Flipper 640DC, 640 SC, 600 ST, 600 DC, 640 ST Owner's Manual

Download

Page 1

FIN

SWE

NOR

ENG

F4 V. 3.0

Page 2

V. 3.0

Page 3

Esipuhe

Hyvä Flipper-veneen omistaja! Tämän käsikirjan tarkoituksena on auttaa Teitä käyttämään venettänne turvallisesti ja miellyttävästi.

Käsikirja sisältää veneen ja siihen kuuluvien tai asennettujen varusteiden ja järjestelmien yksityiskohdat sekä tietoa veneen käytöstä ja hoidosta. Kehotamme Teitä lukemaan käsikirjan huolellisesti ja tutustumaan veneeseenne ennen sen käyttöönottoa.

Omistajan käsikirja ei luonnollisestikaan ole merimiestaitojen tai veneilyturvallisuuden kurssi. Jos tämä on ensimmäinen veneenne tai olette vaihtanut venetyyppiin, jota ette vielä tunne, varmistukaa oman mukavuutenne ja turvallisuutenne takia siitä, että hankitte käsittely- ja käyttökokemusta ennen kuin otatte veneen päällikkyyden vastuullenne. Veneen myyjä, venekerhot tai kansalliset moottorivene- tai purjehtijaliitot antavat mielellään tietoja paikallisista veneilykouluista tai suosittelevat päteviä opettajia.

Varmistakaa, että odotettavissa olevat tuuli- ja aallokko-olosuhteet vastaavat veneenne suunnittelukategoriaa, ja että Te ja miehistönne pystytte hallitsemaan venettänne kyseisissä olosuhteissa. Suunnittelukategorioita A, B, ja C vastaavat tuuli- ja aallokko-olot yltävät myrskystä kovaan tuuleen, joissa on poikkeuksellisten aaltojen ja puuskien vaara. Vaikka veneenne on suunniteltu niihin, ne ovat vaarallisia olosuhteita, joissa voi tyydyttävästi toimia vain pystyvä, hyväkuntoinen ja koulutettu miehistö, joka käyttää hyvin ylläpidettyä venettä.

Tämä omistajan käsikirja ei ole yksityiskohtainen huolto-opas. Ongelmatapauksissa ottakaa yhteys jälleenmyyjään. Käyttäkää aina päteviä ja koulutettuja henkilöitä huoltoon, korjauksiin ja muutostöihin. Muutokset, jotka voivat vaikuttaa veneen turvallisuusominaisuuksiin, tulee arvioida, toteuttaa ja dokumentoida pätevien henkilöiden toimesta. Veneen valmistajaa ei voida pitää vastuullisena muutoksista, joita se ei ole hyväksynyt.

Veneen kuljettamiseen vaaditaan joissain maissa ajokortti tai valtuutus. Tutustukaa oman alueenne erityissäännöksiin.

Pitäkää veneenne aina hyvässä kunnossa ja ottakaa huomioon kuluminen vanhenemisen ja kovan käytön tai väärinkäytön seurauksena. Mikä tahansa vene - riippumatta sen vahvuudesta - voi vaurioitua merkittävästi, mikäli sitä ei käytetä asianmukaisesti. Tämä ei sovi turvalliseen veneilytapaan. Mukauttakaa aina veneen nopeus ja suunta aallokko-oloihin.

Veneessä tulisi olla mukana asiaankuuluvat turvavarusteet (pelastusliivit, turvavaljaat jne.) veneen tyypin, sääolosuhteiden jne. mukaan. Nämä varusteet ovat joissain maissa pakollisia. Miehistön tulisi olla hyvin perillä kaikkien turvavarusteiden käytöstä ja hätämanööverauksesta (veteen pudonneen pelastaminen, hinaus jne.). Purjehduskoulut ja -seurat järjestävät säännöllisesti pelastusharjoituksia.

Kaikkien veneessä olijoiden tulisi käyttää sopivaa kelluntapukinetta (pelastusliiviä / veneilyliiviä) ollessaan kannella. Huomatkaa, että joissain maissa laki vaatii kansallisten säädösten mukaisen kelluntapukineen käyttöä aina veneessä oltaessa.

Kiitämme Teitä veneenne valinnasta ja t

SÄILYTTÄKÄÄ TÄMÄ KÄSIKIRJA VARMASSA PAIKASSA JA ANTAKAA SE SEURAAVALLE OMISTAJALLE, JOS MYYTTE VENEEN.

oivotamme Teille monia miellyttäviä hetkiä Flipper-veneellänne

vesillä liikkuessa. Veneilyterveisin

Bella-Veneet Oy

Page 4

Sisällysluettelo

4.4 Säilytyspukki s. 5

TEKNINEN OSIO

19. Tekninen erittely s. 24

20. Suunnittelukategoriat s. 25

21. Varusteet s. 26

22. Varusteiden sijoitus

s. 27-28

23. Kuormitus s. 29

24. Veden sisäänpääsyn estäminen s. 30

24.1 Rungon ja kannen aukot s. 30

24.2 Pilssipumput ja tyhjennys s. 30

25. Vesijärjestelmän toimintaperiaate s. 31

26. Septitankin toimintaperiaate s. 32

26.1 Jätevesitankkien (septi) käyttö s. 32

27. WC:n toimintaperiaate s. 40

28. Polttoainejärjestelmän s. 34

29. Sähköjärjestelmä s. 35

30. Sähkökaaviot s. 36

toimintaperiaate

26.2 Septitankin sulkuventtiilin

sinetöinti

s. 32

WC:n toimintaperiaate

s. 33

veneeseen uudelleen nouseminen

1. Yleistä s. 1

1.2 Määritelmät s. 1

1.3 Takuu s. 1

2. Ennen käyttöönottoa s. 2

2.1 Rekisteröinti s. 2

2.2 Vakuutukset s. 2

3. Ennen vesille lähtöä s. 3

4. Veneen siirto s. 4

4.1 Veneen nosto s. 4

4.2 Kuljetus s. 4

4.3 Ennen vesille laskua s. 4

5. Veneen kiinnittäminen laituriin s. 6

6. Veneen hinaus s. 6

7. Ankkurointi, kiinnitys s. 7

8. Lähtö s. 8

8.1 Turvallisuusohjeet s. 8

8.2 Käynnistys s. 8

8.3 Käynnistämisen jälkeen s. 8

9. Hallintalaitteet s. 9

9.1 Mittarit

s. 9

9.3 Ohjaus

s. 10

9.4 Hätäkatkaisin

s. 11

9.5 Trimmi (rikikulman säätö)

s. 11

10. Vakavuus

s. 11

11. Tulipalon tai räjähdysvaaran ehkäiseminen

s. 12

11.1 Moottorit

s. 12

11.2 Muut polttoainetta käyttävät laitteet

s. 12

12. Palontorjunta

s. 12

12.1 Sammuttimet

s. 13

13. Oikea käyttö - muut suositukset ja ohjeet

s. 13

13.1 Tuuletus

s. 14

13.2 Irrallisten varusteiden kiinnittäminen

s. 14

13.3 Ympäristön huomioonottaminen

s. 14

13.4 Hiilimonoksidivaara

s. 14

14. Ohjailuominaisuudet

s. 15

14.1 Trimmitasot

s. 16

14.2 Moottorin käynnistäminen

s. 16

15. Näkyvyys ohjauspaikalta

s. 17

16. Laidan yli putoamisen ehkäisy ja

17. Yleiset huolto-ohjeet

s. 18

17.1 Pesu ja puhdistus

s. 19

18. Huolto

s. 19

18.1 Veneen säännöllinen huolto

s. 19

18.2 Moottorin säännöllinen huolto

s. 20

18.3 Moottorin talvihuolto

s. 20

18.4 Toimenpiteet ennen talvitelakointia

s. 20

18.5 Veneen talvisäilytys

s. 20

18.6 Veneen syys- ja kevätkunnostus

s. 20

18.7 Korjaukset

s. 21

18.8 Kaiteiden hoito

s. 21

18.9 Tiikkipintojen hoito

s. 22

18.9.1 Tahrojen poistaminen

s. 22

18.9.2 Harmaantunut tiikki

s. 22

18.9.3 Tiikin käsitteleminen öljyllä

s. 22

9.2 Kytkimet

18.9.4 Ohjauspisteen materiaalien puhdistaminen

18.9.5 Luukku- ja ovikiskojen huolto

s. 22 s. 22

18.9.6

Kuomun huoltaminen

s. 22

Page 5

1. Yleistä

Omistajan käsikirja auttaa Teitä tuntemaan uuden veneenne ominaisuuksia, hoitoa ja huoltoa. Veneeseen asennettujen laitteiden omat ohjekirjat on liitetty mukaan ja useissa kohdissa viitataan niihin. Voitte tietysti täydentää käsikirjaa myöhemmin hankittujen laitteiden ohjekirjoilla. Omille muistiinpanoillenne on varattu tilaa käsikirjan lopussa.

Tässä käsikirjassa olevat varoitukset ja huomautukset määritellään seuraavasti:

Käsikirjassa on käytetty SI-järjestelmän mukaisia yksikköjä. Joissain tapauksissa muita yksikköjä on lisätty sulkuihin. Poikkeuksena tästä on tuulen nopeus, joka on huvivenedirektiivissä esitetty boforeina.

Veneellä ja siihen veistämöllä asennetuilla varusteilla on oheen liitettyjen takuuehtojen mukainen takuu. Laitteiden erilliset takuukirjat ja laitetoimittajien yhteystiedot ovat liitteissä.

Mahdollisissa takuuasioissa pyydämme Teitä ottamaan yhteyden lähimpään Flipper-jälleenmyyjään. Ks. lähin jälleenmyyjä osoitteesta www.flipperboats.fi.

1.2 Määritelmät

1.3 Takuu

Merkitsee muistutusta turvallisesta toimintatavasta tai kiinnittää huomiota vaaralliseen toimintatapaan, joka voi johtaa loukkaantumiseen tai veneen tai sen osien vaurioitumiseen.

HUOM!

Merkitsee, että on olemassa vaaratekijä, joka voi johtaa loukkaantumiseen tai kuolemaan, ellei asianmukaisiin varokeinoihin ryhdytä.

VAROITUS!

Merkitsee, että on olemassa vakava vaaratekijä, joka johtaa suurella todennäköisyydellä kuolemaan tai pysyvään vammautumiseen, ellei asianmukaisiin varokeinoihin ryhdytä.

VAARA!

FIN

Page 6

2. Ennen käyttöönottoa

2.1 Rekisteröinti

2.2 Vakuutukset

Veneliikenneasetuksen mukaisesti yli 15 kW perämoottorivene ja sisä- tai sisäperämoottorivene, tai moottorilla tai purjeella varustettu vesikulkuneuvo, jonka rungon pituus on valmistajan ilmoituksen mukaan vähintään 5,5 m, on Suomessa merkittävä vesikulkuneuvorekisteriin. Tarkistakaa veneen rekisteröintimaan määräykset paikallisilta viranomaisilta.

Venevakuutus voi korvata vesillä tai kuljetuksen ja telakoinnin aikana sattuvan vahingon. Varmistakaa erikseen vakuutusvastuu venettä nostettaessa. Tarkempia tietoja eri vakuutusvaihtoehdoista antavat vakuutusyhtiöt.

FIN

Page 7

3. Ennen vesille lähtöä

Tarkistakaa aina ennen vesille lähtöä ainakin seuraavat seikat: Säätila ja ennuste

Kuormitus

Matkustajat

Polttoaine

Moottori ja varusteet

Tuuletus (vain bensiinimoottorilla varustetuissa sisäperämoottoriveneissä)

Tavaroiden kiinnitys

Merikartat

Lähtömanööverit

Luukkujen ja rungon aukkojen tiiveys

Ottakaa huomioon tuuli, aallokko ja näkyvyys. Ovatko veneenne suunnitteluluokka, koko ja varustus sekä päällikön ja miehistön taidot riittäviä sille vesialueelle, jolle olette lähdössä? Voimakkaassa tuulessa ja suuressa aallokossa luukkujen tulee olla suljetut, jotta roiskevesi ei pääsisi veneen sisälle.

Älkää ylikuormittako venettä, jakakaa kuorma oikein. Älkää sijoittako painavia esineitä liian ylös, jotta veneen vakavuus ei heikkenisi. Veneen suurimman sallitun kuormituksen voi tarkistaa tämän kirjan teknisestä osiosta tai veneen CE-kilvestä.

Varmistukaa, että kaikille mukanaolijoille on pelastusliivit. Sopikaa kunkin henkilön tarvittavat tehtävät matkan aikana ennen lähtöä.

Tarkistakaa, että polttoainetta on riittävästi; myös varapolttoainetta huonoa säätä tms. ajatellen.

Tarkistakaa ohjauksen, sähkölaitteiden ja akun toiminta sekä kunto ja tehkää moottorin ohjekirjan mukaiset päivittäiset tarkistustoimet. Tarkistakaa veneen merikelpoisuus muutenkin: ei polttoaine- tai vesivuotoja, turvavarusteet mukana jne. Tarkistakaa, että pilssiveden määrä on minimissä. Mukana veneessä tulee olla myös riittävästi köysiä, mela, ankkuri ja äyskäri.

Antakaa moottoritilan tuulettimen käydä vähintään 4 minuuttia ennen koneen käynnistämistä. Käynnistäkää moottori valmistajan ohjeiden mukaisesti. Huolehtikaa polttoainetilojen tuuletuksesta tulipalovaaran vähentämiseksi.

Tarkistakaa, että kaikki tavarat on asetettu niin, että ne pysyvät paikoillaan myös merenkäynnissä ja kovassa tuulessa. Vapaasti veneessä liikkuvat tavarat saattavat aiheuttaa vaaran tai rikkoa paikkoja.

Ellette kulje täysin tuttua reittiä, varmistakaa, että mukana on merikarttoja riittävän laajalta alueelta.

Sopikaa miehistön kanssa, kuka irrottaa minkäkin köyden jne. Tarkistakaa, etteivät kiinnitys- tai muut köydet pääse potkuriin lähdön tai saapumisen aikana.

Aina silloin tällöin, tarkastakaa luukkujen ja runkoikkunoiden tiivistenauhojen kunto. Useiden luukkujen tulee olla vesitiiviitä jolloin tiivisteen tulee olla täysin ehjä. Ajan ja suolaveden vaikutuksesta tiivistenauhat saattavat haurastua ja murtua jolloin ne eivät ole enää vesitiiviitä. Tällaiset tiivisteet on vaihdettava viivyttelemättä uusiin.

Pelkkään karttaplotteriin ei tulisi koskaan luottaa, vaan mukana olisi hyvä olla myös perinteisiä merikarttoja.

FIN

Page 8

Suosittelemme käyttämään veneen nostossa asianmukaista kehikkoa. Ilman kehikkoa nostettaessa, veneen rungolle kohdistuu suuri puristusvoima sivusuunnassa, joka saattaa vahingoittaa venettä. Jos veneen nostossa ei käytetä kehikkoa varmistakaa, että liinat ovat riittävän

pitkät. Liinat ovat sopivan pituiset kun niiden harus on noin astetta. Varokaa noston yhteydessä rikkomasta kaiteita ja veneen muita varusteita. Säätäkää nostoliinat siten, että vene on täysin vaakasuorassa asennossa noston aikana. Peittäkää nostoliinat, jotta vene ei naarmuunnu. Älkää menkö veneen alle noston aikana.

Kun hankitte trailerin venettänne varten, varmistakaa kauppiaaltanne sen soveltuvuus kyseiselle venemallille. Katsokaa, että veneen köli tulee trailerin keskirullien päälle suoraan, ja että sivutuet estävät venettä heilumasta. Tarkoituksena on, että köli kantaa veneen painon ja sivutuet ainoastaan pitävät veneen oikeassa asennossa. Kiinnittäkää kuljetusliinat. Älkää jättäkö veneeseen irtonaisia tavaroita tai ylimääräistä kuormaa kuljetuksen ajaksi.

Tehkää seuraava tarkistus ennen veneen vesillelaskua. Tarkistakaa silmämääräisesti:

- kiinnikkeet ja niiden kireys

- letkut, tankit, venttiilit, läpiviennit ja mahdollinen sadevesityhjennys

- sähköjohdot

- mahdolliset vauriokohdat. Tarkkailkaa näitä asioita säännöllisesti veneilykauden aikana.

4.1 Veneen nosto

4.2 Kuljetus

4.3 Ennen vesillelaskua

4. Veneen siirto

HUOM!

Älkää koskaan kiinnittäkö nostoliinoja pollareihin, kaiteisiin tai muihin vastaaviin veneen osiin.

FIN

Säilytyspukki

Nostoalue

Page 9

4. Veneen siirto

Oheisessa kuvassa on veneen säilytyspukki ja sen mitat. On tärkeää, että pukki tehdään riittävän tukevaksi, että se kantaa rikkoutumatta veneen painon. Varmista, että pukkiin ei jää esille nauloja tai ruuveja, jotka voisivat naarmuttaa veneen gelcoat-pintaa.

Aina ennen säilytyspukin käyttöönottoa tulee varmistaa, että se on asiallisessa kunnossa ja kestää veneen painon.

4.4 Veneen säilytyspukki

FIN

Säilytyspukin rakentaminen on aina veneen omistajan omalla vastuulla.

700

3100

830

980

320

260

300

230

110

370

920

785

600

330

Page 10

6. Veneen hinaus

5. Veneen kiinnittäminen laituriin

6. Veneen hinaus

Esimerkkejä veneen kiinnitystavoista.

Kun rantaudutaan tai kiinnitytään laituriin, on vene kiinnitettävä kunnolla. Perussääntö on, että vene on aina kiinnitettävä niin, että se kestää kovaa tuulta ja aallokkoa. Venettä ei koskaan kiinnitetä väliaikaisesti, ellei miehistö ole lähellä. Silloinkin tulee ottaa huomioon veneen mahdollisesti muille veneille aiheuttama haitta, sekä esimerkiksi ohi ajavien veneiden aallokko. Venettä ei voi kiinnittää laituriin liikkumattomaksi. Köysien on oltava riittävän pitkät ja mahdollisimman vaakatasossa. Tällöin vene voi nousta ja keinua ilman, että se liikkuu vaakatasossa. Kiinnitysköysiä tarvitaan kaksi keulaan ja kaksi perään. Keulaköysissä on hyvä olla kumijoustimet, peräköysien on oltava noin veneen mittaisia. Köyden kiinnittämiseen voi käyttää sopivaa solmua, mutta nykyään monissa köysissä on valmiina kiinnityshaka. Köyden kulumista hakojen hankauskohdissa tulee seurata.

6. Veneen hinaus

Kun hinaatte toista venettä, käyttäkää riittävän vahvaa kelluvaa hinausköyttä. Aloittakaa hinaus varovasti, välttäkää nykäyksiä, älkää ylikuormittako konetta. Sovittakaa köyden pituus siten, että veneen ohjattavuus säilyy kohtuullisena joka tilanteessa. Veneen vakaus voi heiketä hinauksessa. Omistajan tulee myös harkita, mitkä toimenpiteet ovat tarpeellisia varmistettaessa hinausköyden kiinnitystä.

VAROITUS!

Hinausköysi on suuren jännityksen alainen. Jos köysi katkeaa, saattaa katkenneella päällä olla vaarallinen nopeus. Älkää oleskelko köyden jatkeen kohdalla.

Kun hinaat tai olet hinattavana, käytä aina pientä nopeutta. Jos on kyse uppoumarunkoisesta veneestä, älä koskaan ylitä hinauksessa runkonopeutta.

HUOM!

Hinausköysi tulee aina kiinnittää niin, että se on irrotettavissa kuormitettuna (kiinnitys pollariin ilman solmuja tai lukkoa).

HUOM!

FIN

Page 11

7. Ankkurointi, kiinnitys

Köysien tai ketjujen murtolujuus ei yleensä saa ylittää kyseisen kiinnityspisteen murtolujuutta.

HUOM!

Kiinnittäkää veneenne aina suojaisaankin paikkaan huolellisesti, koska olosuhteet saattavat muuttua nopeasti. Älkää kiinnittäkö venettänne perä ulapalle päin, jotta isot aallot eivät tunkeutuisi veneen sisälle. Kiinnitysköysien tulisi olla varustetut joustimilla nykäysten vaimentamiseksi. Käyttäkää riittävän suuria lepuuttajia hankautumisen estämiseksi.

On omistajan/käyttäjän vastuulla varmistaa, että kiinnitys-, hinaus- ja ankkuriköydet, ankkuriketjut ja ankkurit ovat sopivia veneen tarkoitetulle käytölle, ja että köysien ja ketjujen murtolujuus ei ylitä 80 % vastaavien kiinnityspisteiden lujuudesta. Köysien kuluminen ja solmujen aiheuttama lujuuden heikkeneminen tulee kuitenkin ottaa huomioon.

Rantautuessanne luonnonsatamaan varmistukaa siitä, että veden syvyys on riittävä.

. Kohtuullinen pito saavutetaan, kun köyttä on 4-5 kertaa veden syvyys. Kuvassa kiinnityspisteet, joita käytetään ankkuroinnissa, kiinnittämisessä ja hinauksessa.

LASKEKAA ANKKURI RIITTÄVÄN KAUAS RANNASTA

7. Ankkurointi, kiinnitys

VAROITUS!

