kraven
• Se till att våra produkter inte har onödig negativ inverkan på miljön vad gäller
användning, återvinning och kassering
• Se till att våra produkter bidrar till en positiv arbetsmiljö på de ställen där de
används
Inspektioner utförs årligen av Århus kommuns natur- och miljöavdelning med
utgångspunkt i avsnitt 42 i den danska miljöskyddslagen.
Kontrollera att bältet är åtdraget och att
kardborrbandet fungerar.
Sätt fast GLS5. Försiktighet
måste iakttas när fotplattan är nära
användarens fötter.
45
Placera användarens fötter på fotplattan
och justera knäskyddet. Knäskyddets övre
del ska vara i samma nivå som skenbenet,
två ngrar under knäleden.
Alternativt - om användaren har en tendens att röra sig ofrivilligt kan du använda
vadremmen för att se till att användarens
fötter inte halkar av fotplattan. Om vadremmen inte används sätter du fast den på
baksidan av knäskyddet (för att undvika
lösa remmar).
Höj lyftbommen så att du spänner selen -
Se till att den fortfarande är ordentligt
fastsatt innan du fortsätter med lyftet.
Kommunicera med användaren under hela
lyftet.
Alternativt kan du använda de nedre krokarna att fästa selen i, vilket underlättar en
alternativ lyftställning och är mer lämplig för
kortare användare.
Du sänker ned användaren till sittande
ställning genom att skjuta lyftanordningen
till stolen/toaletten och placera användaren
så att vaden är parallell med stolen/toaletten. Börja sänka ned användaren och be
användaren om att skjuta bäckenet bakåt
för att hamna i rätt ställning.
Ta bort selen genom att följa instruktionerna för hur du sätter på selen i omvänd ordning. Var försiktig när du tar av selen så att
den inte skadar användarens hud.
8.00 Placering av selen - Stödsele för höften med ståsele
Så här fäster du stödbanden för höften
Stödbanden har en ögla i ena änden
och ett spänne i andra änden. För öglan
genom bommens öppning och fäst den
över draghandtagets stång som visas på
illustrationen nedan. Bandet är nu klart för
användning.
Obs! Etiketten måste peka bort från användaren.
Innan du sätter på ståselen måste du be
användaren att luta sig framåt och sedan
sätta fast stödselen för höften. Denna ska
placeras vid ryggradsslutet på bägge sidor
om höfterna. Sätt på ståselen på samma
sätt som har beskrivits tidigare.
Lyftanordningen. Försiktighet måste
iakttas när fotplattan är nära användarens
fötter.
Placera användarnas fötter på fotplattan
och justera knäskyddet. Knäskyddets övre
del ska vara i samma nivå som skenbenet,
Alternativt - om användaren har en tendens att röra sig ofrivilligt kan du använda
vadremmen för att se till att användarens
fötter inte halkar av fotplattan. Om vadremmen inte används sätter du fast den på
baksidan av knäskyddet (för att undvika
lösa remmar).
47
Fäst stödselens band genom att knäppa
ihop spännena. Höj lyftbommen så att du
spänner selen
- Se till att selen fortfarande är ordentligt
fastsatt innan du fortsätter med lyftet.
Justera stödbanden genom att justera
spännet och fortsätt. Stödselen måste
sträckas ut innan ståselen används, om
den inte är sträckt sänker du ned användaren och justerar ena eller bägge selarna.
När lyftanordningen har höjts cirka 60 %
mot stående ställning, kommer stödselen
att lossna, och när patienten är i stående
ställning går det att komma åt de nedre klädesplaggen. Kommunicera med patienten
under hela lyftet.
Alternativt kan du fästa ståselen på de
nedre krokarna vilket underlättar en alternativ lyftställning och är mer lämpad för en
kort användare.
Du sänker ned användaren till sittande
ställning genom att skjuta lyftanordningen
till stolen/toaletten och placera användaren så att vaden är parallell med stolen/
toaletten.
När lyftanordningen har sänkts ned cirka
40 % måste du sätta på stödselen för höften. Fortsätt sedan att sänka ned patienten.
Selen ser till att patienten hamnar i rätt
sittande ställning.
Ta bort selen genom att följa instruktionerna för hur du sätter på selen i omvänd
ordning. Var försiktig när du tar av selen så
att du inte skadar patientens hud.
Alternativt Du kan använda Active Micro
Plus-selen med den här lyftanordningen.
Instruktioner nns i den separata handboken för Active Micro Plus Sling.
V. Guldmann A/S
Graham Bells Vej 21-23A
DK-8200 Aarhus N
Tel. + 45 8741 3100
Fax + 45 8741 3131
www.guldmann.com
1.02 Application
Le harnais est utilisé avec un lève-personnes actif Guldmann GLS5 an d’aider l’utilisateur à passer d’une position assise à une position debout dans des
hôpitaux, des maison de repos, des institutions et à domicile.
Le harnais et le lève-personnes actif sont conçus pour soulever ou transférer
une personne capable de participer activement au processus. L’utilisateur doit
aussi avoir de bonnes capacités de communication.
Conditions d’utilisation
Pour utiliser ce harnais, les conditions suivantes doivent être remplies :
• l’utilisateur peut se mettre en équilibre en position assise, a assez de force
dans les membres inférieurs et au niveau du buste et peut communiquer ;
• le harnais est utilisé par du personnel formé ou des personnes ayant reçu
des instructions quant à son utilisation ;
• le harnais utilisé est de taille adéquate ;
• la charge nominale maximale de 205 kg ne doit pas être dépassée ;
• le personnel assistant veille au bien-être de l’utilisateur du harnais ;
• le harnais est utilisé avec le lève-personnes actif Guldmann.
1.03 Important/précautions
• Avant d’utiliser le harnais, lisez attentivement les instructions relatives à
l’utilisation.
• La charge maximale du harnais ne doit jamais être dépassée.
• Le harnais doit uniquement être utilisé pour lever une personne.
• Avant toute utilisation, le harnais doit être examiné conformément aux
indications du paragraphe 2.02.
• N’utilisez jamais un harnais trop grand pour l’utilisateur.
• Les réparations éventuelles doivent être exclusivement pratiquées par le
fabricant.
En cas de doute concernant le choix ou l’utilisation d’un harnais de
levage, veuillez contacter votre fournisseur.
Important!
Planiez le transfert. Évitez de laisser l’utilisateur sans surveillance dans le
harnais.
Ne commencez pas le levage tant que vous ne vous êtes pas assuré que
l’utilisateur ne peut être piégé et que le harnais ne peut se coincer dans le
lit, le fauteuil roulant, etc. La tête, les bras, les mains et les pieds de l’utilisateur ne doivent pas risquer d’être coincés. Faites attention aux tubes et aux
ls qui sont xés à l’utilisateur ou à l’équipement. Vériez que la commande
manuelle et son câble ne risquent pas d’être gênés par le lève-personnes,
l’utilisateur ou un autre objet avant d’activer le bras de levage pour le faire
descendre ou monter.
Guldmann ne peut être tenu responsable des défauts ou des accidents dus
à une utilisation incorrecte du harnais de station debout ou à un défaut d’attention de la part du personnel assistant ou de l’utilisateur. Si le harnais est
utilisé avec des produits non fabriqués par Guldmann, le personnel qualié
doit effectuer une évaluation des risques.
Attention!
Soyez prudent lors de la xation des sangles de levage du harnais sur
les crochets du bras de levage. Assurez-vous que les sangles sont
correctement en place sur les crochets. Lorsque vous appuyez sur le
bouton Haut de la commande manuelle an de soulever l’utilisateur,
vériez de nouveau que toutes les sangles restent bien en place dans
2.02 Procédures d’entretien quotidiennes et obligatoires
Assurez-vous que le harnais de levage ne présente aucun signe de dommage ou d’usure avant de l’utiliser, conformément à la liste de contrôle
suivante, non exhaustive quant aux mesures d’inspection possibles. Les
dommages éventuels peuvent varier. Le jugement de l’inspecteur ou du site
prévaut.
Liste d’inspection des harnais
Avant d’utiliser un harnais ou un accessoire Guldmann, contrôlez les
points suivants :
Le harnais est-il propre ?
Respectez la procédure de contrôle des infections spécique à l’établissement.
L’étiquette du harnais est-elle présente, lisible et complète ?
L’absence partielle ou totale d’étiquette ou son manque de lisibilité pourrait
compromettre la bonne identication de la taille et/ou de la limite de capacité
du harnais.
Les sangles de levage et les mailles sont-elles intactes ?
• Vériez l’absence de mailles usées ou déchirées.
• Vériez l’absence de nœuds sur les sangles.
• Vériez l’absence de déchirures ou de sangles eflochées.
• Vériez l’absence d’accrocs, de perforations ou de trous.
• Vériez l’absence de corps étrangers dans le tissu ou les sangles.
Le tissu est-il intact ?
• Vériez l’absence d’usures anormales ou excessives ou de traces d’abrasion.
• Vériez l’absence de coupures ou de tissu efloché.
• Vériez l’absence de décoloration inhabituelle ou signicative.
• Vériez l’absence d’accrocs, de perforations, d’usures ou de trous.
• Vériez l’absence de coutures eflochées ou non protégées.
• Vériez l’absence de brûlures acides, caustiques ou thermiques.
• Vériez l’absence de modications de l’uniformité du matériau, comme
une rigidité accrue.
Les harnais présentent-ils leur taille et leur longueur d’origine sans
recours à des nœuds, à des épingles ou à d’autres méthodes modiant
la forme et susceptibles de les raccourcir ou de les rallonger ?
Conclusion
Si le harnais présente une défaillance dans l’un des domaines ci-dessus, il
doit être mis hors service quel que soit le poids de la personne levée.
2.03 Mise au rebut des harnais
Les harnais sont éliminés par incinération. Grâce à une incinération correcte,
le polyester se dégrade en dioxyde de carbone et en eau.