Älkää yrittäkö pysäyttää venettä käsivoimin tai laittako kättänne tai jalkaanne veneen ja laiturin, rannan tai toisen veneen väliin. Harjoitelkaa rantautumista hyvissä olosuhteissa, käyttäkää konevoimaa hillitysti mutta määrätietoisesti.

HUOM!

Kiinnittäessänne venettänne ottakaa huomioon tuulen kääntyminen, vedenpinnan nousu tai lasku, peräaallot jne.

FIN

Page 12

8. Lähtö

äynnistäkää

8.1 Turvallisuusohjeet

8.2 Käynnistys

Käynnistämisen jälkeen

Kiinnittäkää kaikki irtotavarat paikoilleen.

Kaikilla matkustajilla on oltava pelastusliivit. Kaikkien matkustajien on istuttava ajettaessa.

Ainakin kahden henkilön tulee kyetä käyttämään venettä. Noudattakaa erityistä varovaisuutta täyttäessänne polttoainetankkia. Kuunnelkaa säätiedotuksia ennen lähtöä.

Jättäkää retkisuunnitelma omaisille.

Lukekaa läpi moottorivalmistajan käyttöohjekirja. Varmistakaa, ettei koneessa ole polttoaine tai öljyvuotoja. Varmistakaa, että tankissa on polttoainetta. Älä käytä venettä mikäli siinä on suurempi koneteho kuin valmistajan kilpeen merkitty suurin sallittu

koneteho.

K kone valmistajan ohjeiden mukaan.

Mikäli kone ei käynnisty, katsokaa ohjeet moottorivalmistajan käyttöohjekirjasta. Mikäli kone käy huonosti, sammuttakaa kone ja katsokaa moottorivalmistajan käyttöohjekirjan ohjeet. Tarvittaessa ottakaa yhteys jälleenmyyjäänne.

Varmistakaa, että koneen jäähdytys toimii moitteettomasti. (Ks. moottorin käyttöohjekirja) Varmistakaa, että kone käy normaalisti.

Mikäli koneen varoitusvalot tai äänimerkit hälyttävät, sammuttakaa moottori välittömästi.

Kiinnittäkää hätäkatkaisimen naru käteenne tai jalkaanne heti, kun olette irrottanut kiinnitysköydet. Lukekaa tarkemmat ohjeet moottorin käsikirjasta. Varsinkin yksin ajettaessa on erittäin tärkeää, että vene pysähtyy, jos jostain syystä putoatte veteen tai horjahdatte veneessä. Muistakaa kuitenkin irrottaa naru kädestänne ennen rantautumismanöövereja.

8.3

Hätäkatkaisin

VAROITUS!

1. Älkää käyttäkö uimatasoa, kun kone on käynnissä.

2. Pysäyttäkää moottori, mikäli konekoppa pitää avata.

3. Pysäyttäkää moottori, mikäli potkuria tarvitsee tarkistaa.

4. Älkää sulkeko päävirtakatkaisinta moottorin käydessä.

5. Varmistakaa, ettei moottorin pakokaasu pääse veneen tiloihin tai ole vaaraksi muille.

HUOM!

Tarkistakaa, onko veneenne moottorissa ylimääräinen vedenoton sulkuhana. Hanan tulee olla auki-asennossa ennen käynnistystä.

VAROITUS!

Käyttäkää konetilan tuuletinta vähintään neljä minuuttia ennen koneen käynnistämistä. Tuulettamalla poistetaan bensiinihöyryt moottoritilasta ja estetään mahdollinen palovaara.

4min

FIN

Page 13

9. Hallintalaitteet

Koneen öljynpainemittari

Mittaa koneen öljynpaineen. Tarkistakaa koneen käyttöohjeesta normaali vaihteluväli.

Polttoainemittari

Mittaa polttoainemäärää (noin) tankissa. Tarkistakaa polttoaineen riittävyys lähtiessänne vesille.

HUOM! Polttoainemittari näyttää tarkasti vain veneen ollessa täysin vaakatasossa.

Veneenne moottorivalmistajasta riippuen mittareita on tarpeen mukaan erilaisia. Katsokaa valmistajan käsikirjasta eri mittareiden käyttö- ja säätöohjeet.

Nopeusmittari

Mittaa veneen nopeuden kilometreissä tai solmuissa.

Kierroslukumittari

Mittaa koneen kierroksia (RPM) per minuutti.

Lämpötilamittari

Mittaa koneen jäähdytyksen lämpötilaa. Tarkistakaa koneen käyttöohjeesta normaali vaihteluväli.

KNOTS

HUOM!

Katsokaa moottorivalmistajan ohje sopivasta käyttö/kierroslukualueesta.

Trimmi

Näyttää perävetolaitteen asennon ja osoittaa veneen keulan asentoa horisontaalisella tasolla.

Volttimittari

Mittaa akun varausta volteissa (V DC).

Ampeerimittari

Mittaa latausvirtaa sähköjärjestelmässä. Tarkistakaa koneen käyttöohjeesta normaali vaihteluväli.

9.1 Mittarit

FIN

Page 14

9.2 Kytkimet

9. Hallintalaitteet

Äänimerkki

Trimmi

Tuulilasinpyyhkijä

Ankkurivalo

Navigointivalot.

Kompassinvalo

Kabiininvalo

Defroster

Kansivalo

Pilssipumppu

Pentteripumppu

Moottoritilan tuuletin. Vain bensiini sisäperämoottoreissa.

Kauko-ohjattava hakuvalo

Pentryn nosto / lasku

Kattoluukun avaus / sulku

Ankkurivinssi

Navigointivalo / ankkurivalo

Tyhjä / extra

Kytkinpaneelin ja mittaritaulun valot.

Jääkaappi

Näillä kytkimillä hallitset veneesi eri toimintoja. Riippuu venemallista ja varustetasosta, mitkä kytkimet löytyvät veneestäsi. Ennen vesille lähtöä tutustu kytkimien toimintoihin.

FIN

Page 15

9. Hallintalaitteet

Moottorivalmistajasta riippuen veneessä voi olla eri toimintaperiaatteella toimivia ohjausjärjestelmiä, esim. kaapeli- tai hydrauliohjaus. Joissakin venemalleissa voi olla myös tehostettu ohjaus. Kaikki laitteet tarvitsevat säännöllistä huoltoa toimiakseen hyvin.

Hallintalaitteiden yhteyteen on asennettu hätäkatkaisin (F), joka sammuttaa moottorin, jos horjahdatte tai putoatte veneestä (perämoottorimallit). Käyttäkää aina hätäkatkaisijaa, jos sellainen on käytettävissä.

Kun vene nostetaan liukuun, lasketaan moottori täysin alas. Veneen ollessa liu'ussa nostetaan vetolaitetta ylös ja haetaan veneelle sopiva ja miellyttävä kulkuasento keliolosuhteiden mukaan. Välttäkää turhaa kavitointia. Vasta-aallokossa keulaa lasketaan alaspäin, jolloin kulku pehmenee. Myötäaallokossa ajettaessa keulaa nostetaan ylöspäin. Huomatkaa, että väärällä rikikulmalla ajo kuormittaa moottoria tarpeettomasti.

Kaukohallintalaitteet Esimerkki kahvan asennoista A

B B2

C D

9.4 Hätäkatkaisin

9.5 Trimmi (rikikulman säätö)

Vapaa-asento - moottori käynnistyy

ainoastaan tässä asennossa.

Eteenpäin - painakaa vapautuspainiketta ,

jotta voitte vaihtaa eteenpäin.

Taaksepäin - älkää vaihtako suoraan peruutusvaihteelle.

Vapaalla - koneen lämmitystä varten

oleva vaihteen vapautuspainike.

Trimmi - rikikulman säätö,

säädetään kulkuasentoa ylös/alas.

VAROITUS!

Huonosti huolletut hallintalaitteet voivat johtaa veneen hallinnan menettämiseen.

HUOM!

Kahvan toimintaa esittävä kuva on vain ohjeellinen. Tarkistakaa moottorinvalmistajan ohjeesta veneeseenne asennetun laitteen toimintaperiaate.

VAROITUS!

Pyörivä potkuri aiheuttaa hengenvaaran veneestä pudonneelle.

9.3 Ohjaus

FIN

(neutral)

(Hätäkatkaisin)

Page 16

VAROITUS!

Käyttäkää konetilan tuuletinta vähintään neljä minuuttia ennen koneen käynnistämistä. Tuulettamalla poistetaan bensiinihöyryt moottoritilasta ja estetään mahdollinen palovaara.

10. Vakavuus

Flipper-veneissä on pyritty hyvään vakavuuteen sijoittamalla suuret painot alas ja pitämällä avotila ja muut kannella olevat kaukalot suhteellisen pieninä. Muistakaa kuitenkin, että suuret murtuvat aallot ovat aina vakava vaara vakavuudelle.

Huomatkaa, että veneenne vakavuus heikkenee minkä tahansa korkealle lisätyn painon vaikutuksesta. Kaikki muutokset massojen sijoittelussa (esimerkiksi tutkan, koneen vaihto jne.) voivat vaikuttaa huomattavasti veneenne vakavuuteen, trimmiin ja suorituskykyyn. Ottakaa yhteys jälleenmyyjäänne, jos suunnittelette tällaisia muutoksia.

Pilssissä olevan veden määrä tulee pitää minimissä. Kovassa kelissä luukut, lokerot, ikkunat, aukot ja ovet tulee pitää suljettuina vedellä täyttymisen riskin minimoimiseksi.

Ottakaa huomioon, että vakavuus voi heiketä hinattaessa tai nostettaessa painavia esineitä taavettien tai puomin avulla.

Varmistakaa myös, että konetilan tuuletuskanavat ovat avoinna ja vapaina roskista yms. Koneen käynnistyttyä varmistukaa jäähdytysveden asianmukaisesta virtauksesta.

Ennen tankkauksen aloittamista sammuttakaa moottori. Tupakointi tai muu tulen käsittely on ehdottomasti kielletty tankkauksen aikana. Älkää käyttäkö kytkimiä tai laitteita, jotka voivat aiheuttaa kipinöitä.

Kun tankkaatte huoltoasemalla, älkää käyttäkö muovisuppiloa, joka estää täyttöpistoolin ja täyttöhelan välisen staattisen jännitteen purkautumisen. Tankin täytön jälkeen tarkistakaa, ettei polttoainetta ole vuotanut pilssiin tai moottoritilaan. Poistakaa mahdollisesti ylivuotanut polttoaine ja puhdistakaa tila kaikista polttoainejäänteistä.

Älkää pitäkö varakanistereita tuulettamattomissa tiloissa tai irrallaan tai mitään bensiiniä sisältäviä varusteita tiloissa, joita ei ole siihen tarkoitettu.

Älkää säilyttäkö konetilassa mitään irrallisia tavaroita, jotka voisivat siirtyessään koskettaa kuumia koneenosia tai vahingoittaa polttoaineputkia tai -letkuja. Tarkastakaa vuosittain, ettei polttoaineletkuissa ole läpivientien kohdalla kulumia.

11. Tulipalon tai räjähdysvaaran ehkäiseminen

11.1 Moottorit

11.2 Muut polttoainetta käyttävät laitteet

Tutustukaa tarkoin kaikkiin veneessä oleviin laitteisiin. Laitteiden käyttöohjeet ovat samassa pakkauksessa omistajan käsikirjan kanssa.

Varmistakaa riittävä ilmastointi tukehtumisvaaran välttämiseksi.

FIN

Page 17

12. Palontorjunta

Varmistukaa siitä, että palonsammutusvälineet ovat helposti luoksepäästäviä myös silloin, kun vene on kuormattu. Kertokaa kaikille miehistön jäsenille palontorjuntavälineiden sijainti ja toiminta, kiinteän sammutusjärjestelmän purkausaukkojen sijainnit sekä hätäreittien ja poistumisaukkojen sijainti.

Pitäkää pilssi puhtaana ja tarkastakaa mahdolliset polttoainevuodot tai -höyryt säännöllisesti. Älkää kiinnittäkö vapaasti riippuvia verhoja tai muita kankaita lieden läheisyyteen tai yläpuolelle. Älkää

myöskään varastoiko palavaa ainetta moottoritilaan. Jos palamattomia aineita varastoidaan moottoritilaan, on varmistettava, etteivät ne pääse putoamaan tai siirtymään koneistoihin. Ne eivät myöskään saa aiheuttaa minkäänlaista estettä tilaan pääsemiselle tai sieltä poistumiselle.

Poistumisaukot - muut kuin pääkulkuaukon ovet tai luukut, joissa on kiinteät tikkaat - on varustettu ohjekilvellä.

Älkää koskaan

- tukkiko kulkuteitä poistumisaukoille ja luukuille

- tukkiko pääsyä turvalaitteisiin, esim. polttoaineventtiileille, sähköjärjestelmän katkaisijoille

- jättäkö venettä valvomatta, kun keitin tai lämmityslaite on käytössä

- muuttako mitään veneen järjestelmää (erityisesti sähkö- tai polttoainejärjestelmää) tai salliko asiantuntemattoman henkilön tehdä muutoksia mihinkään veneen järjestelmään

- täyttäkö mitään polttoainesäiliötä, kun laitteisto on käynnissä tai kun keitto- tai lämmityslaite on käytössä

- tupakoiko käsitellessänne polttoainetta

- tukkiko pääsyä komeroon sijoitetuille käsisammuttimille

Veneesi on varustettu 2kg jauhesammuttimella. Tutustu sammuttimen käyttöön, jotta tarpeen vaatiessa osaat käyttää sitä nopeasti. Käsisammuttimet tulee huollattaa vuosittain. Yli kymmenen vuotta vanhoja sammuttimia ei hyväksytä ilman uutta paineastian koeponnistusta. Mikäli käsisammuttimia vaihdetaan, tulee tilalle hankkia sammutuskyvyltään vähintään samankaltaiset laitteet. Huolehtikaa kiinteän sammutusjärjestelmän täyttämisestä tai vaihtamisesta, jos laitetta on käytetty tai jos käyttöaika on ylittynyt. Kun vaihdatte järjestelmän osia, käyttäkää vain tekniseltä palonsammutuskyvyltään vastaavia osia.

Tämä vene on sitä käytettäessä varustettava käsisammuttimilla, joiden tehot ja sijoittelu on kerrottu kohdissa 19. Tekninen erittely, 21. Varusteet ja 22. Varusteiden sijoitus.

Kiinteän sammutusjärjestelmän laukaisimen viereen on kiinnitetty kuvan 4 mukainen varoituskilpi:

Kuva 4. Varoituskilpi moottorin ja puhaltimien sammuttamisesta ennen kiinteän sammutusjärjestelmän laukaisemista.

12.1 Sammuttimet

HUOM!

Ennen sammuttimen käyttöä sammuttakaa moottori ja puhaltimet.

FIN

Page 18

13. Oikea käyttö - muut suositukset ja ohjeet

13.1 Tuuletus

13.2 Irrallisten varusteiden kiinnittäminen

13.3 Ympäristön huomioonottaminen

Epäedullisissa olosuhteissa (myötätuuli) ja hitaassa vauhdissa voivat pakokaasut tunkeutua sisälle avonaisesta hytin ovesta. Pitäkää ovi suljettuna, jos tunnette sisällä pakokaasun hajua, ja tuulettakaa kansiluukkujen kautta.

Huolehtikaa riittävästä tuuletuksesta nukkumatiloissa sekä käyttäessänne liettä.

Varmistakaa riittävä tuuletus käytettäessä polttolaitteita, joita ei ole eristetty sisätilasta, ja varmistakaa, että savutorvelliset laitteet toimivat aina asianmukaisesti.

Kiinnittäkää kaikki painavat varusteet, kuten ankkurit, luotettavasti paikalleen ennen liikkeellelähtöä.

Vesialueet ja saaristo ovat ainutlaatuisia ja niiden luonnon säilyttäminen on veneilijänkin kunnia-asia. Välttäkää siis:

- polttoaine- tai öljyvuotoja

- käymäläjätevesien päästämistä veteen

- roskien tai jätteiden tyhjentämistä vesistöön tai jättämistä rannalle

- pesuaineiden tai liuottimien päästämistä veteen

- kovaa melua sekä vesillä että satamissa

- peräaaltojen tuottamista erityisesti kapeikoissa ja matalissa vesissä.

Itämeren alueella ei käymäläjätevesiä saa päästää mereen rannikon läheisyydessä. Käyttäkää siis imutyhjennysasemia jätevesitankin tyhjentämiseksi.

Ottakaa huomioon muutkin paikalliset ympäristölait ja ohjesäännöt. Tutustukaa kansainvälisiin sääntöihin merten saastumisen ehkäisemiseksi (MARPOL) ja kunnioittakaa niitä.

Pitäkää huolta pakokaasujärjestelmän kunnosta, älkääkä tehkö siihen muutoksia, jotka voivat lisätä ympäristöön leviävää melua.

Tavaroiden pyöriminen veneen lattialla ajonaikana voi häiritä kuljettajaa ja rikkoa rakenteita.

VAROITUS!

Polttoainetta käyttävät avoliekkilaitteet kuluttavat kajuutan happea ja vapauttavat veneeseen palamistuotteita. Laitteita käytettäessä tuuletus on pakollista. Tuuletusaukkojen on oltava auki laitteita käytettäessä. Tuuletusaukkoja ei saa koskaan tukkia, ja on varmistettava, että laitteet toimivat moitteettomasti.

FIN

Page 19

VAARA!

13.4 Hiilimonoksidivaara

13. Oikea käyttö - muut suositukset ja ohjeet

FIN

Page 20

14. Ohjailuominaisuudet

14.1 Trimmitasot

avulla veneen kulkuasentoa voidaan säätää monipuolisesti. Perussäännöt ovat

seuraavat:

- puoliliukunopeuksilla "keula alas" -asento

- kun vene on liu'ussa ja mikäli aallokko on pieni, nostakaa hitaasti keulaa ja seuratkaa lokista, kuinka kauan nopeus kasvaa

- vasta-aallokossa laskekaa keulaa alaspäin, jolloin kulku pehmenee. Myötäaallokossa nostakaa keulaa ylöspäin, jottei se sukeltaisi. Sivutuulessa vene saadaan trimmitasoja säätämällä kulkemaan suorassa.

Opetelkaa meriteiden säännöt ja seuratkaa niiden antamia ohjeita sekä COLREG:n (kansainväliset säännöt yhteentörmäämisen ehkäisemiseksi merellä) vaatimuksia. Navigoikaa huolellisesti ja käyttäkää uusia tai päivitettyjä merikortteja.

Sovittakaa aina nopeutenne olosuhteisiin ja ympäristöön. Ottakaa huomioon:

- aallokko (kysykää myös matkustajien mielipidettä mukavasta nopeudesta)

- omat peräaaltonne (suurimpia liukuunnousussa, pienimpiä uppoumanopeudella eli

alle 6 solmua).

- näkyvyys (saaret, sumu, sade, vasta-aurinko)

- reitin tuntemus (navigointiin tarvittava aika)

- reitin ahtaus (muut vesilläliikkujat, melu ja peräaallot rannoilla)

- pysähtymiseen ja väistöliikkeisiin tarvittava tila.

Noudattakaa aallokonaiheuttamiskieltoja. Vähentäkää nopeutta ja peräaaltoja kohteliaisuudesta, sekä turvallisuussyistä itseänne ja muita kohtaan.

Trimmitasojen

VAROITUS!

Säätäkää trimmitasoja suurilla nopeuksilla varovaisesti - ne muuttavat veneen käytöstä rajusti. Älkää ajako keula liian alhaalla, vene voi kääntyä yllättäen.

VAROITUS!

Aallot heikentävät veneen ohjailtavuutta ja kallistavat venettä. Ottakaa tämä huomioon vähentämällä nopeutta aallokon kasvaessa.

VAROITUS!

Älkää ajako venettä suurella nopeudella koneen rikikulman ollessa negatiivisella kulmalla (keula alhaalla). Vene voi kallistua sivulle ja käännöksissä esiintyä epästabiiliutta. Käyttäkää negatiivista trimmiä kiihdytettäessä uppoumakulusta liukunopeuksiin, ja pienemmillä liukunopeuksilla aallokossa (sovellettavissa veneisiin, joissa on propulsiolaitteen koneellinen rikikulman säätö “power trim”).

VAROITUS!

Älkää ajako täydellä nopeudella ruuhkaisilla väylillä tai kun näkyvyys on rajoitettu esim. säätilan tai aallokon takia. Huomatkaa ja noudattakaa nopeusrajoituksia ja aallokonaiheuttamiskieltoja.

VAROITUS!

Välttäkää nopeita ohjausliikkeitä nopean ajon aikana.

FIN

Page 21

14. Ohjailuominaisuudet

14.2 Moottorin käynnistäminen

Ennen moottorin käynnistämistä varmistakaa, että vaihde on vapaalla, kuten ohjauspaikan eteen kiinnitetty varoituskilpi (kuva 7) osoittaa. Muussa tapauksessa yllättävä, äkillinen liikkeellelähtö voi olla vaaraksi veneessä olijoille.

Kuva 7. Varoituskilpi moottorin käynnistämisestä vain vapaalla. Päävirtakytkimen on venettä käytettäessä aina oltava ON-asennossa (= virta päällä). Jos veneessänne

on kaksoisakkujärjestelmä, huolehtikaa siitä, että molemmat akut ovat ON-asennossa ajon aikana. Tutustukaa kohdissa 21. Varusteet ja 29. Sähköjärjestelmä esitettyihin tarkempiin ohjeisiin.

FIN

Page 22

15. Näkyvyys ohjauspaikalta

Kauniilla ja tyynellä säällä ajaminen on helppoa, kunhan järjestätte riittävän, myös COLREG:n sääntöjen edellyttämän, tähystyksen. Huolehtikaa aina siitä, että ohjauspaikalta on mahdollisimman hyvä näkyvyys.

- Sijoittakaa matkustajat, ikkunaverhot jne. niin, ettei näkökenttä supistu.

- Älkää ajako jatkuvasti liukukynnysnopeudella, jolla keulan nousu haittaa näkyvyyttä.

- Säätäkää veneen asento trimmitasoja ja koneen rikikulmaa (power-trim) käyttäen niin, ettei keulan nousu haittaa näkyvyyttä.

- Käyttäkää tarvittaessa tuulilasinpyyhkimiä.

- Huonossa näkyvyydessä avatkaa kattoluukku ja tähystäkää sitä kautta.

- Erityisesti laivaväylillä muistakaa katsoa myös taaksepäin. Huomatkaa, että ohjaajalla oleva näkyvyys ohjauspaikalta voi olla estettynä veneen suuren

trimmikulman ja muiden tekijöiden takia; mm. nousu uppoumakulusta liukuun ja aallokko-olot. Käyttäkää pimeän tullen ja rajoitetun näkyvyyden (esim. sumu) vallitessa asianmukaisia kulkuvaloja.

Sammuttakaa sisävalot, jos ne tai niiden heijastukset haittaavat näkyvyyttä.

Veneen työkannet on merkitty kuvaan 8. Muilla alueilla, kuten ohjaushytin katolla (HT- ja Cabin-mallit), ei tule oleskella tai kulkea veneen ollessa kulussa.

Veteen pudonneen henkilön on tyynellä säällä helpointa nousta veneeseen uimatasolle sijoitettujen tikkaiden kautta. Tikkaat saa vedettyä alas myös vedestä käsin.

16. Laidan yli putoamisen ehkäisy ja veneeseen uudelleen nouseminen

Kuva 8.

FIN

Page 23

17. Yleiset huolto-ohjeet

Pitäkää vene puhtaana ja siistinä. Se lisää viihtyisyyttä ja turvallisuutta sekä veneen jälleenmyyntiarvoa.

Kannen ja kylkien hoidoksi riittää yleensä pesu ja vahaus. Pesuun sopivat parhaiten erityiset veneenpesuaineet. Älkää käyttäkö voimakkaita liuottimia, ne voivat himmentää lujitemuovipintojen kiiltoa. Hankaumien tai pinttyneen lian poistamiseen voidaan käyttää lievästi hiovia kiillotusaineita. Vahaamiseen emme suosittele silikonipitoisia vahoja, koska ne heikentävät hartsin tai maalin tarttuvuutta ja vaikeuttavat siten mahdollisten vaurioiden korjausta.

Noston jälkeen peskää veneen pohja välittömästi. Levä ja lima irtoavat helpoimmin, kun ne eivät ole päässeet kuivumaan.

17.1 Pesu ja puhdistus

18. Huolto

Omistajan käsikirjan tarkoituksena on opastaa käyttäjää tuntemaan uuden veneensä ominaisuudet ja käyttämään venettään asianmukaisella tavalla.

Mikään vene tai moottori ei pysy hoitamatta kunnossa. Helpommalla ja halvemmalla pääsee, kun huoltaa veneensä ja moottorinsa säännöllisesti, ehkäisee ennalta viat eikä odota niiden ilmenemistä.

Veneilykautena on veneen kunnossapito helppoa ja huoletonta, yleensä riittää pelkkä puhtaanapito. Parhaita pesuaineita ovat vähäfosfaattiset ympäristöystävälliset pesuaineet. Lujitemuovivene kannattaa vahata kerran pari kesässä ja uusi aina ennen käyttöönottoa.

18.1 Veneen säännöllinen huolto

Tehkää moottorille ja muille laitteille huolto erillisten ohjekirjojen mukaisesti (liite). Jos veneenne on talven ulkosalla tai kosteissa tiloissa, tyhjentäkää se tekstiileistä ja muista varusteista, jotka voivat homehtua tai syöpyä kosteudessa. Köydet tulee pestä makeassa vedessä ja kuluneet köydet uusia.

Tyhjentäkää tankit yms. ja jättäkää läpivientien venttiilit puoliksi auki. Myös sähköiset instrumentit suojaatte parhaiten sekä hapettumista että varkaita vastaan irrottamalla

ne ja viemällä kuiviin sisätiloihin talven ajaksi. Irrottakaa akut, viekää ne lämpimään ja kuivaan paikkaan ja ladatkaa niitä talven aikana ainakin kaksi kertaa. Suihkuttakaa sähköjärjestelmän liittimet tarkoitukseen sopivalla kosteuden- ja korroosionestoaineella.

Tarkistakaa rungon kunto ja hiokaa mahdolliset kolhut auki niin, että laminaattiin tunkeutunut kosteus pääsee kuivumaan.

FIN

Page 24

18. Huolto

Moottorin säännöllisellä ja tunnollisella huollolla varmistatte sen häiriöttömän toiminnan ja pitkän käyttöiän. Moottoripäiväkirja helpottaa suuresti huollon seurantaa. Päiväkirjaan voi merkitä ajotunnit, öljynvaihdot ja muut huolto- ja tarkastustoimenpiteet, tehdyt korjaukset sekä polttoainetäydennykset. Seuratkaa aina täsmällisesti moottorin huoltokirjan mukaisia huolto-ohjeita. Jos Teillä ei ole moottorin huoltokirjaa, hankkikaa se maahantuojalta tai valmistajalta.

Veneilykauden aikana on moottorin valmistajan suositusten mukaisesti tehtävä seuraavat huollot:

- öljynvaihto

- öljymäärän tarkastus ennen ajoon lähtöä

- muiden voitelukohteiden voitelu

- jäähdytysjärjestelmän toiminnan tarkastus

- polttoainejärjestelmän toiminnan tarkastus

- mahdolliset polttoainetankkien ja kaasuttimen sakkakuppien puhdistukset säännöllisesti

- suodattimen puhdistus ja vaihto

- sähkölaitteiden tarkastus, liitosten puhdistus ja voitelu

- akkuveden tarkastus

- moottorin ulkopuolinen tarkastus.

Jos huolellisesta kunnossapidosta huolimatta veneeseenne tai moottoriinne ilmaantuu vika, kääntykää heti myyjän, valmistajan, maahantuojan tai huoltokorjaamon puoleen.

Noudattakaa talvihuollossa moottorin valmistajan ohjeita. Jos moottoriinne ei ole ilmaantunut vikoja, voitte tehdä talvihuollon itse. Erityisesti sisäperämoottorien

säilytyksessä on otettava huomioon jäätymisvaara. Huolellinen talvitarkastus, huolto ja korjaukset yhdessä moottorin oikean käytön kanssa takaavat moitteettoman kunnon vuosikausiksi. Kun kaikki toimenpiteet on suoritettu oikein, voitte keväällä käynnistää moottorin ilman turhia unohtuneiden korjausten ja tarkastusten tuomia viivytyksiä. Muistakaa moottorin määräaikaishuollot!

18.2 Moottorin säännöllinen huolto

18.3 Moottorin talvihuolto

18.5 Veneen talvisäilytys

18.4 Toimenpiteet ennen talvitelakointia

Mikäli on odotettavissa pakkasta, tyhjentäkää jäähdytysvesi moottorista sen ohjekirjan mukaisesti. Tyhjentäkää myös makeavesisäiliö, lämminvesivaraaja, WC ja septitankki. Varmistakaa myös, että letkuihin ei jää vettä tai muita jäätyviä nesteitä.

Nostakaa veneenne maihin hyvissä ajoin ennen jäiden tuloa. Venettänne ei ole mitoitettu jäissä ajoa tai jäissä säilytystä varten.

Poistakaa akku veneestä talvisäilytyksen ajaksi. Useat akut menettävät tehonsa ja rikkoutuvat, jos ne pääsevät syväpurkautumaan.

Mitä suuremman veneen olette ostanut, sitä enemmän aikaa ja huolta Teidän on uhrattava veneen kunnolliseen talvisäilytykseen. Ison veneen talvitelakointi vaatii jo enemmän vaivaa. Vene on tuettava niin, ettei sen oma paino aiheuta vahinkoa veneen rungolle. Vene on peitettävä kunnolla ja rakennettava sille sellainen kehikko tai teline, että ilma pääsee vapaasti kiertämään. Älä laita peitettä veneen runkoon kiinni. Katteen tulee olla riittävän jyrkkä, jotta lumi valuu sen päältä pois helposti.

Sään vaihtelut vahingoittavat helposti veneen pintaa, ja jäätyessään vesi laajenee ja voi vaurioittaa niin moottoria, lujitemuovia kuin puutakin. Järjestäkää myös veneen sisätilojen kunnollinen tuuletus talvisäilytyksen ajaksi. Käykää tarkistamassa veneenne vointi talvellakin!

FIN

Page 25

18. Huolto

HUOM!

Eräät jälkiasennukset ja muutostyöt voivat väärin tehtyinä aiheuttaa vahinkoa veneen rakenteelle tai olla vaaraksi turvallisuudelle. Ottakaa yhteys valmistajaan tai valtuutettuun jälleenmyyjään ennen kuin teette tai teetätte esim. uusia maadoituksia, luukkuja jne.

HUOM!

Huoltaessanne sähkölaitteita katkaiskaa jännite laitteista. Jos joudutte uusimaan sähkölaitteita, varmistukaa, että ne ovat sopivia veneen jännitteeseen.

18.6 Veneen syys- ja kevätkunnostus

18.7 Korjaukset

Uusi vene ei juuri kevätkunnostusta kaipaa, mutta varsinkin likaisissa vesissä liikkuvan on syytä muistaa, että vesistössä pesii runsaasti kotiloita ja levää. Kotilot tarttuvat helposti veneen vedenalaisiin osiin, ja niitä on erittäin vaikea saada pohjasta irti. Tältä vältytte, kun käsittelette veneen pohjan keväisin pohjamaalilla. Syksyllä vene kannattaa vetää kuiville niin ajoissa, että se ehtii kuivua ennen pakkasia. Syyshuolto on tehtävä kunnolla, sillä siitä riippuu, miten aikaisin saatte veneenne vesille seuraavana keväänä. Puhdistakaa vene läpikotaisin. Viekää kaikki irrallinen tavara ja etenkin tekstiilit kuivaan paikkaan. Huoltakaa, puhdistakaa ja tarkastakaa kaikki veneenne varusteet jo syksyllä tai talven aikana. Tehkää tarvittavat varustetäydennykset syksyllä, silloin Teillä itsellänne on hyvässä muistissa varusteiden puutteet.

Laskettuanne veneen vesille avatkaa kaikkien läpivientien venttiilit ja tarkistakaa, ettei letkuissa tai liittimissä ole vuotoja. (Läpivientien sijainti on esitetty käsikirjan teknisessä osiossa.) Tuokaa turvavarusteet veneeseen ennen vesille lähtöä.

Moottorin tai muiden laitteiden vioittuessa kääntykää ensi sijassa kyseisten laitetoimittajien puoleen. Pienet pintakerroksen (gelcoatin) vauriot veneen rungossa tai kannessa voitte korjata itse. Siistin ja

huomaamattoman lopputuloksen aikaansaaminen vaatii kuitenkin taitoa ja työtä. Korjausohje:

- suojatkaa korjattavan alueen ympäristö teipillä

- hiokaa kolhun reunat viistoiksi ja puhdistakaa asetonilla

- sekoittakaa gelcoatiin 1.5-2 % kovetinta

- levittäkää gelcoat korjattavaan kohtaan niin, että pinta jää hiukan ympäröivää pintaa korkeammalle

- asettakaa varovasti teippi korjauksen päälle

- gelcoatin kovetuttua irrottakaa teippi ja tarvittaessa hiokaa paikkaus siistiksi

- kiillottakaa korjaus hiomatahnalla. Veneessä käytetyt värisävyt on kerrottu teknisissä tiedoissa. Tarkemmat ohjeet paikkauksesta saatte

jälleenmyyjältä. Suuremmat vauriot tulisi jättää valtuuttamiemme jälleenmyyjien korjattaviksi:

FIN

Page 26

18. Huolto

18.8 Kaiteiden hoito

18.9 Tiikkipintojen hoito

18.9.1 Tahrojen poistaminen

18.9.2 Harmaantunut tiikki

18.9.3 Tiikin käsitteleminen öljyllä

18.9.4 Ohjauspisteen materiaalien puhdistaminen

18.9.5 Kuomun huoltaminen

18.9.6 Luukku- ja ovikiskojen huoltaminen

Haponkestävästä teräksestä valmistettujen kaiteiden käsittelyssä on huolehdittava seuraavista seikoista: Venettä nostettaessa ei saa käyttää teräsvaijereita eikä sakkeleita suorassa kontaktissa haponkestäviin komponentteihin. On myös huolehdittava, ettei veneitä eikä niiden osia kolhita tai naarmuteta siirtojen aikana. Jos vahinkoja tapahtuu, on vioittuneet kaiteet tai helat kiillotettava ja vahattava huolella.

Säilyttääksenne veneen haponkestävät osat kirkkaina ja uudenveroisina, on Teidän puhdistettava ja vahattava osat vähintään kaksi kertaa kesässä. Myös syksyllä, kun vene siirretään talvivarastoon, on kaiteet huollettava; puhdistettava ja vahattava. Näillä pienillä huoltotoimenpiteillä kaiteet säilyvät käytössä siisteinä ja toimintakuntoisina mahdollisimman pitkään.

Tiikkipintojen hoidossa on hyvä muistaa seuraavat kolme perusasiaa:

- välttäkää vahvoja liuottimia, käyttäkää ainoastaan mäntysaippuaa

- älkää ruiskuttako tiikkipintoja painepesurilla

- jos puhdistatte tiikkiä harjaamalla, käyttäkää vain pehmeää harjaa, ei kuitenkaan saumojen suuntaisesti.

Jos tiikkipinnalle on tullut tahroja, poistakaa ne kevyesti käsin hiomalla. Käyttäkää hiomapaperia, joka on korkeintaan karkeusastetta 60. Hiokaa puun syiden suuntaisesti.

Tiikki reagoi ilman happamuuteen ja päivänvaloon ja harmaantuu ajan myötä. Harmaa hapettunut kerros on vain muutamia millimetrin kymmenesosia paksu ja suojaa itse tiikkipintaa. Hapettuneen kerroksen alla on edelleen pinta, jolla on erinomaiset ominaisuudet.

Halutessanne voitte käsitellä tiikkipinnat öljyllä, mutta koska tiikki jo luonnostaan sisältää öljyä, ei käsittely ole ehdottoman tarpeellista. Öljykäsittelyssä täytyy myös varoa liiallista öljyn käyttöä, jotta tiikkipinnasta ei tulisi liukas.

On suositeltavaa, että Sunbrella-kankaat puhdistetaan säännöllisesti ennen kuin lika ja rasva ehtivä muodostaa pinttyneen kerroksen. Poista irtolika harjaamalla - huuhtele lämpimällä vedellä. Pese kuomu noin 30°C vedellä käyttäen mietoa saippualiuosta. Huuhtele käyttäen runsaasti vettä. Älä käytä liuottimia kuomun puhdistuksessa. Pesun jälkeen kuivaa kuomu huolellisesti.

Jotta liukuovet ja luukut toimisivat moitteettomasti, on näiden kiskot rasvattava säännöllisesti. Käyttämällä silikonirasvaa tai sprayta, näin varmistat ovien ja luukkujen toimivuuden.

Ohjauspisteen pinnoitettumateriaali tulee puhdistaa nukkaamattomalla sienellä tai pehmeällä harjalla. Käytä puhdistuksessa ainoastaan vesiliukoisia puhdistusaineita, kuten tavallista tiskiainetta. PUHDISTUKSESSA EI SAA KÄYTTÄÄ LIUOTTIMIA JA HANKAAVIA KANKAITA TAI LIINOJA. Pesun päätteeksi huuhtele hyvin puhtaalla vedellä.

FIN

Page 27

Omistajan käsikirja

Tekninen osio

Page 28

19. Tekninen erittely

640 DC

Veneellä on juokseva sarjanumero, CIN-koodi. CIN-koodi on merkitty aluksen runkoon perässä oikealle puolelle. Voitte merkitä CIN-koodin alla olevaan taulukkoon. Asioidessanne valmistajan tai jälleenmyyjien kanssa, ilmoittakaa CIN-koodi sekä veneen tyyppi varmistaaksenne oikeiden varaosien löytymisen. Jos tarvitsette gelcoatia korjausta varten, ilmoittakaa tilatessa kyseisen värin koodi. Osa tiedoista on annettu veneeseen kiinnitetyssä valmistajan kilvessä. Täysi selvitys näistä tiedoista on annettu tämän käsikirjan asianomaisissa kohdissa.

Tuotantoteknisistä syistä johtuen saattaa päämitoissa ja tilavuuksissa olla pieniä eroja. Osa teknisissä tiedoissa mainituista varusteista voi olla saatavana lisävarusteena. Huomatkaa, että tankkien täyttä kapasiteettia ei aina voida käyttää veneen trimmi- tai kallistuskulman vuoksi. Varatkaa aina n. 20 %:n polttoainereservi mukaan.

Tekniset tiedot:

Suunnittelija CIN-koodi Moottorin sarjanumero Kilven sarjanumero

Vetolaitteen sarjanumero Runkomateriaali polyesterihartsi/lasikuitulujite Suunnittelukategoria

Tankkitilavuudet:

Polttoainesäiliö Makeavesisäiliö*

Sähköjärjestelmä:

Jännite Akkukapasiteetti:

Päämitat:

Kokonaispituus

Rungon pituus

Suurin leveys

Syväys suurimmalla sallitulla kuormalla

Suurin korkeus vedenpinnasta

Paino ilman kuormaa, nesteitä ja varusteita.

Sis. suurin moottori

Kokonaispaino täydellä kuormalla

Kantavuus:

Suurin suositeltu henkilömäärä Suurin suositeltu kuormitus, johon kuuluu henkilöiden yhteispaino Perusvarusteet

Värien tunnuskoodit:

Valkoinen Harmaa

Ral 9010 Ral 7016

1 320 kg 2 040 kg

720 kg

15 kg

145 l 105 kg

Flipper team

Koneteho ja huippunopeus:

Suurin suositeltu koneteho Huippunopeus suurimmalla suositellulla moottorilla

Palosammutin: Sammutin Kidde 13 A 70 BC 2kg

Pilssipumppu:

Valmistajan ilmoittama pumppausteho

40 l/min

148 kW (200 hv)

n. 44 solmua

12 V DC

100 Ah

6,25 m 6,19 m 2,45 m 0,75 m 1,50 m

48 l

C (rannikko)

Traileripaino

1 430 kg

525 kg

Pelastuslautta

25 kg

Sähköinen pilssipumppu Manuaalinen pilssipumppu

47 l/min

FIN

Starttiakku

Värien tunnuskoodit:

Valkoinen Harmaa

Ral 9010 Ral 7016

*Lisävaruste

Septitankki*

28 l

Suurin suositeltu moottorin paino

(mercury Verado 200 HP)

231 kg

Kaikkien nesteiden paino tankit täynnä

181 kg

Henkilökohtaiset varusteet

50 kg

Page 29

20. Suunnittelukategoriat

Suunnittelukategorialla tarkoitetaan seuraavaa:

: Vene on suunniteltu käytettäväksi olosuhteissa, joissa tuulen voimakkuus saattaa ylittää 8 boforia (n. 21 m/s) ja merkitsevä aallonkorkeus 4 m. Veneet ovat tällöinkin suureksi osaksi omavaraisia. Epänormaalit olosuhteet kuten hurrikaanit jäävät ulkopuolelle. Kuvattuja olosuhteita voidaan kohdata pitkillä matkoilla, esimerkiksi valtamerten ylityksissä tai rannikolla, kun tuulelle ja aalloille avoin matka on useita satoja meripeninkulmia.

: Vene on suunniteltu käytettäväksi olosuhteissa, joissa tuulen voimakkuus on enintään 8 boforia (n. 21 m/s) ja aallokko sen mukainen (merkitsevä aallonkorkeus enintään 4 m, katso huomautus alla). Tällaisia olosuhteita voidaan kohdata riittävän pitkillä avomerimatkoilla tai

rannikkovesillä, kun tuulelle ja aalloille avoin matka on useita kymmeniä meripeninkulmia. Kuvattuja olosuhteita voidaan kohdata myös järvillä, jotka ovat riittävän suuria ko. aallonkorkeuden kehittymiselle.

: Vene on suunniteltu käytettäväksi olosuhteissa, joissa tuulen voimakkuus on enintään 6 boforia (n. 14 m/s) ja aallokko sen mukainen (merkitsevä aallonkorkeus enintään 2 m, katso huomautus alla). Tällaisia olosuhteita voidaan kohdata avoimilla järvillä, jokisuistoissa ja

rannikkovesillä kohtuullisissa sääoloissa.