3.00 Service et durée de vie
3.01 Inspections
Conformément à la norme internationale EN/ISO 10535 « Lève-personnes
pour transférer des personnes handicapées – Exigences et méthodes
d’essai », une inspection doit être réalisée tous les 6 mois.
La procédure d’inspection du harnais doit être soignée, systématique et régulière. En outre, des inspections pratiques et visuelles sont également recommandées.
Certaines formes de dommages sont bien plus perceptibles par inspection pratique que par inspection visuelle, comme la rigidité du matériau,
les défauts des sangles et l’usure du tissu. Ces défauts se remarquent par
contact physique avec le harnais. Une inspection visuelle ne permet pas de
détecter tous les types de dommages sur les harnais.
1. Marques de brûlure chimique ou de corrosion
2. Marques de brûlure ou de fusion
3. Accrocs, perforations, déchirures ou coupures
4. Mailles déchirées ou usées
5. Étiquettes de harnais manquantes, illisibles ou incomplètes
Prévoyez de consigner et de remettre les éventuelles observations liées
aux inspections des harnais. La documentation doit inclure les informations
suivantes : le nom du fabricant, le numéro du stock de harnais, la largeur
et la longueur, le numéro d’identication unique du harnais (important pour
différencier des harnais similaires) ainsi que son état. D’autres informations
importantes peuvent également inclure la date de réception ou de première
utilisation au sein de vos installations et toute autre caractéristique spéciale.
Éléments à prendre en compte pour évaluer l’endommagement ou la défectuosité d’un harnais et son éventuelle mise hors service : cessez d’utiliser le
harnais s’il présente un ou plusieurs des points suivants :
53
7. Usure et déchirures
8. Autres dommages visibles susceptibles d’entraîner une baisse de résistance
du harnais
Les inspections sur le harnais sont menées pour protéger les patients, le
personnel soignant et la sécurité globale de l’établissement. Le système
d’inspection des harnais présente des avantages supplémentaires. Les ins-
pections systématiques permettront d’identier les dommages en cours de
formation et donc de réduire potentiellement les coûts. La procédure d’ins-
pection peut aussi contribuer à s’assurer que plusieurs harnais de la même
taille et du même type ne sont pas stockés.
REMARQUE : Les inspections doivent être réalisées par une personne avisée et correctement formée à la conception, à l’utilisation et à l’entretien des
harnais.
Système d’inspection des harnais
L’élaboration d’une procédure spécique et d’un programme d’inspection
des harnais dans votre établissement est votre meilleure garantie. Pensez à
recourir à un système d’inspection en trois parties. Il convient de mettre au
rebut les harnais qui ont été mis hors service et impossibles à réparer an
qu’ils ne soient plus utilisés à l’avenir et ne risquent pas de se retrouver dans
l’inventaire actif.
1) Initial
Ce niveau d’inspection est réalisé lorsque vous recevez le harnais dans votre
établissement. L’inspecteur doit s’assurer qu’aucun dommage ne s’est produit
pendant le transport et vérier que les limites de charge de travail du harnais
correspondent à celles indiquées dans le catalogue du fabricant. Si votre
établissement consigne les étapes d’inspection des harnais dans des rapports d’inspection écrits, la documentation doit commencer à cette étape.
2) Fréquent
Le niveau fréquent d’inspection correspond à celles effectuées par l’utilisateur
du harnais avant chaque utilisation. Le harnais doit être examiné et mis hors
d’usage si le moindre endommagement est détecté. L’utilisateur du harnais
doit aussi déterminer si le harnais convient aux conditions de l’utilisateur, aux
tâches de soin requises et à la capacité de poids nécessaire.
3) Périodique
Votre établissement peut envisager de mettre en place un programme à un
niveau périodique d’inspection, à intervalles réguliers. L’intervalle doit être
déni en fonction de la fréquence d’utilisation, de l’intensité du cycle de service et des informations obtenues lors du processus d’inspection. Le personnel responsable des inspections périodiques peut émettre des recommanda-
tions an d’empêcher les dommages et d’améliorer la durée de vie. Si des
rapports d’inspection écrits sont conservés, ils doivent toujours faire référence
au numéro d’identication unique du harnais et être mis à jour pour indiquer
l’état actuel du harnais. Ces informations ne sont pas exhaustives quant aux
mesures d’inspection possibles ou aux aspects éventuels du programme de
gestion des produits. Le jugement de l’inspecteur ou du site prévaut.
La procédure d’inspection des harnais doit être stricte, systématique et
cohérente ; il est recommandé d’avoir recours à des techniques d’inspection
visuelle et pratique. Certaines formes de dommages sont bien plus perceptibles par inspection pratique que par inspection visuelle. La rigidité des tissus,
l’écrasement des sangles ainsi que l’amincissement des tissus, par exemple,
peuvent être identiés par une inspection tactile. Une inspection visuelle seule ne permet pas de détecter tous les types de dommages sur les harnais.
Lorsque des signes de dommages ont été identiés, il convient de ne pas
déclasser la limite de charge du harnais an de pouvoir continuer à l’utiliser
même à une capacité ou une fréquence limitée. Cette intervention est parfois
réalisée pour obtenir une plus longue durée de vie du harnais endommagé.
Les normes de fonctionnement doivent être les suivantes : harnais intact =
utilisation possible ; dommages = utilisation impossible.
Prévoyez d’inspecter les harnais et de consigner les éventuelles observations
dans des registres d’inspection écrits. La documentation doit comporter les
informations suivantes : le nom du fabricant, le numéro du stock de harnais,
la largeur et la longueur, le numéro d’identication unique du harnais (important pour différencier des harnais similaires) ainsi que son état. D’autres informations importantes peuvent également inclure la date de réception ou de
première utilisation au sein de vos installations et toute autre caractéristique
spéciale (le cas échéant). Un programme d’inspection peut, par exemple,
permettre de se rendre compte d’endommagements qui se répètent et de
pouvoir ainsi donner des recommandations spéciques.
Exemples visuels de dommages du harnais synthétique x)
pas destinés à représenter tous les types de
dommages potentiels
3.02 Durée de vie
La durée de vie du harnais est individuelle et dépend de son mode d’utilisation, de lavage, etc. Avant usage, le harnais doit être examiné en accord avec
la description du paragraphe 2.02. S’il n’est pas conforme aux conditions
d’inspection, il doit être jeté si nécessaire.
4.00 Spécicités techniques
Capacité de levage, CMU ................................... 205 kg
Le produit est fabriqué en conformité avec la directive 93/42/CEE du Conseil
du 14 Juin 1993, y compris les modications, comme dispositif médical de
classe 1.
6.00 Déclaration de politique environnementale – V. Guldmann A/S
Guldmann travaille en permanence à réduire au minimum l’impact de l’entreprise sur l’environnement au niveau local comme au niveau mondial.
Guldmann poursuit les objectifs suivants :
• Respecter la législation actuelle sur l’environnement (directives DEEE et
REACH p. ex.).
• Veiller à utiliser, autant que possible, des matériaux et composants qui satisfont à la directive RoHS.
• Veiller à ce que nos produits n’aient pas d’impacts négatifs inutiles sur l’environnement au moment de leur utilisation, de leur recyclage ou de leur élimination.
• Veiller à ce que nos produits contribuent à un environnement de travail positif
dans les lieux où ils sont utilisés.
Des inspections annuelles sont réalisées par le département de la nature et
de l’environnement de la ville d’Århus avec comme référence la section 42 de
la loi danoise sur la protection de l’environnement.
7.00 Mise en place des harnais – Harnais de station debout
Remarque : l’étiquette doit être à l’opposé
de l’utilisateur et ne doit pas être mise à
l’envers.
Placez le harnais sur les épaules de l’utilisateur et/ou sur le dossier de la chaise.
Demandez à l’utilisateur de se pencher en
avant et faites descendre le harnais dans
le dos de l’utilisateur en le plaçant à deux
doigts en dessous de l’omoplate et au-dessus de la ceinture.
Placez le bord supérieur du harnais sous
les aisselles et tenez-vous face à l’utilisateur.
Vériez qu’il y a bien une distance minimale de deux doigts entre le harnais et les
aisselles.
Le harnais peut désormais être relié au
lève-personnes.
Vériez que la ceinture est bien serrée et que
le Velcro fonctionne.
Approchez le GLS5. Soyez prudent
lorsque vous approchez le repose-pieds
des pieds de l’utilisateur.
57
Placez les pieds de l’utilisateur sur le
repose-pieds et ajustez le repose-genoux
: le haut du repose-genoux doit être au
niveau du haut du tibia, deux doigts en
dessous de l’articulation du genou.
En option – si l’utilisateur a tendance à
faire des mouvements involontaires, vous
pouvez utiliser la sangle de mollet an de
vous assurer que les pieds de l’utilisateur
ne se décollent pas du repose-pieds. Si la
sangle de mollet ne sert pas, attachez-la à
l’arrière du repose-genoux (an de ne pas
laisser les sangles pendre).
Soulevez le bras de levage an de tendre
le harnais. Vériez que le harnais est
toujours xé et sécurisé avant de procé-
der au levage.
Maintenez la communication avec l’utilisateur tout au long de la procédure de
levage.
Vous pouvez également xer le harnais sur
les crochets inférieurs : cela facilite une
autre position de levage qui convient mieux
aux utilisateurs de petite taille.
Lorsque vous ramenez l’utilisateur en
position assise, poussez le lève-personnes
jusqu’à la chaise, la chaise percée ou les
toilettes et placez l’utilisateur de sorte que
son mollet soit parallèle à la chaise, à la
chaise percée ou aux toilettes. Démarrez
l’abaissement et demandez à l’utilisateur
8.00 Mise en place des harnais – Harnais de maintien des
hanches et harnais de station debout
Fixation des sangles de maintien des hanches
Les sangles de maintien présentent une
boucle à une extrémité et un clip de xation
à l’autre extrémité. Passez la boucle sur le
montant du bras de levage et xez-la sur
la poignée de poussée tel qu’indiqué sur
l’image ci-dessous. La sangle est prête à
l’emploi
Remarque : l’étiquette doit être à l’opposé
de l’utilisateur.