: Vene on suunniteltu käytettäväksi olosuhteissa, joissa tuulen voimakkuus on enintään 4 boforia (n. 8 m/s) ja aallokko sen mukainen (merkitsevä aallonkorkeus enintään 0,3 m, satunnaiset suurimmat aallot 0,5 m korkuisia). Tällaisia olosuhteita voidaan kohdata suojaisilla

sisävesillä ja rannikkovesillä hyvällä säällä.

Kategoria A

Kategoria B

Kategoria C

Kategoria D

HUOM!

Merkitsevä aallonkorkeus on aallokon korkeimman kolmanneksen keskiarvokorkeus, mikä suunnilleen vastaa kokeneen havainnoijan arvioimaa aallonkorkeutta. Jotkut yksittäiset aallot ovat kaksi kertaa tätä korkeampia.

FIN

Page 30

21. Varusteet

Jauhesammutin

Akku ja sähköjärjestelmä

Päävirtakatkaisija

Vene on varustettu tehoisella jauhesammuttimella. Veneen sammuttimien yhteistehon on oltava vähintään 8A 68B. Sammutin on tarkistettava vuosittain valtuutetussa huoltopisteessä. Tutustukaa jauhesammuttimen käyttöohjeisiin ennen ensimmäistä matkaanne, ja tutustuttakaa myös muut miehistön jäsenet sammuttimen toimintaan ja sijaintiin.

Akku on aina pidettävä täyteen ladattuna, jotta akku toimii moitteettomasti eikä vahingoitu esim. kylmällä ilmalla. Kontrolloikaa akun jännitettä mittarilla (saatavilla esim. huoltoasemilta) ja ladatkaa tarvittaessa automaattikytkimellä varustetulla akkulaturilla laturin ohjeiden mukaan. Pitäkää akun navat puhtaana - puhdistakaa ne tarvittaessa, sekä suojatkaa syöpymistä ehkäisevällä suojaaineella.

Päävirtakatkaisija tulee kääntää päälle ennen moottorin käynnistämistä.

13A 70BC

Ajovalot

Pilssipumppu

Uimaportaat

Kytkimet

Vene on varustettu kolmella (3) ajovalolla: kahdella sivuvalolla, vihreällä ja punaisella, sekä ympärinäyttävällä valomastolla. Näitä valoja tulee käyttää pimeän aikaan veneellä liikuttaessa. Valot kytketään päälle katkaisinpaneelista.

Vene on varustettu käsikäyttöisellä pilssipumpulla.

Pilssipumppu toimii siten, että vartta liikutetaan edestakaisin, jolloin pilssiin mahdollisesti kertynyt vesi poistuu alipaineen vaikutuksesta.

Portaat ovat joko taitettavat tai teleskoop malliset.

Ohjauspaneelissa on kytkimet eri hallintalaitteita varten.

Tyhjentäkää koko sammuttimen sisältö kerralla tuleen.

HUOM!

Katkaiskaa virta pääkatkaisijasta ennen akkukaapeleiden irrottamista. Älkää sekoittako keskenään + (plus) ja -(miinus)kaapeleita.

VAROITUS!

Kun akkuja ladataan, syntyy räjähdysherkkää kaasua. Tupakointi, avotuli tai kipinät akkukotelon välittömässä läheisyydessä saattavat aiheuttaa räjähdysvaaran.

Älkää katkaisko virtaa pääkatkaisijasta moottorin käydessä. Moottori ja generaattori saattavat vaurioitua. Muut virtakatkaisijat löytyvät kojetaulusta, ja ne on suojattu automaattisulakkeilla.

HUOM!

Pyörivä potkuri on hengenvaarallinen veteen pudonneelle tai uimarille. Käyttäkää hätäkatkaisijaa tai sammuttakaa moottori, kun uimari tai vesihiihtäjä nousee veneeseen.

VAARA!

FIN

Page 31

Varusteiden sijoittelu voi vaihdella lisävarusteista johtuen.

22. Varusteiden sijoitus

640 DC

1. Päävirtakytkin ja automaattireleet

2. Sammutin

3. Navigointivalot

4. CE-kilpi

5. Polttoaineen täyttö

6. * Makeanveden täyttö

7. Pilssipumppu

8. CIN-koodi

9. Sadevesityhjennys

10. Pelastuslautta (paikka)

11. * Septin imutyhjennys

12. Sulakkeet ja maadoitusrauta

* LISÄVARUSTE

FIN

11.

12.

Page 32

Varusteiden sijoittelu voi vaihdella lisävarusteista johtuen.

22. Varusteiden sijoitus

640 DC

1. Polttoainetankki

2. * Vesitankki

3. Akut

4. Sähköinen pilssipumppu

5. Manuaalipilssipumpun imupää

6. Avotilan tyhjennyksen sulkuhana

7. * Vesipumppu

8. * WC:n vedenoton venttiili

9. * Septitankki

10. * Septitankin merityhjennyksen sulkuhana

* LISÄVARUSTE

FIN

Vesi 48 L

Polttoaine 145 L

Septi 28 L

4,5

Page 33

Kuva 1. Suurimman henkilömäärän mukaiset istuinpaikat.

23. Kuormitus

VAROITUS!

Älkää ylittäkö suurinta suositeltua henkilömäärää. Veneessä olevien henkilöiden lukumäärästä riippumatta henkilöiden ja varusteiden kokonaispaino ei saa koskaan ylittää suurinta suositeltua kuormitusta. Käyttäkää aina veneessä olevia istuinpaikkoja.

VAROITUS!

Kuormatessanne venettä, älkää koskaan ylittäkö suurinta suositeltua kuormaa. Lastatkaa vene aina huolellisesti ja jakakaa kuorma asianmukaisesti niin, että suunnittelutrimmi säilyy (suunnilleen tasaköli). Välttäkää sijoittamasta suuria painoja korkealle.

Veneen suurimpaan suositeltavaan kuormitukseen lasketaan kuuluvaksi seuraavat painot: a) veneessä olevien henkilöiden yhteispaino (katso suositus teknisestä erittelystä) (yhden aikuisen oletuspaino 75 kg, lapsen 37,5 kg) b) perusvarusteet kg c) kannettavissa säiliöissä olevien nesteiden (vesi, polttoaine jne.) paino kg d) kiinteissä säiliöissä olevien, kulutettavien nesteiden (vesi, polttoaine jne.) kokonaispaino kg (säiliöt täynnä) e) muonan ja muiden varastojen paino kg f) pelastuslautta tai jolla, kun sellainen on tarkoitettu pidettäväksi mukana.

Suositeltu kuormitus sisältää vain edellä mainitut painokomponentit.

FIN

75 kg

Page 34

24. Veden sisäänpääsyn estäminen

24.1 Rungon ja kannen aukot

24.2 Pilssipumput ja tyhjennys

Läpivientien ja niiden sulkuventtiilien sijainnit on esitetty kohdassa 22. Varusteiden sijoitus. Suosittelemme läpivientien venttiilien sulkemista (sadevesityhjentyvän avotilan läpivientejä lukuun ottamatta), kun vene jätetään yksin.

Konetilan luukku tulee aina pitää suljettuna veneen ollessa kulussa. Jos Teidän on välttämätöntä (esim. jonkin huolto- tai korjaustoimen takia) avata konetilan luukku ollessanne vesillä, huolehtikaa siitä, ettei konetilaan pääse kertymään suuria määriä vettä. Kovassa tuulessa ja aallokossa pitäkää ohjaushytin ovet suljettuina.

Katsokaa pilssipumppujen sijainti kohdasta 22. Varusteiden sijoitus. Tarkistakaa säännöllisin väliajoin, ettei pilssipumppujen imuletkujen päässä ole roskia.

On omistajan/käyttäjän vastuulla, että veneessä on vähintään yksi ämpäri tai äyskäri tyhjennystä varten ja sen tulee olla varmistettu häviämisen varalta.

Tarkistakaa ennen lähtöä, että pilssissä ei ole vettä.

VAROITUS!

Kun haluatte pitää kattoluukkua avoinna ajon aikana, varmistakaa aina lukitusmekanismeilla kattoluukun pysyminen auki-asennossa (HT- ja Cabin-mallit). Veneen äkillisen liikkeen johdosta sulkeutuva kattoluukku voi aiheuttaa loukkaantumisen. Lukitkaa myös muut luukut ja ovet kiinni- tai auki-asentoon.

VAROITUS!

Pilssipumppujärjestelmää ei ole suunniteltu karilleajosta tai muusta vauriosta aiheutuvan vuodon hallintaan.

HUOM!

Tarkistakaa kaikkien pilssipumppujen toimivuus säännöllisin väliajoin. Puhdistakaa pumppujen imuaukot roskista.

FIN

Page 35

25. Vesijärjestelmän toimintaperiaate

Veden täyttöaukko

Vesitankin huohotusventtiili

Vesitankki

Vedenlämmitin (lisävaruste joissakin malleissa)

Kabiinin suihku (lisävaruste joissakin malleissa)

Vesipumppu

Keulakabiinin allas (lisävaruste joissakin malleissa)

Pentterin allas

Vesijärjestelmän tyhjennysaukko (harmaavesitankki lisävaruste joissakin malleissa)

Kylmä vesi Lämmin vesi

FIN

Page 36

26. Septijärjestelmän toimintaperiaate

Kansityhjennys

Septitankki

Huohotin

Tankin tyhjennyksen sulkuventtiili

Vedenoton sulkuventtiili

26.1 Jätevesitankkien (septi) käyttö

Imutyhjennys tai veteen tyhjennys valitaan tankin viereen sijoitetulla sulkuventtiilillä: asento I: imutyhjennys (venttiili kiinni-asennossa) ja asento II: veteen tyhjennys (venttiili auki-asennossa).

Jätevesitankin ja siihen liittyvien letkujen ym. puhdistukseen voidaan käyttää lievästi emäksisiä yleispuhdistusaineita. Jäätymisenestoaineena voidaan käyttää glykolia. Pakkasella järjestelmän tulee kuitenkin olla mahdollisimman tyhjä.

HUOM!

Tarkistakaa vesialueen säännöt septitankin tyhjentämisestä.

26.2 Septitankin sulkuventtiilin sinetöinti

Joillakin vesialueilla on määräyksiä, joissa vaaditaan septitankin sulkuventtiili sinetöitäväksi kiinniasentoon. Sinetöinti voidaan tehdä tarkoitukseen sopivalla sinetillä venttiilin päässä ja sen alapuolella runkolevyssä olevien reikien kautta.

FIN

Page 37

1 2

Älkää heittäkö roskia WC-pyttyyn. Ne voivat tukkia järjestelmän ja aiheuttaa vahinkoa veneellenne. Käyttöohje

Kääntäkää pumpun vipu asentoon ja pum-

patkaa vesi pyttyyn.

Käytön jälkeen kääntäkää pumpun vipu

asentoon ja pumpatkaa vesi pois pytystä.

Jättäkää pumpun kahva ala-asentoon ja

vipu asentoon

1. 1

2. 2

27. WC:n toimintaperiaate

HUOM!

Muistakaa sulkea vedenoton sulkuhanat, jos poistutte veneestä pidemmäksi aikaa (uppoamisvaara).

FIN

Page 38

Polttoaineen täyttöaukko

Polttoainetankin huohotusventtiili

Polttoainetankin huohotusventtiilin liitin

Polttoaineen täyttöletkun liitin

Polttoainesuodatin (asennettu polttoaineen syöttöletkuun)

Moottori

Polttoaineen paluuletku (asennettu vain dieselmoottoreihin)

Polttoaineen syöttöletku

Polttoainemäärän anturi

Polttoainetankki

Varusteiden sijoittelu voi vaihdella malli- tai varustekohtaisesti.

28. Polttoainejärjestelmän toimintaperiaate

FIN

Page 39

29. Sähköjärjestelmä

Flipper-veneissä on käytetty ns. automaattisulakkeita, jotka voidaan ylikuormituksen tapahduttua kytkeä uudelleen toimintaan painamalla alas ponnahtanut vipukytkin takaisin ylös. Älkää muuttako sulakkeiden ampeerilukuja tai asentako sähköjärjestelmään komponentteja, joilla virtapiirin nimellisampeeriluku ylittyy.

Lähtiessänne veneestä pidemmäksi aikaa katkaiskaa virta pääkytkimestä. Katkaiskaa virta myös siinä tapauksessa, että teette sähköasennuksia.

Jos irrotatte tai kiinnitätte akkuja, varokaa koskettamasta metalliesineellä samanaikaisesti akun molempia napoja.

Ladatkaa akkuja vain veneeseen asennetulla tai vastaavantehoisella akkulaturilla. Lataaminen liian suurella virralla aiheuttaa räjähdysvaaran ja rikkoo akun.

Flipper-veneenne voi olla varustettu maasähköjärjestelmällä. Huomioikaa sen käytössä erityisesti seuraavaa:

- järjestelmä tulee tarkistaa vähintään joka toinen vuosi

- maasähkökaapeli tulee irrottaa, kun järjestelmä ei ole käytössä

- asennettujen sähkölaitteiden metalliset kotelot tulee kytkeä veneen suojamaahan (vihreä tai keltavihreä johdin)

- käyttäkää suojaeristettyjä tai suojamaadoitettuja sähkölaitteita.

Älkää muuttako veneen sähköjärjestelmää tai siihen liittyviä piirustuksia. Muutokset ja huollot tulee jättää asiantuntevan venesähköteknikon tehtäväksi. Mahdolliset lisälaiteasennukset, korjaukset tai muutokset on dokumentoitava ja hyväksytettävä valmistajalla. Jos tämä jätetään tekemättä voi mahdollinen takuu raueta.

VAROITUS!

Älkää koskeko jännitteelliseen vaihtovirtajärjestelmään.

VAROITUS!

Älkää antako maasähkökaapelin pään roikkua vedessä. Seurauksena voi olla sähkökenttä, joka saattaa aiheuttaa lähellä uivan henkilön loukkaantumisen tai menehtymisen.

Maasähkön ollessa kytkettynä älkää uiko veneen lähettyvillä. Viallinen kaapeli voi aiheuttaa sähköiskun vaaran.

VAROITUS!

Sähköiskun ja palovaaran välttämiseksi:

·kytkekää maasähkö pois päältä, kun kytkette/irrotatte maasähkökaapelin

·kytkekää maasähkökaapeli ensin veneeseen ja vasta sen jälkeen sähköverkkoon

·irrottakaa maasähkökaapeli ensin sähköverkosta ja vasta sen jälkeen veneestä

·kiinnittäkää maasähkökaapelin pistokkeen kuori veneeseen tiukasti

·älkää muuttako maasähkökaapelin liittimiä, käyttäkää vain yhteensopivia liittimiä.

·älkää koskaan kytkekö lämmitinlaitteen päävirtaa pois päältä. Lue lämmittimen käyttöopas.

VAROITUS!

HUOM!

Älkää koskaan katkaisko virtaa pääkytkimestä moottorin käydessä.

HUOM!

Älkää tukkiko akkujen tuuletusputkia.

FIN

Page 40

30. Sähkökaavio

640 DC

Sähkökaavio löytyy takakannen muovitaskusta.

FIN

Bella-Veneet Oy pidättää oikeuden tehdä muutoksia sähköjärjestelmiin.

PÄÄVIRTAKYTKIN JA AUTOMAATTISULAKKEET

F12

F11

Navigointivalot

Tuulilasinpyyhkijä SB Painevesipumppu

Trimmit

Radio

Radion muisti

Plotteri

Kabiinin ja avotilan valot

Pilssipumppu

F5 12 V DC virran ulosotto

F10 Jääkaappi

START

F1 F2 F3 F4 F5

F7 F8 F9

F10

F11 F12

F13

F14

SERVICE

F14

F13 Extra

Extra

Page 41

Page 42

Page 43

F4 V. 3.0

Page 44

V. 3.0

Page 45

Förord

Bästa ägare av Flipper-båten! Syftet med den här handboken är att hjälpa dig att använda din båt på ett säkert och angenämt sätt.

Handboken innehåller detaljerade beskrivningar av båtens, dess utrustning och system samt information om hur man använder och sköter båten. Läs handboken noga och bekanta dig med båten innan du tar den i bruk.

Ägarens handbok är naturligtvis inte en kurs i sjömanskap eller båtsäkerhet. Se till att skaffa erfarenhet av hantering och användning av båten innan du tar ansvaret som båtens befälhavare om detta är din första båt, eller om du har bytt till en båttyp som du ännu inte känner till. Båtens försäljare, båtklubbar eller de nationella båtförbunden ger gärna information om lokala båtskolor eller rekommenderar kunniga lärare.

Försäkra dig om att de förväntade vind- och vågförhållandena motsvarar din båts båtkategori, och att du och din besättning klarar av att hantera båten i dessa förhållanden. De vind- och vågförhållanden som motsvarar båtkategorierna A, B och C, når upp till mellan storm och hård vind med fara för exceptionella vågor och vindbyar. Trots att din båt är konstruerad för sådana förhållanden, är dessa förhållanden farliga, och bara en kapabel, utbildad besättning i gott skick med en välskött båt klarar av att använda den på ett tillfredställande sätt.

Den här handboken är inte en detaljerad instruktionsbok för underhåll eller felsökning. Ta kontakt med båtens försäljare om du stöter på problem. Se alltid till att kompetenta och utbildade personer sköter båtens service, reparation och ändringsarbete. Sådana förändringar som kan ha inverkan på båtens säkerhetsegenskaper, skall bedömas, genomföras och dokumenteras av kompetenta personer. Båttillverkaren kan inte hållas ansvarig för icke godkända förändringar.

I vissa länder krävs körkort eller tillstånd för att använda en båt. Kontrollera vilka lokala regler som gäller där du befinner dig.

Håll alltid din båt i gott skick och ta i beaktande slitage som följd av ålder och hårt bruk eller av missbruk. Vilken båt som helst - oberoende hur hållbar den är - kan skadas betydligt om den inte används på rätt sätt. Detta passar inte ihop med säkert sjömanskap. Anpassa alltid båtens fart och kurs i förhållande till förhållandena till sjöss.

Båten bör alltid ha med sig lämplig säkerhetsutrustning (flytvästar, säkerhetssele, o.s.v.) som är avpassad efter båttyp, väderleksförhållanden o.s.v. I vissa länder är denna utrustning obligatorisk. Besättningen ska känna till hur all säkerhetsutrustning används samt nödmanövrering (räddning av man över bord, bogsering o.s.v.). Båtskolor och båtföreningar ordnar regelbundet räddningsövningar.

Alla ombord på båten ska använda lämplig flythjälp eller flytväst när de befinner sig på däck. Tänk på att det i vissa länder är lagstadgat att alltid använda flytplagg som uppfyller nationella bestämmelser.

FÖRVARA DENNA HANDBOK PÅ ETT SÄKERT STÄLLE OCH GE DEN VIDARE TILL DEN NYA ÄGAREN OM DU SÄLJER BÅTEN.

Vi vill tacka för att du har valt Flipper och önskar dig många trevliga upplevelser ombord. Bella-Veneet Oy

Page 46

Innehållsförteckning

TEKNISKT AVSNITT

19. Tekniska specifikationer s. 24

20. Båtkategorier s. 25

21. Utrustning s. 26

22. Utrustningens placering s. 27-28

23. Lastning s. 29

24. Förhindra att vatten kommer in s. 29

24.1 Öppningar i skrov och däck s. 29

24.2 Länspump och ösning s. 29

25. Vattensystem s. 30

26. Septiskt system s. 31

26.1 Använda avloppstanken (septisk) s. 31

26.2 Forsegling av septiktankventil s. 31

27. Toalettens funktionsprincip s. 33

28.

Bränslesystemets funktionsprincip s. 34

29.

Elsystem

s. 35

1. Allmän information s. 1

1.2 Definitioner s. 1

1.3 Garanti s. 1

2. Före användning s. 2

2.1 Registrering s. 2

2.2 Försäkringar s. 2

3. Innan du lämnar land s. 3

4. Transport av båten s. 4

4.1 Lyfta båten s. 4

4.2 Transport s. 4

4.3 Innan båten sjösätts s. 4

5. Förtöja båten vid kajen s. 6

6. Bogsera båten s. 6

7. Ankring och förtöjning s. 7

8. Lämna kusten s. 8

8.1 Säkerhetsinstruktioner s. 8

8.2 Starta motorn s. 8

8.3 När motorn har startats s. 8

9. Kontroller s. 9

9.1 Visare s. 9

9.3 Styrning s. 11

9.4 Nödbrytare

s. 11

9.5 Trim (justering av axelvinkeln)

s. 11

10. Stabilitet

s. 12

11. Risk för brand eller explosion

s. 12

11.1 Motorer

s. 12

11.2 Övrig utrustning som använder bränsle

s. 12

12. Brandskydd

s. 13

12.1 Brandsläckare

s. 13

13. Korrekt användning - andra rekommendationer och riktlinjer

s. 14

13.1 Ventilation

s. 14

13.2 Säkring av lös utrustning

s. 14

13.3 Respekt för miljön

s. 14

13.4 Kolmonoxidrisk

s. 15

14. Styregenskaper

s. 16

14.1 Trimjusteringar

s. 16

14.2 Start av motorn

s. 17

15. Sikt från styrpositionen

s. 18

16. Skydd mot och åtgärd vid man överbord

s. 18

17. Allmänna serviceinstruktioner

s. 19

17.1 Tvätt och rengöring

s. 19

18. Underhåll

s. 19

18.1 Regelbundet underhåll av båten

s. 19

18.2 Regelbundet underhåll av motorn

s. 20

18.3 Vinterunderhåll av motorn

s. 20

18.4 Åtgärder före vinterförvaring

s. 20

18.5 Vinterförvaring av båten

s. 20

18.6 Åtgärder i början och slutet av båtsäsongen

s. 21

18.7 Reparationer

s. 21

18.8 Underhåll av relingen

s. 22

18.9 Underhåll av teakytor

s. 22

18.9.1 Fläckborttagning

s. 22

18.9.2 Teak som grånar

s. 22

18.9.3 Behandla teak med olja s. 21

Elektrisk diagram

30.

s. 36

9.2 Bryter

18.9.4 Underhåll av kapell s. 21

18.9.5 Underhåll av glidskenor s. 21

18.9.6 s. 21

s. 10

Regngöring av materialen i styrpulpeten

4.4 Förvaringsbock s. 5

Page 47

1. Allmän information

Ägarens handbok hjälper dig att lära känna din nya båts egenskaper, skötsel och service. Separata handböcker för installerad utrustning finns bifogade och på flera ställen i handboken hänvisas till dem. Givetvis kan du komplettera handboken med handböcker för utrustning som skaffas och installeras senare. Egna anteckningar kan göras i slutet av handboken.