Avant d’installer le harnais de station
debout, demandez à l’utilisateur de se
pencher en avant et insérez le harnais de
maintien des hanches. Il doit être positionné à la base de la colonne vertébrale,
de chaque côté des hanches. Installez le
harnais de station debout en suivant les
instructions données précédemment.
Approchez le lève-personnes. Soyez pru-dent lorsque vous approchez le reposepieds des pieds de l’utilisateur.
Placez les pieds de l’utilisateur sur le
repose-pieds et ajustez le repose-genoux
: le haut du repose-genoux doit être au
niveau du haut du tibia, deux doigts en
dessous de l’articulation du genou.
En option – si l’utilisateur a tendance à
faire des mouvements involontaires, vous
pouvez utiliser la sangle de mollet an de
vous assurer que les pieds de l’utilisateur
ne se décollent pas du repose-pieds. Si la
sangle de mollet ne sert pas, attachez-la à
l’arrière du repose-genoux (an de ne pas
laisser les sangles pendre).
59
Fixez le harnais de maintien des hanches
sur les sangles en clipsant le clip de xation. Soulevez le bras de levage an de
tendre les deux harnais.
Vériez que le harnais est toujours xé
et sécurisé avant de procéder au levage.
Ajustez les sangles de maintien des
hanches au niveau du clip de xation et
continuez. Le harnais de maintien des
hanches doit se tendre avant le harnais
de station debout. Si ce n’est pas le cas,
abaissez l’utilisateur et réajustez l’un des
harnais ou les deux.
Lorsque le levage est à 60 % du passage
à la station debout, le harnais de maintien
des hanches se lâche et une fois la station
debout atteinte, le harnais ne sert plus et
libère l’accès pour l’habillage ou le déshabillage du bas du corps. Maintenez la communication tout au long de la procédure de
levage.
Vous pouvez également attacher le harnais
de station debout sur les crochets inférieurs : cela facilite une autre position de
levage qui convient mieux aux utilisateurs
de petite taille.
Lorsque vous ramenez l’utilisateur en
position assise, poussez le lève-personnes
jusqu’à la chaise, la chaise percée ou les
toilettes et placez l’utilisateur de sorte que
son mollet soit parallèle à la chaise, à la
chaise percée ou aux toilettes.
Démarrez l’abaissement et à environ 40
% de la procédure d’abaissement, remettez en place le harnais de maintien des
hanches et continuez de descendre. Le
harnais garantit une position assise correcte.
Pour ôter le harnais, suivez les instructions
d’installation dans l’ordre inverse en prenant soin d’éviter tout frottement contre la
peau et tout mouvement lors du retrait du
harnais.
V. Guldmann A/S
Graham Bells Vej 21-23A
DK-8200 Aarhus N
Tel. + 45 8741 3100
Fax + 45 8741 3131
www.guldmann.com
1.02 Scopo
L’imbragatura viene usata in combinazione con il sollevatore attivo Guldmann
GLS5 per assistere l’utente nel passaggio da posizione seduta a posizione
eretta in ospedali, case di riposo, istituti e case private.
L’imbragatura e il sollevatore attivo sono progettati per sollevare o trasferire
una persona capace di partecipare attivamente al processo. L’utente deve
inoltre avere buone capacità di comunicazione.
Condizioni d’uso
L’uso dell’imbragatura è soggetto a quanto segue:
• L’utente deve essere capace di tenersi in equilibrio in posizione seduta, avere
forza nella parte inferiore e superiore del corpo ed essere in grado di comunicare.
• L’imbragatura deve essere utilizzata da personale qualicato o da persone
che conoscano le istruzioni d’uso dell’imbragatura in questione.
• È necessario utilizzare la taglia corretta dell’imbragatura.
• Non è consentito superare il carico nominale massimo di 205 kg.
• L’assistente deve avere cura del benessere dell’utente durante l’utilizzo
dell’imbragatura.
• L’imbragatura deve essere utilizzata con il sollevatore attivo Guldmann.
1.03 Importante/Precauzioni
• Leggere le istruzioni con attenzione prima di utilizzare l’imbragatura.
• Non è consentito superare il carico massimo dell’imbragatura.
• L’imbragatura può essere utilizzata soltanto per sollevare persone.
• Prima di utilizzare l’imbragatura, è necessario esaminarla come indicato al
punto 2.02.
• Non usare mai un’imbragatura che risulti troppo grande per l’utente.
• Solo il produttore può effettuare eventuali riparazioni.
In caso di dubbio nella scelta o utilizzo di un’imbragatura, contattare il
proprio fornitore di ducia.
Importante!
Pianicare il trasferimento. Evitare di lasciare solo l’utente nell’imbragatura.
Non iniziare a sollevare prima di avere vericato che l’utente non rischi di
rimanere intrappolato e che l’imbragatura non si impigli sul letto, sulla sedia
a rotelle, ecc. La testa, le braccia, le mani e i piedi dell’utente non devono
correre il rischio di restare intrappolati. Prestare attenzione ai tubi e ai cavi
collegati all’utente e/o all’attrezzatura.
Vericare che il telecomando e il cavo apposito siano liberi dal sollevatore,
dall’utente e altri oggetti prima di sollevare o abbassare il braccio di sollevamento.
Guldmann non si assume alcuna responsabilità per difetti o incidenti che
possano vericarsi in conseguenza dell’uso improprio dell’imbragatura per
posizione eretta o della mancanza di attenzione nei confronti dell’utente/paziente da parte dell’assistente. Se si utilizza l’imbragatura insieme a prodotti
non fabbricati da Guldmann, è necessario che personale qualicato effettui
una valutazione dei rischi.
Attenzione!
Fare attenzione durante l’allaccio delle cinghie di sollevamento dell’im-
bragatura ai ganci del braccio di sollevamento. Vericare che le cinghie
siano state correttamente ssate ai ganci. Quando si preme il pulsante
di sollevamento sul telecomando per sollevare l’utente, vericare che
tutte le cinghie restino in posizione corretta nei ganci del braccio di
sollevamento.
Per il posizionamento dell’imbragatura, consultare la sezione 7
63
2.00 Manutenzione
2.01 Pulizia
Normale lavaggio alla temperatura indicata
Non usare candeggina
Asciugare in asciugabiancheria a basse temperature
Non stirare
2.02 Operazioni quotidiane di manutenzione
Vericare la presenza di eventuali danni o usura sull’imbragatura di sollevamento prima dell’uso come previsto dalla seguente checklist che non ha lo
scopo di rappresentare tutte le potenziali fasi di ispezione. I potenziali danni
possono variare. Il giudizio dell’ispettore è prevalente.
Checklist ispezione imbragatura
Prima di usare l’imbragatura/gli accessori Guldmann controllare quanto
segue.
L’imbragatura è pulita?
Seguire la procedura del luogo specica per il controllo delle infezioni.
L’etichetta dell’imbragatura è presente, leggibile e completa?
Le etichette mancanti, illeggibili o incomplete potrebbero rendere impossibile
identicare la taglia più idonea dell’imbragatura, la funzione dell’imbragatura
e/o la portata massima dell’imbragatura.
Le cinghie di sollevamento e le cuciture sono intatte?
• Cercare eventuali cuciture strappate o usurate
• Cercare eventuali nodi nelle cinghie
• Cercare eventuali strappi o slacciature nelle cinghie
• Cercare eventuali sporgenze, bucature o fori
• Vericare se sono presenti oggetti estranei (p. es. schegge di metallo o di
legno) nel tessuto o nelle cinghie
Il tessuto è intatto?
• Cercare eventuali usure anomale, eccessive o evidenti abrasioni
• Cercare eventuali tagli o slacciature nel tessuto
• Cercare eventuali scoloriture insolite o di dimensioni rilevanti
• Cercare eventuali sporgenze, bucature, strappi o fori
• Cercare eventuali cuciture slacciate o non sicure
• Cercare eventuali bruciature da acido, sostanza caustica o calore
• Cercare eventuali cambiamenti nella consistenza del materiale, ad es.
una maggiore rigidità
Le imbragature sono ancora della misura e lunghezza originaria
senza che sia necessario usare nodi, perni, nastri o altri metodi per
modicarne la forma, accorciarle o allungarle?
Conclusioni
Se l’imbragatura presenta una o più condizioni tra quelle descritte sopra, è
necessario interromperne l’utilizzo indipendentemente dal peso della persona
da sollevare.
2.03 Smaltimento delle imbragature
Le imbragature devono essere smaltite per incenerimento. Con un corretto
incenerimento, il poliestere si disgrega in anidride carbonica e acqua.
3.00 Riparazioni e vita utile
3.01 Ispezioni di sicurezza/manutenzione
Conformemente allo standard internazionale EN/ISO 10535 ”Sollevatori per il
trasferimento di persone disabili - Requisiti e metodi di prova”, è necessario
eseguire un’ispezione ogni 6 mesi.
La procedura d’ispezione dell’imbragatura deve essere accurata, sistematica
e regolare. Inoltre, si consiglia di effettuare ispezioni pratiche e visive.
Alcuni tipi di danni sono molto più facilmente individuabili con un’ispezione
pratica che non con un’ispezione visiva. Per esempio: rigidità del materiale,
cinghie difettose e tessuto usurato. Tali danni sono individuabili toccando
sicamente l’imbragatura. Un’ispezione visiva non consente probabilmente di
individuare tutti i tipi di danni presenti sull’imbragatura.