Varningar och anmärkningar i denna handbok är definierade på följande sätt:

I handboken används enheter enligt SI-systemet. I vissa fall har andra enheter tillsatts inom parentes. Ett undantag till detta är vindhastigheten, som i fritidsbåtsdirektivet anges i beaufort.

Båten och den utrustning som har installerats i varvet har garanti enligt bifogade garantivillkor. Separata garantiböcker och leverantörernas kontaktuppgifter för dessa apparater finns bifogade.

Vid andra garantiärenden ska du kontakta din lokala Aquador-återförsäljare. Du kan hitta den närmaste försäljaren på www.aquadorboats.fi

1.2 Definitioner

1.3 Garanti

Betyder påminnelse om ett säkert tillvägagångssätt eller fäster uppmärksamhet vid ett farligt tillvägagångssätt, som kan leda till personskada eller som kan skada båten eller dess delar.

OBS!

VARNING!

Betyder att det finns ett allvarligt faromoment, som med stor sannolikhet leder till död eller permanent handikapp om vederbörliga säkerhetsåtgärder inte vidtas.

FARA!

Betyder att det finns ett faromoment som kan leda till personskada eller död om vederbörliga säkerhetsåtgärder inte vidtas.

SWE

Page 48

2. Före användning

2.1 Registrering

2.2 Försäkringar

Enligt förordningen om båttrafik skall en båt som är utrustad med utombordsmotor och en båt med inombordsmotor eller inumotor med en effekt som överstiger 15 kW/hk, eller en sådan vattenfarkost som är försedd med en motor eller segel och vars skrovlängd enligt tillverkarens anmälan är minst 5,5 m, registreras i farkostregistret i Finland. Du kan få mer information om registrering från lokala myndigheter.

Båtförsäkringen kan täcka olyckor som sker på sjön eller vid transport och dockning. Kontrollera även att försäkringsansvaret gäller för skador då båten lyfts upp. Försäkringsbolagen ger noggrannare information om olika försäkringsalternativ.

SWE

Page 49

3. Innan du lämnar land

Bekanta dig med den här ägarhandboken. Kontrollera alltid minst följande saker innan du beger dig ut på sjön:

Väderlek och väderleksprognos

Lastning

Passagerare

Bränsle

Motorn och utrustningen

Ventilation (endast i båtar utrustade med en bensindriven inombordsmotor)

Fästande av föremål

Sjökort

Lämna kusten

Tag alltid i beaktande vinden, vågorna och sikten. Är båtens båtkategori, storlek och utrustning samt befälhavarens och besättningens färdigheter tillräckliga för det vattenområde dit ni är på väg? I hård vind och i stora vågor måste luckor, dörrar och ventiler vara stängda för att förhindra att stänkvatten kommer in i båten.

Överbelasta inte båten och fördela lasten rätt. Placera inte tunga föremål för högt upp, eftersom båtens stabilitet då kan försvagas. Båtens största tillåtna belastning kan kontrolleras i den tekniska delen av denna bok eller på båtens CE-skylt.

Kontrollera att det finns flytväst åt alla närvarande. Kom överens om uppgiftsfördelningen före avfärd.

Kontrollera att det finns tillräckligt med bränsle; även reserv i händelse av dåligt väder och dylikt.

Kontrollera funktionen och skicket på styrningen, elapparaterna och batteriet, och utför de dagliga kontrollåtgärderna enligt motorns instruktionsbok. Kontrollera också båtens sjöduglighet: inga bränsleeller vattenläckage får finnas, säkerhetsutrustningen skall vara med osv. Kontrollera att slagvattnets mängd är minimal

Låt fläkten i motorutrymmet gå i minst fyra minuter innan du startar motorn. Starta motorn enligt motortillverkarens direktiv.

Kontrollera att alla föremål är placerade på så sätt att de hålls på plats även i sjögång och hård vind.

Om du inte färdas längs en rutt som du känner till väl, ska du se till att det finns sjökort för ett tillräckligt stort område ombord.

Kom överens med besättningen om vem som tar loss vilket rep o.s.v. Kontrollera att förtöjnings- och andra rep inte hamnar i propellern under avgång eller förtöjning.

Man kan inte lita enbart på kartplottern. Därför är det bra att också ha

traditionella sjökort med till sjöss.

Kontrollera då och då tätningslisterna på alla luckor och skrovfönster. En del av luckorna måste vara vattentäta, och därför måste tätningslisterna vara hela. Påverkan av tid och saltvatten kan göra att tätningslisterna blir sköra och spricker, och då är de inte längre vattentäta. Alla trasiga tätninglister bör bytas direkt för att undvika vattenläckage.

SWE

Page 50

Vi rekommenderar att en lämplig ram används när båten lyfts. Vid lyft utan ram utsätts båtens skrov för stora klämkfarter i sidoriktningen som kan skada båten. Om båten lyfts utan ram, se till att lyftlinorna är tillräckligt långa. Lyftlinornas längd är lämplig när vinkeln mellan dem är 20 grader. Var försiktig vid lyftet så att inte relingen eler någon annan utrustning på båten skadas. Ställ in lyftlinorna så att båten är i exakt läge under lyftet. Täck lyftlinorna så att båten inte repas. vistas inte under båten medan lyftningen pågår.

När du skaffar en trailer för båten måste du kontrollera med leverantören om att den passar för den aktuella båtmodellen. Kontrollera att kölen är placerad rakt på stöden i mitten och att sidostöden

hindrar båten från att röra sig fram och tillbaka. Surra fast transportrepen. Lämna inte några lösa föremål eller för mycket last ombord under transporten.

Kontrollera följande innan båten sjösätts:

- fästanordningar och dess åtdragning

- slangar, tankar, ventiler, utlopp/inlopp och eventuellt regnvattensdräneringen

- elektriskt kablage

- eventuella skador

4.1 Lyfta båten

4.2 Transport

4.3 Innan båten sjösätts

Kontrollera regelbundet ovanstående under båtsäsongen.

4. Transport av båten

OBS!

Fäst aldrig lyftrepen i pollare, reling eller andra lösa delar.

SWE

Lyftåmrode

Förvaringsbock

Page 51

4. Transport av båten

4.4 Förvaringsbock

På bilden visas båtens förvaringsbock och dess mått. Det är viktigt att bocken är tillräckligt stadig så att den bär och inte går sönder under båtens vikt. Se till att bocken inte har några utstående spikar eller skruvar som kan skråma båtens gelcoat-yta.

Före varje användning av förvaringsbocken ska man alltid försäkra sig om att den är i ändamålsenligt skick och håller båtens vikt.

SWE

700

3100

830

980

320

260

300

230

110

370

920

785

600

330

Byggandet av en förvaringsbock för båten är alltid på kundens eget ansvar.

Page 52

5. Förtöja båten vid kajen

Om du bogserar en annan båt ska du använda ett tillräckligt hållbart, flytande bogseringsrep. Påbörja bogserandet försiktigt, undvik knyckar, och överbelasta inte motorn. Justera bogseringsrepets längd så att båten kan styras i alla situationer. Båtens stabilitet kan försvagas vid bogsering. Ägaren bör också överväga vilka åtgärder är nödvändiga vid säkring av bogseringsrepets infästning.

6. Bogsera båten

VARNING!

Spänningen i bogseringsrepet är stor under bogsering. Om det brister kan den ända som gått av ha en hastighet som är livsfarlig. Vistas aldrig i linje med förlängningen av repet.

När du landsätter eller förtöjer båten vid en kaj måste den förtöjas på ett korrekt sätt. Grundregeln är att båten måste fästas så att den kan stå emot hård vind och höga vågor. Båten får aldrig fästas temporärt om inte besättningen är i närheten. Även eventuella skador på andra båtar och exempelvis kölvattnet från andra båtar som passerar bör tas i beaktande. Båten ska inte fästas vid kajen på ett sådant sätt att den inte kan röra sig. Repen måste vara tillräckligt långa och så horisontella som möjligt. På så sätt kan båten höjas och kränga utan att röra sig horisontellt. Du behöver två förtöjningsrep för både för och akter. Repen på fören bör vara utrustade med elastiska stötdämpare och repen på aktern bör vara ungefär lika långa som båten. Du kan fästa repen med en lämplig knop, men numera kommer många rep utrustade med ett fästningsspänne. Kontaktpunkterna för rep med spännen ska kontrolleras regelbundet med avseende på slitage.

Exempel på olika typer av förtöjning

När du bogserar eller blir bogserad, kör alltid med lägsta hastighet. Om det är fråga om en deplacementbåt, överskrid aldrig skrovhastigheten vid bogsering.

OBS!

Bogseringsrepet skall alltid fästas så att det kan lossas under belastning (förtöjning vid en pollare utan knutar eller lås).

OBS!

SWE

6. Veneen hinaus

Page 53

7. Ankring och förtöjning

Förtöj alltid båten omsorgsfullt även på skyddade ställen, eftersom förhållandena kan ändra snabbt. Förtöj inte båten med aktern mot öppet vatten, eftersom höga vågor i sådana fall kan komma in i båten. Förtöjningsrepen skall vara utrustade med elastiska stötdämpare för att utjämna spänningen. Använd tillräckligt stora fendertar för att förhindra båten att skava.

Det ligger på ägarens/användarens ansvar att se till att förtöjnings-, bogserings-, och ankarrepen samt ankare passar för båtens bruk, d.v.s. att repens och kättingarnas brotthållfasthet inte överstiger 80% av motsvarande fästpunkters hållbarhet. Slitage på repen och den försvagning av styrkan som orsakas av knoparna bör tas med i beräkningen.

Om du tar i land i en naturhamn måste du kontrollera att vattendjupet är tillräckligt. LÄGG ANKARET TILLRÄCKLIGT LÅNGT FRÅN STRANDEN. Lämpligt ankarfäste uppnås då repet är 4-5 gånger längre än vattendjupet. På bilden finns fästpunkter som används vid förankring, förtöjning och bogsering.

VARNING!

Försök inte stoppa båten för hand och sätt inte din hand eller fot mellan båten och bryggan, stranden eller en annan båt. Öva att ta i land i bra förhållanden och använd motorkraft med måtta men målmedvetet.

OBS!

Tänk på att vinden kan vända, vattenytan kan stiga eller sjunka, svallvågor kan förekomma o.s.v. när du förtöjer båten.

Brotthållfastheten för rep eller kättingar får inte överstiga brotthållfastheten för fästpunkten i fråga.

OBS!

SWE

Page 54

8. Lämna kusten

1. Fäst alla lösa objekt.

2. Alla passagerare måste använda flytväst.

3. Alla passagerare måste sitta ned medan båten rör sig.

4. Minst två personer måste kunna styra båten.

5. Var speciellt noga med att fylla bränsletanken på rätt sätt.

6. Lyssna på en väderleksrapport innan du ger dig av.

7. Informera dina anhöriga om din planerade färdväg.

1. Läs igenom instruktionshandboken från motorns tillverkare.

2. Kontrollera att det inte förekommer läckage av bränsle eller olja i motorn.

3. Kontrollera att det finns bränsle i tanken.

8.1 Säkerhetsinstruktioner

8.2 Starta motorn

4. Använd inte båten om den har större motoreffekt än den största tillåtna motoreffekten som anges

på tillverkarens skylt.

Starta motorn enligt tillverkarens instruktioner. Om motorn inte startar hittar du instruktioner i tillverkarens handbok. Om motorn fungerar dåligt ska du stänga av den och följa instruktionerna i tillverkarens handbok. Kontakta återförsäljaren om det behövs.

Fäst linan till nödbrytaren vid din hand eller fot, omedelbart efter det att du har lossat på förtöjningsrepen. Mer specifika instruktioner finns i motorns handbok. Speciellt när du kör båten ensam är det mycket viktigt att båten stannar om du faller överbord eller snubblar ombord. Kom dock ihåg att ta bort linan från handen innan du går i land.

1. Kontrollera att kylsystemet fungerar korrekt. (se motorns instruktionshandbok)

2. Kontrollera att motorn fungerar som den ska. Om motorns varningslampor eller ljudsignaler aktiveras ska du omedelbart slå av motorn.

8.3 När motorn har startats

Nödbrytaren (utombordsmotorer)

VARNING!

1. Använd inte simnivån medan motorn är igång.

2. Slå av motorn om du behöver öppna motorhuven.

3. Slå av motorn om du behöver kontrollera propellern.

4. Slå inte av huvudströmbrytaren medan motorn är igång.

5. Kontrollera att inga avgaser kommer in i båten eller utgör fara för andra.

OBS!

Kontrollera om motorn har en extra kran för vattenintag. Denna kran bör vara öppen innan motorn startas.

VARNING!

Låt fläkten i motorutrymmet gå i minst fyra minuter innan du startar motorn. Ventilation avlägsnar bensinångor från motorutrymmet vilket undanröjer en möjlig brandrisk.

4min

SWE

Page 55

9. Kontroller

Anger trycket för motoroljan. Kontrollera det normala tryckintervallet i instruktionshandboken för motorn.

Anger hur mycket bränsle (ungefär) som finns kvar i tanken. Kontrollera att du har tillräckligt med bränsle innan du beger dig ut på sjön.

Visarna varierar mellan olika motortillverkare. I handboken från tillverkaren kan du se hur andra visare ska användas och justeras.

Motoroljetryckmätare

Bränslemätare

OBS ! Bränslemätaren visar exakt rätt bara när båten är helt i horisontalläge.

Hastighetsmätare

Varvräknare

Visare för motorns kyltemperatur

Anger båtens hastighet I km/h eller knop

Anger motorns varvtal per minut (RPM).

Anger motorns kyltemperatur. Kontrollera det normala temperaturområdet i motorns instruktionshandbok.

KNOTS

OBS!

Kontrollera motortillverkarens handbok för rätt intervall vad gäller varv/min.

Trim

Voltmeter

Amperemätare

Anger positionen för inombordsmotorn och visar bogpositionen i horisontell nivå.

Mäter batteriets skick i volt (likström).

Mäter strömstyrkan i elsystemet. Kontrollera motortillverkarens handbok för rätt strömintervall.

9.1 Visare

SWE

Page 56

9. Kontroller

9.2 Bryter

Ljudsignal

Trim

Vindrutetorkare

Ankarljus

Navigationljus

Kompassljus

Kabinljus

Defroster

Däckljus

Länspump

Pentrypump

Motorrumfläkt. Endast i bensin inombordare.

Sökljus

Lyfta up och lägga ner pentry

Öppning / stängning av soltak

Ankarvinsch

Navigationljus / ankarljus

Tom / extra

Tangentbord / mätarbord ljus

Kylskåp

Med dessa omkopplare kontrollerar du olika funktioner i båten. Vilka omkopplare som finns i din båt beror på båtmodell och utrustningsnivå. Lär känna omkopplarnas fuktioner innan du ger dig ut på sjön.

SWE

Page 57

9. Kontroller

Beroende på motorns tillverkare kan det förekomma styrsystem med olika driftprinciper, exempelvis kabelstyrning eller hydraulisk styrning. Vissa modeller kan även ha servostyrning. All utrustning behöver regelbundet underhåll för att kunna fungera korrekt.

A Neutralläge - motorn kan endast starta i det här läget.

B Framåt - tryck frikopplingsknappen B2 när du vill lägga i växeln framåt.

C Back - lägg inte i backväxeln direkt. D Neutral - knapp för neutralväxel

för att värma upp motorn. E Trim - justering av trimvinkeln

uppåt eller nedåt.

En nödbrytare är kopplad till kontrollerna. Nödbrytaren( F) stänger av motorn om du snubblar eller faller överbord (modeller med utombordsmotor). Använd alltid en nödbrytare om en sådan finns tillgänglig.

När båten lyfts i plan måste motorn sättas ned helt. När båten är i plan kan fören lyftas upp så att körhöjden passar för väderleksförhållandena. Undvik överdriven kavitation. Vid körning mot vågor ska fören justeras nedåt så att färden blir mjukare. Vid körning i samma riktning som vågorna lyfts fören uppåt, så den inte dyker. Tänk på att om båten körs i fel trimvinkel kommer motorn att belastas onödigt

Fjärrkontrollutrustning Exempel på handtagens olika positioner

9.4 Nödbrytare

9.5 Trim (justering av trimvinkeln)

VARNING!

Felaktigt underhåll av kontrollerna kan leda till att du förlorar kontrollen över båten.

OBS!

Bilden som visar handtaget är avsedd för information. Kontrollera i motortillverkarens handbok hur det handtag som sitter i din båt fungerar.

VARNING!

En roterande propeller är livsfarlig för en person som har fallit i vattnet.

9.3 Styrning

SWE

(neutral)

(nödavbrytare)

Page 58

10. Stabilitet

VARNING!

Använd fläkten i maskinutrymmet minst fyra minuter innan motorn startas.

10. Stabilitet

Flipper-båtarna är formgivna för att vara stabila genom att stora tyngder har placerats lågt och genom att den öppna däckytan och andra utrymmen på däcket är relativt små. Kom dock ihåg att stora brytande vågor alltid är en fara för stabiliteten.

Tänk på att stabiliteten försämras av alla vikter som placeras högt. Alla förändringar i placeringen av vikterna (t.ex. tillsättande av ett fisketorn, en radare eller rullmast, byte av motor o.s.v.) kan ha en stor inverkan på din båts stabilitet, trim och prestanda. Ta kontakt med båttillverkaren om du planerar förändringar av detta slag.

Vattenmängden i slaget bör hållas minimal. I hårt väder bör luckor, fack och dörrar hållas stängda för att minimera risken för att de fylls med vatten.

Tänk på att stabiliteten kan försämras under bogsering eller då tunga föremål lyfts med hjälp av dävertar eller bommar.

Kontrollera även att maskinutrymmets fläktkanaler är öppna och att där inte finns skräp eller annat dylikt. Se till att kylvattnet strömmar som det ska efter det att motorn startats.

Stäng av motorn innan du börjar fylla bränsletanken. Det är förbjudet att röka eller använda någon form av öppen eld under tankningen. Använd inte kopplingar eller apparater som kan förorsaka gnistor.

Använd inte plasttratt när du tankar på en bensinstation, eftersom den förhindrar urladdningen av den statiska elektriciteten mellan påfyllningspistolen och -beslaget. När tanken är fylld ska du kontrollera att inget bränsle har läckt ut i slaget, och tvätta omedelbart bort eventuellt utspillt bränsle. Avlägsna eventuellt läckt bränsle och rengör utrymmet från alla bränslerester.

Förvara inte reservkanistrar löst eller i ovädrade utrymmen. Utrustning som innehåller bensin får inte bevaras på ställen som inte är avsedda för det.

Förvara inga lösa föremål i motorutrymmet, eftersom de kan röra vid heta maskindelar eller skada bränslerör och -slangar om de rör på sig. Kontrollera årligen att bränsleslangarna inte är slitna vid genomföringarna.

11. Risk för brand eller explosion

11.1 Motorer

11.2 Övrig utrustning som använder bränsle

Bekanta Dig noggrant med all utrustning på båten. Anordningarnas bruksanvisningar finns i samma förpackning som ägarens handbok.

Försäkra Dig om tillräcklig luftkonditionering för att undvika kvävningsfara.

SWE

Page 59

12. Brandskydd

Kontrollera att brandsläckningsutrustningen är lätt att komma åt även när båten är lastad. Informera alla i besättningen om var brandsläckningsutrustningen finns och om dess funktion, utsläppsmunstyckenas placeringar i det fasta släckningssystemet, samt nödrutternas och utgångarnas placeringar.

Håll slaget rent och kontrollera regelbundet med avseende på eventuella bränsle- och gasångor eller bränsleläckage.

Fäst inte fritt hängande gardiner eller andra tyg ovanför spisen eller i dess närhet. Förvara inte heller brännbara ämnen i motorutrymmet. Om icke-brännbara ämnen förvaras i motorutrymmet, måste de säkras så att de inte kan falla eller förflytta sig på maskineriet. De får inte heller utgöra något som helst hinder för att komma in i eller ut ur utrymmet.

Utgångsluckorna, förutom huvudöppningens dörrar eller luckor med permanent fästa stegar, är försedda med en symbol.

Kom ihåg att aldrig

- blockera gångarna till utgångsöppningarna och luckorna.

- förhindra åtkomligheten till säkerhetsutrustningen, t.ex. till bränsleventilerna, gasventilerna eller elsystemets brytare.

- lämna båten oövervakad när spisen eller värmare är i bruk.

- göra ändringar i något av båtens system (speciellt el-, bränsle- eller gassystem) eller låta en

obehörig person göra ändringar i något av båtens system.

- fylla på någon bränslebehållare eller byta gasflaska när maskineriet är igång eller när kok- eller

värmeapparaten används.

- röka medan du handskas med bränsle.

- täppa inte till tillträdet till handsläckaren i skåpet.

Din båt är utrustad med en pulversläckare på 2 kilogram. Ta del av hur släckaren används så att du vid behov raskt kan använda den. Handsläckarna bör kontrolleras årligen. Över tio år gamla släckare godkänns inte utan en ny provtryckning av tryckkärlet. Om handsläckarna byts ut, bör de nya släckarnas släckningskapacitet vara minst motsvarande de gamla släckarnas. Fyll på eller byt ut det fasta släckningssystemet om användningstiden löpt ut eller om systemet varit i användning. Om du byter ut delar av systemet, får du endast använda delar som motsvarar de gamla och vars tekniska brandsläckningskapacitet motsvarar de gamla delarnas.

När båten körs skall den vara försedd med handsläckare vars effekter och placeringar står i punkt 19. Teknisk specifikation, 21. Utrustning och 22. Utrustningens placering.

12.1 Brandsläckare

Bild 4. Varningsskylt om att stänga av motorn och fläktarna innan det fasta släckningssystemet utlöses.

OBS!

Innan brandsläckaren används ska motorn och fläktarna stängas av.

SWE

Page 60

13. Korrekt användning - andra rekommendationer och riktlinjer

13.1 Ventilation

I oförmånliga förhållanden (medvind) och i låg hastighet kan avgaserna tränga in genom en öppen hyttdörr. Håll dörren stängd om du känner lukten av avgas inne i båten, och vädra via däcksluckorna.

Se också till att vädringen i sovutrymmena är tillräcklig och vädra när spisen används.

Försäkra dig om tillräcklig ventilation vid användning av bränsle som inte isolerats från inomhusutrymmet och försäkra dig om att anordningar med skorsten alltid fungerar ändamålsenligt.

VARNING!

Anordningar med öppen låga som använder bränsle förbrukar syre i kajutan och lösgör förbränningsprodukter i båten. Ventilation är obligatorisk vid användning av anordningar. Ventilationsöppningarna måste vara öppna vid användning av anordningarna. Ventilationsöppningarna får aldrig täppas till och man skall försäkra sig om att anordningarna fungerar felfritt.

13.2 Säkring av lös utrustning

13.3 Respekt för miljön

ökar.

Fäst all tung utrustning, som t.ex. ankare, stadigt på plats innan du kastar loss. Lösa föremål på durken kan under körning störa föraren eller söndra konstruktioner.

Alla sjöar och skärgårdar är unika och bevarandet av naturen är dessutom en hedersfråga för sjöfararen. Undvik därför:

- bränsle- eller oljeläckage

- att släppa ut avloppsvatten ut i sjön

- att lämna skräp eller avfall på stränder eller i sjön

- att släppa ut tvättmedel eller lösningar i vattnet

- att ha högt oljud på sjön eller i hamnarna

- att åstadkomma svallvågor speciellt på smala ställen och i grunt vatten

Inom Östersjön får ej septiktankens innehåll släppas ut i sjön i närheten av stränderna. Använd sugtömningsstationerna för att tömma septiktanken.

Följ även andra lokala miljölagar och bestämmelser. Bekanta dig med internationella regler om att förhindra förorenande av haven (Marpol) och respektera dessa.

Underhåll avgassystemet och modifiera det inte på något sätt så att ljudnivån för omgivningen

SWE

Page 61

13. Korrekt användning - andra rekommendationer och riktlinjer

13.4 Kolmonoxidrisk

FARA!

SWE

Page 62

14.1 Trimjusteringar

Du kan justera båtens körhållning genom att använda trimplanen. Grundriktningarna är enligt följande:

- i hastigheter när båten halvplanar ska läget vara "fören ned".

- när båten är i plan och vågorna är små ska du långsamt lyfta fören och följa loggen för att

avgöra hur länge hastigheten stiger.

- i motvågor ska fören justeras nedåt så att färden blir mjukare. Vid körning i samma riktning

som vågorna lyfts fören uppåt, så den inte dyker. I sidovind kan du justera trimplanen så att båten går helt rakt.

Lär dig sjöfartsreglerna, t.ex. med hjälp av publikationen "Regler för sjötrafiken" och följ deras instruktioner samt COLREG:s krav (internationella regler för att undvika kollisioner på sjön). Navigera omsorgsfullt och använd nya eller uppdaterade sjökort.

Anpassa alltid hastigheten till förhållandena och omgivningen. Tänk på:

- vågorna (fråga även passagerarnas åsikt om lämplig hastighet).

- båtens egna svallvågor (som störst då båten lyfts i plan, som minst i deplacementsfart, d.v.s.

under 6 knop).

- sikten (öar, regn, motsol).

- ruttkännedom (den nödvändiga tiden för navigering).

- ruttens trängsel (andra sjöfarare, oljud och svallvågor i stränderna).

- tillräckligt utrymme för att stanna och manövrera för att undvika kollisioner.

Följ förbud mot att förorsaka vågor. Sänk hastigheten och minska på svallvågorna av artighetsskäl, samt för din egen och andras säkerhets skull.

14. Styregenskaper

VARNING!

Justera trimvinkeln i höga hastigheter försiktigt - justeringen påverkar drastiskt båtens beteende. Kör inte med fören för lågt, eftersom båten kan vända överraskande.

VARNING!

Vågor försämrar styrförmågan och kränger båten. Tänk på detta och sänk hastigheten när vågorna blir större.

Kör inte med full hastighet i farleder med mycket trafik eller om sikten är begränsad t.ex. på grund av väderlek eller sjögång. Lägg märke till och följ hastighetsbegränsningarna och förbud mot att orsaka svall.

Undvik snabba styrrörelser vid hög hastighet.

14. Styregenskaper

Kör inte båten med hög hastighet då båtens trimvinkel är negativ (fören nere). Båten kan lutas åt sidan och vid vändningar kan det förekomma instabilitet. Använd negativt trim när du accelerar från deplacementhastighet till planhastighet och på lägre planhastigheter i sjögång (kan tillämpas i båtar med en maskinell trimvinkelreglering ”power trim” av propellanording).

VARNING!

SWE

Page 63

14.2 Start av motorn

Kontrollera att växeln är i neutralläge innan motorn startas enligt anvisningarna på skylten (bild 7), som är fäst framför förarplatsen. Annars kan en plötslig och snabb start vara farlig för personer i båten.

Bild 7. Varningsskylt om att starta motorn endast i neutralläge. När båten körs ska huvudströmbrytaren alltid vara i läget ON (ström PÅ). Om din båt har ett dubbelt

batterisystem måste du se till att båda batterierna är i läget ON under körningen. Bekanta dig med instruktionerna i avsnitt 21. Utrustning och 29. Elsystem.

14. Styregenskaper

SWE

Page 64

Att köra är lätt i vackert och lugnt väder, bara du håller tillräcklig utkik, vilket också COLREG:s regler (internationella regler för att förhindra kollisioner till sjöss) förutsätter. Se alltid till att sikten är så god som möjligt från förarplatsen:

- Placera passagerare, gardiner o.s.v. så att synfältet inte begränsas.

- Kör inte kontinuerligt med båten i halvplan, eftersom sikten då är försämrad p.g.a. aktertrim.

- Justera båtens gångläge med trimplanen och motorns trimvinkel (power-trim) så att förens lyft inte försämrar sikten.

- Använd vindrutetorkare vid behov.

- Öppna takluckan och håll utkik genom den när sikten är dålig.

- Kom ihåg att titta akterut, speciellt i skeppsfarleder.

Lägg märke till att förarens sikt från förarplatsen kan vara förhindrad på grund av båtens stora trimvinkel eller av andra faktorer; bl.a. då båten lyfts i plan från deplacementfart och sjögångsförhållanden.

Använd lämpliga navigationsljus efter mörkrets inbrott eller vid dålig sikt (t.ex. dimma). Släck innebelysningen om den, direkt eller indirekt, försämrar sikten.

Båtens arbetsdäck är utmärkta i bild 8. På andra områden, t.ex. förarhyttens tak (HT- och kabinmodeller), bör ingen vistas eller gå under gång. En person som fallit över bord har lättast att komma ombord i lugnt väder med hjälp av

räddningsstegen på badplattformen. Stegen kan också dras ner från vattnet.

Bild 8. Placeringar för arbetsdäck och räddningsstege samt räddningsflottens plats.

16. Skydd mot och åtgärd vid man överbord

15. Sikt från styrpositionen

SWE

Page 65

Håll båten ren och snygg. Detta ökar trivseln och säkerheten samt båtens återförsäljningspris. Tvätt och vaxning räcker vanligtvis för att sköta om däcket och sidorna. För tvättandet passar

båttvättmedel bäst. Använd inte kraftiga lösningar, eftersom de kan göra armerade plastytor matta. För att ta bort smuts som beror på slitage eller ingrodd smuts kan lätt slipande vax användas. För vaxning rekommenderar vi inte att du använder vax som innehåller silikon, eftersom de försämrar adhesionen till harts och färger och således försvårar reparation av eventuella skador.

Tvätta bottnen omedelbart efter det att båten har lyfts upp. Sjögräs och dy lossnar lättare innan det har hunnit torka.

Syftet med ägarhandboken är att göra användaren bekant med den nya båtens egenskaper, och att instruera användaren om att använda den på ett korrekt sätt. Ingen båt eller motor klarar sig utan underhåll. För att spara tid och pengar är det viktigt att regelbundet utföra underhåll på båten och motorn. Detta hindrar att defekter uppkommer.

Under båtsäsongen är det enkelt och bekvämt att underhålla båten. I vanliga fall är det tillräckligt att bara hålla båten ren. De bästa rengöringsmedlen är de med låg fosfathalt eftersom de inte är skadliga för miljön. Båtar som består av förstärkt plast bör vaxas minst två gånger per säsong och en ny båt bör alltid vaxas innan den tas I bruk.

18.1 Regelbundet underhåll av båten

Utför nödvändiga serviceprocedurer enligt ägarhandboken för motorn och annan utrustning (se bifogade böcker). Om din båt förvaras utomhus eller i ett fuktigt utrymme ska den tömmas på textil och annan utrustning som kan mögla eller rosta i fuktiga miljöer. Rep ska tvättas med färskvatten och slitna rep ska bytas ut.

Tappa ur tankarna och lämna ventilerna delvis öppna. Elektriska instrument skyddas bäst mot rost och stöld genom att man avlägsnar dem och förvarar dem

i ett torrt utrymme under vintern. Avlägsna även batterierna, flytta dem till en varm och torr plats, och ladda upp dem minst två gånger under vintern. Spraya elsystemets anslutningar med ett lämpligt antifukt- och antirostämne för att ta bort fukt och hindra rost från att uppkomma.

Kontrollera skrovet och sandpappra eventuella hål så att fukten som har trängt in kan torkas ut.

18. Underhåll

17.1 Tvätt och rengöring

17. Allmänna serviceinstruktioner

SWE

Page 66

För att motorn ska fungera på ett effektivt sätt måste den underhållas med regelbundna intervall. Om du för en loggbok för motorn underlättar det uppföljningen av underhållet. I loggboken kan du anteckna drifttimmar, oljebyten och service- och kontrollprocedurer, alla reparationer samt när bränsletanken har fyllts. Följ serviceinstruktionerna i handboken till punkt och pricka. Om du inte har någon servicehandbok för motorn kan du få en från tillverkaren eller importören. Under båtsäsongen rekommenderar motorns tillverkare att du utför följande service:

- byt olja

- kontrollera mängden olja före avfärd

- smörj de andra områdena som ska smörjas

- kontrollera kylsystemets funktion

- kontrollera bränslesystemets funktion

- rengör sedimentskålarna i bränsletanken och i förgasaren

- byt och rengör filtret

- kontrollera den elektriska utrustningen, smörj och rengör beslagen

- kontrollera batterivattnet

- kontrollera motorn externt. Om defekter uppkommer trots detta noggranna underhåll ska du omedelbart kontakta återförsäljaren,

tillverkaren, importören eller en serviceverkstad.

Bekanta dig med de serviceprocedurer som finns i motorns ägarhandbok. Om motorn inte har några defekter kan du utföra vinterunderhållet själv. Framför allt vid förvaring av en inombordsmotor måste du överväga risken för att den fryser. Vid omsorgsfull vinterkontroll, service och reparationer tillsammans med rätt användning av motorn kommer motorn att fungera problemfritt i flera år. När alla procedurer har utförts korrekt kan du starta motorn i början av säsongen utan att försenas av bortglömda reparationer och kontroller. Kom ihåg de regelbundna servicedatumen!

18.2 Regelbundet underhåll av motorn

18.3 Vinterunderhåll av motorn

18.5 Vinterförvaring av båten

18.4 Åtgärder före vinterförvaring

Om det förväntas bli kallt ska du tömma kylarvätskan enligt instruktioner i motorhandboken. Töm även sötvattenbehållaren, varmvattenberedaren, WC:n och septiktanken.

Lyft upp Aquador-båten i land i god tid före isläggningen. Båten är inte avsedd att köras eller förvaras I isförhållanden.

Kontrollera dessutom att det inte finns vatten eller andra vätskor som kan frysa i slangarna.

Avlägsna batteriet från båten för vinternförvaring. De flesta batterier tappar sin effekt och kan skadas om de djupurladdar sig.

Ju större båten är, desto mer tid och arbete måste du lägga ned för att utföra korrekt vinterunderhåll för din båt. Vinterförvaring av en stor båt kräver mer ansträngning. Båten måste stödjas så att dess egen vikt inte ger några skador på skrovet. Båten måste täckas noggrant och täckramen ska byggas på ett sådant sätt att luften kan flöda fritt. Fäst inte presenningen vid skrovet. Täckskyddet ska vara tillräckligt sluttande för att snö lätt ska kunna glida av.

Ändringar i vädret kan lätt skada båtens yta och när vatten fryser utvidgar det sig och kan skada motorn, den förstärkta plasten samt trädelarna. Du måste även se till att vädringen i båten är tillräcklig under vinterförvaringen. Kontrollera båtens skick även under vintern.

18. Underhåll

SWE

Page 67

När du har sjösatt båten ska du öppna alla ventiler i in- och utloppen och kontrollera att slangarna och beslagen inte läcker. (Placeringen av ut- och inloppen visas i handbokens tekniska avsnitt.) Ta ombord säkerhetsutrustningen på båten innan du lämnar land.

Om det uppkommer fel på motorn eller annan utrustning ska du i första hand kontakta leverantören. Små skador i ytskiktet (på gelcoaten) på båtens skrov eller däck kan repareras själv. För att

slutresultatet skall bli snyggt och skadan osynlig, krävs det dock skicklighet och mycket arbete. Reparationsinstruktioner:

- Skydda omgivningen kring det område som skall repareras med tejp.

- Snedda skadans kanter genom slipning och rengör med aceton.

- Blanda 1,5-2% härdare i gelcoaten.

- Bred ut gelcoaten på stället som skall repareras på så sätt att ytan blir något högre än den

omgivande ytan.

- Placera försiktigt tejp på reparationen.

- Avlägsna tejpen och slipa vid behov reparationen snygg efter det att gelcoaten har härdat.

- Polera reparationen med polerpasta.

Färgtonerna som används på båten anges i appendix. Noggrannare instruktioner om reparationen får du av auktoriserade återförsäljare.

Större skador bör repareras av auktoriserade återförsäljare.

18.7 Reparationer

OBS!

Vissa eftermontage och ändringar kan orsaka skada på båtens konstruktion eller vara en fara för säkerheten då det utförs på fel sätt. Ta kontakt med båttillverkaren eller en auktoriserad återförsäljare innan du gör eller låter göra t.ex. nya jordningar, luckor o.s.v.

OBS!

Slå av strömmen när du utför service på elapparaterna. Om du är tvungen att förnya elapparater, ska du kontrollera att de är lämpliga för båtens spänning.

18.6 Åtgärder i början och slutet av båtsäsongen

En ny båt behöver egentligen inget särskilt underhåll i början av säsongen, men om du seglar i smutsiga vatten bör du tänka på att det finns mycket skal och alger i vattnet. Skalen fäster sig lätt vid de delar av båten som är under vattenytan och de är mycket svåra att få bort. Du kan undvika det genom att måla båtens botten med en grundfärg före båtsäsongen. Vid slutet av båtsäsongen måste du lägga upp båten tillräckligt tidigt för att den ska kunna torka innan vinterfrosten börjar. Underhållet i slutet av säsongen måste göras mycket omsorgsfullt, eftersom det avgör huruvida du kan sjösätta båten så tidigt som möjligt. Rengör båten noggrant. Ta bort alla lösa delar och framför allt tyger och lagra dem på ett torrt ställe. Utför service på, rengör och kontrollera all båtens utrusning under slutet av säsongen. Skaffa all utrustning som behövs i slutet av säsongen, medan du fortfarande kommer ihåg vad du behöver.

18. Underhåll

SWE

Page 68

18.8 Underhåll av relingen

Tänk på följande när du handskas med relingen av syraskyddat stål: När du lyfter båten ska du inte använda stålkablar eller schacklar i direkt kontakt med de

syraskyddade komponenterna. Det är även viktigt att se till att båten och båtens delar inte blir repade eller skadade under transporten. Om några skador inträffar måste de skadade relingarna och beslagen putsas och vaxas noggrant. För att hålla de syraskyddade delarna av båten i gott skick måste du rengöra och vaxa delarna minst två gånger per säsong. I slutet av säsongen när båten övergår till att vinterförvaras måste du också rengöra och vaxa relingen. Om du gör detta kommer relingen att förbli ren och funktionell under en lång tid.

18.9 Underhåll av teakytor

När du hanterar teak är det bra att komma ihåg följande tre principer:

- Undvik starka lösningsmedel, använd endast oljebaserad tvål.

- Spraya inte teakytor med en högtryckstvätt.

- Om du rengör teak genom att borsta ska du endast använda en mjuk borste och undvika

att borsta längs nåtarna.

18.9.1 Fläckborttagning

Om det uppkommer fläckar på en teakyta ska du ta bort dem manuellt genom att slipa försiktigt. Använd sandpapper med en grovhet som inte överstiger 60. Slipa längs med fibrerna i träet.

18.9.2 Teak som grånar

Teak reagerar på syra i luften och på dagsljus, och grånar över tiden. Ett koppartak ser grönt ut på grund av samma fenomen. Under det oxiderade gröna lagret finns kopparfärgad koppar. Samma sak gäller för teak - den oxiderade gråa ytan är bara ett par tiondelar av mm tjock och skyddar den verkliga teakytan. Under det oxiderade lagret finns det fortfarande en yta med utmärkt kvalitet.

18.9.3 Behandla teak med olja

Om du vill kan du behandla teakytor med olja, men eftersom teak redan innehåller olja är proceduren inte absolut nödvändig. Om du använder olja är det också viktigt att komma ihåg att inte använda för mycket olja, eftersom det gör ytorna hala.

18.9.4 Unerhåll av kapell

Vi rekommenderar att Sunbrella-tyget rengörs regelbundet så att inte smutsen och fettet glir ingrott. Borsta löst sittande smuts med en borste och kölj med varmt vatten. Tvätta kapellet med vatten som är ca 30 °C och en mild tvållösning. Efter tvätt skölj med vatten. Använd inte lösningsmedel för rengöring av kapellet. Torka väl.

18.9.5 Underhåll av glidskenor

För att skjutdörrar och luckor ska fungera smidigt, smörj glidskenorna regelbundet med silikonfett eller silikonspray.

18.9.6 Rengöring av materialen I strypulpeten

Ytbeläggningen vid styrpulpeten ska rengöras med en svamp som inte luddar eller en mjuk borste. Använd enbart vattenlösliga rengöringsmedel, till exempel vanligt diskmedel. LÖSNINGSMEDEL OCH TYGER ELLER DUKAR SOM KAN SLITA PÅ YTAN FÅR INTE ANVÄNDAS. Skölj slutligen väl med rent vatten.

18. Underhåll

SWE

Page 69

Ägarens handbok

Tekniskt avsnitt

Ägarens handbok

Teknisk del

Page 70

19. Tekniska data

640DC

Båten har ett serienummer, CIN-koden. CIN-koden är märkt på aktre sidan av båtens skrov på styrbords sida. Du kan anteckna CIN-koden i tabellen nedan. Nämn CIN-koden samt båttypen då du har ärende till båttillverkaren eller återförsäljaren för att underlätta leveransen av rätt reservdelar. Om du behöver gelcoat för reparation bör du nämna koden för rätt färg då du beställer färgen. En del av informationen finns på tillverkarens skylt, som är fäst vid båten. En fullständig beskrivning av informationen ges i motsvarande avsnitt i handboken.

P.g.a. produktionstekniska skäl, kan det förekomma små skillnader i huvudmått och volymer. En del av utrustningen som beskrivs i handbokens tekniska avsnitt kan finnas tillgänglig som tillval. Tänk på att tankarnas hela kapacitet inte alltid kan användas på grund av trim- och lutningsvinklarna. Du bör alltid ha med dig reservbränsle på omkring 20 % av bränslekapaciteten.