1. Segni dovuti a prodotti chimici e di corrosione
2. Segni di scioglimento o bruciature
3. Graf, fori, strappi o tagli
4. Cuciture strappate o usurate
5. Etichette dell’imbragatura mancanti, illeggibili o non idonee
6. Nodi nell’imbragatura
7. Usura
8. Altri danni visibili che compromettono la resistenza dell’imbragatura.
Tenere conto dell’organizzazione e della gestione della documentazione scritta relativa alle ispezioni dell’imbragatura. La documentazione deve contenere
informazioni quali: il nome del produttore, il numero di magazzino dell’imbra-
gatura, larghezza e lunghezza, il numero identicativo unico dell’imbragatura
(importante per differenziarla da imbragature simili) e le condizioni dell’imbragatura stessa. Altre importanti informazioni potrebbero essere la data di ricezione o di primo utilizzo presso la struttura e altri utili elementi.
Prestare attenzione alle imbragature danneggiate o difettose e ritirarle dal
servizio. Ritirare un’imbragatura dal servizio se presenta una o più condizioni
tra quelle descritte di seguito.
65
Le ispezioni all’imbragatura devono essere effettuate per proteggere i pazienti, il personale di assistenza e garantire la sicurezza generale del luogo. Un
sistema di ispezioni delle imbragature ha ulteriori vantaggi. Le ispezioni siste-
matiche aiutano a identicare l’insorgere di danni e, di conseguenza, possono
potenzialmente portare a signicative riduzioni di costo. La procedura di
ispezione può inoltre contribuire a garantire che non si tengano in magazzino
diverse imbragature di una stessa misura e tipo.
NOTA: le ispezioni devono essere effettuate da una persona adeguatamente qualicata che conosca il design, l’uso e le nozioni di manutenzione dell’imbragatura.
Sistema di ispezione dell’imbragatura
Lo sviluppo di un programma e di una procedura specici per l’ispezione delle
imbragature presso la propria struttura è la migliore salvaguardia. Si consiglia
di adottare un sistema di ispezione in tre parti. Le imbragature messe fuori
servizio e non riparabili devono essere smaltite in modo che non siano utilizzabili in futuro e non possano essere erroneamente reintrodotte nelle scorte
di materiale in attività.
1) Iniziale
Questo livello di ispezione avviene alla ricezione dell’imbragatura presso la
propria struttura. L’addetto all’ispezione deve accertarsi che non siano stati
provocati danni durante il trasporto e vericare inoltre che i limiti di carico
di lavoro dell’imbragatura corrispondano a quanto indicato nel catalogo del
produttore. Se la propria struttura documenta il processo di ispezione dell’imbragatura mediante registrazioni scritte di ispezione, la traccia documentale
deve iniziare a questo stadio.
2) Frequente
Il livello di ispezione frequente deve essere eseguito dall’utente dell’imbragatura prima di ciascun utilizzo. L’imbragatura deve essere esaminata e messa
fuori servizio qualora si riscontrino danni. L’utente dell’imbragatura dovrà inoltre determinare se la stessa sia adatta alle condizioni del caso, all’attività di
assistenza richiesta e alla capacità di peso richiesta.
3) Periodica
Si consiglia l’adozione di un programma per un livello di ispezione periodica
a intervalli regolari presso la propria struttura. Tale intervallo dovrà essere
basato sulla frequenza d’uso, sulle condizioni del ciclo di servizio e sulle
informazioni derivanti dal processo di ispezione. Il personale addetto alle
ispezioni periodiche può formulare raccomandazioni atte a prevenire i danni
e prolungare la durata utile. Se si mantengono registrazioni scritte delle
ispezioni, queste dovranno sempre riportare il numero identicativo univoco
dell’imbragatura e dovranno essere aggiornate in modo da registrare le condizioni della stessa. Il presente programma non ha lo scopo di rappresentare
tutte le potenziali fasi di ispezione o tutti i potenziali aspetti del programma di
gestione prodotti. Prevarrà l’opinione dell’addetto all’ispezione.
La procedura d’ispezione dell’imbragatura deve essere accurata, sistematica
e coerente; si consiglia di eseguire sia un’ispezione visiva che un’ispezione ”pratica”. Alcuni tipi di danni sono molto più facili da individuare con
un’ispezione pratica che non con un’ispezione visiva. Per esempio rigidità
del tessuto, compressioni della trama e tessuti lisi possono essere facilmente
individuati mediante ispezione tattile. Una sola ispezione visiva non consente
probabilmente di individuare tutti i tipi di danni presenti sull’imbragatura. Una
volta individuati segni di danni, non è consigliabile ridurre il limite di carico di
lavoro allo scopo di continuare a utilizzarla con capacità o frequenza limitate,
anche se a volte si adotta questo accorgimento per prolungare la durata utile
di un’imbragatura danneggiata. La normale procedura e la regola pratica
dovrebbe essere: imbragatura intatta = utilizzabile; presenza di danni = non
utilizzabile.
Si consiglia l’adozione di una documentazione delle ispezioni delle imbragature tramite registrazioni d’ispezione scritte. La documentazione deve contenere informazioni quali: il nome del produttore, il numero di inventario dell’imbragatura, larghezza e lunghezza, il numero identicativo univoco dell’imbragatura (importante per differenziarla da imbragature simili) e le condizioni
dell’imbragatura stessa. Altre informazioni importanti potrebbero essere la
data di ricezione o di primo utilizzo presso la struttura ed eventuali caratteristiche particolari (se presenti). Un esito desiderabile del programma di ispezione sarebbe, per esempio, l’individuazione di forme di danno ricorrenti e la
conseguente analisi, che porterebbe a raccomandazioni speciche.
Esempi visivi campione di danni a imbragature sintetiche x)
) queste immagini campione non hanno lo scopo
di rappresentare tutte le diverse tipologie di danni
possibili
3.02 Vita utile
La vita dell’imbragatura è individuale e dipende da come questa viene
utilizzata, lavata, ecc. Prima dell’utilizzo, l’imbragatura deve essere esaminata
in base alla descrizione riportata alla sezione 2.02 e, qualora non rispetti i
requisiti di ispezione, deve essere scartata se necessario.
4.00 Speciche tecniche
Capacità di sollevamento, carico di lavoro sicuro .................205 kg
I prodotti sono fabbricati in conformità con la Direttiva del Consiglio 93/42/
CEE del 14 giugno 1993 – con alcune modiche, come il dispositivo medico
di classe 1.
6.00 Dichiarazione sulla politica ambientale – V. Guldmann A/S
Guldmann si impegna costantemente per assicurare che l’impatto dell’azienda sull’ambiente, sia a livello locale sia a quello globale, venga ridotto al
minimo.
L’obiettivo di Guldmann è:
• garantire la conformità alla legislazione vigente in materia ambientale (ad es.
le direttive RAEE e REACH);
• garantire un impiego il più esteso possibile di materiali e componenti conformi
alla direttiva RoHS;
• garantire che i nostri prodotti non abbiano un impatto negativo non necessario sull’ambiente per quanto riguarda utilizzo, ricircolo e smaltimento;
• garantire che i nostri prodotti contribuiscano a un ambiente di lavoro positivo
laddove utilizzati.
Vengono effettuate ispezioni annuali dal Dipartimento natura e ambiente del
Comune di Aarhus, utilizzando come riferimento la sezione 42 della Legge
danese sulla salvaguardia ambientale (Danish Environmental Protection Act).
7.00 Posizionamento delle imbragature - Imbragatura per posizione eretta
Nota: l’etichetta deve essere rivolta nella
direzione opposta all’utente e non deve
essere capovolta.
Posizionare l’imbragatura sulle spalle
dell’utente e/o sullo schienale della sedia.
Chiedere all’utente di chinarsi in avanti e
lasciare che l’imbragatura passi dietro la
schiena dell’utente posizionandola due dita
al di sotto della scapola e al di sopra della
vita.
Posizionare il bordo superiore dell’imbragatura sotto le ascelle e posizionarsi davanti
all’utente.
Assicurarsi che tra l’imbragatura e le ascelle ci sia una distanza minima di due dita.
Avvolgere e ssare la cinghia di sostegno
saldamente intorno alla parte superiore
del corpo per impedire che l’imbragatura
scivoli.
Accertarsi che la cintura sia stretta
saldamente e che il Velcro faccia presa.
Introdurre il GLS5. È necessario prestare
cautela quando la piastra poggiapiedi si
trova accanto ai piedi dell’utente.
69
Posizionare i piedi dell’utente sulla piastra
poggiapiedi e regolare la ginocchiera; la
parte superiore della ginocchiera dovrebbe
essere a livello con la parte superiore dello
stinco a una distanza di due dita al di sotto
dell’articolazione del ginocchio.
Opzionale - se l’utente ha la tendenza a
effettuare movimenti involontari, è possibile
usare la cinghia del polpaccio per assicurare che i piedi dell’utente non escano dalla
piastra del poggiapiedi. Se la cinghia del
polpaccio non è in uso, ssare la cinghia
al lato posteriore della ginocchiera (evitare
cinghie lasche).
Sollevare il braccio di sollevamento per
tendere l’imbragatura - Assicurarsi che
l’imbragatura sia ancora sicura e ssata
prima di continuare con il sollevamento.
La comunicazione con l’utente dovrebbe
essere mantenuta durante la procedura di
sollevamento.
In alternativa, è possibile ssare l’imbragatura sui ganci inferiori; ciò agevola una
posizione di sollevamento alternativa e si
adatta in modo migliore a utenti di bassa
statura.
Quando l’utente viene risistemato in posizione seduta, spingere il sollevatore in alto
verso la sedia/seggetta/toilette e posizionare l’utente in modo che il polpaccio sia
parallelo alla sedia/seggetta/toilette. Iniziare
ad abbassare il sollevatore e chiedere all’utente di spingere il proprio bacino indietro
per la posizione seduta corretta.
Per rimuovere l’imbragatura, eseguire le
istruzioni nell’ordine inverso, avendo cura
di rimuovere l’imbragatura dall’utente evitando l’attrito della pelle e il movimento.