Teknisk information:

Konstruktör CIN-kod Motorns serienummer Plattans serienummer Huvuddriftens serienummer Skrovmaterial Båtkategori

Färgkoder:

Vitt Ral 9010 Grå Ral 7016

Förbrukbara vätskor i fasta behållare:

Vatten*

Bränsle

Elsystem:

Spänning Ackumulatorkapacitet:

Huvudmått:

Total längd Skrovlängd Största bredd Djupgång med maximalt tillåten last Största höjd från vattenytan

Vikt utan last, vätskor och utrustning Inkl. max. motorn

Trailer vikt

Belastning:

Högsta rekommenderade antal personer ombord

Högsta rekommenderade belastning inklusive passagerarnas vikt Bas- och personilik utrustning

Livräddningsflotte

Maskineffekt och maxhastighet:

Högsta rekommenderade maskineffekt

Maxhastighet med den starkaste rekommenderade motorn

Brandsläckare: Handsläckare Kidde 13 A 70BC 2kg

Länspump:

Pumpeffekt angiven av tillverkaren

47 l/min

polyesterharts/glasfiberarmering

Flipper Team

C (Kust)

1320 kg 1430 kg

525 kg

720 kg

65kg

145 l / 109 kg

25kg

12 V DC

2x100 Ah

6,25 m 6,19 m 2,45 m 0,75 m 1,50 m

48 l

148 kW (200 hk)

ca. 44 knop

Vikt med full last

2040 kg

Manuel länspump Electrisk länspump

40 l/min

SWE

Start batteri Extra batteri*

2x100 Ah

Septik tank*

28 l

*Extra utrustning

Största rekommenderat motorn (Mercury Verado 350)

231 kg

Vikt av alla vätskor, tankar full

181 kg

Page 71

20. Båtkategorier

Med båtkategori menas följande:

Båten är konstruerad att användas i förhållanden där vindstyrkan kan överstiga 8 beaufort (ca. 21 m/s) och där den signifikanta våghöjden kan överstiga 4 m. Båtarna är i dessa fall till stor del självförsörjande. Kategori A omfattar inte onormala förhållanden som exempelvis orkaner. De ovan beskrivna förhållandena kan man råka ut för under långa resor, tex. då man åker över oceaner, eller vid kusten när vinden och vågorna har ett öppet avstånd på flera hundra sjömil utanför kusten.

Båten är konstruerad att användas i förhållanden där vindstyrkan är högst 8 beaufort (ca. och där den signifikanta våghöjden är upp till 4 m (se anmärkningen nedan). Sådana här förhållanden kan man råka ut för under tillräckligt långa havsfärder, eller i kustvatten när vinden och vågorna har ett öppet avstånd på flera tiotals sjömil. De ovan beskrivna förhållandena kan man också råka ut för på insjöar som är tillräckligt stora för att utveckla den ovan nämnda våghöjden.

Båten är konstruerad att användas i förhållanden där vindens styrka är högst 6 beaufort (ca. 14 m/s) och den signifikanta våghöjden är högst 2 m (se anmärkningen nedan). Sådana här förhållanden kan man råka ut för på öppna insjöar, flodmynningar och på kustvatten i måttliga väderleksförhållanden.

Båten är konstruerad att användas i förhållanden där vindens styrka är högst 4 beaufort (ca. 8 m/s) och den signifikanta våghöjden är högst 0,3 m (enstaka större vågor 0,5 m). Sådana här förhållanden kan man råka ut för på skyddade insjövatten, och på kustvatten då det är fint väder.

Kategori A:

Kategori B

Kategori C

Kategori D

OBS!

Den signifikanta våghöjden är medeltalet av höjden på vågorna som hör till den högsta tredjedelen av alla vågor, vilket i stort sett motsvarar den våghöjd en erfaren observatör uppskattar. Vissa enstaka vågor är dubbelt så höga som dessa.

SWE

Page 72

21. Utrustning

Brandsläckare med torrpulver

Batteri och elsystem

Huvudströmbrytare

Båten är försedd med en brandsläckare med torrpulver med en effekt på 13A 70 BC. Brandsläckarna i båten skall ha en total effekt på minst 8A 68B. Brandsläckaren måste kontrolleras årligen på en auktoriserad serviceverkstad. Gå igenom instruktionerna för brandsläckaren före din första båtfärd, och klargör även för resten av besättningen var brandsläckaren finns och hur den fungerar.

Batteriet måste alltid vara helt laddat så att det fungerar korrekt och inte blir skadat i t.ex. kall väderlek. Du bör kontrollera batteriets spänning med en voltmeter (finns t.ex. på servicestationerna) och om så krävs ladda upp det med en batteriladdare som är försedd med en automatisk kretsbrytare, enligt instruktionerna som hör till laddaren. Håll batteripolerna rena rengör dem när det behövs, och skydda dem med anti-rostfett.

Huvudströmbrytaren måste slås på innan motorn startas.

Navigationsljus

Stege

Båten är utrustad med tre (3) navigationsljus: två sidoljus, grönt och rött, och en ljusmast som lyser upp runt om. Dessa ljus måste användas vid färd i mörker. De slås på från kopplingspanelen.

Båten är utrustad med en länspump som drivs manuellt.

När du använder länspumpen ska du ta bort skyddshöljet och fästa handtaget på rätt ställe. Genom att föra handtaget fram och tillbaka dränerar du vatten från länsen.

Stegen är antingen vikbar eller av teleskopmodell.

Länspump

Brytare

Brytarna för kontrollerna finns på styrpanelen.

Töm hela innehållet i brandsläckarens mot elden på samma gång.

OBS!

Slå av strömmen med huvudströmbrytaren innan du kopplar bort batterikablarna. Blanda inte ihop kablarna + (plus) och - (minus) med varandra.

VARNING!

När batterierna laddas bildas en explosiv gas. Rökning, öppen eld eller gnistor i närheten av batterilådan kan leda till explosionsrisk.

Slå aldrig av strömmen med huvudströmbrytaren medan motorn är igång. Motorn och generatorn kan skadas. De andra kretsbrytarna är placerade på instrumentpanelen, och de skyddas av automatiska säkringar.

OBS!

En roterande propeller är livsfarlig för en person som har fallit i vattnet och för simmare. Du måste använda nödbrytaren eller stoppa motorn när en simmare eller vattenskidåkare kommer ombord.

FARA!

SWE

Page 73

Placeringen av utrustningen kan variera beroende på vilka tillval som finns installerade.

22. Utrustningens placering

640 DC

1. säkringar

2. Brandsläckare

3. Navigationsljus

4. CE-skylt

5. Bränslepåfyllare

6. * Sötvattenpåfyllare

7. Länspump

8. CIN-kod

9. Dränering för regnvatten

10. Livräddningsflotte (plats)

11.* Sugtömning av septiktank

12. Sikring och jordningjärn

* EXTRAUTTRUSTNING

Huvudströmbrytare och

SWE

11.

12.

Page 74

22. Utrustningens placering

640 DC

1. Bränsletank 145l

2. * Vattentank 48l

3. Batterier

4. Elektrisk länspump

5. Insugning av manuel länspump

6.Avstägningskran för regnvatten dränering

7. * Vattenpump

8.* Avstägningskran för WC vattenintak

9.* Septic tank

10.* Avstägningskran för septitankens dränering

* EXTRAUTTRUSTNING

SWE

Placeringen av utrustningen kan variera beroende på vilka tillval som finns installerade.

Vesi 48 L

Polttoaine 145 L

Septi 28 L

4,5

Page 75

23. Lastning

Den största rekommenderade lastningen för båten kan beräknas enligt följande: a) den totala vikten av personerna i båten (standardvikten för en vuxen är 75 kg och för ett

barn 37,5 kg). Se rekommendationerna i handbokens tekniska avsnitt. b) basutrustning kg. c) förbrukbara vätskor (sötvatten, bränsle o.s.v.) i bärbara tankar kg. d) förbrukbara vätskor (sötvatten, bränsle o.s.v.) i fasta tankar kg (tankarna helt fulla). e) proviant och andra förråd kg. f) en räddningsflotte eller jolle när en sådan är avsedd att medhavas.

Den rekommenderade lasten består endast av ovan nämnda viktkomponenter.

VARNING!

Ta inte ombord fler passagerare än vad som rekommenderas. Passagerarnas totala vikt får inte överskrida lastbegränsningarna oavsett hur många de är. Passagerarna ska alltid sitta ned i båten under färden.

VARNING!

Överskrid aldrig den största rekommenderade lasten när du lastar båten. Lasta båten alltid omsorgsfullt och fördela lasten ändamålsenligt så att konstruktionstrimmet behålls (ungefär rät köl). Undvik att placera tung vikt högt upp.

Bild 1. Sittplatser för passagerarna i olika båtmodeller (med maximalt antal passagerare).

SWE

75 kg

Page 76

24. Förhindra att vatten kommer in

24.1 Öppningar i skrov och däck

Ut- och inloppen och avstängningsventilernas placeringar visas i avsnitt 22. Utrustningens placering. Vi rekommenderar att ventilerna stängs (med undantag för regnvattendräneringar i uteutrymmet) när båten lämnas utan uppsikt.

Luckan till båtens motorutrymme skall under gång alltid vara stängd. Om du är tvungen att öppna luckan till sjöss (t.ex. i samband med en service- eller reparationsåtgärd), måste du se till att det inte kommer in för stora mängder vatten i motorutrymmet. Håll dörrar, luckor, ventiler och fack till styrhytten stängda i hård vind och sjögång.

Innan du lämnar land måste du kontrollera att det inte finns vatten i länsen. Länspumpens placering finns markerad på diagrammet i avsnitt 22. Utrustningens placering. Det ligger på ägarens/användarens ansvar att i båten finns åtminstone en hink eller ett öskar för

tömning och det skall vara fäst så att den inte tappas bort.

24.2 Länspumpar och ösning

VARNING!

När du vill hålla däckluckan öppen till sjöss ska du alltid säkra dess position med hjälp av låsmekanismerna (HT- och kabinmodeller). Om luckan stängs av misstag på grund av båtens rörelse kan det orsaka personskador. Säkra även andra luckor och dörrar i stängt eller öppet läge.

VARNING!

Länspumpsystemet är inte avsett för skadekontroll (t.ex. läckage orsakat av grundstötning).

OBS!

Kontrollera med jämna mellanrum att alla länspumpar fungerar. Ta bort skräp från sugöppningarna.

SWE

Page 77

25. Vattensystem

Påfyllning för vattentank

Ventilationsöppning för vattentank

Vattentank

Vattenvärmare (tillbehör i vissa modeller)

Hyttdusch (tillbehör i vissa modeller)

Vattenpump

Vask i förkajuta (tillbehör i vissa modeller)

Vask i pentry

Dräneringsutlopp för vattensystem (tillbehör till septiktank i vissa modeller)

Kallvatten Varmvatten

SWE

Page 78

Kontrollera vilka lokala bestämmelser som gäller för tömning av septiktankar.

26. Septiskt system

26.1 Använda avloppstanken (septisk)

Sugtömning eller tömning i vattnet väljs med ventilen som finns bredvid tanken: position 1: sugtömning (ventilen stängd) och position 2: tömning i vattnet (ventilen öppen).

Septiktanken och de slangar o.s.v. som hör till den kan rengöras med svagt basiska rengöringsmedel. För att förhindra frysning kan glykol användas. Vid förvaring i kyla ska systemet vara så tomt som möjligt.

Däckutlopp (sugtömning)

Septiktank

Ventilation

Ventil för tömning av tanken

Ventil för vattenintag

26.2 Septiktankens sigillering

I vissa vattenområden finns bestämmelser att septiktankens tömningsventil ska vara stängt och sigilförsedd. Sigillering kan göras med passande sigill mellan avstängnisventil och monteringsplattan under den.

SWE

Page 79

1 2

Kasta inte i skräp i toaletten. Systemet kan blockeras och orsaka skador på båten. Instruktioner för användning:

För spaken till position och pumpa

in vatten i toaletten.

Efter användning för du spaken till

position och pumpar ut vattnet ur systemet.

Lämna kvar pumphandtaget i positionen

nedåt, och spaken i position .

1. 1

2. 2

27. Toalettens funktionsprincip

OBS!

Kom ihåg att stänga kranarna för vattenintag om du lämnar båten under en längre tidsperiod (risk för att båten sjunker).

SWE

Page 80

Påfyllning för bränsle

Ventilationsventil för bränsletank

Ventilationsventilanslutning för bränsletank

Anslutning till bränsletankens fyllningsslang

Bränslefilter (monterat på slangen för bränslepåfyllning)

Motor

Slang för bränsleretur (endast i dieselmotorer)

Slang för bränslepåfyllning

Sensor för bränslenivå

Bränsletank

Placeringen av utrustningen kan variera beroende på modell eller utrustning.

28. Bränslesystemets funktionsprincip

SWE

Page 81

29. Elsystem

Säkringarna i Flipper-båtar är så kallade automatiska säkringar, som kan aktiveras på nytt efter överbelastning genom att man trycka upp vippbrytaren som gått ned. Ändra inte på säkringarnas amperetal, och montera inga komponenter som överskrider strömkretsens nominella strömstyrka.

Stäng av strömmen från huvudbrytaren när du lämnar båten för en längre tid. Stäng även av strömmen medan du utför elinstallationer.

När du tar bort eller installerar batterier ska du vara noga med att inte röra batteriernas båda poler samtidigt med metallföremål.

Ladda endast batterierna med den installerade batteriladdaren eller med en laddare som har motsvarande kapacitet. Laddning med för hög ström kan orsaka explosionsfara.

Flipper-båtar kan vara utrustade med ett landströmssystem. Tänk speciellt på följande:

- Kontrollera systemet minst vartannat år.

- Koppla ur landströmkabeln när systemet inte används.

- Koppla metallkåpor eller de installerade elapparaternas kåpor till båtens skyddsjord (jordledaren är grön eller gulgrön).

- Använd skyddsisolerade eller jordade elapparater.

Ändra inte båtens elsystem eller ritningar i anslutning till den. För ändringar och underhåll ska en kompetent båteltekniker anlitas. Eventuella installationer av tilläggsanordningar, reparationer eller ändringar ska dokumenteras, och de ska godkännas av tillverkaren. Om detta försummas, kan eventuell garanti träda ur kraft.

VARNING!

Rör inte vid ett växelströmssystem som har spänning.

Låt inte landströmkabelns ända hänga i vattnet. Följden kan vara ett elektricitetsfält, som kan orsaka personskada eller död för en person som simmar i närheten.

Simma inte i närheten av båten när landströmmen är påkopplad. En felaktig strömkabel kan orsaka fara för elstöt.

För att undvika elstöt och brandfara:

- Stäng av landströmmen innan du ansluter eller kopplar loss landströmkabeln.

- Anslut först landströmskabeln till båten och därefter till elnätet.

- Koppla bort landströmskabeln från elnätet innan du kopplar bort den från båten.

- Fäst landströmskabelns kopplingsdon ordentligt.

- Ändra inte på landströmskabelns kopplingsdon, använd bara kopplingar som är kompatibla.

- Aldrig stäng av huvudström av värmare. Läs på värmarens handbok.

VARNING!

OBS!

Slå aldrig av strömmen med huvudströmbrytaren medan motorn är igång.

OBS!

Täpp inte igen batteriernas ventilationsrör.

SWE

Page 82

30. Elektriskt diagram

640DC

Elektriskt diagram för Flipper 640DC finns placerad i plastfickan i bakre pärm av boken.

SWE

F12

F11

F13 F14

Navigationsljus

Windrutetorkare SB Tryckvann pump

Trimm

Radio

Radio minne

Plotter

Extra Extra

Cabin / sittbrun ljus

Länspump

F5 12 V DC outlet

F10 Kylskåp

huvudström brytare

START

F1 F2 F3 F4 F5

F7 F8 F9

F10

F11 F12

F13

F14

SERVICE

Page 83

Page 84

Page 85

A3 V. 2.7.1

NOR

F4 V. 3.0

Page 86

V. 3.0

Page 87

Forord

Kjære eier av Flipper-båten! Hensikten med denne håndboka er å hjelpe deg å bruke fartøyet sikkert, og samtidig ha det hyggelig!

Den inneholder detaljer om båten, og om utstyret og systemene som leveres med den, eller som er montert i den, og informasjon om bruk, stell og vedlikehold. Vi ber deg lese håndboka nøye, og gjøre deg kjent med båten før du bruker den.

Brukerhåndboka er selvsagt ikke et kurs i sjøvett eller sjømannskap. Dersom dette er din første båt, eller at du har skiftet til en type båt du ikke er kjent med, ber vi deg sørge for, for egen komfort og sikkerhet, at du skaffer deg erfaring med håndtering og kjøring før du ”tar kommando” over båten. Forhandleren, båtklubber eller nasjonale båtforeninger vil kunne gi deg råd om lokale båtkurs eller kompetente instruktører.

Sørg for at varslede vind- og sjøforhold samsvarer med den designklassen båten din tilhører, og at du og mannskapet ditt er i stand til å håndtere båten under disse forholdene. Sjø- og vindforholdene for designklassene A, B og C spenner fra alvorlige stormforhold til sterk vind med fare for spesielt høye bølger eller spesielt sterke kast. Selv om båten er klassifisert for disse forholdene, er de likevel farlige, som bare kompetent, veltrenet og opplært mannskap kan bruke en godt vedlikeholdt båt tilfredsstillende under.

Denne brukerhåndboka er ikke en detaljert vedlikeholds- eller feilfinningsguide. Dersom det oppstår problemer, ber vi deg kontakte forhandleren. Bruk alltid personer med opplæring og kompetanse for vedlikehold, reparasjoner eller modifikasjoner. Modifikasjoner som kan påvirke båtens sikkerhetsegenskaper bør vurderes, utføres og dokumenteres av kompetente personer. Produsenten kan ikke holdes ansvarlig for modifikasjoner som ikke er godkjente.

I noen land kreves det sertifikat eller autorisasjon for å føre fartøyer. Gjør deg kjent med de bestemte regelkravene i ditt område.

Sørg alltid for at båten er i god stand, og utbedre slitasjer som vil oppstå med tiden som resultat av tung bruk eller misbruk av båten. Alle fartøyer uansett hvor sterke de måtte være, kan få alvorlige skader dersom de ikke brukes riktig. Dette er ikke forenlig med sikker båtbruk. Innrett alltid båtens hastighet og retning etter sjøforholdene.

Båten bør alltid være utstyrt med passende sikkerhetsutstyr (livbelter, seler, osv.), som er egnet for fartøytypen, værforholdene, osv. Dette utstyret er obligatorisk i enkelte land. Mannskapet bør være kjent med bruken av alt sikkerhetsutstyret, og nødmanøvrering (redde personer over bord, sleping, osv.). Båtskoler og -klubber organiserer jevnlig slike øvingsøkter.

Alle personer bør ha på seg passende flyteutstyr eller flytevest når de er på dekk. Merk at i enkelte land er det obligatorisk å alltid ha på seg flyteutstyr/flytevester som oppfyller de nasjonale regelverkene.

VENNLIGST OPPBEVAR DENNE HÅNDBOKA PÅ ET SIKKERT STED, OG LEVER DEN VIDERE TIL DEN NYE EIEREN DERSOM DU SELGER DETTE FARTØYET.

Vi takker for at du valgte Flipper, og ønsker deg mange hyggelige opplevelser ombord. Bella-Veneet Oy

Page 88

Innholdsfortegnelse

TEKNISK DEL

19. Tekniske spesifikasjoner s 24

20. Designklasser s. 25

21. Utstyr s. 26

22. Plassering av utstyret

s. 27-28

23. Lasting s. 29

24. For å forhindre at vannet trenger inn s. 30

24.1Åpningene i skroget og dekket s. 30

24.2Lensepumper og lensing s. 30

25. Vannsystemer s. 31

26. Septiksystem s. 32

26.1Bruk av spillvannstankene (septik) s. 32

26.2Forsegling av septiktanks stengventil s. 32

27. Funksjonsprinsipp for toalettet s. 33

28. Funksjonsprinsipp for drivstoffsystemets. 34

29. s. 35Elektrisk system

Behandle teak med olje

GENERELL DEL

1. Generell informasjon s. 1

1.2 Definisjoner s. 1

1.3 Garanti s. 1

2. Før bruk s. 2

2.1 Registrering s. 2

2.2 Forsikring s. 2

3. Før du legger fra land s. 3

4. Transportere båten s. 4

4.1 Løfte båten s. 4

4.2 Transport s. 4

4.3 Før du sjøsetter båten s. 4

5. Fortøye båten til en kai s. 6

6. Slepe båten s. 6

7. Ankring og fortøyning s. 7

8. Legge fra land s. 8

8.1 Sikkerhetsanvisninger s. 8

8.2 Starte motoren s. 8

8.3 Etter du har startet motoren s. 8

9. Styringskontroller s. 9

9.1 Indikatorer s. 9

9.3 Styring s. 11

9.4 Nødbryter s. 11

9.5 Trimming (justere vinkelen på drivakselen) s. 11

10. Stabilitet s. 12

11. Fare for brann eller eksplosjon

11.1 Motorer s. 12

11.2 Annet utstyr som bruker drivstoff s. 12

12. Brannvern s. 13

12.1 Brannslukningsapparat s. 13

13. Riktig bruk - andre anbefalinger og retningslinjer s. 14

13.1 Ventilasjon s. 14

13.2 Sikring av løst utstyr s. 14

13.3 Respekt for miljøet s. 14

13.4 Fare for karbonmonoksid s. 15

14. Styreegenskaper s. 16

14.1 Trimjusteringer s. 16

14.2 Starte motoren s. 17

15. Sikt fra styreposisjonen s. 18

16. Forhindring og redning av mann overbord s. 18

17. Generelle serviceanvisninger s. 19

17.1 Vasking og rengjøring s. 19

18. Vedlikehold s. 19

18.1 Vanlig vedlikehold av båten s. 19

18.2 Vanlig vedlikehold av motoren s. 20

18.3 Vintervedlikehold av motoren s. 20

18.4 Tiltak for klargjøring for vinteren s. 20

18.5 Vintervedlikeholdet av båten s. 20

18.6 Tiltakene ved begynnelsen og slutten av båtsesongen s. 21

18.7 Reparasjoner s. 21

18.8 Vedlikehold av rekken s. 22

18.9 Vedlikehold av teakoverflater s. 22

18.9.1 Fjerne flekker s. 22

18.9.2 Teak som har blitt grå s. 22

18.9.3 s. 22

30.

Elektroskjemaer

s. 36

18.9.4 s. 22

18.9.5 s. 22

18.9.6 s. 22

9.2 Kopling s. 10

Vedlikehold av kalesje Vedlikehold av material i styrplats Vedlikehold av rekker

4.4 Før du sjøsetter båten s. 5

Page 89

1. Generell informasjon

Påminnelse om sikre arbeidsmåter, eller viser til usikker praksis som kan resultere i personskade, eller skade på fartøyet eller komponentene.

FORSIKTIG!

IIndikerer at det finnes en fare som kan resultere i skade eller død dersom det

ikke tas korrekte forholdsregler.

ADVARSEL!

FARE!

Eierens brukerhåndbok vil være til hjelp med å gjøre deg kjent med egenskapene og funksjonene for den nye båten, i tillegg til stell og vedlikehold. Det er vedlagt separate håndbøker for det installerte utstyret, og det refereres til disse i mange avsnitt. Du kan selvsagt legge til håndbøker for utstyr som er kjøpt og installert senere, i denne brukerhåndboka. Det finnes også plass til dine egne notater på slutten av denne håndboka.

Advarslene og forsiktighetstipsene i denne håndboka er definert som følger:

Enhetene som brukes i denne håndboka er i samsvar med SI-systemet. I noen tilfeller er andre enheter lagt til i parentes. Ett unntak er vindhastigheten, der Beaufort-skalaen brukes i direktivet for fritidsfartøyer.

Båten og utstyret som ble montert i den på verftet garanteres i henhold til de vedlagte garantibetingelsene. Det er også vedlagt separate garantibrev og kontaktinformasjon for forhandlere.

I andre garantisaker ber vi deg ta kontakt med den nærmeste Aquador-forhandleren. Du kan finne nærmeste forhandler på

1.2 Definisjoner

1.3 Garanti

www.aquadorboats.fi

Indikerer ekstrem fare som ville resultert i høy sannsynlighet for død eller permanent invaliditet dersom det ikke tas korrekte forholdsregler.

NOR

Page 90

2. Før bruk

2.1 Registrering

2.2 Forsikring

I henhold til den finske forskriften om båttrafikk skal en båt utstyrt med en utenbordsmotor eller en innenbordsmotor eller et hekkaggregat på over 15 kW, eller et vannfarkost utstyrt med en motor eller seil og hvis skroglengde iht. produsenten er minimum 5,5 m, være registrert i fartøyregisteret i Finland. Vennligst referer til lokale myndigheter for mer informasjon om registrering.

Båtforsikring kan kompensere for skade som oppstår på vannet, eller under transport eller dokking. Sørg for at forsikringen i tillegg også kompenserer for skader som oppstår når du løfter båten. Du kan få mer spesifikk informasjon om forsikringsforhold fra forsikringsselskapene.

NOR

Page 91

3. Før du legger fra land

Gjør deg kjent med denne brukerhåndboka. Sjekk alltid minst de følgende punktene før du legger fra land:

Vær og værvarsel

Lasting

Passasjerer

Drivstoff

Motor og utstyr

Ventilasjon (kun i bensindrevne innenbordsmotorer)

Feste gjenstander

Sjøkart

Legge ut fra kaien

Vurder vinden, bølgene og sikten. Er designklassen, størrelsen og utstyret i båten, i tillegg til ferdighetene til kapteinen og mannskapet tilstrekkelig for stedet du skal dra til? Koøyer, dører, luker og ventiler må lukkes i sterk vind og høye bølger, for å forhindre at det trenger inn vann.

Ikke overlast fartøyet, og fordel lasten på korrekt måte. Tunge gjenstander må ikke plasseres høyt oppe, for å hindre forringet stabilitet.

Sørg for at det finnes livbelter til alle personer ombord. Bli enige om mannskapets oppgaver før dere drar.

Sjekk at det er nok drivstoff ombord, også reserver for dårlig vær, osv.

Sjekk funksjonen og tilstanden på styringen, det elektriske utstyret og batteriet, og utfør rutinesjekker som angitt i brukerhåndboka for motoren. Sjekk sjødyktigheten i andre sammenhenger også: ingen lekkasjer av drivstoff eller vann, sikkerhetsutstyr ombord, osv. Sjekk at det er minimalt med lensevann.

La viften i motorrommet kjøre i minst 4 minutter før du starter motoren. Start motoren ved å følge anvisningene fra motorprodusenten.

Sjekk at alle gjenstander ombord er plassert på en slik måte at de holdes på plass, også i vanskelige sjøforhold og kraftig vind.

Dersom du ikke navigerer i helt kjent farvann, må du sørge for at du har sjøkart som dekker et stort nok område. Man bør aldri stole på helt kartplotteren alene, men også ha med seg tradisjonelle sjøkart i båten.

Bli enig med mannskapet om hvem som skal løsne fortøyningene osv. Vær forsiktig slik at fortøyningene eller andre tau ikke vikles inn i propellen under manøvrering.

Kontroller pakningene på luker og vinduer med jevne mellomrom. Flere av lukene skal være vanntette, og da må pakningene være helt hele. Slitasje of saltvann kan gjøre at pakningene blir sprø og sprekker, og da er de ikke vanntette lengre. Slike pakninger må skiftes ut umiddebart.

Båtens største tillatte last finner man i den tekniske delen i denne

boken eller på båtens CE-skilt.

NOR

Page 92

4. Transportere båten

4.1

4.2

4.3

Løftning av båten

Transport

Før du sjøsetter båten

Vi anbefaler bruk av ramme ved løftning av båten. Ved løftning uten ramme utsettes båtens skrog for et kraftig press sideveis, og dette kan skade båten. Hvis det ikke benyttes ramme ved løfting av båten, må man sørge for at linene et tilstrekkelig lange. Linene er lange nok når de fordeler seg i en vinkeln på 20 grader. Vær forsiktig så ikke rekker og annet utstyr i båten blir ødelagt under løftingen. Reguler heisestroppene slik at båten helt i vannrett stilling under løftingen. Beskytt båten mot heisestroppene slik at det ikke blir riper i båten Gå ikke under båten under løftingen.

Når du skaffer tilhenger for båten, må du ved å spørre forhandleren sørge for at den passer for båtmodellen det gjelder. Sørg for at kjølen er plassert rett på midtrullene, og at sidestøttene hindrer båten i å bevege seg sideveis. Fest transportstroppene. Ikke la det være løse gjenstander eller overlast ombord under transporten

Sjekk visuelt følgende punkter før du sjøsetter båten.

- festene og strammingen på disse

- slanger, tanker, ventiler, utløp/inntak og muligens drenering av regnvann

- elektriske kabler

- mulige skader

FORSIKTIG!

Fest aldri løftestroppene i pullerne, rekken eller andre lignende deler som er festet på båten

Løftregion

NOR

Page 93

4.4 Båtens opplagsbukk

På vedlagt bilde ser man båtens opplagsbukk og målene på denne. Det er viktig at bukken bygges tilstrekkelig stødig, slik at den bærer båtens vekt uten å bli ødelagt. Kontroller at det ikke stikker spikre og skruer fram fra bukken, som kan ripe opp båtens gelcoat-overflate.

Før du tar en oppleggsbukk i bruk, må du alltid kontrollere at den er i god stand og tåler båtens vekt.

4. Transportere båten

NOR

Byggingen av båtens opplagsbukk er alltid på kundens eget ansvar.

700

3100

830

980

320

260

300

230

110

370

920

785

600

330

Page 94

5. Fortøye båten til en kai

Dersom du sleper en annen båt, må du bruke et tilstrekkelig sterkt, flytbart slepetau. Begynn slepingen forsiktig, unngå rykk, og ikke overbelast motoren. Juster lengden på tauet slik at båten forblir styrbar i alle situasjoner. Båtens stabilitet kan svekkes under slepingen. Eieren bør også tenke på hvilke tiltak som er nødvendige for å sikre festet for slepetauet.

6. Slepe båten

ADVARSEL!

Slepetauet er meget stramt. Dersom det ryker, vil tauenden slå tilbake med farlig hastighet. Ikke stå i veien for tilbakeslaget.

Når du kommer til land eller fortøyer til en kai, må båten festes sikkert. Grunnregelen er at båten må festes slik at den kan motstå sterk vind og høye bølger. Båten bør aldri festes midlertidig dersom mannskapet ikke er i nærheten. Selv mulige skader på andre båter, og for eksempel kjølvannet fra andre båter som går forbi, bør tas i betraktning. Båten bør ikke festes til kaien på en måte som gjør at den ikke kan bevege seg. Tauene må være lange nok, og gå så horisontalt som mulig. På den måten kan båten stige og krenge uten å bevege seg horisontalt. Du trenger to fortøyningstau, både for baugen og akterenden. Tauene for baugen bør være forsynt med elastiske støtdempere, og tauene for akterenden bør være omtrent like lange som båten. Du kan feste tauet med en passende knute, men nå til dags leveres mange tau med festekroker. Kontaktpunktene på tau med kroker bør sjekkes jevnlig for slitasje.

Eksempler på ulike typer fortøyning.

Når du sleper eller blir slept, bruk alltid den laveste hastigheten. Om det er en deplasementbåt, bør man aldri overstige skroghastighet ved sleping.

FORSIKTIG!

Slepetauet må alltid festes slik at det kan løsnes under belastning (feste til puller uten knuter eller lås).

FORSIKTIG!

6. Veneen hinaus

NOR

Page 95

7. Ankring og fortøyning

Du må alltid fortøye båten omhyggelig, også i smult farvann, fordi værforholdene raskt kan endres. Ikke fortøy båten med akterenden vendt mot åpent hav, fordi høye bølger i så fall kan slå inn i båten. Fortøyningstau bør forsynes med elastiske støtdempere for å jevne ut strammingen. For å forhindre oppskraping, må du bruke fendere som er store nok.

Det er eierens/brukerens ansvar å sikre at fortøyning, slepe- og ankertau, ankerkjetting og ankere er tilstrekkelige for fartøyets tiltenkte bruk, f.eks. skal bruddstyrken på tauene eller kjettingene ikke overstiger 80 % av bruddstyrken på de respektive festepunktene. Slitasjen på tauene og svekking av styrken på grunn av knuter, bør tas i betraktning.

Når du legger til i naturlige havner, må du sjekke at vannet er dypt nok. SLIPP ANKERET I TILSTREKKELIG AVSTAND FRA LAND. Du oppnår passende ankerfeste dersom lengden på ankertauet er 4-5 ganger vanndybden. Bildet viser festepunkter som brukes ved ankring, feste og slepning.

ADVARSEL!

Ikke prøv å stoppe båten for hånd, og ikke plasser hendene eller føttene mellom båten og kaien, bredden eller andre båter. Tren på landing under gode forhold, og bruk motorkraften moderat, men bestemt.

FORSIKTIG!

Når du fortøyer båten, må du ta hensyn til vinddreiing, flo og fjære, kjølvann/bølger fra andre båter, osv.

Bruddfastheten til tau eller kjetting bør vanligvis ikke overstige bruddfastheten til vedkommende festepunkt.

FORSIKTIG!

NOR

Flipper 640DC

Page 96

8. Legge fra land

8.1 Sikkerhetsanvisninger

8.2 Starte motoren

Fest alle løse gjenstander på plass.

Alle passasjerer må ha på seg redningsvest. Alle passasjerer må forbli sittende mens båten er i bevegelse. Minst to personer må være i stand til å føre båten.

Vær forsiktig når du fyller drivstofftanken. Lytt til værmelding før du legger ut.

Informer familien om den planlagte reiseruten.

Les gjennom bruksanvisningen fra motorprodusenten. Sørg for at det ikke er drivstoff- eller oljelekkasjer på motoren. Sjekk at det er drivstoff på tanken. Bruk ikke båten dersom motoreffekten er større enn den største tillatte motoreffekt angitt på CE-

skiltet.

Start motoren i henhold til anvisningene fra produsenten.

Dersom motoren ikke starter, finner du anvisninger i håndboka fra produsenten. Dersom motoren går dårlig, slår du den av og sjekker anvisningene i håndboka fra produsenten. Kontakt forhandleren om nødvendig.

Sjekk at kjølesystemet fungerer som det skal. (se brukerhåndboka for motoren) Sjekk at motoren kjører som den skal.

Dersom varsellamper eller lydsignaler for motoren aktiveres, må du slå av motoren øyeblikkelig.

Fest wiren på nødbryteren til hånden eller foten så snart du har løsnet fortøyningstauene. Du finner mer spesifikke anvisninger i håndboka for motoren. Spesielt når du kjører båten alene, er det svært viktig at båten stopper dersom du faller overbord eller snubler ombord. Husk imidlertid å løsne wiren fra hånden før du legger til land.

8.3 Etter at du har startet motoren

Farebryteren (utenbords motorer)

ADVARSEL!

1. .

2. .

3. .

4. .

5. .

Ikke bruk badeplattformen mens motoren går Slå motoren av hvis du må åpne dekselet på den Slå av motoren hvis du må sjekke propellen Ikke slå av hovedbryteren mens motoren kjører Sjekk at det ikke kan trenge eksosgasser inn i båten, eller at disse kan skade andre

FORSIKTIG!

Du bør sjekke om motoren har en ekstra vanninntaksventil. Ventilen bør åpnes før oppstart.

ADVARSEL!

La viften i motorrommet kjøre i minst 4 minutter før du starter motoren. Ventilasjonen fjerner bensingass fra motorrommet, og mulig brannfare kan dermed unngås.

4min

NOR

Page 97

9. Styringskontroller

9.1 Indikatorer

Oljetrykksindikator for motoren

Drivstoffindikator

Indikerer trykket på motoroljen. Sjekk normalområdet for trykket i bruksanvisningen for motoren

Indikerer mengden av drivstoff (ca.) på tanken. Sjekk at du har nok drivstoff før du legger fra land

MERK! Drivstoffmåöeren viser nøyaktig drivstoffstand når båten ligger helt vannret.

Indikatorene varierer fra én motorprodusent til en annen. Sjekk bruk og justering av ulike indikatorer i brukerhåndboka fra produsenten

Hastighetsindikator

Takometer

Kjøletermometer for motoren

Viser båtens hastighet i km/t eller knop.

Indikerer motorens omdreininger per minutt (RPM)

Indikerer kjøletemperaturen på motoren. Sjekk brukerhåndboka for motoren for normalt temperaturområde

KNOTS

Trim

Voltmeter

Amperemeter

Indikerer stillingen på hekkdrevet, og viser stillingen på baugen i horisontalplanet

Måler tilstanden på batteriet i volt (likespenning).

Måler ladestrømmen i det elektriske systemet. Sjekk håndboka fra motorprodusenten for korrekt strømområde

Sjekk håndboka fra motorprodusenten for korrekt rpm-område.

FORSIKTIG!

NOR

Page 98

9. Styringskontroller

9.2 Kontakter

Lydsignal

Trim

Vinduvisker

Ankerlys

Navigasjonslys

Kompasslys

Kabinlys

Defroster

Dekkelys

Lensepumpe

Pentrypumpe

Viften i motorrummet. Bare i bensin inombordare.

Söklys

Seike og fall av pentry

Soltak åpne / stenge

Ankervinsj

Navigasjonslys / ankerlys

Tom / extra

Bryterpanellys

Kj eskapøl

Med disse bryterne styrer du de forskjellige funksjonene i båten. Det avhenger av båtmodellen og utstyrnivået hvilke brytere båten din har. Gjør deg kjent med bryternes funksjoner før du drar på sjøen.

NOR

Page 99

9. Styringskontroller

Avhengig av motorprodusenten, kan det finnes styresystemer med ulike driftsprinsipper, for eksempel kabel- eller hydraulisk styring. Noen modeller har også servostyring. Alt utstyr behøver jevnlig vedlikehold for å fungere som det skal

Nøytralstilling - motoren vil bare

starte denne stillingen

Forover - trykk på utløsingsknappen

B2 for å gå til forovergiret

Revers - ikke gå direkte til reversgiret. Nøytral - nøytral girstillingsknapp

for oppvarming av motoren

Trim - justerer trimvinkelen

oppover eller nedover

Det er koblet en nødbryter til kontrollene. Nødbryteren (F) slår av motoren hvis du snubler eller faller ombord (modeller med utenbordsmotor)

Når du bringer båten til planing, må motoren stilles helt ned. Når båten planer, kan drevet løftes opp, slik at kjørestillingen passer til værforholdene. Overdreven kavitering bør unngås. Senk baugen i motsjø for å gjøre bevegelsene mykere. Hev baugen i medsjø for å hindre at den "dukker". Merk at å kjøre med feil trimvinkel belaster motoren unødvendig

. Bruk alltid nedbryter dersom den finnes tilgjengelig.

Fjernkontrollutstyr Eksempel på de ulike stillingene for håndtaket

Nødbryter

Trim (justere trimvinkelen)

C D

9.4

9.5

ADVARSEL!

Utilstrekkelig vedlikehold av kontrollene kan føre til at du mister kontrollen over båten.

FORSIKTIG!

Bildet som viser håndtaket er bare for informasjon. Sjekk med håndboka fra motorprodusenten om driftsprinsippet for håndtaket som er installert i båten.

ADVARSEL!

En roterende propeller er livsfarlig for personer som faller i sjøen.

9.3 Styring

NOR

(neutral)

( )Nødbryteren

Page 100

10. Stabilitet

Designet for Flipper-båtene er laget for god stabilitet ved å plassere tunge vekter lavt, og ved å holde den åpne dekkplassen og andre plasser på dekk relativt små. Men vær oppmerksom på at store, brytende bølger alltid er en alvorlig fare for stabiliteten.

Merk at stabiliteten reduseres når det legges til vekt høyt oppe. Alle endringer i fordelingen av vektene ombord (for eksempel tillegg av radar, ny motor, osv.) kan påvirke stabiliteten, trimmen og ytelsen betydelig for fartøyet. Vennligst kontakt forhandleren dersom du planlegger den slags endringer.

Lensevann bør holdes på et minimum. Luker, skap, koøyer og dører bør holdes lukket i dårlig vær for å minske faren for oversvømming.

Ta i betraktning at stabiliteten kan bli redusert når du sleper, eller løfter tunge vekter med davit eller bom.

Sørg også for at ventilasjonskanalene for motorrommet er åpne og frie for rusk osv. Etter at du har startet motoren, må du forsikre deg om at kjølevannet strømmer som det skal.

Slå av motoren før du begynner å fylle drivstofftanken. Røyking eller arbeid med enhver form for åpen flamme er forbudt under fylling. Ikke bruk brytere eller utstyr som kan lage gnister.

Når du fyller drivstofftanken på en bensinstasjon må du ikke bruke plasttrakt, som forhindrer utladning av forskjellen i statisk elektrisitet mellom drivstoffpistolen og fyllingsåpningen. Sjekk at det ikke har lekket drivstoff til lensevannet etter at du er ferdig å fylle, og rengjør alt drivstoffsøl øyeblikkelig. Fjern eventuelt drivstoff som har rent over og rengjør området for alt søl av drivstoff.

Ikke lagre reservetanker i områder som ikke er ventilerte eller sikret, eller utstyr som inneholder bensin på steder som ikke er beregnet for dette.

Ikke lagre løse gjenstander i maskinrommet, disse kan flytte seg og komme i berøring med varme motordeler og føre til skade på drivstoffrør eller -slanger. Sjekk årlig at drivstoffslangene ikke er slitte ved inntakene.

Gjør deg godt kjent med alt utstyr ombord. Bruksanvisninger til alt utstyr finner du i samme emballasje som eierens håndbok.

11.1 Motorer

11.2 Annet utstyr som bruker drivstoff

ADVARSEL!

La viften i motorrommet kjøre i minst 4 minutter før du starter motoren Ventilasjonen fjerner bensingass fra motorrommet, og mulig brannfare kan dermed unngås. .

11. Fare for brann eller eksplosjon

NOR

Flipper 640DC, 640 SC, 600 ST, 600 DC, 640 ST Owner's Manual

Specifications and Main Features

Frequently Asked Questions

User Manual