8.00 Posizionamento delle imbragature - Cinghia di supporto dell’anca con
l’imbragatura per la posizione eretta
Fissaggio delle cinghie di supporto dell’anca
Le cinghie di supporto formano una curva
in una estremità e hanno una bbia nell’altra. Inlare l’estremità che forma una curva
attraverso il passaggio sul braccio e ssarla
sopra la barra della maniglia di spinta come
indicato nella seguente illustrazione. La cinghia è pronta per l’uso.
Nota: l’etichetta deve essere rivolta nella
direzione opposta all’utente.
Prima di installare l’imbragatura per la posizione eretta, chiedere all’utente di chinarsi
in avanti e introdurre l’imbragatura di supporto dell’anca. Questa dovrebbe essere
posizionata alla base della spina dorsale su
ambo i lati delle anche. Installare l’imbragatura per la posizione eretta come descritto
precedentemente.
Introdurre il sollevatore. È necessario
prestare cautela quando la piastra poggiapiedi si trova accanto ai piedi dell’utente.
Posizionare i piedi dell’utente sulla piastra
poggiapiedi e regolare la ginocchiera; la
parte superiore della ginocchiera dovrebbe
essere a livello con la parte superiore dello
stinco ad una distanza di due dita al di sotto dell’articolazione del ginocchio.
Opzionale - se l’utente ha la tendenza a
effettuare movimenti involontari, è possibile
usare la cinghia del polpaccio per assicurare che i piedi dell’utente non escano dalla
piastra del poggiapiedi. Se la cinghia del
polpaccio non è in uso, ssare la cinghia
al lato posteriore della ginocchiera (evitare
cinghie lasche).
71
Fissare l’imbragatura di supporto dell’anca
alle cinghie chiudendo la bbia con uno
scatto. Sollevare il braccio di sollevamento
per tendere entrambe le imbragature
- Assicurarsi che l’imbragatura sia anco-
ra sicura e ssata prima di continuare
con il sollevamento.
Regolare le cinghie di supporto dell’anca
attraverso la bbia e continuare. L’imbragatura di supporto dell’anca dovrebbe tendersi prima dell’imbragatura per la posizione
eretta; in caso contrario, abbassare l’utente
e regolare una o entrambe le imbragature.
Mentre il sollevatore avanza a circa 60%
nella procedura di erezione, l’imbragatura
di supporto dell’anca si allenterà e, una
volta in posizione eretta, l’imbragatura
sarà ridondante consentendo l’accesso
agli indumenti inferiori. La comunicazione
dovrebbe essere mantenuta per tutta la
procedura di sollevamento.
Altrimenti, esiste la possibilità di ssare
l’imbragatura per posizione eretta ai ganci
inferiori, facilitando una posizione di sollevamento alternativa e più adatta agli utenti
più bassi.
Quando l’utente viene risistemato in posizione seduta, spingere il sollevatore in alto
verso la sedia/seggetta/toilette e posizionare l’utente in modo che il suo polpaccio sia
parallelo alla sedia/seggetta/toilette.
Iniziare ad abbassare il sollevatore e, a
circa il 40% della procedura di abbassamento, riapplicare l’imbragatura di supporto
dell’anca e continuare con l’abbassamento.
L’imbragatura assicurerà la posizione seduta corretta.
Per rimuovere l’imbragatura, seguire le
istruzioni di installazione nell’ordine inverso,
facendo attenzione a slare l’imbragatura
dall’utente evitando l’attrito con la pelle e il
movimento.
In alternativa: l’imbragatura Active Micro
Plus può essere usata con il sollevatore
attivo; per le istruzioni vedere la guida
utente separata per l’imbragatura Active
Micro Plus.
V. Guldmann A/S
Graham Bells Vej 21-23A
DK-8200 Aarhus N
Tel. + 45 8741 3100
Fax + 45 8741 3131
www.guldmann.com
1.02 Finalidad
La eslinga se utiliza con el elevador activo GLS5 de Guldmann para ayudar
al usuario a pasar de posición sentada a erguida en hospitales, residencias,
instituciones y domicilios particulares.
La eslinga y el elevador activo están diseñados para elevar o trasladar a una
persona que puede participar en el proceso de forma activa. El usuario debe
poder comunicarse perfectamente.
Condiciones de uso
El uso de la eslinga depende de lo siguiente:
• El usuario puede bascular estando sentado, tiene fuerza en la parte inferior y
superior del cuerpo y puede comunicarse.
• Solamente puede usar la eslinga el personal con formación adecuada o las
personas que hayan sido formadas sobre la utilización de esta.
• Se debe utilizar el tamaño de eslinga adecuado.
• No deben superarse las cargas nominales máximas de 205 kg.
• El auxiliar debe prestar atención al bienestar del usuario cuando maneje la
eslinga.
• La eslinga se utiliza con el elevador activo de Guldmann.
1.03 Importante / Precauciones
• Lea detenidamente las instrucciones de la eslinga antes de utilizarla.
• No debe superarse nunca la carga máxima de la eslinga.
• La eslinga solo se debe utilizar para levantar a una persona.
• Antes de su utilización, debe examinarse la eslinga según lo dispuesto en
el apartado 2.02.
• Nunca utilice una eslinga cuyo tamaño sea demasiado grande para el
usuario.
• Las reparaciones necesarias debe realizarlas exclusivamente el fabricante.
Si necesita información para seleccionar o utilizar una eslinga de
elevación, póngase en contacto con su proveedor.
Importante!
Planique el traslado. No deje al usuario en la eslinga sin supervisión.
No inicie la elevación hasta haber comprobado que el usuario o la eslinga
no se enganchan en la cama, la silla de ruedas, etc. Asegúrese de que su
cabeza, brazos, manos y pies no corran el peligro de engancharse con nada.
Tenga cuidado con los tubos y cables que estén conectados al usuario o al
equipo.
Compruebe que el control manual y su cable estén alejados del elevador, el
usuario y cualquier otro objeto antes de accionar el brazo de elevación para
que suba o baje.
Guldmann declina cualquier responsabilidad por fallos o accidentes derivados
de un uso inadecuado de la eslinga de posición o de descuidos por parte
del auxiliar o el usuario. Si la eslinga se utiliza junto con productos que no
han sido fabricados por Guldmann, el personal cualicado debe realizar una
evaluación de riesgos.
¡Advertencia!
Tenga cuidado al jar las correas de elevación de la eslinga en los
ganchos del brazo de elevación. Compruebe que las correas estén bien
colocadas en los ganchos. Cuando pulse el botón de elevación del control manual para elevar al usuario, vuelva a comprobar que todas las
correas sigan bien colocadas en los ganchos del brazo de elevación.
Consulte el apartado 7 (Colocación de la eslinga).
75
2.00 Mantenimiento
2.01 Limpieza
Lave la eslinga a la temperatura indicada.
No utilice lejía.
Utilice la secadora a temperatura baja
No planchar
2.02 Tareas de mantenimiento diarias correspondientes al propietario
Compruebe que la eslinga de elevación no está dañada o gastada antes de
su uso según la siguiente lista de comprobación, que no incluye todos las
fases de inspección posibles. Los posibles daños pueden variar. No obstante,
prevalecerá la opinión de la persona que realiza la inspección.
Lista de comprobación para la inspección de la eslinga
Antes de usar una eslinga o un accesorio de Guldmann, compruebe lo
siguiente:
¿Está limpia la eslinga?
Actúe según los procedimientos especícos de control de infecciones de
la instalación.
¿La etiqueta de la eslinga se encuentra en esta, es legible y está
completa?
Unas etiquetas inexistentes, ilegibles o incompletas podrían hacer imposible
la tarea de identicar el tamaño adecuado, la función y / o el límite de peso
de la eslinga.
¿Están intactas las correas de elevación y las costuras?
• Compruebe que las costuras no estén rotas o desgastadas.
• Compruebe que no haya nudos en las correas.
• Compruebe que las correas no estén desgastadas o deshilachadas.
• Compruebe que no haya enganchones, pinchazos o agujeros.
• Compruebe que no haya objetos extraños en la tela o las correas (p. ej.
esquirlas de metal o similares).
¿Está el tejido intacto?
• Compruebe que no haya patrones de desgaste anómalos o excesivos ni
signos de abrasión.
• Compruebe que el tejido no esté deshilachado ni tenga cortes.
• Compruebe que no haya una pérdida de color anómala o signicativa.
• Compruebe que no haya enganchones, pinchazos, roturas o agujeros.
• Compruebe que las costuras no estén deshilachadas o poco seguras.
• Compruebe que no haya quemaduras ácidas / cáusticas / térmicas.
• Compruebe que no haya cambios en la consistencia del material, como un
aumento de la rigidez.
• Compruebe que no haya partículas incrustadas.
¿Las eslingas tienen el tamaño y la longitud originales sin necesidad de
utilizar nudos, alleres, cinta o cualquier otro método para cambiar su
forma, acortarlas o alargarlas?
Conclusión
Si se observan en la eslinga una o varias de las condiciones indicadas
previamente, debe dejar de utilizarse, independientemente del peso de la
persona que se levante.
2.03 Eliminación de las eslingas
Las eslingas deben incinerarse para su eliminación. Con una incineración
adecuada, el poliéster se degrada a dióxido de carbono y agua.
3.00 Mantenimiento y vida útil
3.01 Inspecciones de seguridad y mantenimiento
De acuerdo con la norma internacional EN/ISO 10535 «Grúas para el traslado de personas con discapacidad. Requisitos y métodos de ensayo», debe
llevarse a cabo una inspección de seguridad cada seis meses.
El procedimiento de inspección de la eslinga debe ser exhaustivo, sistemático y habitual. Además, es recomendable realizar inspecciones prácticas y
visuales.
Algunos tipos de daños se detectan con mayor facilidad mediante una inspección práctica que con una simple inspección visual; ejemplos de ello son
la rigidez del material, correas defectuosas o tejido desgastado. Estos se
detectan mediante el contacto físico con la eslinga: probablemente con una
inspección visual no se detectasen todos los tipos de daños.
Considere también la elaboración y el uso de documentación escrita relacionada con las inspecciones de la eslinga. Esta debería incluir, entre otros
datos, la siguiente información: el nombre del fabricante, el número de lote, la
longitud y la anchura, el número identicativo exclusivo (importante a la hora
de diferenciar eslingas similares) y el estado de la eslinga. Deberían incluirse
datos importantes, como la fecha de recepción o puesta en marcha en sus
instalaciones, así como características útiles y especícas.
Preste especial atención a las eslingas dañadas o defectuosas y retírelas.
Hágalo si se dan una o más de las siguientes condiciones:
77
5. Etiquetas inexistentes, ilegibles o inapropiadas.
6. Nudos en la eslinga.
7. Desgastes o roturas.
8. Cualquier otro tipo de daño visible que pueda comprometer la resistencia de
la eslinga.
Las inspecciones de la eslinga se realizan para proteger a los pacientes, al
personal sanitario y el registro general de seguridad de la clínica. Un sistema
de inspección de la eslinga posee ventajas adicionales: las inspecciones sis-
temáticas ayudarán a identicar la evolución de los daños y, con ello, reducir
de una manera eciente los costes. El procedimiento de inspección también
contribuirá a asegurarse de que no se almacenan varias eslingas del mismo
tipo y tamaño.
NOTA: las inspecciones debe llevarlas a cabo una persona cualicada que
esté familiarizada con el diseño, el uso y el mantenimiento de la eslinga.
Sistema de inspección de la eslinga
Para la máxima seguridad, desarrolle un procedimiento y un programa espe-
cícos para inspeccionar las eslingas de su centro. Es recomendable utilizar
un sistema de inspección de tres partes: Las eslingas que no se usen y no
se puedan reparar deben desecharse, siempre y cuando no valgan para un
futuro uso y no se puedan volver a introducir en el inventario activo.
1) Inspección inicial
Este nivel de inspección se realiza en el momento de la entrega de la eslinga
en su centro. La persona encargada de la inspección debe asegurarse de
que no haya sufrido daños durante el transporte, así como vericar que los
límites de carga máxima de la eslinga coinciden con los del catálogo del
fabricante. Si su centro documenta el proceso de inspección de eslingas a
través de registros de inspección por escrito, el rastro documental deberá
comenzar en esta fase.
2) Inspección frecuente
El nivel de inspección frecuente de la eslinga debe realizarse antes de cada
uso. Debe examinarse la eslinga y dejar de usarla en caso de que se detecten daños. El usuario de la eslinga debe decidir si esta es adecuada para las
condiciones de uso, los cuidados necesarios y la capacidad de carga.
3) Inspección periódica
Es posible que su centro desee poner en práctica un programa de inspección periódica en intervalos de tiempo regulares. Dichos intervalos de tiempo
dependerán de la frecuencia de uso, de la gravedad del ciclo de servicio y de
la información recabada durante el proceso de inspección. El personal que
realiza inspecciones periódicas puede hacer recomendaciones para evitar
daños y alargar la vida útil de la eslinga. Si se lleva un registro por escrito de
las inspecciones, debe incluirse siempre el número de identicación exclusivo de la eslinga y realizar actualizaciones sobre el estado de la misma. El
objetivo del registro no es detallar todos los pasos de inspección ni todos los
aspectos del programa de gestión de productos. No obstante, prevalecerá la
opinión de la persona que realiza la inspección.
El procedimiento de inspección de la eslinga debe ser exhaustivo, sistemático y homogéneo, con técnicas de inspección visuales y manuales. Algunos
tipos de daños se detectan con mayor facilidad mediante una inspección
manual que con una inspección visual; por ejemplo, la rigidez de la tela, la
presencia de correas aplastadas o el grosor de la tela se puede identicar
con una inspección manual. Únicamente con una inspección visual no se
detectan todos los tipos de daños. Cuando se detecten indicios de daños,
no baje el límite de carga de la eslinga para poder seguir usándola con una
capacidad de carga o frecuencia menor. Esto se hace a veces para alargar la
vida útil de una eslinga dañada. La regla de uso a seguir debe ser: intacta =
usar; dañada = no usar
Plantéese documentar las inspecciones de eslingas con registros por escrito.
Dichos registros deberían incluir, entre otros, los siguientes datos: el nombre
del fabricante, el número de lote, la longitud y la anchura, el número de iden-
ticación exclusivo (importante a la hora de diferenciar eslingas similares) y
el estado de la eslinga. Deberían incluirse datos importantes, como la fecha
de recepción o puesta en marcha en sus instalaciones, así como carac-
terísticas especícas (si procede). Un resultado positivo de un programa de
inspección podría ser la detección y análisis de tipos de daños repetitivos y la
creación de recomendaciones al respecto.
Ejemplos visuales de daño sintético de la eslinga x)
3.02 Vida útil
La vida útil de la eslinga es individual y depende del modo en el que se utilice, se lave, etc. Antes de utilizar la eslinga, debe examinarla según la descripción indicada en el apartado 2.02. En caso de que no cumpla los requisitos de inspección, deberá descartarse.
4.00 Especicaciones técnicas
Capacidad de elevación (carga segura de trabajo, CST) ...........205 kg
Material ................................................Poliéster
5.00 Declaración de conformidad CE
Este producto se fabrica de acuerdo con la Directiva 93/42/CEE del Consejo,
de 14 de junio de 1993, incluidas las enmiendas, como dispositivo médico de
clase 1.
6.00 Declaración de política medioambiental – V. Guldmann A/S
Guldmann trabaja constantemente para asegurar que el impacto de la
empresa sobre el medioambiente, local y global, se reduzca al mínimo.
Los objetivos de Guldmann son:
• Cumplir con la legislación medioambiental vigente (p. ej. con las directivas
REACH y WEEE)
• Garantizar que, siempre que sea posible, utilizamos componentes y materiales que cumplen con la norma RoHS
• Garantizar que nuestros productos no tienen un impacto negativo innecesario
sobre el medio ambiente respecto a su uso, recirculación o eliminación
• Garantizar que nuestros productos contribuyen a un entorno laboral positivo
en los lugares en los que se utilizan
El Departamento de Naturaleza y Medio Ambiente del municipio de Aarhus
realiza inspecciones anuales tomando como referencia el artículo 42 de la
Ley de Protección del Medio Ambiente de Dinamarca.
7.00 Colocación de la eslinga: eslinga de posición
Nota: la etiqueta debe quedar de espaldas
al usuario y no estar girada.
Coloque la eslinga en los hombros del
usuario o en el respaldo de la silla. Pida al
usuario que se incline hacia adelante para
poder pasar la eslinga por detrás de este
y colocarla dos dedos por debajo del omoplato y por encima de la línea del cinturón.
Coloque el borde superior de la eslinga
bajo las axilas y quédese de pie frente al
usuario.
Asegúrese de dejar una distancia de dos
dedos entre la eslinga y las axilas.
Rodee y ajuste el cinturón de soporte rmemente en torno al torso para evitar que
la eslinga se escurra.
Una vez hecho esto, ya puede sujetar la
eslinga al elevador.
Asegúrese de que el cinturón está bien
apretado y de que el velcro funciona.
Introduzca el GLS5. Debe prestarse aten-ción al reposapiés cuando se esté cerca
de los pies del usuario.
81
Coloque los pies del usuario sobre el reposapiés y ajuste la almohadilla para
las rodillas (la parte superior de esta
debe quedar a la altura de la parte
superior de la espinilla, a una distancia
de dos dedos por debajo de la rodilla).
Opcional: si el usuario tiene tendencia a
realizar movimientos involuntarios, puede
usar la correa para las piernas, para asegurarse de que los pies no se salgan del
reposapiés. Si no se utiliza la correa para
las piernas, sujétela en la parte trasera de
la almohadilla para las rodillas (evitando
que queden cabos sueltos).
Levante el brazo de elevación para tensar
la eslinga: asegúrese de que la eslinga
queda ja y bien sujeta antes de proceder con la elevación.
Mantenga la comunicación con el usuario
mientras dure el procedimiento de elevación.
Otra opción consiste en sujetar la eslinga
a los ganchos inferiores. Ello brinda otra
posición de elevación, más adecuada para
usuarios de menor altura.
Al volver a sentar al usuario, empuje el
elevador hasta la silla, la silla higiénica o
el inodoro y coloque al usuario de manera
que sus pantorrillas queden paralelas a la
silla, la silla higiénica o el inodoro. Comience a descender y pida al usuario que
empuje la pelvis hacia atrás para asegurarse de que queda sentado correctamente.
Para retirar la eslinga, siga las instrucciones de colocación en orden inverso, con
cuidado al retirarla para evitar roces en la
piel o movimientos.
8.00 Colocación de la eslinga: eslinga de sujeción de las caderas
con eslinga de posición
Colocación de las correas de sujeción
de las caderas
Las correas de sujeción tienen una anilla
en un extremo y una hebilla en el otro.
Inserte el extremo con la anilla a través de
la apertura del brazo y sujételo en la barra
de la palanca de empuje como se muestra
en la siguiente imagen. Ya puede utilizar la
correa.
Nota: la etiqueta debe quedar de espaldas
al usuario.
Antes de sujetar la eslinga de posición pida
al usuario que se incline hacia adelante
e introduzca la eslinga de sujeción de las
caderas. Esta debe quedar colocada en
la base de la espina dorsal, a uno de los
lados de las caderas. Coloque la eslinga
de posición como se ha descrito anteriormente.
Introduzca el elevador. Debe prestarse
atención al reposapiés cuando se esté
cerca de los pies del usuario.
Coloque los pies del usuario sobre el reposapiés y ajuste la almohadilla de las rodillas (la parte superior de esta debe quedar
a la altura de la parte superior de la espinilla, dos dedos por debajo de la rodilla).
Opcional: si el usuario tiene tendencia a
realizar movimientos involuntarios, puede
usar la correa para las piernas, para asegurarse de que los pies no se salgan del
reposapiés. Si no se utiliza la correa para
las piernas, sujétela en la parte trasera de
la almohadilla para las rodillas (evitando
que queden cabos sueltos).
83
Sujete la eslinga de sujeción de las caderas a las correas con la hebilla. Levante
el brazo de elevación para tensar ambas
eslingas: asegúrese de que la eslinga
queda ja y bien sujeta antes de continuar con la elevación.
Ajuste las correas de sujeción de las caderas con la hebilla y continúe. La eslinga de
sujeción de las caderas debería tensarse
antes que la eslinga de posición. Si no es
así, baje al usuario y reajuste una o ambas
eslingas.
Cuando el elevador esté aproximadamente
un 60 % levantado, la eslinga de sujeción
de la cadera se aojará, y una vez de pie,
la eslinga quedará suelta, permitiendo
acceder a la ropa inferior. Mantenga la
comunicación durante todo el proceso de
elevación.
Otra opción es sujetar la eslinga a los ganchos inferiores, lo que brinda otra posición
de elevación más adecuada para usuarios
de menor altura.
Al volver a sentar al usuario, empuje el
elevador hasta la silla, la silla higiénica o el
inodoro y colóquelo de forma que las pantorrillas queden paralelas a la silla, la silla
higiénica o el inodoro.
Comience a bajar y cuando haya descendido aproximadamente un 40 %, vuelva a
colocar la eslinga de sujeción de la cadera
y siga bajando. La eslinga asegura que el
usuario quede bien sentado.
Para retirar la eslinga, siga las instrucciones de colocación en orden inverso, con
cuidado de retirarla del usuario para evitar
roces en la piel o movimientos.
Alternativa: con el elevador activo puede
usarse también la eslinga Active Micro
Plus. Consulte sus instrucciones en la guía
del usuario correspondiente.
V. Guldmann A/S
Graham Bells Vej 21-23A
DK-8200 Aarhus N
Tel. + 45 8741 3100
Fax + 45 8741 3131
www.guldmann.com
1.02 Objectivo
A cadeira é utilizada em combinação com o dispositivo de elevação activo
Guldmann GLS5 para ajudar o utilizador a passar da posição sentada para a
posição de pé em hospitais, lares de idosos, instituições e casas privadas.
A cadeira e o dispositivo de elevação activo foram concebidos para elevar
ou transferir uma pessoa que consiga participar activamente no processo. O
utilizador deverá ter igualmente boas capacidades de comunicação.
Condições de utilização
A utilização da cadeira está sujeita ao seguinte:
• O utilizador consegue equilibrar-se na posição sentada, tem força nos membros inferiores e superiores do corpo e consegue comunicar.
• A cadeira é utilizada por pessoal com formação ou pessoas que tenham sido
instruídas sobre a utilização da cadeira em questão.
• É utilizado o tamanho de cadeira correcto.
• A carga máxima nominal de 205 kg não deve ser excedida.
• O auxiliar presta atenção ao bem-estar do utilizador ao utilizar a cadeira.
• A cadeira é utilizada com o dispositivo de elevação activo da Guldmann.
1.03 Importante/Precauções
• Leia as instruções cuidadosamente antes de usar a cadeira.
• A carga máxima da cadeira nunca deve ser excedida.
• A cadeira só pode ser utilizada para elevar uma pessoa.
• Antes de utilizar a cadeira, esta deve ser examinada de acordo com
o ponto 2.02.
• Nunca use uma cadeira que seja demasiado grande para o utilizador.
• Possíveis reparações devem ser realizadas apenas pelo fabricante.
Em caso de dúvida sobre a escolha ou utilização de uma cadeira de
elevação, contacte o seu representante.
Importante!
Planeie a transferência. Evite deixar o utilizador desacompanhado no arnês.
Não inicie a elevação até ter conrmado que o utilizador não cará preso
e que o arnês não cará preso na cama, cadeira de rodas, etc. A cabeça,
braços e pés do utilizador não devem correr o risco de car presos. Tenha
cuidado com tubos e os que estejam presos ao utilizador e/ou equipamento.
Verique se o controlo remoto e o cabo do controlo remoto estão afastados
do dispositivo de elevação, do utilizador e de outros objectos antes de activar
a lança de elevação para subir ou descer.
A Guldmann não será responsável por falhas ou acidentes resultantes da
utilização incorrecta da cinta da posição de pé ou motivados por falta de
atenção da parte do auxiliar ou utilizador. Se o arnês for utilizado em combinação com produtos que não foram fabricados pela Guldmann, deve ser
realizada uma avaliação de risco por parte de pessoal qualicado.
Cuidado!
Tenha especial cuidado ao colocar as correias de elevação da cadeira
nos ganchos da lança de elevação. Verique que todas as correias
foram colocadas correctamente nos ganchos. Ao premir o botão ”para
cima” no controlo remoto para elevar o utilizador, verique novamente
que todas as correias permanecem correctamente colocadas nos
ganchos da lança de elevação.
Vericar antes da utilização se a cadeira de elevação apresenta sinais de
desgaste ou danos, de acordo com a seguinte lista, que não pretende representar todos os potenciais passos de inspecção. Potenciais danos podem
variar. A opinião do examinador prevalece.
Lista de inspecção da cadeira
Antes de utilizar uma cadeira/acessório da Guldmann verique o seguinte:
A cadeira está limpa?
Siga o procedimento para controlo de infecções especíco das instalações.
A etiqueta da cadeira existe, está legível e completa?
Se faltarem etiquetas ou estas estiverem ilegíveis ou incompletas, poderá ser
impossível identicar o tamanho apropriado da cadeira e/ou a capacidade
máxima de peso da mesma.
As correias de elevação, e respectivas costuras, estão intactas?
• Procure costuras rasgadas ou gastas
• Procure nós nas correias
• Procure rasgões ou zonas desgastadas nas correias
• Procure saliências, furos ou orifícios
• Procure objectos estranhos (fragmento de metal) no tecido ou nas correias
O tecido está intacto?
• Procure por padrões de desgaste anormal, desgaste excessivo, provas
abrasivas
• Procure cortes ou tecido gasto
• Procure descoloração invulgar ou signicativa
• Procure saliências, furos, rasgões, orifícios
• Procure costuras gastas ou pouco seguras
• Procure queimaduras térmicas/cáusticas/ provocadas por ácidos
• Procure alterações na consistência do material, por ex. aumento de
rigidez
As cadeiras são do tamanho e comprimento originais sem recorrer a
nós, alnetes, ta ou outros métodos para alterar a forma, encurtar ou
alongá-las?
Conclusão
As cadeiras devem ser eliminadas por incineração. No caso de uma incineração adequada o poliéster será degradado em dióxido de carbono e água.
2.03 Eliminação de cadeiras
As cadeiras devem ser eliminadas por incineração. No caso de uma incineração adequada o poliésterserá degradado em dióxido de carbono e água.
3.00 Assistência e vida útil
3.01 Inspecções de segurança/assistência
De acordo com a norma internacional EN/ISO 10535 “Sistema de elevação
para transferência de pessoas com deciência – Requisitos e métodos de
teste”, tem de ser efectuada uma inspecção a cada 6 meses.
O procedimento de inspecção da cadeira deve ser completo, sistemático e
regular. Além disso, são recomendadas inspecções visuais e práticas.
Certos tipos de danos são muito mais fáceis de detectar através de uma
inspecção prática do que apenas de uma inspecção visual. Por exemplo: a
rigidez do material, correias com defeito e tecido gasto. Estes são detectados
através do contacto físico com a cadeira. A inspecção visual, provavelmente,
não irá detectar todas as formas de danos na cadeira.
1. Marcas químicas ou de corrosão
2. Partes derretidas ou marcas de queimaduras
3. Arranhões, orifícios, rasgões ou cortes
4. Costuras rasgadas ou gastas
5. Cadeiras sem etiquetas ou com etiquetas ilegíveis ou incompletas
6. Nós na cadeira
7. Desgaste e rasgões
8. Outros danos visíveis que suscitem dúvida quanto à resistência da cadeira.
Considere a composição e manipulação da documentação escrita relacionada
com as inspecções da cadeira. A documentação deve incluir informações como:
o nome do fabricante, o número do lote da cadeira, largura e comprimento,
o número de identicação único da cadeira (importante na diferenciação de
cadeiras semelhantes), bem como as condições da cadeira. Outras informações
importantes também podem incluir a data em que foi recebida ou utilizada pela
primeira vez nas suas instalações e quaisquer características especiais úteis.
Tenha cuidado com cadeiras danicadas e com defeitos, e deixe de utilizá-las:
Deixe de utilizar a cadeira, se vericar uma ou mais das seguintes condições:
89
As inspecções da cadeira são realizadas para proteger os pacientes, a equipa de cuidados e o registo geral de segurança da instituição. Um sistema de
inspecção de cadeiras tem benefícios adicionais. As inspecções sistemáticas
ajudarão a identicar o desenvolvimento de danos e, assim, potencialmente,
levar a ecazes reduções de custos. O procedimento de inspecção pode
também contribuir para assegurar que várias cadeiras do mesmo tamanho e
tipo não são mantidas em stock.
NOTA: As inspecções devem ser realizadas por uma pessoa devidamente
qualicada que esteja familiarizada com a concepção, utilização e manutenção da cadeira.
Sistema de inspecção de arneses
Desenvolver um procedimento e um programa especíco para a inspecção
de arneses na sua unidade é a sua melhor salvaguarda. Contemple a implementação de um sistema de inspecção em três partes. Os arneses que
sejam retirados de serviço e não possam ser reparados devem ser eliminados, de modo a torná-los inutilizáveis no futuro e assim evitar que voltem a
ser integrados no inventário activo.
1) Inspecção inicial
Este nível de inspecção aplica-se no momento em que os arneses são recebidos nas suas instalações. O inspector deverá assegurar que não ocorreram
danos durante o transporte, e também vericar que os limites de carga do
arnês correspondem aos indicados no catálogo do fabricante. Caso a sua
unidade documente o processo de inspecção de arneses em registos de
inspecção escritos, a documentação em papel deverá iniciar-se nesta fase.
2) Inspecções frequentes
O nível de inspecção frequente deve ser realizado pelo utilizador do arnês
antes de cada utilização. O arnês deve ser examinado e retirado de serviço
caso sejam detectados danos. O utilizador do arnês deve também determinar
que o arnês se adequa à condição do utilizador, à função e à capacidade de
peso requeridas.
3) Inspecção periódica
A sua unidade poderá querer contemplar a implementação de um programa
de inspecção periódico em intervalos regulares. A periodicidade das inspecções deverá basear-se na frequência de utilização, na exigência do ciclo de
serviço e nas informações derivadas do processo de inspecção. O pessoal
responsável pelas inspecções periódicas poderá fazer recomendações com
vista a prevenir danos e a prolongar o tempo de vida útil dos arneses. Caso
se mantenham registos escritos das inspecções, estes deverão sempre fazer
referência ao identicador único e ser actualizados de modo a reectirem a
condição actual de cada arnês. Não pretende representar todos os potenciais passos de inspecção nem todos os aspectos potenciais do programa de
gestão do produto. A opinião do examinador prevalece.
O procedimento de inspecção do arnês deve ser completo, sistemático e
regular. Recomenda-se a utilização de técnicas de inspecção visual e ”manual”. Certos tipos de danos são muito mais fáceis de detectar através de uma
inspecção manual do que apenas de uma inspecção visual. Por exemplo, a
rigidez do tecido, a existência de defeitos ou desgaste no tecido podem ser
identicados mais facilmente através da inspecção táctil. A inspecção visual,
provavelmente, não irá detectar todas as formas de danos no arnês. Assim
que sejam detectados danos, não reduza o limite de carga do arnês com a
intenção de continuar a utilizá-lo numa capacidade ou frequência limitada.
Esta prática é, por vezes, utilizada com a intenção de prolongar o tempo de
vida útil de um arnês danicado. A regra operacional e a norma devem ser:
intacto = utilizar; danicado = não utilizar.
Contemple a prática de documentar as inspecções dos arneses através de
registos de inspecção escritos. A documentação deverá incluir informações,
tais como: o nome do fabricante, o número de stock do arnês, a largura e
o comprimento, bem como o identicador único do arnês (importante para
conseguir diferenciar arneses semelhantes), e também a condição do arnês.
Outras informações importantes também podem incluir a data em que o
arnês foi recebido ou utilizado pela primeira vez nas suas instalações e quai-
squer características especiais úteis (se aplicáveis). Um resultado benéco
de um programa de inspecção será a determinação da existência de formas
repetitivas de danos, cuja análise pode conduzir a recomendações especícas.
Exemplos visuais de amostra de danos em cadeiras sintéticas x)
A vida da cadeira é individual e depende de como esta é usada, lavada, etc.
Antes de ser utilizada, a cadeira deve ser examinada de acordo com o descrito na secção 2.02 e se não cumprir os requisitos de inspecção, deve ser
eliminada, se necessário.
4.00 Especicações técnicas
Capacidade de elevação, COS ...............................205 kg
Material ................................................Poliéster
5.00 Declaração de conformidade CE
Os produtos são fabricados em conformidade com a Directiva do Conselho
93/42/CEE de 14 de Junho de 1993 – com correcções, como dispositivo
médico de classe 1.
6.00 Declaração de política ambiental - V. Guldmann A/S
A Guldmann esforça-se continuamente por garantir que o impacto da empresa sobre o ambiente é reduzido ao máximo, tanto a nível local como global.
Na Guldmann, os nossos objetivos são:
• Respeitar a atual legislação sobre o ambiente (e.g. diretivas WEEE e REACH)
• Garantir que usamos, tanto quanto possível, materiais e componentes em
conformidade com a diretiva RoHS
• Garantir que os nossos produtos não têm um impacto negativo desnecessário
sobre o ambiente no que diz respeito ao seu uso, recirculação ou eliminação
• Garantir que os nossos produtos contribuem para um ambiente de trabalho
positivo nos locais em que são utilizados
As inspeções são realizadas anualmente pelo Departamento do Ambiente e
da Natureza do município de Aarhus, tendo como referência a secção 42 da
lei dinamarquesa de proteção do ambiente.
7.00 Colocação dos arneses – Cinta da posição de pé
Nota: A etiqueta deve estar virada contra o
utilizador e não deve estar ao contrário.
Coloque a cinta nos ombros do utilizador e/
ou no encosto da cadeira. Peça ao utilizador para se inclinar para a frente e deixar
que a cinta passe por trás, posicionando
a cinta dois dedos abaixo da linha dos
ombros e acima da linha da cintura.
Posicione a extremidade superior da cinta
sob as axilas e que de pé em frente do
utilizador.
Assegure que existe uma distância mínima
de dois dedos entre a cinta e as axilas.
Enrole e xe o cinto de suporte rmemente
em redor do tronco para evitar que a cinta
deslize.
A cinta está agora pronta para ser ligada
ao dispositivo de elevação.
Verique se o cinto está bem apertado e
se o velcro está funcional.
Introduza o GLS5. Tenha cuidado com a
placa para os pés quando estiver perto dos
pés do utilizador.
93
Coloque os pés do utilizador na placa para
os pés e regule a protecção dos joelhos - o
topo da protecção dos joelhos deverá estar
nivelado com o topo das canelas, com uma
distância de dois dedos abaixo da rótula.
Opcional - se o utilizador tiver tendência
para fazer movimentos involuntários, pode
utilizar a correia de calfe para assegurar
que os pés do utilizador não saem da placa para os pés. Se a correia de calfe não
estiver a ser utilizada, aperte a correia à
traseira da protecção dos joelhos (evite
correias soltas).
Levante a lança do dispositivo de elevação
para criar tensão na cinta - Assegure que
a cinta ainda está segura e instalada
antes de continuar a elevação.
A comunicação com o utilizador deverá
ser mantida ao longo do procedimento de
elevação.
Em alternativa, tem a opção de colocar as
correias nos ganchos inferiores; isto possibilita uma posição de elevação alternativa
e é mais adequado para um utilizador mais
pequeno.
Quando coloca o utilizador de novo na
posição sentada, empurre o elevador para
cima da cadeira / cadeira de descanso /
sanita e posicione o utilizador de modo a
que a barriga das pernas do utilizador que
paralela à cadeira / cadeira de descanso
/ sanita. Comece a baixar e peça ao utilizador que empurre a sua pélvis para trás
para assegurar a posição sentada correcta.
Para remover a cinta, efectue as instruções
de elevação pela ordem inversa, tendo
cuidado para remover a cinta do utilizador,
evitando a fricção com a pele e o movimento.
8.00 Colocação dos arneses – Cinta de suporte da anca com cinta de
posição de pé
Fixação das correias de suporte da anca
As correias de suporte são fechadas numa
extremidade e têm uma vela na outra
extremidade. Enrosque a extremidade
fechada através da porta da lança e xe
sobre a barra da pega, tal como é indicado
na gura abaixo. A correia está pronta para
utilizar.
Nota: A etiqueta deve estar virada contra o
utilizador.
Antes de colocar a cinta da posição de pé,
peça ao utilizador para se inclinar para a
frente e introduza a cinta de suporte da
anca. Esta deve ser posicionada na base
da coluna em ambos os lados da anca.
Encaixe a cinta da posição de pé tal como
foi descrito anteriormente.
Introduza o dispositivo de elevação. Tenha
cuidado com a placa para os pés quando
estiver perto dos pés do utilizador.
Coloque os pés do utilizador na placa para
os pés e regule a protecção dos joelhos - o
topo da protecção dos joelhos deve car
nivelado com o topo da canela, dois dedos
abaixo da rótula.
Opcional - se o utilizador tiver tendência
para fazer movimentos involuntários, pode
utilizar a correia de calfe para assegurar
que os pés do utilizador não saem da placa para os pés. Se a correia de calfe não
estiver a ser utilizada, aperte a correia à
traseira da protecção dos joelhos (evite
correias soltas).
95
Ligue a cinta de suporte da anca às cor-
reias, encaixando as velas entre si. Eleve
a lança de elevação para criar tensão nas
duas correias - Certique-se de que a
cinta está segura e instalada antes de
continuar a elevação.
Ajuste as correias de suporte da anca com
a vela e continue. A cinta de suporte da
anca deve estar tensionada antes da cinta
da posição de pé - se não estiver, baixe
o utilizador e reajuste uma ou ambas as
cintas.
À medida que a elevação se aproxima
de 60% para o procedimento da posição
de pé, a cinta de suporte da anca será
desapertada e, quando estiver de pé, a
cinta será redundante, permitindo aceder
ao vestuário inferior. A comunicação deve
ser mantida ao longo do procedimento de
elevação.
Em alternativa, tem a opção de xar a cinta
nos ganchos inferiores, o que irá permitir
uma posição de elevação alternativa mais
adequada para um utilizador mais pequeno.
Quando coloca o utilizador de novo numa
posição de sentado, empurre o dispositivo
de elevação para cima da cadeira/cadeira
de descanso/sanita e posicione o utilizador
de modo a que a sua barriga das pernas
que paralela à cadeira/cadeira de descanso/sanita.
Comece a baixar e, a aproximadamente
40% do procedimento de abaixamento,
reaplique a cinta de suporte da anca e
continue a baixar. A cinta irá assegurar a
posição sentada correcta.
Para remover o arnês, realize as instruções
de elevação pela ordem inversa, tendo
cuidado para afastar o arnês do utilizador,
evitando a fricção da pele e o movimento.
Alternativa: A cinta Active Micro Plus pode
ser utilizada com o dispositivo de elevação
activo - para obter instruções, consulte o